Bokslutskommuniké 2011

Transkript

1 Bokslutskommuniké 2011

2

3 Bokslut 2011, preliminärt (Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar det slutgiltiga bokslutet i mars/april) Ekonomi Större budgetavvikelser Landstinget Sörmland redovisar för 2011 ett plusresultat med 28. Det är 11 sämre än budgeterat resultat. Att resultatet är positivt beror på vissa engångsintäkter såsom försäljning av Folktandvårdens verksamhet och av några fastigheter. Vidare behöver inte landsting och kommuner betala någon premie för avtalsförsäkringar för 2011 vilket innebär en kostnadsminskning med 14. Tas hänsyn till dessa engångsposter är det underliggande resultatet för verksamheten negativt. Budgeterat resultat Större budgetavvikelser Skatteintäkter 12 Utjämning och generella statsbidrag -23 Förvaltningarnas resultat inkl LLS -76 LS-beställningar 54 Pensionskostnader -51 Finansnetto -7 Övrigt 20 Avvikelse ordinarie verksamhet -71 Försäljning Folktandvården 35 Försäljning Tro, hoppet o kärleken 15 Avtalsförsäkringar 14 Omställning -4 Avvikelser av engångskaraktär 60 Resultat exkl RIPS-ränta 28 Den positiva avvikelsen för skatteintäkterna är helt hänförlig till den slutliga avräkningen för Inkomst- och kostnadsutjämningen för 2011 blev drygt 14 lägre än vad som förutsattes i budgeten, som reviderades i juni. Vad gäller övriga generella statsbidrag avser detta i huvudsak statsbidrag för receptläkemedel. Statsbidraget var inte fastställt vid budgeteringstillfället och blev drygt 10 lägre. Den vinst- och förlustdelningsmodell som finns i avtalet med staten kommer inte att falla ut för Förvaltningarna, inkl politisk och tjänstemannaledning, redovisar en avvikelse jämfört med budget på -76. Länssjukvården har en avvikelse på -115 som delvis uppvägs av att övriga förvaltningar uppvisar positiva avvikelser eller ett resultat lika med budget. Den ersättning som landstingsstyrelsen utbetalar till förvaltningarna och externa utförare uppvisar totalt ett överskott på 54. Kostnaden för Hälsoval blev lägre än budgeterat. Vidare redovisas överskott avseende anslaget för privata vårdgivare. Landstingets kostnad för pensioner blev betydligt högre än beräknat. Det beror bl a på högre pensionsutbetalningar och ett ökat intjänande kopplat till personalstrukturen. Som en konsekvens av tillämpad beräkningsmodell har också kostnader i vissa fall överförts från ansvarsförbindelsen. Kostnaden bygger på en prognos framtagen av KPA vid årsskiftet. Landstingets externa finansnetto har påverkats negativt vid avyttring av en finansiell tillgång. I posten övrigt redovisas överskott avseende anslaget för oförutsedda kostnader samt återföring av tidigare uppbokade kostnader för Ostlänken. Ett antal större engångsposter har påverkat landstingets årsresultat positivt. Under 2011 sålde landstinget Folktandvårdens verksamhet samt några fastigheter i Eskilstuna. I slutet av året beslutades att landsting och kommuner inte behövde betala någon premie för avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) under 2011 vilket resulterade med en utebliven kostnad på 14. Omställningsåtgärder har kostat 4 mer än budgeterat.

4 Ekonomiskt utfall per nämnd Samtliga nämnder, med undantag för länssjukvårdsnämnden, redovisar ett positivt ekonomiskt resultat för den verksamhet som man ansvarar för. Länssjukvårdsnämndens underskott ligger i nivå med de prognoser som presenterats under hela året. Landstingsfullmäktige beslutade i november att revidera landstingets budget för 2012 så att länssjukvårdsnämnden fick ett utökat anslag i nivå med 2011 års kostnadsnivå samt prisuppräkning och att nämnden för 2012 ska styra mot ett nollresultat. Länssjukvårdsnämnden gjorde tidigt under året bedömningen att man skulle redovisa ett kraftigt underskott för 2011, vilket även skulle få genomslag totalt för landstinget. Med anledning av detta beslutade landstingsfullmäktige om vissa resultatförbättrande åtgärder. Bland annat fick vissa nämnder i uppdrag att redovisa bättre resultat än budgeterat, motsvarande 10. Landstingsstyrelsen beslutade att vidta åtgärder så att politisk- och tjänstemannaledning redovisar överskott med 15. Nu när årsbokslutet är klart kan konstateras att samtliga nämnder har klarat det utökade resultatkravet. Nämndresultat Utfall 2011 Avvik budget-utfall Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden 12 5 Habilitering och hjälpmedel 4 4 Gem nämnd för VOH* 1 1 Kultur, utbildning o friluftsverk. 1 1 Patientnämnden 0 0 Revision 0 0 LS beställning och verksamhet Beställning Politisk och tjänste.ledning Finansförvaltning Uppdragsersättning Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning o friluftsverk Patientnämnden Revision -4 0 Verksamhetens nettokostnad Skatt, bidrag, räntor Resultat exkl RIPS-ränta RIPS**-ränta Resultat inkl RIPS-ränta *VOH=vård, omsorg och hjälpmedel **RIPS=riktlinjer för beräkning av pensionsskuld

5 Årets resultat Det preliminära bokslutet år 2011 visar ett resultat på 28. Om även den extraordinära kostnadsökningen kopplat till ränteberäkningen av pensionsskulden beaktas uppgår resultatet till Denna ränteeffekt, sänkt RIPS-ränta, kommer att regleras i balanskravsutredningen. Resultatet påverkas positivt av ett par större försäljningsposter. Jämför man årets resultat, exkl RIPS-räntan och gjorda försäljningar med resultatet för 2010 kan noteras ett betydligt sämre utfall. Beaktas ovan nämnda extraordinär poster kan konstateras att det underliggande resultatet för 2011 är negativt. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökade under 2011 med 4,7 %. Motsvarande ökning 2010 var 2,9 % men det året hade kostnaden för hemsjukvården övergått till primärkommunerna. Utfall 2011 Utfall 2010 Förändr % Verk. intäkter Verk. personalkostnader Verk. övriga kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster 56-4 Verk. nettokostnad ,7 Verk. nettokstn exkl jämförstör ,7 Skatteintäkter Inkomst- o kostnadsutjämning Generella statsbidrag Summa skatt och statsbidrag ,8 Finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Resultat exkl RIPS-ränta RIPS-ränta Resultat inkl RIPS-ränta Folktandvården bolagiserades från och med 2011 vilket påverkar jämförbarheten mellan åren beträffande resultaträkningens intäktsoch kostnadsposter. I årsredovisningen kommer en analys av utvecklingen, exklusive Folktandvården, att presenteras. Skatteintäkterna har ökat med 3,2 % jämfört med Under 2010 fick landstinget ett statligt konjunkturstöd vilket förklarar den kraftiga minskningen vad gäller generella statsbidrag.

6 Resultatutveckling I nedanstående tabell redovisas landstingets resultat, exklusive RIPS-ränta, för perioden I början av perioden försämrades resultatet kraftigt och uppgick 2008 till Verksamhetens kostnadsutveckling var betydligt högre än ökningen för skatteintäkter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans fastställde landstingsfullmäktige hösten 2008 en åtgärdsplan. Berörda nämnder fick sedan i uppdrag att genomföra åtgärderna. Vidare höjdes skattesatsen med 65 öre till 10,37. Tack vare dessa åtgärder redovisades 2009 ett positivt resultat på 262. Även för 2010 är resultatet positivt och en bidragande orsak till detta är att landstinget fick ett statligt konjunkturstöd på drygt 100. intäkterna reducerades i och med skatteväxling av hemsjukvården har ökningen av nettokostnaden varit betydligt högre än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag vilket resulterat i ett underliggande underskott. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Verk.nettokstn exkl jämf.störande poster Skatt o Statsbidrag är landstingets situation den samma som i inledningen av perioden. Kostnadsutvecklingen uppgår till 4,7 % vilket är betydligt högre än ökningen för finansieringsposterna, skatteintäkter och statsbidrag. Beslutet som landstingsfullmäktige tog våren 2011 har dock bidragit till att förbättra resultatet Skatte- och nettokostnadsutveckling Den årliga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnadsutvecklingen framgår av följande diagram höjdes landstingsskatten vilket förklarar att nettokostnaden ökade mindre än skatter och bidrag. Men kostnadsökningen 2009 är låg vilket är en effekt av de rationaliseringsåtgärder som genomfördes i verksamheten. Även 2010 är kostnadsökningen förhållandevis låg men både nettokostnaden och skatte-

7 Personal Årsarbetare Fram till 2007 ökade antalet årsarbetare successivt varje år. Sedan dess har antalet legat på en relativt oförändrad nivå med tillfälliga ökningar och minskningar. Fr o m 2009 finns i diagrammet två alternativa kurvor. Den nedre visar den faktiska utvecklingen om man inkluderar de omorganisationer som skett: Bolagisering av serviceverksamheten, kommunalisering av hemsjukvården, privatisering av en vårdcentral och bolagisering av Folktandvården. Den övre kurvan visar utvecklingen rensad för dessa omorganisationer och för 2011 innebär det en minskning med 68 årsarbetare. Det är Länssjukvården och Primärvården som står för merparten av minskningen, som framför allt skedde under hösten då många visstidsanställningar avslutades Anställda Årsarbetare Inhyrd personal Vid sidan av den egna personalen nyttjas även inhyrd personal för att lösa aktuella bristsituationer. Detta är en stor och successivt ökande kostnad och avser främst läkare, men även till viss del sjuksköterskor. År 2005, då kostnaden var som lägst, uppgick den till års kostnad blev 99, vilket innebär att det är det dyraste året hittills. Nyttjandet av inhyrd personal är störst inom Primärvården. Därefter följer Närvården och Medicinsk Service. Det förekommer även inom Länssjukvården, men i mindre utsträckning Sjukfrånvaro Ett nationellt mått som speglar sjukfrånvaron är Andel sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid. Landstinget Sörmland har, liksom landstingsvärlden i övrigt, förbättrat detta mått successivt under senare år. Under de två senaste åren har Sörmland och övriga landsting sammantagna haft samma utfall. För 2011 utgjorde sjukfrånvaro 4,4 % av den ordinarie arbetstiden för Sörmlands del. Övriga landstings resultat vet vi ännu inte. Senare under våren kommer vi att få en rapportering av det. % 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00,00 Landstinget Sörmland Övriga landsting