Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium
|
|
- Håkan Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne
2 Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/ All laboratoriemedicin i samma organisation Sammanslagna kliniker för klinisk kemi, klinisk genetik, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk patologi och cytologi, vårdhygien och klinisk mikrobiologi Klinisk mikrobiologi Skåne: 3 laboratorier, 230 anställda, 1,5 milj analyser, 30 läkare
3 Behövs läkarna? Allt färre läkare inom diagnostiken - sköts istället av biomedicinska analytiker, mikrobiologer, molekylärbiologer etc
4 Svenska specialistläkare i medicinsk mikrobiologi 136 specialistläkare i Klinisk bakteriologi 57 specialistläkare i Klinisk virologi 33 ST- läkare i Klinisk bakteriologi och virologi
5 Kliniska bakteriologer, Kliniska virologer och samtliga ST-läkare under utbildning Antal ST-läkare: Klin bakt o viro, Klin bakt resp Klin viro Kliniska virologer Kliniska bakteriologer Födelseår
6 Klinisk mikrobiologi-varför läkare? - Inte bara vår Kärnverksamhet: Omhändertagande och mikrobiologisk analys av patientprover - Uppdraget är bredare: Tillse en användning av mikrobiologisk diagnostik som ger optimala hälsovinster
7 Läkarrollen vid Klinisk Mikrobiologi Medicinskt ansvar för diagnostiken Diagnostik (besvarande av remisser och rådgivning) Forskning- och utveckling Undervisning Konsultation Kliniska ronder Kvalitetsarbete
8 Service/Kundperspektivet Kunder på flera nivåer = 1. Patienterna 2. Remitterande vårdpersonal 3. Landstinget Service/Kundperspektiv får inte urarta till PISUperspektiv (ProvInSvarUt) där laboratoriet inte tar ansvar för diagnostikanvändingen eller dess uppföljning. Vi måste vara specialister både på de diagnostiska möjligheterna och de medicinska behov de svarar mot. De medicinska behoven av diagnostik har högre prioritet än efterfrågan av diagnostik.
9 Efterfrågan eller behov? Följs ofta åt men inte alltid Efterfrågan över behov: Ex Rubella immunitet Sorteras automatiskt bort om det redan finns svar i labdatasystemet avseende rubella immunitet Ex Upprepad testning vid byte av avdelning Labdatasystem på internet minskade efterfrågan på upprepad testning Efterfrågan under behov Ex Screening av infektioner under graviditet görs inte fullt ut i enligt föreskrift. Uppföljning av andel gravida som verkligen screenas med feed-back till mvc
10 Teckning Bengt Löfgren
11 Medicinska kvalitetsindikatorer Hälsa Prov blir taget Ex: Andel gravida som screenas för HIV/HepB/Syfilis enligt SoS rekommendation bör ligga över 95% Rätt prov tas Ex: I enlighet med provtagningsanvisningar och vårdprogram Transporteras rätt Ex: Transportlådor, transporttid och miljö (x% kommer samma dag till laboratoriet) Analyseras rätt Ex: Andel godkända test enl. kvalitetssäkringssystemet. Resultat på externa kvalitetsjämförelser/ Equalis paneler Besvaras rätt Ex: Svarstider, begripligt och lättåtkomligt svar
12 Forskning och utveckling - Dynamisk verksamhet - Ständig utveckling och utvärdering av nya metoder för mikrobiologisk analys - Prioritering av utvecklingsarbetet kräver kunskap om behoven!
13 Projekt bakteriologi UMAS
14 Metodutveckling gjorda inom flexibelt ackrediteringsomfång
15 Forskning och utveckling - Internationellt långt fram i att omsätta molekylär teknologi till klinisk diagnostik - Integrerad miljö forskning-klinik: Molekylära upptäckter snabbt omsatta i klinisk diagnostik. - Utveckling mot molekylära tester: - Ger säkrare diagnostik - Avgör bästa behandling - Labmedicinsk epidemiologi: kan användas i vårdens kvalitetsuppföljning - Ex Vårdrelaterade infektioner kan knytas till olika verksamheter/operatörer
16 Labmedicinsk epidemiologi: Ex Utvärdering av Centrum för sexuell hälsa Inf klin, Hud, KK gemensam mottagning Kostsam utvärdering huvudsakligen baserad på enkät till besökare Övertygade ej beslutsfattare-nedläggningsbeslut Utvärderingsunderlag från Klin mikro bl a angående gc-provtagning i relation till antalet positiva fall = mycket kostnadseffektiv verksamhet per funnet nytt fall Mottagningen ej nedlagd
17 Några Profilområden för Klinisk mikrobiologi: Befolkningsbaserade diagnostikprogram för förbättrad hälsa. Blodsmittescreening Screening för multiresistenta bakterier Screening av gravida Screening för sexuellt överförbara infektioner Cervixcancerscreening (HPV/gynekologisk cellprovkontroll) Biobanker Unika möjligheter till utvärdering och utveckling. Största serumbiobankerna som finns insamlade inom hälso- och sjukvården finns vid mikrobiologiska laboratorier.
18 Klinisk mikrobiologi- utmaning Visa värdet av vår verksamhet!
19 Hur?
20 Värdet av diagnostik Klinisk mikrobiologi Ansvar för patientnära mikrobiologiska snabbtester med centraliserad konfirmerande diagnostik, kvalitetssäkring och epidemiövervakning Ex Influensa snabbtest projekt på akuten Vi utvärderar: Spridning på akuten/sjukhuset minskade, antibiotikaanvändning vid Influensa minskade Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården: Randomiserad användning av provanalyser med utvärdering av medicinska vinster och kostnadseffektivitet initierade och samordnade av labmedicin Ex HPV testning vid oklara fynd inom gynekologisk cellprovtagning Vi utvärderar: Säkerhet och kostnader. Lika god säkerhet, ingen kostnadsökning, 34% färre kvinnor remitterade till gynekolog
21 Värdet av diagnostik Klinisk mikrobiologi Automatisering av serologisk diagnostik Ex svarstider för EBV, CMV och Borrelia diagnostik före och efter införandet av automatisering. Investeringar vid Klinisk mikrobiologi ger vinster för hälso- och sjukvården!
22 Läkarrollen inom Laboratoriemedicin Vi inom laboratoriemedicin har en translationell nyckelställning - mittemellan den patientnära kliniska forskningen och den molekylära grundforskningen. Vi arbetar med implementering och innovation ex förbättrad diagnostik, nya screening-program m.m.
23 Åtgärdsplan för klinisk forskning i Sverige (SOU 2008:7) (Olle Stendahl) Utveckla ledarskapet och förtydliga verksamhetschefens roll i forskningen. Fler verksamhetschefer med egen, självständig forskarmeritering behöver rekryteras och på ett universitetssjukhus bör detta vara en självklarhet. Förslag till åtgärder förstärkt infrastruktur: Öka stödet till translationell forskning, biobanker och teknikplattformar med 100 miljoner kronor årligen. Förslag till åtgärder ökat hälsofokus och bättre implementering av forskningsresultaten: Skapa ett nationellt program omfattande 200 miljoner kronor årligen för implementering och innovation.
24 Klinisk mikrobiologi- utmaning Skapa handlingsutrymme!
25 Arbetssätt som incitament i verksamhets- och kompetensutveckling Införande av ett arbetssätt som skapar förståelse, meningsfullhet samsyn koppling till den egna rollen förutsättningar för att påverka Arbetssättet kan resultera i utvecklingsinsatser i form av belöningssystem, inicitamentprogram 1. Vad är vårt uppdrag och vilka utmaningar står vi inför? 2. Vad ska vi förbättra - i vårt sätt att arbeta? 3. Vilka förutsättningar behöver vi? Plan för åtgärder Åtgär der Org anisation/ Ledning Gru pp/ Led are Dialog Dialog Sammanhang Dialog Dialog Dialog Individ/ Meda rbetare Arbetssättet skapar ett sammanhang mellan verksamheten och medarbetaren samt resulterar i individuella utvecklingsplaner
26 MIKRO vad är vårt uppdrag? Mål vad ska vi förbättra i vårt arbetssätt? Incitament Kompetensutveckling vilka förutsättningar behöver vi? Resurser Organisation
27
28
29
30 Nyckelfaktorer Tydliga och mätbara mål Samverkan och engagemang Tillit och respekt Fortlöpande uppföljning och dialog kring verksamhetens uppdrag och resultat Medicinsk kompetens
31 Sammanfattning Klinisk mikrobiologis framtid = visa på värdet av diagnostiken och skapa handlingsutrymme för utveckling Diagnostikutveckling med optimerad patientnytta som mål Kvalitetssäkring av hela kedjan från optimal användning av diagnostik till att mäta hälsovinster av diagnostiken
32 Full fart mot framtiden!
Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 6, juni 2015 Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin 4 Klinisk Mikrobiologi - Nätbaserad
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE
HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE Bakgrund Inför bildandet av Region Skåne genomfördes en översyn av den laboratoriemedicinska verksamheten hos de tre dåvarande sjukvårdshuvudmännen under gemensam
Läs merStrategisk plan med mål för 2011
Strategisk plan med mål för 2011 1(12) Den röda tråden Här i vår strategiska plan för 2011 fortsätter den röda tråden, från Region Skånes strategikarta till vår vision, verksamhetsidé, värdegrund och mål
Läs merNya lösningar för laboratoriemedicin i Skåne. Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet
Nya lösningar för laboratoriemedicin i Skåne Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet 1 Laboratoriemedicinprojekt - en del av förnyelsearbetet Detta är inte en ny utredning
Läs merDet integrerade laboratoriet
Det integrerade laboratoriet nyckeln till framgångsrikt laboratoriemedicin!? Andreas Matussek överläkare, docent Verksamhetschef laboratoriemedicin Medicinsk chef mikrobiologi Geografiskt område Disposition
Läs mer2 Klinisk Genetik - Öppettider för Klinisk Genetik under jul och nyårshelgerna - Remiss för Chimerism i blanketthotellet
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 9, dec 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Öppettider för Klinisk Genetik under jul och nyårshelgerna - Remiss för Chimerism i blanketthotellet 3 Klinisk kemi -Prover
Läs merSammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 1 Kommentarer Samtliga tabeller och figurer är uppgifter inhämtade
Läs merEn hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla
En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla Ett samhälle som omfattar alla stärker och bidrar till människans frihet att förverkliga sina drömmar. Målet för den Socialdemokratiska hälso- och
Läs merMinnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik
1 (7) Ärende/Dnr 2013-03-22 Klinisk mikrobiologi Minnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik 1. Vad behöver vi ha hjälp med av andra laboratorier? a. Övergripande övervakning i. Resistensövervakning
Läs merLandstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad SEPTEMBER 2014
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs merFörbättringsarbete vid klinisk mikrobiologi, NUS, sektionen för serologi
Förbättringsarbete vid klinisk mikrobiologi, NUS, sektionen för serologi Eva Alberg Sektionschef serologisektionen Bakgrund, syfte/behov På Norrlands Universitetssjukhus finns Laboratoriemedicin som inrymmer
Läs merLandstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merProgramme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse
Läs merNya lösningar för Laboratoriemedicin i Skåne
Nya lösningar för Laboratoriemedicin i Skåne Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet 1 Handlingsplan för laboratoriemedicin Bakgrund Förändrade förutsättningar Skånsk livskraft
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merLandstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013
Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merIde- och behovsanalysrapport för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund - 2009-08-14.
Postadress: Entregatan 5, 221 85 Lund Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Entregatan 5, Universitetssjukhuset i Lund Telefon (växel): 046-171000 Internet: www.skane.se/labmedicin Labmedicin
Läs merKlinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?
Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig
Läs mer5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016
1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget
Läs merGynekologisk cellprovskontroll (GCK)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.
Läs merKlinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - KITM:s öppettider. - Klinisk Kemis öppettider - Analys av Takrolimus - Patientinstruktioner på engelska
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 6, december 2013 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Klinisk Genetiks öppettider 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - KITM:s öppettider 4-5 Klinisk
Läs merLaboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version
Laboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version 2-2018 1 Laboratorienytt Nr: 3 April 2018 Version 2 Tillägg: Klinisk mikrobiologi Innehåll: Sid 2 Sid 3-7 Laboratoriemedicin Medicinska chefsgruppen - Inbjudan
Läs merLaboratoriemedicinskt regionmöte nummer 1 den 7-8 november 2013
Laboratoriemedicinsk samverkan i ppsala-örebroregionen (LÖ) Laboratoriemedicinskt regionmöte nummer 1 den 7-8 november 2013 Per Bjellerup Ordförande Regionalt pecialitetsråd för Laboratoriemedicin (RL)
Läs merRapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT
Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör
Läs merLABORATORIEMEDICINSKA KLINIKEN ÖREBRO. Klinisk kemi Mikrobiologi Patologi Transfusionsmedicin Sterilcentral Forskning & Utveckling
LABORATORIEMEDICINSKA KLINIKEN ÖREBRO Klinisk kemi Mikrobiologi Patologi Transfusionsmedicin Sterilcentral Forskning & Utveckling Laboratoriemedicinska kliniken Gemensam klinik sedan den 1 september 2008.
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merRAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000
Smittskyddsläkarföreningen RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000 Kompetensbeskrivningar för Hygienläkare Hygiensjuksköterska Smittskyddsläkare Smittskyddssköterska Kompetensbeskrivningar 2000
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merRättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merNy analyskatalog 14 oktober 2015
1 (9) 2015-10-07 Till TakeCare-användare CSTC katalog 14 oktober 2015 Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 14 oktober i analyskatalog för elektroniska beställningar
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 november, 2015... Hallands sjukhus Halmstad Klinisk mikrobiologi Sjukhus Ort Klinik Tomas Bergström, klinisk mikrobiologi... Inspektörer
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merKvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin
SWEDAC DOC 05:2 ISSN 1400-6138 Kvalitativa undersökningar uppskattning och kontroll av osäkerhet inom Laboratoriemedicin () - Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Kvalitativa undersökningar uppskattning
Läs merSamverkansnämnd för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg
Samverkansnämnd för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg Tid 2016-05-26 14:00-15:00 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Tingsryd Resort Anna Fransson
Läs merTilläggsspecialiteter
Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merSpecifik uppdragsbeskrivning och uppföljning
Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merMeddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.
Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av
Läs merTillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner
Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.
Läs mer2 Biobanken - VIP-prov i blå Sofiabox till Biobanken norr
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2015 Innehåll: 2 Biobanken - VIP-prov i blå Sofiabox till Biobanken norr 3-4 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Antikroppar mot Beta-2-glykoprotein-1
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.
KLINISK BAKTERIOLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk bakteriologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merÅrsbudget 2001 för Laboratoriemedicin Östergötland (LMÖ) inkl strategisk långtidsplanering
Sidnr 1 (6) Årsbudget 2001 för Laboratoriemedicin Östergötland (LMÖ) inkl strategisk långtidsplanering Inledning... 1 Kund- och patientperspektiv... 2 Processer... 3 Utveckling... 4 Medarbetare... 4 Ekonomi...
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs merGunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008. Solbritt Lonne-Rahm den / 2008
1(6) Justeras: Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008 Solbritt Lonne-Rahm den / 2008 Lokal förhandlingsordning för löneöversyn 2008 vid Karolinska Universitetssjukhuset Parter: Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens
Läs merÅtagande bilddiagnostisk verksamhet
2009-05-25 1 Åtagande bilddiagnostisk verksamhet Inledning Röntgenklinikerna i Östergötland tillhandahåller bilddiagnostisk verksamhet inklusive mammografiscreening och interventionell behandling samt
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs mer1(9) Lönepolicy. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-01-12 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Mål...4 1.2 Allmänt...4
Läs merRSV-rapport för vecka 7, 2015
RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus
Läs merOmorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin
Läs merHur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention
Hur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Joakim Dillner, FoU-Chef Karolinska UniversitetsLaboratoriet Styrgruppsordförande
Läs mer2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm
2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.
KLINISK VIROLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk virologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merREGIONALT CANCERCENTRUM Södra Regionen Uppdragsbeskrivning
REGIONALT CANCERCENTRUM Södra Regionen Uppdragsbeskrivning Bakgrund Överlevnad efter en cancerdiagnos i Sverige är bland de bästa i världen. Svenska cancerpatienter har den lägsta dödligheten i stort sett
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merMätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
Läs merLandstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013
Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN
Läs merOrtopedidagen 2012 2012 06 11
Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merNationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning
INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2014 Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN STÄRKT CANCERVÅRD Regeringens diarienummer S2013/6061/FS och S2014/4439/FS
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merSamtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Samtycke angående sparande av biobanksprov Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Kommentar: Samtliga tabeller med undantag för tabell 3, som baseras på uppgifter från
Läs merVård på distans i praktiken
Vård på distans i praktiken Vård på distans i praktiken Thomas Molén Strateg Vård på distans Västerbottens läns landsting thomas.molen@vll.se www.vll.se/distansvard Git Eliasson Projektledare Karolinska
Läs merTuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål
Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar
Läs merHur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 8, september 2018
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Labnytt LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN...2 Planerad ombyggnation av laboratoriets
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merEtt laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk
Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29 november, 2016 Universitetssjukhuset Örebro Örebro (USÖ) Klinisk mikrobiologi Sjukhus Ort Klinik Tomas Bergström, klinisk mikrobiologi Inspektörer
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merKompletterande utbildning (kurser, seminarier,
1. Utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem Vårdcentral x Hovelius kap 5.6-7, 6.4. Familjemedicin, Mc Whinney Ian, del 1 s. 15-320
Läs merKlinisk immunologi och transfusionsmedicin
Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen
Läs merFRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)
FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av MT-utrustning till operationsalar, hybrid/angio-salar samt bild & funktion till FAS 26-27 maj 2015 Landstinget
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merRMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.
Bilaga 1 Årsrapport 2016 RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik. Syfte RMPG medicinsk diagnostik ska eftersträva
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 10, november 2017
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN... 2 Konsultremiss för utskrift... 2 AKTUELLT
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs mer7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08
Datum 2016-05-23 Meddelande 7/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall Referensintervallet ändras till 8-14 µmol/l vilket
Läs merFörbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009
Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Kerstin Johansson och Cecilia Rosander, Handledning/Introduktion Bakgrund Vad ska jag bli när jag blir stor?
Läs merNationellt vårdprogram för äggstockscancer
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merVinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus
Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna
Läs mer