Månadssammandrag: januari november 2016 Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Sammanfattning Kvalitet: Stort antal förbä ringsarbete sker inom kvinnosjukvården. Induktioner av förlossning börjar utföras på perinatal från december. Tillgänglighet: Minskande köer överlag när sjukhusets produk on är i full gång under höstmånaderna. Anställda/arbetad d: SUS är 317 fler använda AOH jan okt än föregående år. Ökningstakten har mattats av de senaste månaderna. Produk on: Öppenvård inom sjukhuset fortsatt hög (+3,7%). Vårddagar inom slutenvården ökar något mot föregående år (+1,2 %). Ekonomi: Prognos oförändrat 440 mkr. Ny paket med kostnadsreducerande åtgärder beslutades av SUS nämnd Andel väntande till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar Andel väntande op/åtg inom 60 dagar för område inom kösatsning Vård i rimlig tid Väntande till besök och operation/åtgärd Totalt sett är tillgänglighet till besök inom 60 dagar 63,6 % i november, vilket i stort är oförändat sedan mätningen i oktober, och 1,3 % bättre än tillgängligheten var i november Antalet väntande till besök var i november knappt vilket är nästan färre än i oktober och nästan färre än samma månad föregående år. Mellan oktober och november minskar väntelistorna totalt till första besök, men antalet väntande ökar till hjärtsjukvård (+107), hudsjukvård (+54), handkirurgi (+45) och allergisjukvård (+39). Totalt sett är tillgänglighet till operation/åtgärd inom 60 dagar 45,3 % i november, vilket i stort är oförändat sedan mätningen i oktober, och en liten förbättring jämfört med november patienter väntade till operation/åtgärd, och det innebär att antalet väntande minskat med nästan 800 patienter mot föregående månad. Höstmånaderna innebär en stark produktion som arbetar ned antalet väntande. Jämfört med för ett år sedan står drygt 600 färre patienter i kö till operation/åtgärd vid SUS. Sedan föregående månad har väntande vid samtliga 13 vårdutbudsgrupper minskat förutom till kärlkirurgi (+6). Över en tolvmånaders period har endast köerna till hjärtsjukvård (+91) och urologi (+49) ökat. Beslutade interna kösatsningar har genomförts, förutom för ablationer p.g.a. kapacitetsbrist. Inom neurologi har väntetiderna till besök ökat p.g.a. kapacitetsbrist. 40 neurologpatienter har samordnats till annan vårdgivare. Vård i rimlig tid Väntande op/åtg för område inom kösatsning Inom ramen för tillgänglighetspaketet har totalt patienter samordnats till Sund och Kryh under perioden januari november. Inom ramen för beslutade arbetsuppgiftsomflyttningar inom gynekologi och kirurgi har 195 patienter flyttats. Andel väntande magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och positronemissionstomografi (PET CT) inom 30 dagar Antalet väntande till MR har på en månad minskat med nästan 500 väntande, och är per november ca Tillgängligheten till MR inom 30 dagar på SUS är 36,4 % i stort oförändrat mot oktober men 9,1 % bättre än samma månad föregående år. Antalet väntande till CT sjunker samtidigt med 130, och efter november väntade drygt patienter på SUS på en CT. Tillgängligheten till CT inom 30 dagar på SUS är 63,1 %, vilket är en liten förbättring mot föregående månad och 18,8 % bättre än i november Till PET CT är tillgängligheten 93,2 %, och drygt 70 personer väntar i nuläget på et PET CT. För att förbättra tillgängligheten arbetar VO bild och funktionsmedicin på SUS med remittentdialog, remissgenomgång, att slimma undersökningsprotokoll, apparatbemanning, schemaläggning, samarbete med Kryh, Sund och Ellenbogen samt kösatsning. Schemaläggning och kösatsning har bidragit mycket till förbättrad tillgänglighet inom MR, CT och PET CT.

2 Kvalitet Jämlik och säker förlossningsvård HSN beslut Ett förbättringsarbete En ännu bättre förlossningsvård, där alla skånska kliniker deltar, ska starta Förvaltningarna SUS, Sund och Kryh ges medel för att kraftfullt arbeta med förbättringsarbete. Förvaltningarna ska utse utvecklingsledare som ska driva och hålla samman arbetet inom förvaltningen, och samverka med övriga, för bästa möjliga resultat i Skåne totalt. Hur har förbättringsarbetet bedrivits, inom förvaltningen samt tillsammans med övriga aktörer, för bästa möjliga resultat i Skåne? Vilka resultat ses hittills? Vad är, sammanfattningsvis, planerat för fortsatt långsiktigt hållbart förbättringsarbete? Perinealskydd/reduktion av sfinkterskador. Har signifikant minskat frekvensen sfinkterskador. Stort projekt med undervisning och certifiering Påbörjat våren 2016 (och pågående): Förbättrad handläggning vid hotande prematurbörd och prematurbörd o Tillväxthämning o Extrem förtidsbörd (Slutfört genom ny riktlinje. Kan ev. planeras mer) o Korioamnionit (infektion) o Magnesium för neuroprotektion o Översyn steroidbehandling för lungmognad o Praktisk handläggning/rutiner vid födseln Påbörjat hösten 2016 (och pågående): Induktion o Förbättrad process o Ökad kapacitet o Indikationssättning Blödning efter förlossning reduktion av stora blödningar Förbättrat omhändertagande vid förlossningsrädsla Akuta kejsarsnitt minskad andel onödiga, men samtidigt ej fördröjning när nödvändigt Planerade för våren 2017: CTG reklassificering/utbildning Träning akuta obstetriska situationer Ännu ej påbörjade men angelägna att komma igång med: Förbättrad handläggning vid placentaavlossning Förbättrade rutiner för syra basprovtagning från navelsträngen vid förlossning (viktig kvalitetsparameter) Kvalitet Andel patienter i förlossning som hänvisas till annan förlossningsklinik utan medicinska skäl 30,0% Från och med december 2016 kommer 2 av varje dags induktioner av 25,0% förlossning att utföras på perinatalavdelningen istället för förlossningsavdelningen. På längre sikt arbetar vi för att poliklinisera en 20,0% del av induktionerna och hitta lokaler för att flytta alla induktioner från 15,0% förlossningen. Om fler av födande kvinnor boende i Landskrona vänder 10,0% sig till Helsingborg istället för SUS (ca 300/år, de flesta till Lund) kan också hänvisningarna minska. 5,0% 0,0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Malmö 2015 Malmö 2016 Lund 2015 Lund 2016 Patienter som hänvisats till annan förlossningsklinik utan medicinska skäl inkluderar SUS interna hänvisningar eller fördelningar av patienter mellan SUS Lund och SUS Malmö. Hänvisningarna från Lund har varit höga under sommarmånaderna (20 21 %), men är under hösten åter nere på normala nivåer. SUS Lund hänvisar 15 18% av de kvinnor som ringer. Högst 5% hänvisas utanför SUS, resten, dvs 10 13%, hänvisas från SUS Lund till SUS Malmö.

3 Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Unika individer 2,2% Antalet besök inom den somatiska vården ökade med 3,7 % under perioden. Framför allt ökade övriga besök och speciellt inom vårdvalen Antal besök Mixpoäng Kval brev/tel 3,7% 4,0% 3,5% hud och katarakt samt inom onkologi strålbehandling. Inom slutenvård minskade antalet vårdtillfällen med 1,5 % medan vårddagarna ökade med 1,2 %. Medelvårdtiden ökade. En längre medelvårdtid och en högre Unika individer 1,1% genomsnittlig mixpoäng per vårdtillfälle indikerar tillsammans att den slutenvård som bedrivits har en ökad vårdkomplexitet. Inom den Vårdtillfällen 1,5% Mixpoäng 0,2% somatiska vården ökade antalet unika individer inom öppenvården men minskade inom slutenvården, totalt en ökning med (2,2 %) unika Vårddagar 1,2% individer. Inklusive primärvården ökade antalet unika individer inom SUS med (0,6 %) då primärvården ser en minskning av antalet unika Medelvårdtid 3,1% individer. 2% 1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Mixpoäng Besök läkare Besök övriga 7,3% Unika individer Antal Listade 5,7% 4,7% 2,5% 0,4% 0,1% 8% 6% 4% 2% 0% 2% Marginell ökning mellan åren på 0,1%. Minskning av antal listade pga utökad konkurrens och då ffa i Hörby samt listningstapp på VC Fågelbacken och i Staffanstorp neutraliseras genom fortsatt pålistning i Lund, ffa på nya vårdcentralen Getingen. Såväl antal listade som viktade listade överstiger årets budget så här långt. Fortsatt fokus på telefontillgänglighet påverkar produktionen negativt. Samtidigt finns det ett fokus på läkarhembesök som ökat rejält. Här erhålls en särskild ersättning i och med att besöket tar längre tid än på vårdcentralen. Även färre listade förklarar den lägre produktionen och då ffa på läkar och ssksidan. Antal anställda Använda anställda omräknat till heltid och årets sjukfrånvaro Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid frånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad

4 Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (tolv månader) Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Kostnaderna från bemanningsföretag ökade med 4,3 mkr under januarinovember jämfört med motsvarande period De totala bemanningskostnaderna ökade med 7,7 mkr inom sjukhusverksamheten och minskade med 3,4 mkr inom hälsovalet. För sjukhuset är det bristen på sjuksköterskor inom vissa specialiteter som förklarar ökningen. Inom hälsovalet har kostnaden för inhyrda läkare minskat. Alla verksamheter arbetar med utfasning av bemanningsföretag. Efterfrågan förväntas kvarstå under viss tid inom vissa specialiteter. Kostnadsökningen har successivt avtagit under året och kostnaderna för november månad enskilt var 3,5 mkr lägre än samma månad Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare under en tolvmånaders period Använd AOH 2016 ökade totalt med 317 (3,4 %) under perioden januari oktober jämfört med Det är framförallt läkare, undersköterskor, ledning/administration och sjuksköterskor som ökat. Medicinska sekreterare är färre. En förklaring till ökningen är uppbemanning inom slutenvården för att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Ökningen inom ledning/administration förklaras främst av personal som helt eller delvis ersätter medicinska sekreterare med administrativa uppgifter. Vidare har nödvändiga omorganisationer med färre medarbetare per chef genomförts. Antalet koordinatorer för cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp har ökat under året. Ökningstakten jämfört med föregående år har mattats av något under året, från 4,0 % efter ackumulerat per juni till 3,4 % ackumulerat efter oktober. Sjukfrånvaron över en tolvmånadersperiod ligger stabilt strax under 21 sjukdagar/anställd.

5 Resultat (mkr) Resultatutveckling (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan nov Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 7 754, ,3 0, , ,2 0,0 0,0% Fsg av hälso och sjukvård 2 419, ,7 18, , ,1 10,6 0,4% Övriga intäkter 2 278, ,7 230, , ,8 280,7 12,4% S:a Verksamhetsintäkter , ,6 212, , ,1 270,1 2,0% Personalkostnader 7 421, ,7 336, , ,1 384,1 4,9% Omkostnader 5 145, ,4 300, , ,2 352,0 6,6% S:a Verksamhetskostnader , ,1 636, , ,3 736,1 5,6% Avskrivningar 205,4 229,2 23,8 250,0 225,0 25,0 10,0% Finansnetto 19,0 21,1 2,1 23,0 22,0 1,0 4,3% Totalt resultat 339,5 58,3 397,8 18,8 421,2 440,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval 23,2 26,6 49,8 18,8 23,2 42,0 Vårdval Hudsjukvård 0,8 0,2 0,6 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ögonsjukvård 1,9 0,1 2,0 0,0 0,0 0,0 Vårdval Grå starr 1,3 0,0 1,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ackr barntandvård 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 Resultat Periodresultatet blev 339,5 mkr, vilket var 397,8 mkr sämre än budget. Avvikelsen var 345,3 mkr inom anslagsfinansierad sjukhusverksamhet, 49,8 mkr inom hälsovalet och 2,7 mkr inom vårdvalen. Hälso och sjukvårdsintäkterna var netto 18,1 mkr lägre än budget, varav ersättning för asylvård 35 mkr högre än budget, vård till andra landsting 16 mkr högre än budget, hälsovalsintäkterna 65 mkr lägre än budget och intäkter för vårdval 3 mkr lägre än budget. Diverse tilläggsfinansiering från HSN och ökade externa bidrag förklarar den positiva avvikelsen (+ 230,4 mkr) för övriga intäkter. Överskridandet av personalkostnader ( 336 mkr) beror bl.a. på: glesare helgtjänstgöring inom slutenvården, två helger av fem samt uppbemanning för att skapa en förbättrad arbetsmiljö lönesatsning (1 500 kronor) för sjuksköterskor på akut och barnakut samt effekt av avtal avseende IVA sjuksköterskor. Tilläggsfinansiering från HSN, vilket inte justerats i förvaltningsbudgeten. arbetsgivaravgifterna har höjts mellan åren utan att detta beaktats i SUS finansiering. SUS ingående ekonomisk obalans 2016 samt dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna. Avvikelsen på omkostnadssidan på 300 mkr förklaras av följande: kostnaderna för bemanningsföretag var ca 69 mkr över budget kostnader för externa leverantörer i övrigt ca 164 mkr högre än budget, bl.a. noteras ökade kostnader för sjukvårdsmaterial/medicinskt material och för insulinpumpar t.f.a. nya nationella riktlinjer. Tilläggsfinansiering från HSN, vilket inte justerats i förvaltningsbudgeten har inneburit överskridande även på denna resultatrad. debiteringen från serviceförvaltningarna överskred budget med ca 76 mkr, varav kostnader för servicemedarbetare/servicevärdar med 59 mkr och labtjänster med ca 11 mkr läkemedelskostnaderna var 9 mkr lägre än budget. Resultatutveckling Resultatutvecklingen i år följer i stort fjorårets utveckling. Resultatet per november 2016 var ca 23 mkr sämre än resultatet vid samma tidpunkt i fjor. Försämringen jämfört med föregående år har dock krympt under höstmånaderna, vilket innebär en svagt positiv utveckling av det ekonomiska läget. Budgetavvikelsen per november på 398 mkr var också något lägre än budgetavvikelsen samma period i fjor som var 410 mkr. Det skattade ingångsläget för 2016 på 400 mkr innebär en kostnadsutveckling mellan för SUS sjukhusverksamhet på 3,4 %. Förvaltningen erhåller därutöver tilläggsfinansiering för kösatsning, cancersatsning, satsning för att öka antalet vårdplatser samt incitamentssatsning som tillsammans innebär en kostnadsökning om 1,5 %. Ökade intäkter för asylvård, regionextern vård och övriga intäkter och bidrag motsvarar ytterligare 1,4 % ökade kostnader. Utöver den redan inför verksamhetsåret bedömda kostnadsökningstakten om 3,4 % finns således finansiering för ytterligare 2,9 % ökade kostnader, tillsammans 6,3 %. Hittills under 2016 har kostnaderna ökat med 6,0 % inom SUS sjukhusverksamhet. Trenden visar på en svagt sjunkande ökningstakt, från 6,5 % per juli till 6,0 % per november. Ökningen januari november var störst på omkostnadssidan (9,6 %), bl.a. ökade kostnaderna från Region Skånes serviceförvaltningar med ca 12 % och köp från bemanningsföretag med ca 11 %. Personalkostnaderna ökade med 6,4 %, läkemedelskostnaderna ökade med 4,7 % medan kostnaderna för lokalhyror och kapitaltjänster minskade med 6 % respektive 2,2 %.

6 Prognos Prognosen för 2016 är oförändrat 440 mkr. Prognosen för anslagsfinanierad verksamhet är 398 mkr jämfört med budget, hälsovalets prognos 42 mkr jämfört med budget, medan vårdvalens prognos är lika med budget. I prognosen ligger invägt full effekt av befintliga handlingsplaner för 207 mkr. Under året har följande tillkommande finansiering (192 mkr), enligt överenskommelse med HSN, lagts in (raden övriga intäkter): tillgänglighetspaket, cancersatsning 53,7 mkr stimulansmedel cancersjukvård 23,5 mkr tillgänglighetspaket, vårdplatser 34,0 mkr tillgänglighetspaket, fast del 14,3 mkr tillgänglighetspaket, MR/CT 10,0 mkr tillgänglighetspaket, incitament 2,0 mkr trombektomi vid stroke 18 mkr strokejour 2 mkr barnfetmaprojekt 2,1 mkr osteoporos 1,0 mkr finansiering för merkostnader i samband med nya sjukhusområden Malmö/Lund, 4 mkr handlingsplan för jämlik demensvård 4 mkr inrättande av kompetenscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande åtgärder, 5,5 mkr statlig satsning förbättrad förlossningsvård 9,6 mkr Assisterad befruktning, 5,0 mkr Brännskadevård, 1,3 mkr Extraktioner av pacemakerkablage, 0,5 mkr SKL medel för kroniska sjukdomar 1,7 mkr Åtgärder för ekonomi i balans I aktuell ekonomisk prognos för SUS på 440 mkr 2016 är inräknat effekt av verksamhetsspecifika handlingsplaner på 207 mkr. Det innebär att det 2016 genomförs effektiviseringar motsvarande 1,6 % av SUS totala omsättning respektive 2,0 % av under året påverkbara kostnader. Det är en mycket hög siffra för en tjänsteproducerande verksamhet och ska också ses i relation till de minst motsvarande effektiviseringarna och besparingarna som genomförts sedan Skånes universitetssjukhus bildades 2010 och bildades I de verksamhetsspecifika handlingsplaner som redan genomförs ingår besparing på personal 87 mkr, ökade intäkter (framför allt inom hälsovalet) 63 mkr och övriga omkostnader 47 mkr. Besparingar inom personal sker främst genom översyn av bemanning, samordning av resurser, förändrad schemaplanering och förändrad produktion. Övriga omkostnader minskas bl.a. genom besparingar sjukvårdsmaterial, förändrade rutiner och metoder och genom översyn av och upphandling av avtal. Besparingar genomförs även inom bemanningsföretag och läkemedel. Sammantaget omfattar de verksamhetsspecifika handlingsplanerna 175 åtgärder inom sjukhusverksamheten samt ett stort antal åtgärder för de hälsovalsenheter som inte har en ekonomi i balans. Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med ytterligare förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. Förvaltningschefen fattade ett nytt beslut om åtgärder inom med anledning av den ekonomiska situationen. Enligt detta får inga beslut fattas utan föregående särskild prövning om de ökar kostnaderna över budget exkl. återstående beting fattade nämnden ett beslut om ett paket av långsiktigt kostnadsreducerande åtgärder för kommande år.