Månadssammandrag: januari oktober 2016 Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Sammanfattning Kvalitet: SUS uppnår målen för riskbedömning till fall, trycksår och undernäring. Tillgänglighet: Förbä rad llgänglighet ll besök, opera on, MR och CT. Anställda/arbetad d: SUS är 330 fler använda AOH jan sept än föregående år. Ökningstakten har mattats de senaste månaderna. Produk on: Öppenvård inom sjukhuset fortsatt hög (+3,5%). Vårddagar inom slutenvården ökar något mot föregående år (+1,2 %). Ekonomi: Sjukhusets prognos förbä ras med 10 mkr. Ny prognos för SUS 440 mkr. Andel väntande till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar Vård i rimlig tid Väntande till besök och operation/åtgärd Tillgängligheten till besök och operation/åtgärd har ökat något sedan föregående månad. Beslutade interna kösatsningar genomförs som planerat. Inom kirurgi är det framförallt bäckenbottenpatienter som har långa väntetider för t.ex. fisteldiagnostik och klyvning. Dessa patienter kan inte samordnas till annan vårdgivare. Inom ortopedi är det lång väntan för bedömning av besvär från nacke och rygg. Ett stort antal patienter samordnas kontintuerligt. Inom urologi samordnas patienter kontinuerligt med anledning av kapcitetsbrist för frågeställning manlig sterilisering och olika typer av bråck. Inom ögon och ÖNH sjukvården finns särskilda handlingsplaner för att öka tillgängligheten för patienterna. Andel väntande op/åtg inom 60 dagar för område inom kösatsning Vård i rimlig tid Väntande op/åtg för område inom kösatsning Inom ramen för tillgänglighetspaketet har totalt 772 patienter samordnats till Sund och Kryh under perioden januari oktober. Det är framförallt inom gynekologi (391) och kirurgi (229) som patienter samordnats, totalt 620 patienter. Under oktober har ÖNH påbörjat samordning av 15 patienter på remisstadiet till Skånevård Kryh. Inom ramen för beslutade arbetsuppgiftsomflyttningar har 80 patienter inom kirurgi och 24 inom gynekologi flyttats över till Skånevård Kryh. Andel väntande magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och positronemissionstomografi (PET CT) inom 30 dagar Tillgängligheten till såväl MR som CT har förbättrats sedan i september enligt normal säsongsvariation. Tillgängligheten till MR är 37,2 %, vilket ändå är 9,2 % bättre än samma period föregående år, och nästan 900 färre väntar på MR på SUS. Tillgängligheten till CT är 62,4 %, och det är 15,9 % bättre än i oktober 15. Antalet som väntar på CT har på ett år arbetats ner från till Till PET CT är tillgängligheten 92,8 %. För att förbättra tillgängligheten arbetar VO bild och funktionsmedicin på SUS med remittentdialog, remissgenomgång, att slimma undersökningsprotokoll, apparatbemanning, schemaläggning, samarbete med Kryh, Sund och Ellenbogen samt kösatsning. Schemaläggning och kösatsning har bidragit mycket till förbättrad tillgänglighet inom MR, CT och PET CT.

2 Kvalitet Antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser inom somatisk vård 6,0 Strategier för att öka antalet disponibla vårdplatser och därmed minska antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter: 5,0 1. Genomlysning av bemanning för att optimera vårdplatsantal under 4,0 vardagar och helger 3,0 2. Utveckling av processer för att optimera och effektivisera vårdplatsanvändningen 2,0 3. Ändrade arbetssätt för att med förändrad personalsammansättning 1,0 hålla fler vårdplatser öppna 0,0 4. Minskad personalomsättning och ökad rekrytering genom stabilare medarbetargrupper och ökad attraktivitet Överbeläggningar Utlokaliserade Samtliga verksamhetsområden som har stängda vårdplatser har tagit fram handlingsplaner för att öppna dessa under Handlingsplanerna följs upp i respektive verksamhet och rapporteras och stäms löpande av i styrgruppen för vårdplatser och vårdflöden. En mer detaljerad handlingsplan som beskriver hur arbetet bedrivs bifogas i särskild bilaga. Kvalitet: Genomsnittlig andel patienter över 65 år som riskbedöms (målnivå 80%) jan sep och åtgärder som görs för att minska skador SUS uppnådde målen för riskbedömning liksom tidigare. Under perioden 100% 80% 60% jan okt har drygt vårdtillfällen riskbedömts för de 3 områdena. SUS har sedan flera år förbättringsplaner, evidensbaserade kunskapsunderlag och nätverk för de 3 kvalitetsindikatorerna. SUS följer också månatligen upp riskbedömningar och vårdplaner, samt fallolyckor och nytillkomna trycksår. Samtliga medarbetare ska genomföra webbutbildning, ingår även i introduktionsutbildning till nyanställda. Under 40% 20% 0% 2016 har en utbildningssatsning gjorts för undersköterskor. Teknikstudie gällande rörelselarm i samverkan med Innovation Skåne och Koncerninköp. Projekt för innovationsupphandling gällande fallprevention på sjukhus, där SUS deltar i syfte att hitta bättre Fall Trycksår Undernäring hjälpmedel för fallprevention. Resultat Målnivå

3 Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år 2,2% Antalet besök inom den somatiska vården ökade under perioden med 3,5 Antal besök Mixpoäng Kval brev/tel 3,5% 3,4% 3,2% %. Framför allt ökade övriga besök och speciellt inom vårdval hud samt inom onkologi strålbehandling. Inom slutenvård minskade antalet vårdtillfällen med 1,7 % medan vårddagarna ökade med 1,2 %. Medelvårdtiden ökade. En längre medelvårdtid och en högre 1,3% Vårdtillfällen 1,7% Mixpoäng 0,4% genomsnittlig mixpoäng per vårdtillfälle indikerar tillsammans att den slutenvård som bedrivits har en ökad vårdkomplexitet. Inom den somatiska vården ökade antalet unika individer inom öppenvården men minskade inom slutenvården, totalt en ökning med (2,2 %) unika Vårddagar 1,2% individer. Inklusive primärvården ökade antalet unika individer inom SUS Medelvårdtid 2,7% med (0,8 %). Unika individer Unika individer 2% 1% 0% 1% 2% 3% 4% Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Mixpoäng Besök läkare Besök övriga 7,2% Unika individer Antal Listade 5,6% 4,6% 2,5% 0,1% 0,1% 8% 6% 4% 2% 0% Minskning av antal listade förklaras främst av utökad konkurrens och då ffa i Hörby samt listningstapp på VC Fågelbacken och i Staffanstorp. Minskningen neutraliseras dock genom fortsatt pålistning på ny vårdcentral, Getingen i Lund. Såväl antal listade som viktade listade överstiger årets budget så här långt. Fortsatt fokus på telefontillgänglighet påverkar produktionen negativt. Samtidigt finns det ett fokus på läkarhembesök som ökat rejält. Här erhålls en särskild ersättning i och med att besöket tar längre tid än på vårdcentralen. Även färre listade förklarar den lägre produktionen och då ffa på läkar och ssksidan. Antal anställda Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Använda anställda omräknat till heltid och årets sjukfrånvaro AOH Använd= Anställda Omräkande till Heltider utifrån respektive anställning, exklusive frånvaro inklusive mertid. Personal Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer # % # % # % Ledning / 929,5 972,5 43,1 4,6% 10,02 10,43 0,41 4,1% Anställd 444,4 3,5% Läkare 1 625, ,4 67,8 4,2% 6,57 7,62 1,05 16,0% Sjuk 30,7 4,2% Medicinsk 666,5 653,4 13,1 2,0% 21,20 21,03 0,18 0,8% TjLedigLön 11,4 8,0% Sjuksköterska 3 217, ,6 64,5 2,0% 15,11 15,15 0,04 0,3% TjLedigEjlön 38,2 2,7% Tandvårdsarbete 36,3 37,8 1,5 4,2% 9,32 19,51 10,19 109,3% Komp 5,1 2,6% Undersköterska / 2 032, ,4 118,7 5,8% 23,11 22,52 0,59 2,6% Sem 53,4 3,8% Övrig personal 117,3 127,6 10,3 8,7% 12,12 12,71 0,59 4,8% MerÖtid 2,5 1,8% Övrig Vård / Rehab / 611,0 647,9 36,9 6,0% 13,71 13,37 0,34 2,5% ArbJourBerd 4,1 2,3% TimLön 17,5 7,8% Använd 329,7 3,6% Summa 9 236, ,6 329,7 3,6% 15,25 15,32 0,08 0,50% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid frånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad

4 Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (tolv månader) Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Kostnaderna från bemanningsföretag ökade med 7,8 mkr under tiomånadersperioden jämfört med motsvarande period Ökningen avser kostnader för sjuksköterskor och läkare inom division 1, 3 och 5. De totala bemanningskostnaderna ökade med 11 mkr inom sjukhusverksamheten och minskade med 3 mkr inom hälsovalet. För sjukhuset är det bristen på sjuksköterskor och läkare inom vissa specialiteter som förklarar ökningen. Alla verksamheter arbetar med utfasning av bemanningsföretag. Efterfrågan förväntas kvarstå under viss tid inom vissa specialiteter. Kostnadsökningen har successivt avtagit under året och kostnaderna för maj, juni, juli, augusti och oktober var lägre än samma månader föregående år. Ökningen i september förklaras huvudsakligen av ny rutin som snabbare fångar okonterade bemanningsfakturor. Kvalitet: Sommarförmåner 2016 Utöver de regiongemensamma sommarförmånerna har SUS haft en särskild ersättning till områdes och enhetschefer som arbetat extra som vårdplastkoordinatorer på natten. Detta för att det funnits behov av att frigöra sjuksköterskor från arbete med vårdplastkoordination på natten under sommarperioden. Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare under en tolvmånaders period Använd AOH 2016 ökade totalt med 330 (3,6 %) under perioden januari september jämfört med Det är framförallt läkare, undersköterskor, ledning/administration och sjuksköterskor som ökat. Medicinska sekreterare är färre. En förklaring till ökningen är uppbemanning inom slutenvården för att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Ökningen inom ledning/administration förklaras främst av personal som helt eller delvis ersätter medicinska sekreterare med administrativa uppgifter. Vidare har nödvändiga omorganisationer med färre medarbetare per chef genomförts. Antalet koordinatorer för cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp har ökat under året. Ökningstakten jämfört med föregående år har mattats av, och vi ser en vikande trend under augusti och september. Sjukfrånvaron över en tolvmånadersperiod ligger stabilt strax under 21 sjukdagar/anställd. Kvalitet: Semestertimmar/anställda timmar jun aug Yrkeskategori Avvik Ledning / Administration 28,4 28,0 28,2 0,2 Läkare 26,0 26,3 25,4 0,9 Medicinsk sekreterare 26,9 26,6 26,1 0,5 Sjuksköterska 22,7 23,4 23,4 0,0 Tandvårdsarbete 29,8 29,5 28,7 0,8 Undersköterska / Skötare 23,0 22,6 22,6 0,0 Övrig personal 28,8 26,5 26,5 0,0 Övrig Vård / Rehab / Social 25,0 25,1 24,5 0,6 Totalt 24,4 24,6 24,3 0,3 Kvalitet: Sommarsituation totalt antal flyttade semesterveckor Yrkeskategori Avvik Barnmorskor Sjuksköterska, grundutb Sjuksköterska, vidareutb Undersköterska Medicinska sekr Övriga Totalt Kvalitet: Sommarsituation kostnad för extrapass (tkr) Yrkeskategori Avvik % avvik Ledningsarbete ,1% Medicinsk sekreterare ,8% Läkare Sjuksköterska ,8% Barnmorska ,8% Usk/Skötare m.fl ,2% Övrig ,1% Totalt ,4%

5 Kommentar till förändring av andel semestertimmar/anställda timmar, antal flyttade semesterveckor och antal extrapass Målsättning är att alla medarbetare ska ta ut sin huvudsemester under sommarperioden. Senarelagda semestrar skapar svårigheter med bemanning då sommarvikarier inte finns att tillgå utanför sommarperioden. SUS har klarat förlägga semestrar inom sommarperioden. Semesterandelen 24,3% är endast marginellt mindre än tidigare år. Flyttade semesterveckor har minskat svagt genom att undersköterskor i liten utsträckning har fått flyttade semesterveckor, detta beror troligtvis på att undersköterskor är den kategori som SUS anställt flest av under året. Barnmorskor har dock en ökning av flyttade semesterveckor. Kostnaderna för extrapass har minskat med drygt 8 % jämfört med Extrapass tas mest av sjuksköterskor och undersköterskor. Minskningen har i huvudsak skett då färre extrapass tagits av barnmorskor. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan okt Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 7 049, ,3 0, , ,2 0,0 0,0% Fsg av hälso och sjukvård 2 194, ,8 19, , ,1 10,6 0,4% Övriga intäkter 2 059, ,2 202, , ,8 280,7 12,4% S:a Verksamhetsintäkter , ,3 183, , ,1 270,1 2,0% Personalkostnader 6 705, ,7 305, , ,0 408,0 5,3% Omkostnader 4 642, ,3 253, , ,4 328,2 6,2% S:a Verksamhetskostnader , ,0 558, , ,3 736,1 5,6% Avskrivningar 186,4 208,3 22,0 250,0 225,0 25,0 10,0% Finansnetto 17,3 19,2 1,9 23,0 22,0 1,0 4,3% Totalt resultat 248,4 102,8 351,2 18,8 421,2 440,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval 16,1 32,8 48,9 18,8 23,2 42,0 Vårdval Hudsjukvård 0,8 0,5 1,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ögonsjukvård 1,1 0,3 1,5 0,0 0,0 0,0 Vårdval Grå starr 0,9 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ackr barntandvård 0,3 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 Resultat Periodresultatet blev 248,4 mkr, vilket var 351,2 mkr sämre än budget. Avvikelsen var 298,7 mkr inom anslagsfinansierad sjukhusverksamhet, 48,9 mkr inom hälsovalet och 3,6 mkr inom vårdvalen. Hälso och sjukvårdsintäkterna var netto 19,3 mkr lägre än budget, varav ersättning för asylvård 33 mkr högre än budget, vård till andra landsting 18 mkr högre än budget, hälsovalsintäkterna 62 mkr lägre än budget och intäkter för vårdval 4 mkr lägre än budget. Diverse tilläggsfinansiering från HSN och ökade externa bidrag förklarar den positiva avvikelsen (+ 202,8 mkr) för övriga intäkter. Överskridandet av personalkostnader ( 305,1 mkr) beror bl.a. på: glesare helgtjänstgöring inom slutenvården, två helger av fem samt uppbemanning för att skapa en förbättrad arbetsmiljö lönesatsning (1 500 kronor) för sjuksköterskor på akut och barnakut samt effekt av avtal avseende IVA sjuksköterskor. Tilläggsfinansiering från HSN, vilket inte justerats i förvaltningsbudgeten. arbetsgivaravgifterna har höjts mellan åren utan att detta beaktats i SUS finansiering. SUS ingående ekonomisk obalans 2016 samt dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna. Avvikelsen på omkostnadssidan på 253,4 mkr förklaras av följande: kostnaderna för bemanningsföretag var ca 63 mkr över budget kostnader för externa leverantörer i övrigt ca 138 mkr högre än budget, bl.a. noteras ökade kostnader för sjukvårdsmaterial/medicinskt material och för insulinpumpar t.f.a. nya nationella riktlinjer. Tilläggsfinansiering från HSN, vilket inte justerats i förvaltningsbudgeten har inneburit överskridande även på denna resultatrad. debiteringen från serviceförvaltningarna överskred budget med ca 65 mkr, varav kostnader för servicemedarbetare/servicevärdar med 53 mkr och labtjänster med ca 10 mkr läkemedelskostnaderna var 13 mkr lägre än budget. Resultatutveckling (mkr) Resultatutveckling Resultatutvecklingen i år följer i stort fjorårets utveckling. Resultatet per oktober 2016 var ca 13 mkr sämre än resultatet vid samma tidpunkt i fjor. Försämringen jämfört med föregående år har dock krympt något under de senaste månaderna, vilket innebär en svagt positiv utveckling av det ekonomiska läget och prognosen har därmed förbättrats med 10 mkr. Budgetavvikelsen per oktober på 351 mkr var också något lägre än budgetavvikelsen samma period i fjor som var 368 mkr. Det skattade ingångsläget för 2016 på 400 mkr innebär en kostnadsutveckling mellan för SUS sjukhusverksamhet på 3,4 %. Förvaltningen erhåller därutöver tilläggsfinansiering för kösatsning, cancersatsning, satsning för att öka antalet vårdplatser samt incitamentssatsning som tillsammans innebär en kostnadsökning om 1,5 %. Ökade intäkter för asylvård, regionextern vård och övriga intäkter och bidrag motsvarar ytterligare 1,4 % ökade kostnader. Utöver den redan inför verksamhetsåret bedömda kostnadsökningstakten om 3,4 % finns således finansiering för ytterligare 2,9 % ökade kostnader, tillsammans 6,3 %. Hittills under 2016 har kostnaderna ökat med 6,0 % inom SUS sjukhusverksamhet. Trenden visar på en svagt sjunkande ökningstakt, från 6,5 % per juli till 6,0 % per oktober. Ökningen januari oktober var störst på omkostnadssidan (9,2 %), bl.a. ökade kostnaderna från bemanningsföretag med ca 17 %. Personalkostnaderna ökade med 6,4 %, läkemedelskostnaderna ökade med 4,7 % medan kostnaderna för lokalhyror och kapitaltjänster minskade med 6,4 % respektive 2,8 %.

6 Prognos Prognosen för 2016 är 440 mkr. Det är en förbättring med 10 mkr jämfört med förra månaden, vilket i huvudsak beror på tillkommande finansiering från HSN och att prognosen för lokalhyror har sänkts. Dessa justeringar innebär att den anslagsfinansierade sjukhusverksamhetens prognos har förbättrats med 10 mkr till 398 mkr jämfört med budget. Hälsovalets prognos är oförändrat 42 mkr jämfört med budget. För vårdvalen är prognos lika med budget. I prognosen ligger invägt full effekt av befintliga handlingsplaner för 209 mkr. Under året har följande tillkommande finansiering (192 mkr), enligt överenskommelse med HSN, lagts in (raden övriga intäkter): tillgänglighetspaket, cancersatsning 53,7 mkr stimulansmedel cancersjukvård 23,5 mkr tillgänglighetspaket, vårdplatser 34,0 mkr tillgänglighetspaket, fast del 14,3 mkr tillgänglighetspaket, MR/CT 10,0 mkr tillgänglighetspaket, incitament 2,0 mkr trombektomi vid stroke 18 mkr strokejour 2 mkr barnfetmaprojekt 2,1 mkr osteoporos 1,0 mkr finansiering för merkostnader i samband med nya sjukhusområden Malmö/Lund, 4 mkr handlingsplan för jämlik demensvård 4 mkr inrättande av kompetenscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande åtgärder, 5,5 mkr statlig satsning förbättrad förlossningsvård 9,6 mkr Assisterad befruktning, 5,0 mkr Brännskadevård, 1,3 mkr Extraktioner av pacemakerkablage, 0,5 mkr SKL medel för kroniska sjukdomar 1,7 mkr Åtgärder för ekonomi i balans I aktuell ekonomisk prognos för SUS på 440 mkr 2016 är inräknat effekt av verksamhetsspecifika handlingsplaner på 209 mkr. Det innebär att det 2016 genomförs effektiviseringar motsvarande 1,6 % av SUS totala omsättning respektive 2,0 % av under året påverkbara kostnader. Det är en mycket hög siffra för en tjänsteproducerande verksamhet och ska också ses i relation till de minst motsvarande effektiviseringarna och besparingarna som genomförts sedan Skånes universitetssjukhus bildades 2010 och bildades I de verksamhetsspecifika handlingsplaner som redan genomförs ingår besparing på personal 89 mkr, ökade intäkter (framför allt inom hälsovalet) 65 mkr och övriga omkostnader 47 mkr. Besparingar inom personal sker främst genom översyn av bemanning, samordning av resurser, förändrad schemaplanering och förändrad produktion. Övriga omkostnader minskas bl.a. genom besparingar sjukvårdsmaterial, förändrade rutiner och metoder och genom översyn av och upphandling av avtal. Besparingar genomförs även inom bemanningsföretag och läkemedel. Sammantaget omfattar de verksamhetsspecifika handlingsplanerna 175 åtgärder inom sjukhusverksamheten samt ett stort antal åtgärder för de hälsovalsenheter som inte har en ekonomi i balans. Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med ytterligare förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. Förvaltningschefen fattade ett nytt beslut om åtgärder inom med anledning av den ekonomiska situationen. Enligt detta får inga beslut fattas utan föregående särskild prövning om de ökar kostnaderna över budget exkl. återstående beting.