VERKSAMHETSÅRET 2010

Transkript

1 1 VERKSAMHETSÅRET 2010 Produktionsutskottet 22 februari 2011 SLL Ekonomi och finans

2 2 Highlights Vårdproducenternas resultat var 586 mkr vilket är 400 mkr högre än budget, vilken var 186 mkr. Den positiva resultatavvikelsen beror på högre intäkter. Jämfört med 2009 var resultatet 338 mkr högre. Intäkter Produktionen mätt i antal poäng var högre än budgeterat. 400 Kostnader Tillgängligheten inom vården uppnåddes inte helt vilket medförde att kömiljarden inte uppnåddes under andra mätperioden. Utfall 2010 Budget 2010 Resultatavvikelse Antalet årsarbetare är något fler än budget, vilket påverkat utfallet av lönekostnaderna negativt.

3 3 1. Ekonomi i balans 2. Produktion och produktivitet 3. Tillgänglighet och tillförlitlighet 4. Kvalitet

4 De flesta enheterna visar ett positivt resultat Resultatavvikelse mot budget, miljoner kronor 8 StSAB 1 Medi Carrier 125 Avvikelse i relation till omsättning 82-1,0% -0,2% 0,9% 2,4% 0,7% 4,6% 1,9% Karolinska SÖS SLSO FTV DSAB Övriga Totalt ,9% 1,2% Samtliga akutsjukhus förutom StSAB (inkl. skatt/över avskr.) visar positivt ekonomiskt resultat. Karolinska visar ett högre resultat än föregående år och budget vilket beror på högre intäkter, främst intäkter för såld medicinsk service samt ej påbörjade aktiviteter. SÖS och DSAB har under året påverkats positivt av lägre kostnader för pensioner och sociala kostnader. SÖS och FTV har avsatt sammanlagt 49 mkr i incitamentsprogram till personalen. MediCarrier visar ett negativt resultat pga. införande av ny lagermodul. 4 Källa: Cognos controller.

5 Vårdens avvikelse beror på externa faktorer Vårdproducenternas resultatavvikelse mot budget, miljoner kronor 5 Resultatet härlett till produktionsleden har givit ett negativt resultat för SLL-såld vård eller i stort sett ett nollresultat medräknat utland- och utomlänsvård. Vårdproducenternas positiva resultat beror främst på lägre kostnader för pensioner m.m., högre intäkter för FoUU och externa projekt samt intäkter för öppenvårdsläkemedel (KÖL) som var högre än kostnaderna IT kostnader Produktion SLL Utland/utomläns Engångsposter KÖL Pensioner mm Kapitalkostnader Personalkostnader, Karolinska FoUU/Externa projekt Övrigt Totalt Källa: Vårdproducenternas förvaltningsberättelse.

6 6 Högre intäkter än budget Utfall, miljoner kronor Intäkterna för FoUU-bidrag och intäkter för externa projekt, bl.a. kliniska prövningar, har varit högre än budget. Övriga vårdtjänster var högre än budget pga. försäljning av labbtjänster och tandvårdstjänster. Inom övriga intäkter återfinns reavinster för försäljningar av enheter inom SLSO och FTV Patientavg Såld vård SLL Utland & U to m län sin täkte r Budgetavvikelse Övriga vårdtjänster Servicetjänster/varor Övriga intäkter Intäkter totalt Förändring föregående år 2,0% 3,9% 9,5% 2,2% 0,7% 2,1% 3,6% Källa: Cognos Controller.

7 Högre kostnader än budget Utfall, miljoner kronor Läkemedel och materialkostnaderna är kopplade till en hög produktionsnivå inom flera akutsjukhus. Läkemedelskostnaderna har ökat med 785 mkr jmf med 2009 till stor del pga. övertagande av kostnadsansvar från HSN för öppenvårdsläkemedel. Bemanningskostnaderna är lägre än budget pga. andra faktorer än de kopplade till personalvolymen Bem anningskostnader Köpta vårdtjänster Läkem edel Material Lokal och fastighe t IT kostnader Övriga kostnader Totalt Budgetavvikelse Förändring föregående år -0,1% -0,5% 67% 2,3% -1,3% 4,4% 2,0% ,8% Källa: Cognos Controller.

8 8 Lönekostnaderna avviker negativt Bemanningskostnaderna, utfall, miljoner kronor Budgetavvikelse Förändring föregående år -17% -67% -0,4% ,5% Sociala kostnader 5,2% Inhyrd personal Löneskuld Närvarokostnader Frånvarokostnader Pensionskostnader 25-45% Övriga personalkostnader 25 11% Kostnader totalt 97-0,1% Lönekostnaderna består av närvaro- och frånvarokostnader och ska ses sammantaget. Lönekostnaderna avviker negativt. Bemanningskostnaderna är lägre än budget beroende på effekten av förändrad diskonteringsränta inom pensioner samt lägre sociala kostnader (bl.a. lägre avtalsförsäkringar). Därutöver tillkommer ej påbörjade aktiviteter på Karolinska. Exkluderat Karolinska är bemanningskostnaderna -70 mkr istället för 97 mkr jämfört med budget. Källa: Cognos Controller.

9 Genomsnittligt antal är fler än budgeterat Genomsnittligt antal årsarbetare, avvikelse jämfört med budget Genomsnittligt antal årsarbetare är högre än budgeterat. Detta har flera förklaringar, bl.a. beroende på utökade uppdrag och fler vikarier. Minskningar inom SLSO och FTV härrör till stora delar till försäljningar av enheter, Karolinska och SÖS minskar till följd av genomfört åtgärdsprogram. DSAB ökar till följd av utökningar SLSO Karolinska SÖS DSAB FTV S:t Erik TioHundra Övriga Totalt Jämfört med föregående år Källa: DI-Diver, Cognos Controller

10 Överskott pga. senarelagda investeringar Avskrivningar och finansnetto, utfall miljoner kronor Senarelagda investeringar, speciellt inom Karolinska och SÖS leder till lägre avskrivningskostnader och räntor Avskrivningskostnader Räntekostnader Ränteandel pensioner Övriga finansiella kostnader Finansiella intäkter Totalt Budgetavvikelse Förändring föregående år 3,8% 44% -79% 145% -28% -8,2% Källa: Cognos Controller.

11 11 Många investeringar försenade Genomförda investeringar, miljoner kronor Budgetavvikelse Karolinska SÖS DSAB SLSO FTV Övriga Investeringar totalt 37 Ett flertal projekt inom vården är försenade på grund av fördröjd upphandling, främst inom SÖS och Karolinska. De största enskilda investeringsobjekten har under året varit tre nya MR-kameror till Karolinska Solna samt Angiografiutrustning och Kardiologisk övervakningsutrustning till SÖS Förändring föregående år Källa: Cognos Controller och enheternas förvaltningsberättelse.

12 12 1. Ekonomi i balans 2. Produktion och produktivitet 3. Tillgänglighet och tillförlitlighet 4. Kvalitet

13 Vårdkontakter och poäng Antal vårdkontakter som besök/18+vårdtillfällen samt poäng jämfört med budget 13 Karolinskas avvikelse härrör till stor del till förändrade registreringsrutiner som inte fullt ut har tagits hänsyn till i budget. Justerat för detta är avvikelsen mindre. DSAB och SÖS hade ett stort inflöde av akuta patienter. StSAB har få besök beroende på ett lägre inflöde av patienter jämfört med beräknat. Primärvårdsbesöken inom SLSO har minskat pga. lägre efterfrågan då bl.a. antalet listade patienter minskat till viss del i samband med försäljning av vårdcentraler samt ökad adm. tid vid byte av journalsystem % avvikelse mot budget ,2% -1,0% 1,0% 2,7% 3,7% 3,9% -3,9% -1,2% 5,8% 1,2% -0,3% 10,3% 1,1% 0,9% -0,7% 0,6% Karolinska SÖS DSAB StSAB StE SLSO* TioHundra Totalt Avvikelse antal vårdkontakter jämfört med budget Avvikelse antal poäng jämfört med budget * Enbart geriatrik avseende SLSO:s poäng Källa: Cognos Controller och enheternas förvaltningsberättelse.

14 14 Vårdval förlossningar ökar - höfter/knän minskar Antalsförändring samt procentuell förändring mellan Vårdval förlossning Karolinska SÖS DSAB StSAB St: Göran Större privata inkl. BB Sthlm Totalt exkl TioHundra 1,7% 5,1% 1,2% 0,9% 13,6% 3,7% Vårdval höft- och knäledsplastikoperation Antalet förlossningar fortsätter att öka medan höfter och knäoperationer minskar. Antalet förlossningar har ökat något mer än beräknat, framförallt privata inkl. BB Sthlm. Under 2009 var det en kraftig ökning av antalet höft- och knäledsoperationer med 35% och behovet verkar till viss del ha planat ut under Under 2010 minskade antalet höft/knä med 15% på akutsjukhusen Karolinska SÖS DSAB StSAB St: Göran Större privata inkl. BB Sthlm Totalt exkl TioHundra -29,5% -7,5% -31,3% -4,7% -2,3% -1,6% -7,9% Källa: HSN.

15 Produktivitet inom vården Produktivitet mätt som DRG-poäng per justerad totalkostnad, 2010/2009 och 2009/2008 De stora akutsjukhusen visar alla en positiv produktivitetsutveckling. 9,0% 15 Karolinskas produktivitetsökning beror inte på en högre produktion, utan snarare en låg kostnadsökningstakt. SÖS produktivitetsökning är en kombination av ovanstående två faktorer. DSAB har en måttlig produktivitetsökning trots en ökad produktion beroende på ökade kostnader. StE:s produktivitetsökning under 2009 beror på en effektivare organisation samt en ökad produktion (+5% besök och +8% vårdtillfällen). SLSO:s produktivitet är en sammanvägning av primärvård (0,8%), geriatrik (2,4%) och psykiatri (1,6%). Låg kostnadsutveckling snarare än en ökad produktion är förklaringen för SLSO. TioHundra har inte lämnat in någon produktivitetsberäkning för varken 2009 eller ,8% 5,5% 4,2% 4,5% 1,5% 2,2% 1,0% 1,5% 1,4% 1,8% Karolinska SÖS DSAB StSAB StE SLSO TioHundra Källa: Enheternas förvaltningsberättelse. 1,2%

16 16 1. Ekonomi i balans 2. Produktion och produktivitet 3. Tillgänglighet och tillförlitlighet 4. Kvalitet

17 17 Ingen enhet når målet för nybesök Andel patienter som väntat mindre än 30 dagar på nybesök/mottagning SLL klarar inte kömiljardens andra mätning Den nationella gränsen är 90 dagar och inte 30 dagar. 66% 66% 63% 63% 75% 58% Trenden för de flesta enheterna förutom StSAB (som pilen indikerar) är en försämring jämfört med oktober månad. Karolinska SÖS DSAB StSAB StE TioHundra Bokslut 2009 Mål 2010, 80 % Karolinskas problemområden är bl.a. endokrin och öron- näsa och hals. Ett problemområde inom SÖS är handkirurgin. 59% 58% 70% 68% 89% 61% Sjukhusen arbetar med bl.a. mottagningsprojekt, akutmottagningsprojekt. Källa: Enheternas förvaltningsberättelse.

18 18 för väntetid till behandling ser det bättre ut Andel patienter som väntat mindre än 90 dagar på behandling/operation 68% 79% 80% 92% 94% Trenden för de flesta enheterna förutom för DSAB (som pilen indikerar) är en förbättring jämfört med oktober månad. Karolinska SÖS DSAB StSAB StE TioHundra Mål 2010, 80 % Bokslut % 87% 89% 92% 91% Källa: Enheternas förvaltningsberättelse.

19 19 Enheterna har svårt att nå snabba förändringar Andel patienter som väntat kortare än 4 timmar på akutmottagning De flesta sjukhusen uppvisar en positiv utveckling jämfört med 75% 69% 75% 73% 87% 83% 2009 men en negativ trend jämfört med oktober (vilket pilen indikerar). Utvecklingen tar dock tid. Karolinska SÖS DSAB StSAB StE TioHundra Mål 2010, 80 % Bokslut % 64% 73% 90% 79% Målet i Vårdavtalet med HSN på 80 % under 2010 kommer till 2011 att höjas till 83 %. SÖS har störst problem med väntetiderna. Flera sjukhus arbetar med omfattande projekt för att förkorta handläggningstiderna. Källa: Enheternas förvaltningsberättelse.

20 20 1. Ekonomi i balans 2. Produktion och produktivitet 3. Tillgänglighet och tillförlitlighet 4. Kvalitet

21 21 Andel VRI visar få positiva trender Andel vårdrelaterade infektioner Andel vårdrelaterade infektioner mäts två gånger per år, vår och höst och är ett viktigt kvalitetsmått. Det ger dock bara en ögonblicksbild och patientsammansättningen på de olika sjukhusen gör att en jämförelse dem emellan inte är lämplig. Enligt SKL:s Öppna jämförelsers mätning i mars 2010, ligger riket på 9,6 % vilket är en försämring mot 8,9 %, hösten Stockholm låg i mars 2010 något högre än riket, på 9,9 % vilket var en förbättring mot 2009 då värdet var 10,7 %. Höst 2010 Vår 2010 Höst 2009 Karolinska 14,0% 12,0% 13,6% SÖS 7,7% 7,8% 6,5% DSAB 6,0% 8,0% 10,0% StSAB 7,0% StE 0,0% 0,0% 0,0% TioHundra 8,0% 9,0% Källa: Enheternas förvaltningsberättelse.