Månadssammandrag: januari - november 2016 Skånevård Sund

Transkript

1 Sammanfattning Kvalitet: En låg andel kvinnor, som valt att komma till Helsingborg, hänvisas till annan förlossningsenhet Tillgänglighet: Förbättrad tillgänglighet både till mottagning och till op/åtgärd Medarbetare: Ökat antal anställda läkare, höga inhyrningskostnader, sjukfrånvaro över RS snitt Produktion: Alla div ökar inom öv och psykiatri ökar även sv medan somatik minskar. Fler unika individer har fått vård Ekonomi: Oförändrad prognos på -99 mkr. Resultatförbättring med 119 mkr jmf 2015 Andel väntande till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar Vård i rimlig tid - Väntande till besök och operation/åtgärd Totalt för Sund 74,2% vilket är en ökning med 4,8% jämfört med föregående månad. En kraftig försämring kan vi se inom BUP på 25,6%. Genomgång av Landskronas väntelista i Orbit visar på att ca 1/5 av patienterna som finns uppsatta på väntelistan är inte klara för operation. Arbete pågår inom Sund att kvalitetssäkra väntelistorna inom operation/åtgärd för att utesluta ej aktuella patienter. En mindre del inom kirurgi samordnas. Andel väntande op/åtg inom 60 dagar för område inom kösatsning Vård i rimlig tid - Väntande op/åtg för område inom kösatsning Uppföljningen från november är 100% inom 90 dagar väntande patienter dvs enligt vårdgarantin. Totalt Sund ligger på 87,8% inom 90 dagar, en förbättring på 2,6%. November är produktionsmånad vilket medför högre tillgänglighet. Samordning pågår fortsatt inom ortopedi, endoskopi, urologi, kardiologi och ÖNH. Andel väntande magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) inom 30 dagar Tillgängligheten till framförallt MR undersökningar är fortfarande låg på grund av sjuksköterskebrist, framför allt i Helsingborg. Förvaltningen tittar på om införandet av SVF inom cancer medför undanträngning av undersökning av andra diagnoser. Kvalitet Jämlik och säker förlossningsvård HSN beslut Ett förbättringsarbete En ännu bättre förlossningsvård, där alla skånska kliniker deltar, ska starta Förvaltningarna SUS, Sund och Kryh ges medel för att kraftfullt arbeta med förbättringsarbete. Förvaltningarna ska utse utvecklingsledare som ska driva och hålla samman arbetet inom förvaltningen, och samverka med övriga, för bästa möjliga resultat i Skåne totalt. se Bilaga 1 Hur har förbättringsarbetet bedrivits, inom förvaltningen samt tillsammans med övriga aktörer, för bästa möjliga resultat i Skåne? Vilka resultat ses hittills? Vad är, sammanfattningsvis, planerat för fortsatt långsiktigt hållbart förbättringsarbete?

2 Kvalitet Andel patienter i förlossning som hänvisas till annan förlossningsklinik utan medicinska skäl 10% se Bilaga 2 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hbg 2015 Hbg 2016 Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Kval brev/tel Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid -6,6% -4,6% -4,7% -3,4% -0,5% 2,1% 3,0% 2,3% 4,2% -12% -7% -2% 3% 8% 13% Antalet öppenvårdsbesök ökar med ca varav läkarbesök I princip samtliga VO ökar sin öppenvårdproduktion vilket är en tydlig förbättring jmf med utfallet under våren. Störst ökning har VO Hud och VO Pediatrik. Slutenvården visar en minskning av antalet vårdtillfällen (-1 700). Antalet vårddagar minskar något (-900) och därmed ökar medelvårdtiden med 0,2 dagar. Antalet unika individer som fått vård inom den somatiska vården ökar totalt sett. Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antalet besök minskar med ca Detta förklaras av KoHmottagningen Antal besök -1,2% i Hbg som startade under 15 och som ökar sin produktion -0,7% med ca besök samt verksamhetsövergången av Flyktinghälsan till SUS under 15 vilket betyder ca besök i minskning. Dessutom Besök läkare 0,3% gjordes en korrigering av felaktigt registrerade BESA-besök i sep 15 som påverkar jämförelsen. Antalet unika individer som fått vård inom Besök övriga -2,0% primärvården ökar. Antalet listade individer är något fler (316) i november 16 jmf 15. 1,1% Antal Listade 0,1% -3,0% -2,5% -2,0% -1,5% -1,0% -0,5% 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% * Enbart läkares kvalificerade brev- och telefonkontakter Psykiatri inkl. vårdval LARO (läkemedelsassisterad rehab vid opiatberoende) - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Kval brev/tel Besök läkare Besök övriga Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid Öppenvård Slutenvård 1,8% 0,9% 1,3% 1,9% 1,9% 3,9% 5,2% 4,4% 7,2% 9,7% -5% -3% -1% 1% 3% 5% 7% 9% 11% Totalt antal besök ökar jmf med föregående år ( besök), både avseende läkare och annan vårdgivare. Totalt sett ökar antalet unika individer som fått vård. Fr o m november 2015 har verksamheten i sydost kommit med i produktionsdata och denna produktion uppgår till ca besök. BUP ökar sin produktion med ca besök och Rättspsyk med ca 800. Produktionen inom den slutna vården ökar marginellt avseende utskrivningar (134) och antalet unika individer som fått slutenvård ökar något. Antalet periodiserade vårddagar jmf med samma period i fjol ökar (3 700 vd). Antalet vårddagar ökar inom BUP och Rättspsykiatrin medan det minskar något inom Vuxenpsykiatrin.

3 Antal anställda Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) Använda anställda omräknat till heltid och årets sjukfrånvaro Personal huvudgrupp Använd AOH Avvikelse Sjuk dgr Avvikelse Använd AOH Avvikelse volymer jmf # % # % # % Ledning / Administration 601,1 632,9 31,8 5,3% 9,68 10,75 1,06 11,0% Anställd 198,6 2,6% Läkare 794,9 823,5 28,6 3,6% 10,91 12,52 1,61 14,7% Sjuk -45,0 10,2% Medicinsk sekreterare 495,2 491,4-3,7-0,8% 21,17 23,78 2,61 12,3% TjLedigLön -0,2 0,2% Sjuksköterska 1 835, ,1-9,1-0,5% 16,02 17,01 0,99 6,2% TjLedigEjlön -22,7 3,2% Tandvårdsarbete 2,8 3,0 0,1 4,6% 1,25 1,70 0,45 35,8% Komp -10,4 9,6% Undersköterska / Skötare 1 502, ,2 44,4 3,0% 22,31 24,75 2,43 10,9% Sem -11,7 1,4% Övrig personal 33,9 45,2 11,3 33,3% 14,75 23,53 8,78 59,5% MerÖtid 4,9 4,4% Övrig Vård / Rehab / Social 648,1 677,6 29,5 4,5% 16,95 17,13 0,18 1,1% ArbJourBerd 2,1 2,8% Summa 5 914, ,0 132,9 2,2% 16,75 18,25 1,50 8,95% TimLön 17,2 7,2% Använd 132,9 2,2% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (tolv månader) Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare under en tolvmånaders period Antalet anställda i Förvaltn totalt sett har ökat med 126. De AID-grupper som ökat mest är läkare och övrig vård. Antal läkare har ökat med 52 varav 26 finns i spec närsjukv, 11 i psykiatri och 11 i primärvård. Gruppen övrig vård har ökat m 39 varav psykologer inkl PTP har ökat med 11, kuratorer 12, fysioterapeuter 13. Gruppen ledn var totalt sett 27 fler Ökn har skett i div spec Närsj m 27 är ssk m ledn ansv som omkodats till teamled o 8 nya enh chef, i div Psyk har gruppen minskat med 12. Förv ökning av antalet adm med 18 st finns i spec närsjukv som samtidigt minskar med 1 med sekr. Antalet ssk i Förv är 33 färre beroende på att en del omkodats t teaml. Under perioden jan-nov 2016 var kostn för inhyrn i Förv 20,2 % högre än samma period Kostn var drygt 8 % högre i div PV, 28 % högre i div Psyk o 24 % högre i div spec närsjukv. Kostn för inhyrning av läkare var under jan-nov % högre än samma period Kostn för inhyrning av ssk har under jannov 2016 ökat med 20 % i Förv jmf med samma period 2015 (21 % i div spec närsjuk, 30 % i div Psyk o -97 % i div PV). Kostn för inhyrning av övr personal har minskat med 48 %. Den totala kostn för inhyrning var 10 % högre i nov 2016 jmf med nov Antalet anv AOH, inhyrd personal exkl, har totalt sett ökat m 2,2%. Ökn anv AOH i huvudgrupp Led/adm är 5,3%. Ökn av anv AOH i usk-gruppen var betydligt större (3 %) än minskn av anv AOH ssk (-0,5%) till det ska läggas inhyrningen av ssk. Mer-o övertidsarbetet var totalt sett i Förv 4,4% större än samma period Det ökade främst i gruppen usk/skötare (2,8%) och ssk (6,5%). Timanställda har totalt sett ökat med 7,2 %, den största ökn hade gruppen med sekr (50%). Sjukfr i Förv är fortsatt hög o högst i div Psyk men även i div Spec Närsj o div PV är den hög. Andelen sjuka AOH i relation till antal anställda AOH har ökat m 0,3%-enhet jämfört m samma period Antal genomsnittliga sjukdagar per medarbetare är nästan 10% högre i år jämfr m samma period 2015 i Förv. I Förv led var den 44% högre vilket bl a beror på att AT-läkarnas sjukfrånvaro ökade med 94% o Ledn/adm m 55%.Sjukfrånvaron är hög i framförallt grupperna usk och med sek men även ssk har hög sjukfrånvaro. I grupperna läkare, med sekr, usk/skötare o ledn/adm ökade antalet genomsnittliga sjukdagar per medarbetare m mellan 11-15%. I gruppen ssk ökade den m 6%. Sjukfrånvaron i förvalt är fortsatt 4% högre än genomsnittet för sjukvårdsproducenter i RS vilket beror på att sjukfrånvaron i div Psyk är högre än i somatiken.

4 Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - nov Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 6 355, ,2 144, , ,8 128,7 1,9% Fsg av hälso- och sjukvård 63,5 73,9-10,4 82,1 68,9-13,2-16,1% Övriga intäkter 442,5 444,2-1,7 498,1 489,2-8,9-1,8% S:a Verksamhetsintäkter 6 861, ,2 132, , ,9 106,6 1,4% Personalkostnader , ,7-131, , ,7-138,7 3,0% Omkostnader , ,0-74, , ,7-76,2 2,9% S:a Verksamhetskostnader , ,7-205, , ,5-215,0 3,0% Avskrivningar -78,4-76,5-1,9-84,5-85,6-1,1 1,3% Finansnetto -7,3-8,0 0,7-8,9-8,9 0,0 0,0% Totalt resultat -72,3 2,0-74,3 10,4-99,0-109,4 5,7% Resultat (mkr) motpart 1-4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval -10,0 13,0-23,0 10,4-11,7-22,1 Vårdval Hudsjukvård 2,6 0,7 1,9 1,5 4,0 2,5 Vårdval Ögonsjukvård -10,4-1,3-9,1-1,5-10,0-8,5 Vårdval Grå starr -2,2 1,4-3,6 1,5-2,5-4,0 Vårdval LARO 5,4-0,1 5,5 0,0 5,6 5,6 Psykiatri (exkl LARO) , ,7 59, , ,7 38,8 Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utf 15 Utf 15 exkl ombu Bud 16 Utf 16 Resultat Utifrån resultatet 2015, finns som ingångsvärde en stor obalans även Om vi exkluderar ombudgeteringen som gjordes hösten 2015 så är ingångsläget ett underskott på ca -210 mkr. Utfallet efter november blev något sämre än förväntat utifrån den prognos som lämnats. Intäkterna avviker mot budget med 132 mkr främst kopplat till höga asylintäkter, tillgänglighetssatsning, nationella cancersatsningen samt Prio-satsningen (Psykiatri). För kostnadssidan avviker främst personalkostnaderna och kostnaderna för inhyrd personal. Kostnaderna för den egna personalen ökar med 218 mkr, jmf -15, en ökning med 5,2 % (löneökning 4,4 % och sociala avg 7,1 %). Justeringar av semesterskuld (med anledning av årsrevision) och höjd arbetsgivaravgift har gjorts med ca 14 mkr. Utöver detta så har personalkostnaderna ökat med 24 mkr kopplat till övertaget av Psykiatrin i Sydost. Kostnaderna för externt inhyrd personal avviker med -87 mkr mot budget och ökar med 31 mkr jmf Summan av övriga kostnader har 3 mkr lägre kostnad än budgeterat. Den största minskningen jmf 2015 står den externt köpta vården för (Psykiatrin) som minskat med 10 mkr. Resultatutveckling Underskottet på -72mkr är betydligt lägre än 2015 då vi hade -191 mkr (exkl ombudgeteringen på 200 mkr). Resultatförbättringen på 119 mkr kan främst tillskrivas intäktsökningar. Främst är detta kopplat till tillgänglighetspaketet (42 mkr) och ökade intäkter kopplat till asylpatienter (40 mkr, ökning med 70 %). Andra intäktsökningar som bidrar är vårdvalsintäkten med 19 mkr samt hyreskompensation nya RPC med 14 mkr (intäktsförstärkningen fördelad på 12 månader medan hyreskostnaden började först i juni). Detta har inneburit att obalansen har minskat jämfört med 2015 och avvikelsen mot budgeterat resultat är mindre. Kostnadsutvecklingen har sedan i våras legat runt 4,8 %. I sammanhanget måste hänsyn tas till övetagandet av Psykiatri sydost vilket korrigerat ger en ökning med 4,1 % vilket är i nivå med 2016 års uppräkning. Även vissa delar av de ökade intäkterna, enl ovan, har bidragit till en ökad kostnadsutveckling. Prognos Resultatet i årsprognosen beräknas i detta läge, med hänsyn tagen till ovanstående och genomförandet av de handlingsplaner som är framtagna, till ett underskott på -99 mkr vilket ger en budgetavvikelse på -109 mkr. Detta är oförändrat sedan föregående prognos. Detta innebär att vi räknar med ett resultat som ska bli betydligt bättre än ingångsvärdet, främst beroende på ökade intäkter. Vad gäller tillgänglighetspaketet har vi i intäktsprognosen räknat med de ersättningar som är beslutade och effektuerade. Här kan ytterligare intäkter bli möjliga. Åtgärder för ekonomi i balans Handlingsplaner, för att minska det ekonomiska underskottet, finns framtagna som omfattar alla tre divisionerna. Förvaltningen beräknade att dessa skulle kunna ge en effekt med cirka 95 Mkr, Mycket av handlingsplanerna tar sin utgångspunkt i vardagsrationaliseringar och förvaltningen har till viss del förverkligat dem i andra fall inte. Tyvärr har effekterna av besparingarna ätits upp av kostnadsökningar som inte var beräknade. Exempel som gett effekt är att balans i vårdval Laro inom Psykiatrin har uppnåtts men samtidigt har hyrpersonalen inom divisionen ökat och därför uteblir nettoeffekten. På samma sätt har utvecklingen varit inom den somatiska divisionen, ökade kostnader för sjukvårdsmaterial och inhyrning av personal har tagit bort nettoeffekten även här. Trots dessa kostnadsökningar har alltså totala kostnadsutvecklingen kunnat hållas på en nivå som varit i nivå med årets uppräkning (exkl verksamhetsövertaget av psykiatrin i sydost). Detta i kombination med ökade intäkter har lett till att förvaltningen har förbättrat periodresultatet med 119 Mkr jämfört med 2015.

5 Bilaga 1 HSN-beslut Jämlik och säker förlossningsvård Ett förbättringsarbete Ännu bättre förlossningsvård, där alla skånska kliniker deltar, ska starta Förvaltningarna SUS, Sund och Kryh ges medel för att kraftfullt arbeta med förbättringsarbete. Förvaltningarna ska utse utvecklingsledare som ska driva och hålla samman arbetet inom förvaltningen, och samverka med övriga, för bästa möjliga resultat i Skåne totalt. Krissituationen i somras, med massuppsägningar bland barnmorskor, gjorde att ett omfattande förbättringsarbete inleddes direkt efter sommaren. Under hösten har fokus varit att hitta en grundstruktur som skapar långsiktiga, hållbara och goda förutsättningar för både arbetsmiljöförbättring och statlig förlossningssatsning. Parallellt har några avgränsade förbättringsarbeten påbörjats. Genomförda och påbörjade förbättringsarbeten och aktiviteter redovisas kortfattat i punktform och kommer att vidareutvecklas i kommande rapporter eller utifrån önskemål. Enheten kommer att arbeta utifrån målbilden har som mål att ge medborgarna förlossningsvård i nationell toppklass på en modern och attraktiv arbetsplats. Enhetens förbättringsarbete ska vara långsiktigt och hållbart. Genomförda förbättringsarbeten och aktiviteter: Alla medarbetare får schemalagd tid till utvecklingsarbete. För att skapa delaktighet, kunna basera beslut på fakta och veta att en förändring är en förbättring genomfördes tidigt i förbättringsarbetet en medarbetarenkät med hög svarsfrekvens. Resultatet visade att det finns en flertal viktiga arbetsmiljörelaterade frågor att arbeta vidare med. Av samma anledningar som ovan har en patientnöjdhetsenkät genomförts med mycket bra resultat och intresseanmälan från ett flertal patienter som gärna vill delta i enhetens förbättringsarbete. Medarbetarenkäten har delvis legat till grund för en omorganisation på chefsnivå. En övergripande enhetschef på BB/förlossning har tillsatts, bland annat med syfte att hålla ihop hela patientprocessen och skapa förutsättningar för gemensamt utvecklingsarbete. För att se helheten och skapa en gemensam bild genomförde ett multidisciplinärt team en processkartläggning som beskriver patientens väg genom hela den obstetriska verksamheten för att sedan identifiera och prioritera de områden som är mest angelägna att börja arbeta med. Teamdagar för alla barnmorskor, sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare. Antalet läkare har varierat. Verksamhetschef, sektionschef och enhetschefer har närvarat vid samtliga tillfällen. Teamdagarna har faciliterats av verksamhetsutvecklare. Processkartläggning och teamdagar har sammanställt i ett arbetsmaterial som ligger till grund för både pågående och kommande förbättringsarbeten. Sammanställningarna finns inom kort i dokumentportalen på VGI. Patient- och medarbetarenkäterna har sammanställts och redovisats. Patienter som visat intresse för att medverka i enhetens förbättringsarbete ska kontaktas och kopplas till relevanta projekt. Pågående förbättringsarbeten och aktiviteter Professionell handledning, utifrån önskemål från barnmorskorna, för att hantera sommarens situation. Ett treårigt projekt, där arbetsmiljöarbete och statlig satsning slagits samman har påbörjats. En heltidsanställd projektledare har rekryterats och börjar sitt arbete den 9 januari Projektledaren kommer att hålla samman hela förbättringsarbetet med den statliga förlossningssatsningen som bas. En styrgrupp med chefer, sakkunniga, kommunikatör och patientrepresentant håller på att etableras och uppstart för styrgruppen är planerad till januari Tydlig kommunikationsplan för information, spridning och lärande. En, för projektet, egen hemvist på VGI håller på att byggas i nära samarbete med kommunikationsenheten. Fyra förbättringsarbeten som identifierats och prioriterats i processkartläggningen startade i oktober, Förlossningskoordinatorns funktion, Administrativa uppgifter, Kompetensmix samt Mamma och barn tillsammans på postoperativ enhet efter planerat

6 Bilaga 2 Mål i HSL-uppdrag 2016 Kvinnor ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Förlossningsenheten i Helsingborg hänvisade, under perioden januari oktober 2016, endast 35 kvinnor. Det totala antalet förlossningar under perioden (exklusive planerade snitt) var Statistiken visar att en förhållandevis låg andel kvinnor, som valt att komma till Helsingborg, hänvisas till annan förlossningsenhet. Vid de tillfällen hänvisning sker är det, förutom medicinska skäl, uteslutande platsbrist på den egna förlossningsenheten som är skälet (1,0 %). En väldigt låg andel hänvisningar sker på grund av platsbrist på den neonatala enheten (0,2 %). Det finns en väl utvecklad kultur och målsättning att ta hand om de kvinnor som valt att komma till förlossningsenheten i Helsingborg. Följande åtgärder planeras eller pågår för att uppnå 100 % måluppfyllelse: Utökning av antalet BB-platser på den gynekologiska vårdavdelningen, där det idag finns 6 platser, för att minimera flaskhalsar. En utökning skulle innebära att förlösta kvinnor, så snart det är möjligt, kan lämna förlossningsenheten för eftervård och bereda plats till de kvinnor som måste omhändertas på förlossningen. I samarbete med MVC kan bland annat information till den gravida kvinnan göras mer tydlig och öka andelen kvinnor som initialt kontaktar förlossningen via telefon vilket skapar bättre förutsättningar för planering och omhändertagande. Det finns ett uttalat behov av en prenatal enhet som skulle bidra till att förlossningsplatserna används till den födande kvinnan. I nuläget pågår diskussion om möjligheten att, med befintliga lokaler och enkla medel, skapa en prenatal enhet i nära anslutning till förlossning och BB. Oavsett utgången av pågående diskussion måste en prenatal enhet prioriteras i pågående byggprojekt.