Verksamhetsberättelse. Medicinsk service. januari-december 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Medicinsk service januari-december 2016

2 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar, Skånes universitetssjukvård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet samordnas. Samordningen kan omfatta allt från nivåstrukturering till daglig samordning av patienter med anledning av bristande tillgänglighet. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitét med tydligt patientfokus. Tillgänglighetspaketet för 2016, Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet, gäller för samtliga förvaltningar. Region Skåne är genom avtal skyldiga att vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. Medicinsk service tillhandahåller verksamhet inom IT, medicinsk teknik (MT) och laboratoriemedicin för Region Skåne samt erbjuder service och tjänster till privata vårdgivare med vårdavtal. Verksamhet finns vid alla sjukhusorter med huvudsäte i Lund. Förvaltningen ansvarar för regionens IT-system, såväl specifika system för hälso-och sjukvården som generella system för olika typer av administration samt nätdrift och telefoni. Området laboratoriemedicin innebär ansvar för produktion och expertfunktion avseende laboratorieanalyser, framställning av blodkomponenter ur helblod och benmärg, obduktioner och Region Skånes biobank. Här ingår även av södra sjukvårdsregionen solidariskt finansierad verksamhet t ex genetisk mottagning, arbets- och miljömedicin, regionalt biobankscentrum samt Centrum för sällsynta sjukdomar. Inom Medicinsk service bedrivs omfattande avancerad forskning och utveckling i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet är den volymmässigt största samarbetspartnern, men forskning bedrivs även i samarbete med Lunds Universitets Tekniska fakultet (LTH). Viktiga händelser Medborgarperspektivet Nya laboratorieanalyser och tjänster fortsätter att införas, i flera fall tillsammans med automation eller som snabbtester vilket ökar vårdgivares tillgång till diagnostiskt underlag för patientens behandling. Inom Klinisk patologi införs rutiner för att skapa specifika flöden för de prover som ingår i cancervårdens standardiserade vårdförlopp (SVF). 2

3 För att öka tillgängligheten för patienterna till sjukhusens och andra vårdinrättningars receptioner och mottagningar har en möjlighet till självincheckning tagits fram. Ett pilotprojekt på Centralsjukhuset i Kristianstad har varit framgångsrikt med stort intresse från både patienter och verksamheter. Implementering pågår nu av Självincheckning inom alla vårdförvaltningar i Region Skåne. Införande av självincheckning kommer att skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver hjälp. Det pågår nu en utveckling av självincheckning som ska omfatta incheckning via smartmobiler, samt automatisk beräkning av frikort och utfärdande av digitala frikort. Verksamhetsperspektivet Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlats i Lund samtidigt som koncepten med mikrobiologiska snabbtester på akutsjukhusen införs. Det pågår en kontinuerlig processutveckling och införande av modern analysinstrumentering inom Labmedicin i syfte att hantera, analysera och besvara det stora antalet dagligen inkommande prover utan fördröjning och med bibehållen låg avvikelsefrekvens. I samband med detta krävs ombyggnationer och anpassning av lokaler. Under året slutfördes ombyggnationen av Klinisk Mikrobiologi i Lund. Region Skåne har tagit fram riktlinjer enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården beträffande ansvarsförhållanden vid användning av medicintekniska produkter där vårdgivarens, förvaltningschefens, verksamhetschefens respektive hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar tydliggörs. I syfte att reducera vårdrelaterade skador och kvalitetsbristkostnader är systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete, innefattande frågor gällande medicinteknisk säkerhet, en del av förvaltningarnas uppdrag. Förberedelserna för en framtida Sammanhållen Digital Vårdmiljö (SDV) fortsätter. Det syftar till att byta ut dagens föråldrade IT-miljö till ett system som är modernt, mobilt, snabbt och säkert. SDV är en stegvis förändring som kommer att pågå under ett antal år. En upphandling har startats vilket följer Regionstyrelsens beslut den 8 oktober 2015 och handlar om att konsolidera dagens journalsystem och dra nytta av en ökad funktionalitet och möjligheten att ersätta flera av dagens befintliga vårdsystem. Den 24 oktober 2016 fastslog Regionstyrelsen även en strategi för SDV i Region Skåne. Vision, målbild och bärande principer för det framtida arbetet ligger nu fast. Upphandlingsfasen för sammanhållen digital vårdmiljö är startad och styrgrupp för projektet är formerad. Flera delprojekt är igång och IT-miljön är genomlyst för att under upphandlings och konsolideringsfasen fortsätta konsolideras. Arbetet med förändringsledning för verksamheten ska formeras gemensamt med vårdförvaltningarna. En IT-lösning för förenklad inloggning, Single Sign On (SSO), finns numera tillgänglig för Region Skånes medarbetare. Single Sign On innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade 3

4 till SSO (ca 30 system ingår nu). Singelinloggning används av ca medarbetare i Region Skåne. SSO-lösning har påbörjats att införs även inom slutenvården vilket medverkar till att få bort gemensamma konton från vården då dessa inte är säkra ur ett integritetsperspektiv. Maj 2016 lanserades en ny driftinformationskanal för Region Skåne. All driftstörningsinformation som förekommer i Region Skåne samlas på ett ställe. Det underlättar för medarbetaren då informationen finns på datorns skrivbord, på VGIs startsida och på Vårdgivare Skåne. Verksamheterna som ingår i driftstörningsinformationen är IT, Telefoni, Regionservice, Labmedicin samt större störningar som Tjänsteman i beredskap (TiB) tillsammans med regionens presstjänst ansvarar för. Medarbetaren kan prenumerera på driftstörningar som berör system och även specifika pågående driftstörningar via sms eller e-post som passar bäst för den enskilde medarbetaren. Driftinfoappen levererar en helhetslösning som hjälper både leverantörer och medarbetare i att kommunicera målgruppsanpassade texter kring driftstörningar. Med en uppdaterad design och mer överskådlig information kan användaren lätt följa ett driftstörningsärende från början till slut. Under 2016 har ett intensivt arbete gjorts för att avveckla DECT telefonin och övergå till mobil teknologi. Det innebär att ca DECT telefoner har byts ut till mobiltelefoner. Medarbetarperspektivet 2016 har de anställda ökat med 15 till eller 0,9 % och använda AOH (anställda omräknat till heltidstjänster) med 29,2 till eller 2,4 %. Antalet anställda var dock 6 färre i december än i november Detta förklaras framför allt av verksamhet som flyttats från andra förvaltningar som t.ex. support för IT-stödet Obstetrix samt av ny verksamhet som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Förvaltningen har sedan maj sökt dispens för anställningar inom både IT/MT och Labmedicin vilka beviljats till sammanlagt 125,75 st. Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 1,5 dagar från 17,0 till 18,4 dagar. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid har ökat från 5,1 % till 5,5 %. Ökningen i sjukfrånvaro syns inom både Labmedicin och IT/MT. Åtgärder som vidtas är att en inventering på individnivå som görs av HR-strateger och enhetschefer för varje enskild medarbetares sjukskrivning. Utifrån resultatet av inventeringen planeras och genomförs riktade insatser. Ekonomiperspektivet Resultatet för Medicinsk service är en ekonomi i balans, dvs. intäkterna från kunderna har täckt kostnaderna. Detta var också budgetmålet för Resultatet för Labmedicin är positivt med +5,9 mkr och negativt för IT/MT med -15,7 mkr. Såväl Labmedicin som IT/MT har under 2016 kännetecknats av produktionsökningar på mellan tre och fem procent. 4

5 Inom IT-verksamheten har antalet datorer ökat under året och detta driver både intäkts- och kostnadsutvecklingen. Dessutom har kostnaderna för nationella IT-tjänster och -projekt som levereras i samarbete med Inera AB ökat. Inom det medicintekniska området har kostnaderna för serviceavtal, reservdelar och reparationer ökat. Detta förklaras av att garantitiden för medicintekniska utrustningar (då service ingår) gått ut samt av att mängden utrustning ökat. För Labmedicin har produktionen varit högre än tidigare år. Produktionsökningen ökar intäkterna men driver också kostnadsutvecklingen för bland annat personal och material. Dock skapas en positiv nettoavvikelse eftersom gemensamma kostnader fördelats till en lägre produktionsvolym än vad som blir det verkliga fallet. Övrigt Medicinsk Service följer Region Skånes miljöprogram. Åtgärder inom miljöområdet visar bl.a. att resandet med privat bil och att flygresorna till Stockholm minskat jämfört med Verksamhetsförändringar En fortsatt ökad produktion ställer krav på medarbetare, lokaler och kontinuerlig utveckling av de laboratoriemedicinska processerna. Under året har omfattande ombyggnation och renovering skett i Lund som är centralorten för Labmedicin i Skåne. Klinisk mikrobiologi är nu helt samlokaliserad i Lund, vilket gör att Skåne har ett av de största kliniskt mikrobiologiska laboratorierna i Sverige. Centrum för molekylär diagnostik är etablerat, och utför klinisk diagnostik baserad på den s.k. nya generationens NGS-sekvenseringsteknik. Centrum för sällsynta diagnoser (CSD-syd) etablerades också under 2015 och har fortsatt utveckla sin verksamhet under Lista över verksamhetsförändringar perioden januari till december. 5

6 Externa verksamhetsförändringar 2016 Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Verksamhetsförändringarna förklarar det ökade antalet anställda inom förvaltningen. Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering av personal. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Förvaltningen har sedan maj sökt dispens för anställningar inom både IT/MT och Labmedicin vilka beviljats till sammanlagt 125,75 st. Uppdragsförändring Klinisk genetik och biobank, ersättning för tidigare köpt tjänst (solidarisk finansiering) ,0 2,0 IT-Supportorganisation - Obstetrix ,0 1,8 Summa externa verksamhetsförändringar ,0 3,8 Större interna verksamhetsförändringar 2016 Verksamhet Tidpunkttal anställdandring (Mkr) Klinisk patologi, ST-tjänster ,0 4,0 Klinisk genetik och biobank, CSD (Centrum för sällsynta diagnoser) ,0 1,2 Klinisk genetik och biobank, produktionsökning cytogenetik och molekylärgenetik ,0 4,0 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, produktionsökning och remisshantering ,0 0,6 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Tappning på stan i Kristianstad ,0 0,5 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Tappning på stan i Lund ,0 0,1 IT/MT Bild- och funktionsteknik, övertag av serviceavtal ,6 2,2 Summa större interna verksamhetsförändringar ,6 12,5 Summa verksamhetsförändringar 21,6 16,3 Övergripande områden Personcentrerad vård Labmedicins mottagningar och blodgivning Labmedicin deltar inte i nationell patientenkät och har därför genomfört egen kundnöjdhetsanalys. Detta har genomförts vid Labmedicins mottagningar inklusive Provtagningar, Punktionsmottagningar och Blodgivarcentraler med ett gott resultat. För att fortsatt öka tillgängligheten till blodgivning närmare blodgivaren har under året två blodcentraler lämnat sjukhusområdena, vilket innebär att i Skåne finns tappning på stan nu i Malmö, Lund och Kristianstad. Labmedicin och tidbokning online Labmedicin arbetar för att införa tidbokning online avseende Blodgivning och Provtagning. All information gentemot vårdgivarna finns samlad på den regionala webbplatsen Vårdgivare Skåne, patientinformation på 1177 Vårdguiden och blodgivarinformation på Geblod.nu. Jämlik hälso- och sjukvård Labmedicin och enhetliga analyser och rutiner Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga 6

7 analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker fortsatt utifrån ett regionalt perspektiv. ehälsoarbete Region Skåne bedriver ett målmedvetet e-hälsoarbete och har lanserat e-tjänster som Journal och Tidbok för Skånes invånare. Tidbok för både öppenvård och specialistvård lanserades under 2015 men visst utvecklingsarbete kvarstår för att full funktionalitet ska uppnås i tjänsten. Under 2015 lanserades psykiatrisk dokumentation i Journalen och under 2016 anslöt sig i princip samtliga landsting till Journalen och ett enhetligt nationellt regelverk har tagits fram. Det är Region Skånes ambition att ensa det regionala regelverket och förenkla för både medborgarna och förvaltningen av tjänsten. Region Skåne har fattat beslut om en omfattande implementeringsplan för befintliga och kommande nationella ehälsotjänster. Planen omfattar de tre stora vårdförvaltningarna där Medicinsk service under 2016 startade upp förstudie och projektarbete för digitala kallelser och sms-påminnelser, videotjänst för säkra samtal och för behandling digitalt, patientens egen provtagning och fler tidbokstjänster och utökad journalinformation. Samarbete med kommunförbundet Skåne är inlett för att identifiera pilotprojekt inom ehälsa med anledning av det nya kommunavtalet och ett utvecklingsprojekt är startat för mobil åtkomst till journalinformation tillsammans med Stockholm läns landsting. Säker hälso- och sjukvård Samlad Labmedicin för att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlokaliserat verksamheten till Lund. Där finns nu automatiserad utrustning i högre grad än tidigare, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd patientsäkerhet. Dock finns fortsatt mikrobiologiska snabbtester inklusive blododling tillgängligt vid samtliga akutsjukhus. För att kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminär besvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Med snabba svarstider kan Klinisk mikrobiologi ge underlag till korrekt användning av antibiotika. Labmedicin - Indikator för basal hygien och arbetskläder Inom Labmedicin genomförs PPM Basal hygien och arbetskläder i patientnära arbete vid Provmottagning, Punktionsmottagning och Blodgivning samt Arbets- och miljömedicinsk mottagning. PPM genomfördes vår och höst och under hösten ökades antal observationer men resultatet försämrades jämfört med 2015 och gav för handhygien 81 % (84,5% 2015) följsamhet till gällande regler och för kläder 89 % (94,5% 2015). Utfallet framöver är under särskild bevakning via förvaltningens chefläkare. Standardiserat vårdförlopp Klinisk patologi arbetar nära/ingår i cancerprocesserna vilket innebär att begreppet Standardiserat vårdförlopp är införd i prov, analys och svarskedjan. För att följa förloppen krävs att vårdgivaren/remittenten särskilt markerar detta på remissblanketten. För utfall se Prioriterade områden, Cancer. IT-stöd för patientnära analys Labmedicin driver att IT-stödet Aqure successivt införs inom regionen. Aqure förmedlar 7

8 analysresultat från patientnära analys till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger stöd för övervakning och kvalitetssäkring vid patientnära analys. Dock krävs att de patientnära analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya upphandlingar. Utrullningen av Aqure har fortgått under året och inom slutenvården är samtliga blodgas-, Hb- och glukosinstrument uppkopplade. Inom primärvårdens hälsovalsenheter pågår införande vårdcentralvis. Utredning pågår avseende förutsättningar för uppkoppling av privata hälsovalsenheter. Patientsäkerhetsarbetet inom Medicinsk service - Patientsäkerhetsråd I patientsäkerhetsrådet, som leds av chefläkaren, ingår representanter för både IT/MT och Labmedicin. Rådet tar fram rutiner för att öka patientsäkerhet samt rutiner för uppföljning av avvikelser som relateras till patientsäkerhet. Rådet följer bl. a specifikt s.k. preanalytiska fel och bland dess utgör följande en Top 5 lista Ofullständig identitet på prov och/eller remiss Prov som saknar remiss eller vise versa Fel provtagningsmateriel Fel förvarat/feltransporterat prov Förväxling av patientidentitet vid provtagning Utbildning Ett antal insatser för att minska preanalytiska fel pågår och bl. a utbildas årligen närmare 6000 st. av Region Skånes medarbetare i det vårdnära arbetet i ämnet preanalys via Labmedicin. Labombud Labmedicin har under året inbjudit hälso- och sjukvårdspersonal till att ingå i ett kontakpersonnätverk. Labombuden utses av vårdenhetens chef och får regelbundet information från Labmedicin via nyhetsbrev och utgör också en första kontaktväg till Labmedicin. I nuläget finns närmare 300 Labombud i Skåne. Region Skånes nya driftinformationskanal Under majmånad 2016 lanserades en ny driftinformationskanal för Region Skåne. All driftstörningsinformation som förekommer i Region Skåne samlas på ett samlat ställe. Det underlättar för medarbetaren då informationen finns på datorns skrivbord, på VGIs startsida och på Vårdgivare Skåne. Verksamheterna som ingår i driftstörningsinformationen är IT, Telefoni, Regionservice, Labmedicin samt större störningar som Tjänsteman i beredskap (TiB) tillsammans med regionens presstjänst ansvarar för. Medarbetaren kan prenumerera på driftstörningar som berör system och även specifika pågående driftstörningar via sms eller e-post som passar bäst för hen. Driftinfoappen leverera en helhetslösning som hjälper både leverantörer och medarbetare i att kommunicera målgruppsanpassade texter kring driftstörningar. Med en uppdaterad design och mer överskådlig information kan användaren lätt följa ett driftstörningsärende från början till slut. Styr- och förvaltningsmodellens införande Styr- och förvaltningsmodellen syftar till att samordna, prioritera, kommunicera och leverera det stöd som verksamheten kräver utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. I styrmodellen hanteras både små och stora system. Den ger också en tydlighet vilka roller som ansvarar för vad inom systemförvaltning och utveckling. 8

9 Den önskade effekten av modellen säkrar verksamheternas möjligheter att påverka systemen, förbättra samordning av flera förvaltningars behov, uppnå en stabil drift, synliggöra möjligheter till konsolidering samt att effektivisera resursanvändningen. Tillsammans med förvaltningarna har Medicinsk service infört den beslutade styr- och förvaltningsmodellen för IT och MT-system. Samtliga 14 styrning ansvarsområden (SAO) är uppstartade med 57 aktiva systemförvaltningsgrupper. Införandet av styr- och förvaltningsmodellen tydliggör ansvarsfördelningen mellan olika roller och inför 2017 tas budgetunderlag fram inom ramarna för modellens olika forum. Sammanhållen Digital vårdmiljö Förberedelserna för en framtida Sammanhållen Digital Vårdmiljö (SDV) fortsätter. Det syftar till att byta ut dagens föråldrade IT-miljö till ett system som är modernt, mobilt, snabbt och säkert. SDV är en stegvis förändring som kommer att pågå under ett antal år. En upphandling har startats vilket följer Regionstyrelsens beslut den 8 oktober 2015 och handlar om att konsolidera dagens journalsystem och dra nytta av mer funktionalitet och möjligheten att ersätta flera av dagens vårdsystem. Den 24 oktober 2016 fastslog Regionstyrelsen även en strategi för SDV i Region Skåne. Vision, målbild och bärande principer för det framtida arbetet ligger nu fast. Upphandlingsfasen för sammanhållen digital vårdmiljö är startad och styrgrupp för projektet är formerad. Flera delprojekt är igång och IT-miljön är genomlyst för att under upphandlings och konsolideringsfasen fortsätta konsolideras. Arbetet med förändringsledning för verksamheten ska formeras gemensamt med vårdförvaltningarna. IT-stöd för patientnära analys införs inom Labmedicin IT-stödet Aqure införs successivt inom regionen. Aqure förmedlar analysresultat från patientnära analysinstrument direkt till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger stöd för övervakning och kvalitetssäkring vid patientnära analys, sammanlagt är ca 2000 patientnära instrument uppkopplade. Dock krävs att de patientnära analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya upphandlingar. Single Sign On En IT-lösning för förenklad inloggning, Single Sign On (SSO), finns numera tillgänglig för Region Skånes medarbetare. Single Sign On innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med etjänstekort och ett lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system kommer att ingå. Singelinloggning används av ca medarbetare i region Skåne. SSO-lösning har påbörjats att införs även inom vårdverksamheterna vilket medverkar till att få bort gemensamma konton från vården då dessa inte är patientsäkra. Kvalitetsregister Införande av direktrapportering till kvalitetsregister pågår. Det innebär minskad dubbelregistrering och ger en ökad rapporteringsfrekvens då denna sker automatiskt. För närvarande är fem register klara. e-ped För ökad säkerhet inför förvaltningen ett kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn vilket är en nationell tjänst som benämns eped (Erfarenhets & Evidensbaserad Databas för Barnläkemedel). Med detta kunskapsstöd minskas risken av felaktig läkemedelsordination till barn. Handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT Region Skåne drabbades under våren 2015 av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal incidenter inom IT-verksamheten. En handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT 9

10 togs fram och ett flertal åtgärder har genomförts. Denna handlingsplan syftar till att ta fram och genomföra åtgärder för ökad driftssäkerhet. Planen inkluderar bland annat kontinuitetsplanering, utbyggnad av nätverk, system för ökad övervakning och mätning samt att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad risk och ger stora felkällor om de används i Region Skånes ITverksamhet. Under 2016 har det trådlösa nätverksutbyggnaden färdigställts vilket innebär 3000 nya bas stationer för utökad täckning. X-påloggning har genomförts vilket innebär att endast av Region Skåne kända enheter kan logga in på Region Skånes nätverk. Säkerställande av serverhallar och molntjänst för serverdrift Under 2016 fortsatte projektet TCS/TLS som påbörjades Förkortningarna står för centrala respektive lokala infrastrukturtjänster som levereras av Tieto. TLS innebar en omfattande upprustning av innehållet i de lokala serverhallarna. TCS däremot är ett helt nytt koncept för RS som innebär att förvaltningen använder Tietos centrala lagringstjänst för serverdrift. TCS kommer på sikt betydligt avlasta de lokala serverhallarna samt på sikt avveckla behovet av regionala serverhallar. Driftskostnaderna är även mycket lägre i TCS. Prognosen är att merparten av de ca 1000 servrar som omfattas av projektet ska vara flyttade till första kvartalet System för asylsökandes vårdkonsumtion Vera Asyl är ett system som har infört under våren för att hålla reda på asylsökandes vårdkonsumtion samt att automatisera informationsöverföring gentemot Migrationsverket Utbyte av dikteringsutrustning Region Skåne har en större mängd av äldre dikteringsutrustning, i huvudsak diktafoner och fotpedaler. Denna gamla utrustning är så kallat end-of-life och supporteras inte längre av leverantörer. Det är identifierat att denna utrustning genererar driftsstörningar i dikteringssystemet MedSpeech och måste ersättas. Driftproblem skapade av äldre utrustning drabbar även användare av ny utrustning. Vid kommande uppgradering av Medspeech innebär användning av osupporterad utrustning även att leverantörens CE märkning av produkten MedSpeech inte gäller. För att förbättra driftssituationen samt förbereda för kommande uppgradering av MedSpeech har ca 5000 gamla dikteringsutrustningar ersatts under Avveckling av DECT telefoni Under 2016 har ett intensivt arbete gjorts för att avveckla DECT telefonin och övergå till mobil teknologi. Det innebär att ca DECT telefoner har byts ut till mobiltelefoner. Riktlinjer om ansvarsförhållanden för medicintekniska produkter inom Region Skåne Region Skåne har tagit fram riktlinjer enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården beträffande ansvarsförhållanden vid användning av medicintekniska produkter där vårdgivarens, förvaltningschefens, verksamhetschefens respektive hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar tydliggörs. I syfte att reducera vårdrelaterade skador och kvalitetsbristkostnader är systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete, innefattande frågor gällande medicinteknisk säkerhet, en del av förvaltningarnas uppdrag. Förvaltningen Medicinsk service har Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) uppdrag att utgöra regionens samlade kompetens gällande medicintekniska frågor och produkter inklusive IT-system och kringutrustning. 10

11 Förvaltningscheferna inom Skånevård Kryh, Sund och SUS samt Medicinsk Service, skall inom sina förvaltningar själva fastställa ansvar och befogenheter avseende medicintekniska produkter med utgångspunkt i lagar och föreskrifter Gränsdragning av volymprodukter inom MT Det har kunnat konstateras att gränssnittet gentemot de olika sjukvårdsförvaltningarna varierar avseende förvaltning av medicintekniska produkter. Medicinsk service har därför tagit initiativet och påbörjat ett arbete om enhetlig gränsdragning av volymprodukter såsom infusionspumpar, EKG apparater, defibrillatorer, ventilatorer och övervakningsutrustning. Arbetet sker i samarbete med vårdförvaltningarna och arbetsgrupper har startats upp. Ett förslag har tagits fram för införande av en apparatbank för infusionspumpar vilket inkluderar även regional upphandling av infusionspumpar som tidigare hanterats via läkemedelsförmånen. Ett arbete med regiongemensam upphandling av defibrillatorer är under framtagande. Likaså har arbetet startats upp med regiongemensam patientövervakning. FU-avsteg medicintekniska produkter En regiongemensam strategi har tagits fram för förebyggande underhåll (FU) på medicintekniska produkter (MTP). Syftet med det pågående regionala arbetet kring FU av MTP är att skapa samsyn, uppnå regionövergripande beslut samt enhetlig dokumentation på avsteg från FU som görs. Detta ger en tydlighet både mot kunder och för medarbetare inom IT/MT Medicinsk service som ska erbjuda samma service inom Regions Skåne. Strategin införs i 3 steg varav steg 1 är under implementering. För att kunna upprätthålla hög driftssäkerhet och god patientsäkerhet, krävs att de MTP underhålls och kontrolleras regelbundet. Bedömning av behov av FU, kriterier, intervall, samt utförande och uppföljning ingår i IT/MT Medicinsk service ansvar. Vårdverksamheten tillser att IT/MT Medicinsk service ges tillträde till att utföra FU på MTP enligt plan. Eventuella avsteg från tillverkarens rekommendation avseende intervall och omfattning, kan göras efter bedömning av IT/MT Medicinsk service. Avstegen hanteras och dokumenteras och sker i samråd med ansvarig verksamhetschef inom vårdförvaltningarna. Regional Andningspool visar ökad patientsäkerhet Andningspoolen består av apparater inom området andningshjälpmedel. Utrustningen ägs av IT/MT Medicinsk service och styrs av en förvaltningsgrupp bestående av medlemmar från vårdförvaltningarna och IT/MT. Poolen startade som ett projekt för några år sedan och är nu en etablerad verksamhet. Vid övergången till förvaltningen skickades en enkät ut till kunderna för bedömning av det arbete som gjorts. Den regionala andningspoolen upplevdes öka patientsäkerheten vilket gagnar både patienter/brukare, organisation och ekonomi. Dessutom är det en fördel med likartat arbetssätt och enhetligt apparatsortiment med tanke på upplärning och den allt mer ökande personalrörligheten inom både sjukhusvården och hemsjukvården. Återkopplingen visar på att upplevelsen av den totala servicenivån för sjukvårdsförvaltningarnas kontaktvägar till IT/MT service har förbättrats och förenklats sedan införandet av den Regional andningspoolen. 11

12 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Labmedicin och AMM Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) inom Labmedicin bidrar med sitt uppdrag för Södra sjukvårdsregionen till beslutsstöd inom misstänkt eller förvärvad arbets- eller miljörelaterad ohälsa. Under året har AMM Syd bl. a fortsatt fokusera på vibrationsskador d.v.s. skador som uppstår av att hantera vibrerade verktyg. AMM Syd ger årligen ut rapporter som baseras på genomförda utredningar. Under 2016 har 26 rapporter publicerats och finns att läsa på hemsidan (se länk Labmedicin och CSD Centrum för sällsynta diagnoser (CSD Syd) vid Klinisk genetik inom Labmedicin arbetar också på uppdrag av Södra sjukvårdsregionen och har till uppgift att förbättra kunskapen om utredning och omhändertagande av patienter i alla åldrar med sällsynta diagnoser. Uppdraget drivs som ett treårigt projekt med uppstart 2015 och man har under 2016 fortsatt arbeta för att etablera regionala expertteam och riktlinjer inom ett antal områden. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskade ledtider till cancersjukvården Svarstiderna inom Klinisk patologi vid Labmedicin är av största vikt för den skånska cancervården. Inflödet av prover till Klinisk patologi har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen var 9,5 % under 2016, att jämföra med 4,1 % ökning under Region Skåne inför under den nationella cancersatsningen med standardiserade vårdförlopp (SVF). För Klinisk patologi innebär det framför allt krav på ökad tillgänglighet och kortare svarstider, vilket uppnås i genomsnitt i Skåne för de flesta SVF. Det kraftigt ökande inflödet av prover gör dock att nuvarande kapacitet i verksamheten inte räcker till för att klara ledtiderna för SVF på alla enheter. Nuvarande kapacitet räcker inte heller till för att förbättra svarstiderna för övriga prover. 12

13 Självincheckning För att öka tillgängligheten för patienterna till sjukhusens och andra vårdinrättningars receptioner och mottagningar har en möjlighet till självincheckning tagits fram. Ett pilotprojekt på Centralsjukhuset i Kristianstad har varit framgångsrikt med stort intresse från både patienter och verksamheter. Självincheckning kan nu ordnas även för andra verksamheter inom Region Skåne. Införande av självincheckning kommer att skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering och förhindra köbildning vid kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det. Det pågår nu en utveckling av självincheckning som ska omfatta incheckning via smartmobiler, samt automatisk beräkning av frikort och utfärdande av digitala frikort. Granskning av röntgenbilder via mobil möjliggör snabbare behandling vid stroke En pilotstudie har startats upp för att beredskapslinjen för interventionell neuroradiologi (INR) ska kunna granska röntgenbilder på mobil enhet utanför Region Skånes brandväggar. Genom att få röntgenbilder skickade till sig på en surfplatta kan en snabb bedömning göras om det rör sig om en stroke där interventionell behandling kan bli aktuell. Piloten kommer att pågå till våren 2017 för att få in tillräckligt stort utvärderingsmaterial. Prioriterade områden CMD Centrum för molekylär diagnostik (CMD) har etablerats vid Labmedicin i Lund. CMD arbetar i nära samarbete med Lunds universitet och med likande faciliteter i övriga Sverige. Vid CMD används Nya Generationens Sekvenseringsteknik (NGS) som gör att genmutationer som påverkar många olika sjukdomstillstånd som till exempel ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar kan identifieras. Tekniken kan ge svar på hur effektiv en behandling är och därmed möjliggöra en skräddarsydd, individuellt anpassad behandling. Akutsjukvård Labmedicin kritiska svarstider Labmedicin arbetar kontinuerligt för att minska kritiska svarstider. Men det är inte endast de interna laboratoriemedicinska flödena som kan förbättras utan hela processen från provtagning till analys och svar. För att uppnå korta svarstider behöver provet nå laboratoriet snabbt och på ett kvalitetssäkrat sätt. Provsvarets tillgänglighet kan också förbättras, då det idag endast är svar från Klinisk kemi som levereras elektroniskt. Ett elektroniskt remiss- och svarshanteringssystem saknas i Region Skåne men i avvaktan på helhetslösningar avseende vårddokumentation arbetar Labmedicin för att ta fram det sortiment som ska ingå i en kommande digital lösning. 13

14 Bland de kritiska svarstider som särskilt följs inom Labmedicin, och som påverkar akutsjukvården, ingår analyserna nedan, där samtliga mål har uppfyllts. Att beakta är att Labmedicin har verksamhet vid 10 sjukhusorter och de rapporterade tiderna gäller för hela Skåne. Troponin-T som är en markör för hjärtinfarkt. Genomsnittiden för svar efter det att provet anlänt till laboratoriet är 55 minuter. C-reaktivt protein (CRP) snabbsänka. Genomsnittstiden för svar efter det att provet anlänt till laboratoriet är 47 minuter. Herpes simplex virus i likvor vilket indikerar hjärninflammation som kräver en snabbt insatt antibiotikabehandling. 88 % av inkomna prover svaras ut senast dag 1 efter det att provet anlänt till laboratoriet, vilket innebär att rätt behandling snabbt kan sättas in. Akut blodgruppering. 95 % av inkomna prover besvaras inom en 1 timme och 59 minuter, med en medelsvarstid under 60 minuter. Med snabb hantering minskas användningen av ska akutblod vilket generellt är en bristvara. Psykisk ohälsa Mobiltelefonen hjälper unga med sin psykiska hälsa En mobil hälsolösning har tagits fram för Barn- och ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, används i vården av ungdomar inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med Blå-appen är att den ska hjälpa ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen undersöker patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen där patienten själv kan följa hur deras hälsa utvecklas över tid. Forskningen en förutsättning för Skånes utveckling Forskningens integrering i verksamheten och engagemang av hälso- och sjukvården Forskningsresultat producerade inom Medicinsk serviceförvaltningen är av sådan natur att de används både inom den egna verksamheten såväl inom andra verksamheter både inom och utanför hälso- och sjukvården. Nedan följer ett par exempel: Flera forskningsstudier inom verksamhetsområde Patologi har gjorts rörande specialanalyser av s.k. portvaktslymfkörtlar (den lymfknuta som ligger närmast tumören). Studierna har utförts tillsammans med kliniska forskare som opererar bröstcancer respektive gynekologisk cancer och har lett fram till ett förbättrat omhändertagande av patienterna. Inom verksamhetsområde Klinisk kemi har uppsättning av nya metoder för att följa modern trombosbehandling, t ex vid direktverkande antikoagulantia såsom NOAK, baserat på egna och internationella forskningsresultat. 14

15 Mycoplasma genitalium är en sexuellt överförd bakterie som vanligtvis behandlas med makroliden Azithromycin. Ökad förekomst av resistens mot Azithromycin har observerats och är länkad till mutationer i 23S rrna-genen hos bakterien. Med DNA-sekvensering analyserade vi frekvensen av sådana mutationer hos M. genitalium från patienter som sökt vård mellan oktober-december 2015 i Region Skåne. Makrolid resistensmutationer upptäcktes hos 13 % (31/239) av M. genitalium isolaten. För att kunna ge våra kunder information om patienter bär på makrolid resistensmutationer hos M. genitalium har vi utvecklat en realtids PCR som infördes inom verksamhetsområde Mikrobiologi i rutindiagnostiken i december Alla prov som är positiva för M. genitalium analyseras för förekomst av makrolid resistensmutationer och svar ges inom 3 dagar. Förhoppningsvis ska den nya analysen minimera risken för att fel antibiotika ges samt minska spridning av resistent M. genitalium i Skåne. Hiv grupp 2 finns i huvudsak i begränsade områden i västra Afrika och i Sverige finns endast ett fåtal fall. Verksamhetsområde Mikrobiologi har tillsammans med forskare satt upp en ny diagnostisk metod för analys av HIV-2. Denna analys erbjuds även på nationell nivå. Verksamhetsområde IT/MT har haft som målsättning att nå ut med sin FoU-verksamhet i form av minst 33 vetenskapliga artiklar, postrar samt abstrakts under Resultatet blev 45. Vill lyfta fram en utvärdering av implementering avseende regionalisering av andningshjälpmedel, vilket upplevdes öka patientsäkerheten som gagnar både patienter/brukare, organisation och ekonomi där. En poster kring detta arbete, som berör hela Region Skåne, belönades som bästa poster vid Medicinteknikdagarna i Örebro Det finns en tradition för incitamentsstruktur då verksamheterna inom Medicinsk service, övriga Region Skåne, andra sjukvårdsaktörer samt Lunds universitet men även andra universitet och högskolor ständigt utbyter information, idéer och tjänster. D.v.s. ett ständigt flöde som går fram och tillbaka mellan forskning, translationell verksamhet och klinik. Dessutom ingår forskningschefen med ansvar för forskning och utveckling i förvaltningsledningen. Tid för forskning enligt Regionalt forskningsstöd och ALF-projekt Att säkerställa att forskningsaktiva medarbetare har möjlighet att få ut sin forskningstid finns som mål i förvaltningens FoU-plan. Arbetet med att tilldela tid för forskning görs i dialog mellan berörd forskare och närmaste chef samt schemaläggare. Övergripande planering görs på årsbasis och forskningstid har hög prioritet i planeringen. I dialog mellan chef och berörd medarbetare, som tilldelats Regionalt forskningsstöd eller ALF-medel, sker en kostnadsfördelning i HRsystemet. Under 2016 har cirka 300 timmar inte kunnat tas ut pga. stor brist på specialistläkare och klinisk patientverksamhet. Se även bilaga ang. Forskningen en förutsättning för Skånes utveckling. 15

16 Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarundersökning 2016 för Medicinsk service visar på förbättring inom 11 av 13 mätområden vilket är tillfredställande och visar att förvaltningen är på rätt väg. Ett område är sämre och ett är oförändrat. Resultatet från tidigare undersökningar har resulterat i handlingsplaner, som legat till grund för utveckling av arbetsmiljö och verksamhet. Heltidstjänst är norm och heltidsnormen är införd och etablerat i verksamheterna. Lönekartläggningsarbetet och handlingsplan för jämställda löner har beaktats i året löneöversyn. Löneskillnaden gällande likvärdigt arbete för biomedicinska analytiker som konstaterades ligga lågt i förhållande till ingenjörer och tekniker har resulterat till fortsatt prioritering av lönenivån för biomedicinska analytiker. Förvaltningen har också fortsatt arbetet med analys av arbetsuppgifter i relation till lön gällande handläggare IT för att möjliggöra kartläggning av eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Förslag har tagits fram till nya befattningsbenämningar inom gruppen handläggare IT. Medicinsk service schemalägger i enlighet med tjänstgöring max två av fem helger. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Individuell handlingsplan tas fram i samband med medarbetarsamtal. Enligt medarbetarundersökningen finns idag en dokumenterad utvecklingsplan för 76 % av medarbetarna. Lika rättigheter och möjligheter Mångfald är en förutsättning för att lösa förvaltningens uppdrag. Förvaltningen arbetar med kompetensbaserad rekrytering som ska attraherarar alla oavsett ursprung. Mångfalden bland förvaltningens medarbetare, speglas framför allt i förvaltningens huvudgrupp biomedicinska analytiker. Region Skånes regiongemensamma värderingar ligger till grund för förvaltningens förhållningssätt gentemot kollegor och patienter, vilket förvaltningen även fortsättningsvis måste jobba aktivt med. Under året har en del medarbetare och chefer deltagit på den Stora likarättsdagen som Region Skåne anordnar. 16

17 Hälsofrämjande arbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en naturlig del i verksamheteten. Årlig uppföljning sker varje år och resultat behandlas i förvaltningens skyddskommitté. HR-enheten har under året organiserat en obligatorisk fördjupningsutbildning i arbetsmiljö och rehabilitering för förvaltningens chefer och skyddsombud på division- och förvaltningsnivå. Syftet med utbildningen var att ge förutsättningar för en ännu bättre arbetsmiljö och att långsiktigt minska sjukfrånvaron. Under året fortsätter det totala sjuktalet att öka men förvaltningen ser en minskning av antal dagar vad gäller sjukfrånvaro över 60 dagar. Ett fokus har varit intensivare arbete med långa sjukskrivningar. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Arbetet med kompetensförsörjningsplaner har fortsatt under året. Specialistläkare inom laboratoriemedicinska specialiteter och biomedicinska analytiker är förvaltningens största bristyrken. Pensionsavgångarna inom dessa grupper är en stor utmaning. Under året har förvaltningen arbetat fram en regiongemensam kompetensstege för biomedicinska analytiker och det lokala arbetet med att implementera denna har startat. Främst inom Division Labmedicin arbetar man aktivt med kompetensmixplanering. Bl.a. förs enklare arbetsuppgifter över från Biomedicinska analytiker till undersköterskor. Siffror visar att förvaltningen är på rätt väg. Andelen USK har ökat med 2,2 % medan BMA minskat med 1,1 %, (trots att produktionen ökat med ca 3 %). Kompetensförsörjning för äldre medarbetare Förvaltningen arbetar efter principen individuell och differentierad lönesättning. Några fall av dynamisk lönesättning har tillämpas för ett antal äldre medarbetare under verksamhetsåret. Användning av bemanningsföretag Förvaltningen har under arbetat med utfasning av bemanningsföretagen från patologiverksamheten. Endast en marginell del finns kvar. Förvaltningen har i dagsläget lite behov av bemanningsföretag för att lösa uppdraget. Utbildningsuppdraget Förvaltningen uppfyller med vissa svårigheter utbildningsuppdraget avseende platser för biomedicinska analytikerstuderande enligt regionalt ramavtal. Utmaningar är att trots omorganisationer, ombyggnationer och införande av ny automation skapa god studerandemiljö. Antal platser fördelas över laboratorierna i hela regionen. Gemensamma introduktionstillfällen har bidragit till större förberedelse och förståelse för verksamheternas utmaningar och samtidigt till att studenterna i utvärdering beskriver att omhändertagande och bemötande är gott. Organisation avseende huvudhandledare, fördelning av platser och dialog med lärosätena finns. Utbildning för handledare är ett kontinuerligt behov. Under året genomfördes avrop på de regionalt upphandlade 17

18 grundutbildningarna i Handledning och två kurser har genomförts. Ytterligare kurstillfällen ges under Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Värdet på faktorn ledarskap är högre jämfört med tidigare undersökningar, vilket visar att förvaltningen är på rätt väg. Förvaltningen genomför chefsforum och ledarskapsforum flera gånger per år. Chefer deltar utifrån individuella behov på regionens gemensamma ledarskapsutbildningar. Bisysslor För Medicinsk service finns ingen yrkeskategori där frekvensen av bisysslor överstiger 10 st. anställda. Antalet anställda och arbetad tid 2016 har de anställda ökat med 15 till eller 0,9 % och använda AOH (anställda omräknat till heltidstjänster) med 29,2 till eller 2,4 %. Antalet anställda var dock 6 färre i december än i november Detta förklaras framför allt av verksamhet som flyttats från andra förvaltningar som t.ex. support för IT-stödet Obstetrix samt av ny verksamhet som t.ex. CSD (Centrum för sällsynta diagnoser). Medicinsk service arbetar sedan bildandet av förvaltningen 2013 med särskilda rutiner för beslut om rekrytering. All tillsättning av tjänster har skett inom beslutade budgetramar för divisionerna och förvaltningen. Förvaltningen har sedan maj sökt dispens för anställningar inom både IT/MT och Labmedicin vilka beviljats till sammanlagt 125,75 st. Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 1,5 dagar från 17,0 till 18,4 dagar. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid har 2016 ökat från 5,1 % till 5,5 %. Ökningen i sjukfrånvaro syns inom både Labmedicin och IT/MT. Åtgärder som vidtas är att en inventering på individnivå görs av HR-strateger och enhetschefer för varje enskild medarbetares sjukskrivning. Utifrån resultatet av inventeringen planeras och genomförs riktade insatser. Personalgrupp Antal anställda Använda AOH Antal sjukdagar Delta Procent Delta Procent Delta Procent Biomedic. Analyt ,1% 518,0 517,8-0,2 0,0% 19,5 20,7 1,2 6,2% Handläggararbete ,3% 133,6 139,5 5,9 4,5% 10,4 11,8 1,5 14,1% Sjukh.tekn/lab.pers ,9% 135,8 144,8 9,0 6,6% 11,8 13,9 2,2 18,4% Spec.komp. Läkare ,4% 72,7 77,6 4,8 6,7% 17,2 15,5-1,8-10,3% Ingenjörer m.fl ,0% 77,0 78,4 1,4 1,8% 13,5 14,8 1,3 9,3% Ledningsarbete ,9% 80,2 79,3-0,8-1,1% 5,3 9,0 3,8 71,4% Administratörsarbete ,5% 43,8 44,1 0,2 0,6% 27,4 34,6 7,3 26,6% Icke spec.komp. Läkare ,4% 37,2 35,5-1,7-4,5% 10,9 7,2-3,7-34,0% Medicinsk sekreterare ,4% 34,8 33,8-1,0-2,8% 27,3 22,3-5,0-18,2% Usk/Skötare m.fl ,2% 24,8 31,4 6,6 26,8% 20,6 34,2 13,7 66,4% Tekniker ,0% 31,1 34,2 3,1 10,0% 29,4 26,4-3,1-10,4% Sjuksköterska ,2% 12,8 14,1 1,3 10,0% 33,9 33,5-0,4-1,2% Övriga ,0% 7,1 7,5 0,4 5,8% 3,6 7,5 3,9 106,9% Summa ,9% 1 208, ,1 29,2 2,4% 17,0 18,4 1,5 8,6% 18

19 Produktion Labmedicin Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktionen har ökat med 2,6 % räknad som antal analyser och med 3,2 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktionen till personalresurser, har ökat 0,9 %. Produktionen inom Medicinsk service redovisas ytterligare under rubriken nyckeltal nedan. Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin har i uppdrag att vara intäktsfinansierad. Detta innebär att förvaltningens kunder, där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar verksamheten som Medicinsk service erbjuder. De större förändringarna under senare år består av volymökningar för samtliga verksamheter inom Medicinsk service samt av nya tjänster inom framför allt IT-området. Förvaltningen är intäktsfinansierad med kompletterande anslag och arbetar under 2016 med ett effektiviseringsprogram som omfattade åtgärder för 25 mkr. Resultat Resultatet för Medicinsk service är en ekonomi i balans, dvs. intäkterna från kunderna har täckt kostnaderna. Detta var också budgetmålet för Resultatet för Labmedicin är positivt med +5,9 mkr och negativt för IT/MT med -15,7 mkr. Såväl Labmedicin som IT/MT har under 2016 kännetecknats av produktionsökningar på mellan tre och fem procent. Resultaträkningen nedan för förvaltningen visar en total intäktsökning jämfört med 2015 på 5,9 % som till största delen förklaras av intäkter från den ökande produktionen och motsvarande effekt på bruttokostnaderna där såväl personalkostnader som övriga driftkostnader är högre än Verksamhetens kostnader är ,5 % högre än året innan. 19

20 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse Medicinsk service (motpart 1-3) 2015, mkr 2016, mkr 2016, mkr mkr procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Patient/trafikantavgifter 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9% Försäljning av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 - Försäljning av varor och tjänster 2 547, , ,0 79,6 3,0% Specialdestinerade statsbidrag 48,2 46,0 42,5 3,5 8,3% Bidrag och övr intäkter 96,0 78,6 63,6 15,0 23,5% Verksamhetens intäkter 2 691, , ,1 98,1 3,6% Lönekostnader -604,5-634,0-632,0-1,9 0,3% Arbetsgivaravg o pensioner -261,9-280,9-277,2-3,7 1,4% Övriga personalkostnader -13,7-16,7-10,7-6,1 56,9% Kostnader för inhyrd personal -5,4-9,2-3,5-5,7 161,7% Köp av verksamhet 0,0-0,1 0,0-0,1 - Läkemedel -4,9-5,0-5,0 0,0-0,6% Material och tjänster -255,8-259,7-259,7 0,0 0,0% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fastighetskostnader -123,7-118,0-119,3 1,4-1,1% Övriga omkostnader , , ,6-70,8 5,3% Verksamhetens kostnader , , ,9-87,0 3,3% Avskrivningar -92,5-109,0-97,6-11,4 11,7% Avskrivningar -92,5-109,0-97,6-11,4 11,7% Verksamhetens nettokostnader 6,4 6,3 6,5-0,3-4,1% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0-604,7% Finansiella kostnader -6,4-6,2-6,5 0,3-4,4% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat -6,4-6,2-6,5 0,3-5,0% RESULTAT 0,0 0,1 0,0 0,1 - För Labmedicin har produktionen varit högre än tidigare år. Produktionsökningen ökar intäkterna men driver också kostnadsutvecklingen för bland annat personal och material. Dock skapas en positiv nettoavvikelse eftersom gemensamma kostnader fördelats till en lägre produktionsvolym än vad som blir det verkliga fallet. Resultaträkningen nedan för Labmedicin visar en intäktsökning jämfört med 2015 på 4,8 % som till största delen förklaras av intäkter från den ökande produktionen och motsvarande effekt på kostnaderna där såväl personalkostnader som övriga driftkostnader som material och tjänster är högre än Verksamhetens kostnader är ,8 % högre än RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse Medicinsk service Labmedicin (motpart 1-4) 2015, mkr 2016, mkr 2016, mkr mkr procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Patient/trafikantavgifter 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9% Försäljning av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 - Försäljning av varor och tjänster 1 279, , ,9 96,6 7,9% Specialdestinerade statsbidrag 48,2 45,9 42,5 3,4 8,1% Bidrag och övr intäkter 19,8 39,4 31,5 8,0 25,4% Verksamhetens intäkter 1 347, , ,8 108,0 8,3% Lönekostnader -459,8-486,5-477,5-9,0 1,9% Arbetsgivaravg o pensioner -198,4-215,1-208,0-7,1 3,4% Övriga personalkostnader -8,3-11,7-5,8-5,9 101,7% Kostnader för inhyrd personal -13,6-17,7-12,7-5,0 39,0% Köp av verksamhet 0,0-0,1 0,0-0,1 - Läkemedel -4,9-5,0-5,0 0,0-0,6% Material och tjänster -319,0-330,5-258,5-72,0 27,9% Lämnade bidrag -6,0-2,7-2,7 0,0 0,0% Fastighetskostnader -108,5-101,5-102,1 0,6-0,6% Övriga omkostnader -188,6-186,4-191,2 4,8-2,5% Verksamhetens kostnader , , ,6-93,5 7,4% Avskrivningar -35,6-47,4-38,4-8,9 23,2% Avskrivningar -35,6-47,4-38,4-8,9 23,2% Verksamhetens nettokostnader 5,1 8,4 2,8 5,6 198,2% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 - Finansiella kostnader -2,3-2,5-2,8 0,3-9,8% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat -2,3-2,5-2,8 0,3-9,8% RESULTAT 2,9 5,9 0,0 5,9 - Inom IT-verksamheten har antalet datorer ökat under året och detta driver både intäkts- och kostnadsutvecklingen. Dessutom har kostnaderna för nationella IT-tjänster och -projekt som levereras i samarbete med Inera AB ökat. Inom det medicintekniska området har kostnaderna för serviceavtal, reservdelar och reparationer ökat. Detta förklaras av att garantitiden (då service 20