Kostnadskontroll, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet inom vårdvalen och den förvaltningsdrivna vården

Transkript

1 Medicinsk service Ekonomiavdelningen SKRIVELSE Thomas Risberg Ekonomichef +46 (0) Datum (8) Kostnadskontroll, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet inom vårdvalen och den förvaltningsdrivna vården Sammanfattning Medicinsk service är en förvaltning som möter en ständigt ökande efterfrågan på sina tjänster från hälso- och sjukvården. Förvaltningen arbetar med åtskilliga åtgärder för att säkerställa förbättringar av kostnadskontroll, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet inom vårdvalen och den förvaltningsdrivna vården. Bland dessa åtgärder finns: Modernisering av lokaler för samarbeten över specialitetsgränserna Regiongemensamma utrustningspooler och översyn av serviceavtal Automatisering och infrastruktur för elektroniska remisser och svar Digitalisering av Klinisk Patologi Kompetensförsörjning generellt och specifikt Stöd av verksamhetsutveckling över specialitetsgränser Nära samverkan med klinisk forskning, universitet och högskolor Enhetliga analyser och rutiner för jämlik hälso- och sjukvård Besöksadress: Kioskgatan 17, plan 1B, Lund Organisationsnummer: Internet:

2 2 (8) Bakgrund beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden, i 15, att ge Hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda möjligheterna att erhålla en högre grad av kostnadskontroll, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet inom vårdvalen för MMS, Psykoterapi, Grå Starr, Övrig ögonsjukvård, Hudsjukvård, LARO samt Specialiserad barn- och ungdomstandvård, samt att utreda möjligheterna att erhålla en högre grad av kostnadskontroll, kvalitet, hög tillgänglighet och jämlikhet inom den förvaltningsdrivna vården. Uppdraget utgår från att hälso- och sjukvårdsnämnden i ett par ärenden under 2016, bland annat i sin internbudget, uttryckt en intention att utreda möjligheterna att erhålla en högre grad av kostnadskontroll och öka förutsättningarna för en mer jämlik vård för den vård som ersätts i enlighet med Lagen om Valfrihet (s.k. LOV) ges nu ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma med en sådan utredning. Denna utredning ska även titta på frågor om hur kvalitet, tillgänglighet och jämlik vård kan upprätthållas och förbättras. Dessutom har Regionstyrelsen i beslut uppmanat hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda dagens och framtida finansiering av verksamheter som drivs i enlighet med Lagen om Valfrihetssystem. Alla nämnder ska även återkomma till regionstyrelsen senast den 31 mars 2017 med en beskrivning av beslutade åtgärder för att få en budget i balans (beslut ). Uppdraget för Medicinsk service Medicinsk service tillhandahåller verksamhet inom medicinsk teknik (MT) och laboratoriemedicin för samt erbjuder service och tjänster till privata vårdgivare med vårdavtal. Verksamhet finns vid alla sjukhusorter med huvudsäte i Lund. Förvaltningen ansvarar för regionens medicin-, laboratorie- och bildtekniska apparater och system. Området laboratoriemedicin innebär ansvar för produktion och expertfunktion avseende laboratorieanalyser, framställning av blodkomponenter ur helblod och benmärg, obduktioner och s biobank. Här ingår även av södra sjukvårdsregionen solidariskt finansierad verksamhet t ex genetisk mottagning, arbets- och miljömedicin, regionalt biobankscentrum samt Centrum för sällsynta sjukdomar. Inom Medicinsk service bedrivs omfattande avancerad forskning och utveckling i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet är den volymmässigt största samarbetspartnern, men forskning bedrivs även i samarbete med Lunds Universitets Tekniska fakultet (LTH). Laboratoriemedicin och efterfrågan på analyser Medicinsk service bistår vårdgivarna med analyssvar genom division Labmedicin. Efterfrågan på analyser från hälso- och sjukvården har ökat under senare år. Den genomsnittliga ökningen under perioden är tre procent per år. Produktionsutveckling med en genomsnittlig årlig ökning med 3 % åskådliggörs av bilden nedan som visar att produktionen inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med 2015 med 2,6 % räknad som antal analyser och med 3,2 % uttryckt

3 3 (8) som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Även produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 0,9 % från 215 till 2016 och med i genomsnitt drygt två procent per år under perioden Denna ökning av produktiviteten visar att verksamheten bistår hälsooch sjukvården med allt fler analyser utan motsvarande ökning av antalet anställda. Laboratoriemedicin och kostnadskontroll I syfte att begränsa den kostnadsökning som följer av den ständigt stigande volymen analyser som efterfrågas av hälso- och sjukvården arbetar Labmedicin med åtskilliga åtgärder för att sänka kostnader. Labmedicin är delvist finansierat som solidariskt finansierad verksamhet vilket berör arbets- och miljömedicin, genetisk rådgivning, regionalt biobankscentrum och centrum för sällsynta diagnoser (CSD). Denna finansieringsform uppgår till 70

4 4 (8) mkr i förvaltningsuppdrag Särskild finansiering har också skett i forma av tillgänglighet och cancersatsning vilket dock tagits bort Till verksamheten kommer också omfattande anslag för forskning och utveckling. För produktionen av analyser används en modell för självkostnadskalkyler där produktionen av analyser som finansieras av priser. Modellen bygger på självkostnadsprincipen, tidsanalyser och fördelning av samtliga kostnader till de analyser som utförs. Kostnadsbasen består av såväl akutsjukvård som forskning och utveckling och verksamheten har såväl offentliga som privata beställare. Arbetet med att begränsa kostnadsutvecklingen framgår av att prisförändringarna för Labmedicin konsekvent varit lägre än uppräkningarna av förvaltningsuppdragen under senare år. Sedan laboratorieverksamheten regionaliserades 2009 har dessutom sänkningar av priserna gjorts med cirka 150 miljoner kr, varit oförändrade 2012 och 2013 efter en sänkning av akutpåläggen 2011 och 2012 och rabatteringar med cirka 50 miljoner kr. Bilden nedan visar en jämförelse mellan prisutvecklingen och uppräkningarna av förvaltningsuppdragen för hälso- och sjukvården i. Av bilden framgår att under perioden har ökningen för priserna och därmed kostnaderna för hälso- och sjukvården varit betydligt lägre än förstärkningarna av förvaltningsuppdragen. Medicinsk teknik och kostnadskontroll Medicinsk service ansvarar för medicinsk teknik samt bild- och laboratorieteknik inom. För att begränsa kostnadsutvecklingen arbetar Medicinsk service med regionalisering och standardisering av produktsortiment och tekniska lösningar inom medicinsk teknik. Detta arbete innefattar även konsolidering av ITbaserade medicintekniska system, t.ex. inom icke-radiologisk bilddiagnostik. Under senare år har serviceavtalen för medicinteknisk utrustning omförhandlats med flertalet leverantörer i syfte att skapa regiongemensamma avtal med mer fördelaktiga villkor. Effekten på den totala mängden serviceavtal har varit en sänkning med 6,4 miljoner kr från 2016 till 2017 vilket motsvarar 7,1 % av avtalen 2016.

5 5 (8) En regiongemensam andningspool är ett exempel på regionalisering och standardisering inom medicinsk teknik. Med stöd av särskilt anslag i förvaltningsuppdraget från Hälso- och sjukvårdsnämnden har en apparatbank med mer homogen utrustningspark skapats genom regionala upphandlingar och gemensamma rutiner för inköp, hantering, service och underhåll. Andningspoolen har inneburit att syrgasflaskor bytts mot portabla oxygenkoncentratorer vilket medfört minskade vårdköer samt sänkta kostnader. Andningspoolen består av apparater inom området andningshjälpmedel. Utrustningen ägs av Medicinsk service och styrs av en förvaltningsgrupp bestående av medlemmar från vårdförvaltningarna och Medicinsk service. Den regionala andningspoolen har ökat patientsäkerheten vilket gagnar både patienter/brukare, organisation och ekonomi. Dessutom är det en fördel med likartat arbetssätt och enhetligt apparatsortiment med tanke på upplärning och den allt mer ökande personalrörligheten inom både sjukhusvården och hemsjukvården. Besparingarna har uppgått till cirka 24 tusen kr per patient och år vilket motsvarar totalt 35 miljoner kr på fem år. Tillgänglighet, standardiserat vårdförlopp och svarstider Svarstiderna inom Klinisk patologi vid Labmedicin är av största vikt för den skånska cancervården. Inflödet av prover till Klinisk patologi har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen var 9,5 % under 2016, att jämföra med 4,1 % ökning under inför under den nationella cancersatsningen med standardiserade vårdförlopp (SVF). För Klinisk patologi innebär det framför allt krav på ökad tillgänglighet och kortare svarstider, vilket uppnås i genomsnitt i Skåne för de flesta SVF. Det kraftigt ökande inflödet av prover gör dock att nuvarande kapacitet i verksamheten inte räcker till för att klara ledtiderna för SVF på alla enheter. Nuvarande kapacitet räcker inte heller till för att förbättra svarstiderna för övriga prover. Labmedicin arbetar kontinuerligt för att minska kritiska svarstider. Men det är inte endast de interna laboratoriemedicinska flödena som kan förbättras utan hela processen från provtagning till analys och svar. För att uppnå korta svarstider behöver provet nå laboratoriet snabbt och på ett kvalitetssäkrat sätt. Provsvarets tillgänglighet kan också förbättras, då det idag endast är svar från Klinisk kemi som levereras elektroniskt. Ett elektroniskt remiss- och svarshanteringssystem saknas i men i avvaktan på helhetslösningar avseende vårddokumentation arbetar Labmedicin för att ta fram det sortiment som ska ingå i en kommande digital lösning. Bland de kritiska svarstider som särskilt följs inom Labmedicin, och som påverkar akutsjukvården, ingår analyserna nedan, där samtliga mål har uppfyllts. Att beakta är att Labmedicin har verksamhet vid 10 sjukhusorter och de rapporterade tiderna gäller för hela Skåne. Följande resultat har noterats för Troponin-T som är en markör för hjärtinfarkt. Genomsnittiden för svar efter det att provet anlänt till laboratoriet är 55 minuter.

6 6 (8) C-reaktivt protein (CRP) snabbsänka. Genomsnittstiden för svar efter det att provet anlänt till laboratoriet är 47 minuter. Herpes simplex virus i likvor vilket indikerar hjärninflammation som kräver en snabbt insatt antibiotikabehandling. 88 % av inkomna prover svaras ut senast dag 1 efter det att provet anlänt till laboratoriet, vilket innebär att rätt behandling snabbt kan sättas in. Akut blodgruppering. 95 % av inkomna prover besvaras inom en 1 timme och 59 minuter, med en medelsvarstid under 60 minuter. Med snabb hantering minskas användningen av ska akutblod vilket generellt är en bristvara. För att förbättra tillgänglighet och kvalitet inom medicinsk teknik har en regiongemensam strategi tagits fram för förebyggande underhåll (FU) på medicintekniska produkter (MTP). Syftet med det pågående regionala arbetet kring FU av MTP är att skapa samsyn, uppnå regionövergripande beslut samt enhetlig dokumentation på avsteg från FU som görs. Detta ger en tydlighet både mot kunder och för medarbetare inom IT/MT Medicinsk service som ska erbjuda samma service inom Regions Skåne. Strategin införs i 3 steg varav steg 1 är under implementering. För att kunna upprätthålla hög driftssäkerhet och god patientsäkerhet, krävs att de MTP underhålls och kontrolleras regelbundet. Bedömning av behov av FU, kriterier, intervall, samt utförande och uppföljning ingår i IT/MT Medicinsk service ansvar. Vårdverksamheten tillser att IT/MT Medicinsk service ges tillträde till att utföra FU på MTP enligt plan. Eventuella avsteg från tillverkarens rekommendation avseende intervall och omfattning, kan göras efter bedömning av IT/MT Medicinsk service. Avstegen hanteras och dokumenteras och sker i samråd med ansvarig verksamhetschef inom vårdförvaltningarna. Ständig förbättring av kostnadskontroll, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet En fortsatt ökad produktion ställer krav på medarbetare, lokaler och kontinuerlig utveckling av de laboratoriemedicinska processerna. Under senare år har omfattande ombyggnation och renovering skett i Lund som är centralorten för Labmedicin i Skåne. Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlokaliserat verksamheten till Lund. Där finns nu automatiserad utrustning i högre grad än tidigare, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerhet. Dock finns fortsatt mikrobiologiska snabbtester inklusive blododling tillgängligt vid samtliga akutsjukhus. För att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminär besvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Med snabba svarstider kan Klinisk mikrobiologi ge underlag till korrekt användning av antibiotika. Centrum för sällsynta diagnoser (CSD Syd) vid Klinisk genetik inom Labmedicin arbetar också på uppdrag av Södra sjukvårdsregionen och har till uppgift att förbättra kunskapen om utredning och omhändertagande av patienter i alla åldrar

7 7 (8) med sällsynta diagnoser. Uppdraget drivs som ett treårigt projekt med uppstart 2015 och man har under 2016 fortsatt arbeta för att etablera regionala expertteam och riktlinjer inom ett antal områden. Centrum för molekylär diagnostik (CMD) har etablerats vid Labmedicin i Lund. CMD arbetar i nära samarbete med Lunds universitet och med likande faciliteter i övriga Sverige. Vid CMD används Nya Generationens Sekvenseringsteknik (NGS) som gör att genmutationer som påverkar många olika sjukdomstillstånd som till exempel ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar kan identifieras. Tekniken kan ge svar på hur effektiv en behandling är och därmed möjliggöra en skräddarsydd, individuellt anpassad behandling. Labombud är en länk för samarbete mellan sjukvårdsverksamheten och Labmedicin. Labmedicin bjuder in hälso- och sjukvårdspersonal till att ingå i ett kontakpersonnätverk. Labombuden utses av vårdenhetens chef och får regelbundet information från Labmedicin via nyhetsbrev och utgör också en första kontaktväg till Labmedicin. I nuläget finns närmare 300 Labombud i Skåne. Inom ramarna för jämlik hälso- och sjukvård arbetar Labmedicin med enhetliga analyser och rutiner. Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker fortsatt utifrån ett regionalt perspektiv. För att säkerställa en fortsatt utveckling med kostnadskontroll, kvalitet och tillgänglighet behöver bland andra nedanstående utmaningar mötas inom Labmedicin. Moderna lokaler för samarbeten över specialitetsgränserna Fortsatt samlokalisering och på längre sikt ett LMC Laboratoriemedicinskt centrum Automatisering och modern infrastruktur inkl. elektroniska remisser och svar Digitalisering av patologi Kompetensförsörjning generellt och specifikt Stödja verksamhetsutveckling över specialitetsgränserna Nära samverkan med klinisk forskning Nära samverkan med utbildningar vid universitet och högskolor Inom medicinsk teknik, bild- och funktions- samt laboratorieteknik kommer arbetet med regiongemensamma utrustningspooler och översyn av serviceavtal att fortsätta. I arbetet med investeringsplanen för har förvaltningen presenterat behov av investeringar i fler regionala pooler/banker vilket visas i tabellen nedan.

8 8 (8)