Skånes universitetssjukvård Stab produktion och ekonomi

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Stab produktion och ekonomi Fredrik Wiberg Enhetschef Enhet budget, uppföljning och redovisning Datum Version Dnr 1 (23) Innehåll 0. Sammanfattning Inledning Befintliga åtgärder för ekonomi i balans Bakgrund Utredning personalökningar och vårdvolymer Demografisk förändringar och finansiering av denna Under- och ofinansierade kostnadsökningar Sjukvårdsnämnd SUS yttranden över budgetdirektiven för 2016 samt Benchmarking mellan universitetssjukhusen Kostnad per invånare för eget åtagande Primärvårdens ekonomiska förutsättningar Nytt hälso- och sjukvårdavtal mellan och de skånska kommunerna Kvalitetsbristkostnader och minskad effektivitet till följd av otillräckligt IT-stöd Tillgänglighet vid SUS, aktuell kapacitet att vårda, aktuellt läge Återstående beting per division Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (23) Tillkommande åtgärder med anledning av det ekonomiska läget ( 111 HSN) 0. Sammanfattning Skånes universitetssjukvård gick in i 2016 med ett underskott som beräknades till ca 400 mkr inklusive omfattande åtgärdsplaner. Sjukvårdsnämnd SUS yttrade sig över budgetdirektivet inför 2016 och konstaterade att finansieringen skulle vara otillräcklig för att klara vårdbehoven, uppdraget och ekonomin. Budget 2016 omfattar för SUS verksamheter ekonomiska handlingsplaner om 212 mkr, motsvarande 2,0 % av under året påverkbara kostnader. Det är en mycket hög siffra för en tjänsteproducerande verksamhet och ska också ses i relation till de omfattande åtgärder och besparingar som genomförts de senaste åren. Utöver dessa har regiondirektören, sjukvårdsnämnd SUS, förvaltningschefen och SUS ledningsgrupp beslut om ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna. Det handlar om ökad restriktivitet och inskränkta delegationer att beslut om anställningar, skärpta riktlinjer rörande IT och telefoni, läkemedel, övriga omkostnader och nyttjande av bemanningsföretag. När det gäller bemanningsföretag har förvaltningschefen och SUS ledningsgrupp beslutat om en handlingsplan för successiv utfasning fr.o.m. oktober Återstående ekonomiska beting 2016 omfattar 428 mkr och motsvarar de ytterligare åtgärder som skulle behöva genomföras för en ekonomi i balans. Omfattningen och konsekvenserna av sådana åtgärder redovisades för nämnden den 26 februari vad avser sjukvårdsverksamheterna och den 22 mars vad avser den förvaltningsgemensamma staberna. Totalt sett skulle sådana åtgärder motsvarande ca 760 färre anställda. Sådana åtgärder riskerar att få påtagliga konsekvenser för patientsäkerhet och arbetsmiljö, en försämrad tillgänglighet med längre väntetider till utredning och behandling samt negativa konsekvenser för SUS och s förutsättningar att på kort och lång sikt klara kompetensförsörjning, forskning, utbildning och utveckling. I de flesta fall skulle kostnader dessutom i stället uppstå inom andra delar av SUS eller eller genom att patienter istället skulle få vård i andra landsting eller utomlands har omfattande ökade kostnader tillkommit för SUS med ingen eller otillräcklig ökad finansiering. Det handlar bland annat om nödvändiga ökade kostnader för att förbättra patientsäkerhet och arbetsmiljö samt ökade kostnader till följd av beslut av andra. Dessa ökade kostnader utöver finansiering bedöms uppgå till över 300 mkr. Inom hälso- och sjukvården i och vid SUS har 2015 och 2016 fler anställda tillkommit utan att vårdvolymerna ökat eller att

3 3 (23) tillgängligheten förbättrats motsvarande. Ökningen har för SUS del skett i jämförelse med ett mycket lågt utgångsläge En omfattande utredning (se avsnitt 3.1) visar att ökningarna främst förklaras av en av arbetsmiljöskäl nödvändig återgång till glesare helgtjänstgöring inom vårdavdelningar och akutmottagningar, en av patientsäkerhets- och arbetsmiljöskäl nödvändig ökad bemanning främst nattetid, ökad och finansierad bemanning på ackrediterade vårdcentraler med en ekonomi i balans, fler finansierade AToch ST-läkare, fler anställda finansierade genom tillgänglighetspaket samt fler finansierade anställda inom cancersjukvården samt inom forskningsprojekt. Sjukvårdsbehoven i och vid SUS har ökat mycket sedan 2011 till följd av befolkningsökning, medicinsk utveckling och av andra skäl. Det visas bl.a. genom ett kraftigt ökat antal vårdbegäranden. Under samma period, och främst åren , genomfördes mycket omfattande åtgärder inom dåvarande Skånes universitetssjukhus för att försöka nå en ekonomi i balans. Åtgärderna innebar bland annat att antalet anställda vid sjukhuset minskade med över 800 medarbetare. Det ledde i sin tur bl.a. till omfattande minskning av antalet disponibla vårdplatser. Till följd av de stora besparingarna var antalet anställda vid sjukhuset ca 2 % färre i januari 2016 jämfört med i januari 2012 och antalet disponibla vårdplatser var 8 % färre. Neddragningarna har lett till stora brister i arbetsmiljön vilket i sin tur lett till hög personalomsättning. Till exempel var medelåldern för anställda på sjukhuset cirka 3 år lägre i januari 2016 jämfört med januari Skånes universitetssjukhus hade i jämförelse med alla övriga universitetssjukhus i Sverige en mycket lägre kostnadsökningstakt och en väsentligt högre arbetsproduktivitet Det visar den jämförelse som gjorts av företaget McKinsey. hade såväl 2013, 2014 som 2015 även den lägsta kostnaden per invånare i landet för hälso- och sjukvård till den egna befolkningen. För primärvården har de ekonomiska förutsättningarna försämrats 2015 och 2016 jämfört med 2014, främst till följd av förändrad beräkningsgrund för den s.k. täckningsgraden, ökat kostnadsansvar för läkemedel till barn och patienters utomlänsbesök samt minskade intäkter för vårdval psykoterapi. Sjukvårdsnämnd SUS har yttrat sig över de ekonomiska förutsättningarna i budgetdirektivet inför Bedömningen är att det saknades ca 725 mkr i föreslagen finansieringen 2017 för att tillhandahålla samma vård som Det finns en effektiviseringspotential i den samlade förvaltningen som idag inte kan realiseras fullt ut till följd av dåligt fungerande och icke kompatibla IT-system. Ett gemensamt journalsystem med möjlighet att skicka elektroniska remisser samt på andra sätt kommunicera digitalt inom och mellan vårdenheter är helt nödvändigt. Likaså behöver förvaltningen ha tillgång till utdata i realtid, såväl på övergripande nivå som på verksamhetsnivå, för att kunna genomföra nödvändigt förbättrings- och

4 4 (23) effektiviseringsarbete. Detta gäller såväl ur journalsystem som ur andra system, såsom Mina planer för utskrivningsklara patienter. 1. Inledning fattade HSN beslut 111 Åtgärder med anledning av det ekonomiska läget. Som beslutspunkt 4 godkände HSN rapporteringen av vidtagna och planerade åtgärder, och ger driftsledningsnämnd SUS i uppdrag att återkomma med ytterligare åtgärder för att få en ekonomi i balans till nästkommande hälso- och sjukvårdsnämnd. I detta ärende redovisas bland annat förändring av vårdbehov under senare år, vilka åtgärder och handlingsplaner som genomförts och genomförs inom SUS, hur SUS uppdrag och finansiering förändrats och ser ut, Sjukvårdsnämnds SUS tidigare yttranden om uppdraget, de ekonomiska förutsättningar och obalansen mellan dessa samt omfattningen och konsekvenserna av de åtgärder som skulle behöva genomföras för en ekonomi i balans. Sjukvårdsnämnd SUS uppfattning är att det inte mer än på marginalen går att genomföra ytterligare åtgärder för ekonomi i balans utan att det skulle få allvarliga konsekvenser för patientsäkerhet, tillgänglighet, arbetsmiljö, kompetensförsörjning och förutsättningarna att klara uppdragen inom forskning, utbildning och utveckling. Sådana ytterligare åtgärder är redan beslutade och genomförande pågår. Sjukvårdsnämnd SUS har i yttranden över budgetförslagen både inför 2016 och 2017 pekat på en omfattande obalans mellan uppdrag och finansiering. Dessa synpunkter kvarstår. 2. Befintliga åtgärder för ekonomi i balans I aktuell ekonomisk prognos för SUS på -450 mkr 2016 är inräknat effekt av verksamhetsspecifika handlingsplaner på 212 mkr. Det innebär att det 2016 genomförs effektiviseringar motsvarande 1,6 % av SUS totala omsättning respektive 2,0 % av under året påverkbara kostnader. Det är en mycket hög siffra för en tjänsteproducerande verksamhet och ska också ses i relation till de minst motsvarande effektiviseringarna och besparingarna som genomförts sedan Skånes universitetssjukhus bildades 2010 och Skånes universitetssjukvård bildades I de verksamhetsspecifika handlingsplaner som redan genomförs ingår besparing på personal 90 mkr, ökade intäkter (framför allt inom hälsovalet) 62 mkr och övriga omkostnader 51 mkr, Besparingar inom personal sker främst genom översyn av bemanning, samordning av resurser, förändrad schemaplanering och förändrad produktion. Övriga omkostnader minskas bl.a. genom besparingar sjukvårdsmaterial, förändrade rutiner och metoder och genom översyn av och upphandling av avtal. Besparingar genomförs även inom bemanningsföretag och läkemedel.

5 5 (23) Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med ytterligare förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. Förvaltningschefen fattade ett nytt beslut om åtgärder inom Skånes universitetssjukvård med anledning av den ekonomiska situationen. Enligt detta får inga beslut fattas utan föregående särskild prövning om de ökar kostnaderna över budget exkl. återstående beting. Vidare framgår av detta beslut bl.a. följande. Anställningar och rekryteringsprövningar Tidigare beslut om delegationer avseende anställningar förändras enligt följande. För anställningar som innebär att antalet anställda eller att kostnaderna ökar har delegationen för att besluta om anställningar lyfts till regiondirektören. Förslag om sådana anställningar ska först prövas av divisionschef respektive stabschef och därefter av förvaltningschef. Anställning av vikarier för att täcka vakanser vid t.ex. sjukdom, föräldraledighet m.m. ska inte lyftas till regiondirektören för beslut men kan omfattas av det nedanstående. För anställningar i övrigt gäller följande. För verksamhetsområden eller enheter inom staber som inte har en ekonomi i balans lyfts delegationen att besluta om anställningar till divisionschef respektive stabschef. Divisionschefen respektive stabschefen beslutar efter varje månadsrapport, baserat på gemensamma principer och kriterier, vilka verksamhetsområden respektive enheter inom staberna som har en ekonomi i balans samt vilka som inte har det. Beslutet gäller till dess att nästa månadsrapport har fastställts. Om divisionschef eller stabschef beslutar att godkänna rekryteringar enligt ovan skall detta skriftligt motiveras. För verksamhetsområden och enheter inom staberna som har en ekonomi i balans gäller samma delegation för anställningar som tidigare, om det inte rör sig om rekryteringar som leder till fler anställda eller ökade kostnader. Det särskilda IT-stödet för rekryteringsprövningar ska användas för alla rekryteringar. Utöver detta ska, i förekommande fall, den särskilda blanketten för ansökan om godkännande av anställnings-/resursutökning fyllas i, avseende anställningar som ska beslutas av regiondirektören. Nyttjande av bemanningsföretag Dispenser för nyttjande av bemanningsföretag prövas som tidigare av regionens HR-direktör och avrop sker inom SUS genom område bemanning enligt fastställd rutin. För alla verksamheter gäller att alla möjligheter att lösa behoven på annat sätt eller möjligheterna att lösa merkostnaden för nyttjandet av bemanningsföretag inom ramen för befintlig budget noggrant ska prövas innan dispensansökan lämnas.

6 6 (23) SUS ledningsgrupp har beslutat om en skärpt handlingsplan för bemanningsföretag. Beslutet innebär att SUS ska göra sig oberoende av sjuksköterskor från bemanningsföretag genom en planerad och systematisk utfasning med start fr.o.m. oktober Inledningsvis är verksamhet nattetid och viss operationsverksamhet undantagna, dessa kommer att fasas ut under Oberoende av bemanningsföretag leder på längre sikt till lägre kostnader i verksamheterna då det är mer kostnadseffektivt med egen anställd personal. Vidare skapas bättre kontinuitet och stabilitet i verksamheter med egen anställd personal, vilket gynnar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. IT och telefoni Beslutade regler och rutiner för beställning av IT och telefoni gäller även fortsättningsvis. För att minska kostnadsökningstakten krävs en mer stringent tillämpning och att behöriga chefer ökar kontrollen över vilka hjälpmedel/utrustningar inom IT och telefoni som medarbetarna och verksamheterna kan ha. Läkemedelskostnader Nationella och regionala riktlinjer och rekommendationer påverkar läkemedelsval, men det är ytterst alltid verksamhetschefens beslut om vilka läkemedel som får användas som gäller. Nya läkemedel med en årlig kostnad på över 1 miljon kronor får inte införas utan att godkännande och beslut enligt processen för ordnat införande. Verksamhetschefer och sektionschefer uppmanas att löpande analysera utfall och utveckling av läkemedelskostnaderna. Cheferna har i detta stöd av ekonom, läkemedelsansvariga läkare och apotekare. Varje division ska utse en ekonom som samordnar den ekonomiska hanteringen och uppföljningen av läkemedelskostnaderna inom divisionen samt står för den kompetens som behövs lokalt. Uppföljningen av läkemedelskostnaderna på förvaltningsnivå samordnas av SUS läkemedelscontroller. Övriga omkostnader Även när det gäller alla övriga omkostnader ska största möjliga restriktivitet tillämpas för att dämpa kostnadsökningstakten och minska kostnaderna. Som ett led i detta uppdras till alla chefer att göra en noggrann inventering över pågående eller planerade aktiviteter och projekt för att pröva alla möjligheter att avbryta eller skjuta upp dessa. Detta ska innefatta sedan tidigare fattade beslut och avtal/verksamheter som är möjliga att omdisponera, reducera och avsluta. Hög kostnadsmedvetenhet ska iakttas även när det gäller alla övriga omkostnader, t.ex. beställande av laboratorieprover, bild- och funktionsutredningar, andra diagnostiska åtgärder, inköp av sjukvårdsmaterial, resor, utbildningar m.m. Investeringar

7 7 (23) En särskild prövning har gjorts av vilka planerade investeringar som kan avstås eller skjutas upp. Totalt sett har investeringar till ett värde av ca 25 mkr avslagits eller skjutits upp. Sjukvårdsnämnd SUS fick information om dessa beslutade åtgärder , och gav samtidigt förvaltningschefen i uppdrag att i samarbete med Koncerninköp intensifiera arbetet med att effektivisera och samordna rutiner för inköp i syfte att minska kostnaderna och återkomma till nämnden i juni med rapport. Vid sjukvårdsnämnd SUS presenterades förslag på plan för detta. Beslut fattas vid sammanträdet Balanserat styrkort Det balanserade styrkortet är en grunden för ledning, styrning och utveckling inom SUS. Inom ramen för detta pågår många åtgärder t.ex. för att minska vårdrelaterade infektioner och fallskador eller för att utveckla produktions- och kapacitetsplanering. Det pågår ett stort antal utvecklingsinsatser inom SUS på olika nivåer. Exempel på områden som arbetas med är: Kontinuitet Information och bemötande Säker in- och utskrivning Personcentrerad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Mobila team (del av hälso- och sjukvårdavtal med kommunerna) Integrerad öppenvård Vårdrelaterade infektioner Trycksår, fall, nutrition Effektiv läkemedelsanvändning Kortare väntetider Produktionsplanering Effektiv användning av operationsresurser Tillgänglighetspaketet Daglig styrning vårdplatser, operation, tillgänglighet Ökad klinisk forskning Produktionsplanering forskning och utbildning Ordnat införande nya metoder och ordnad utmönstring Rätt använd kompetens Kompetensförsörjningsplaner Rehab-råd m.m., m.m.

8 8 (23) Huvuddelen av de pågående åtgärderna syftar till att öka patientsäkerheten, kvaliteten och kostnadseffektiviteten. Snabba och omfattande neddragningar riskerar att få betydande konsekvenser inom patientsäkerhet, kvalitet och tillgänglighet, forskning, utbildning, utveckling, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. 3. Bakgrund SUS genomförde under 2012 och 2013 stora ekonomiska åtstramningar och reducerade personal för att komma i ekonomisk balans. Mellan januari 2012 och januari 2014 minskade SUS sjukhusverksamheter antalet anställda med drygt 800 personer, justerat för organisatoriska förändringar. De ekonomiska ramarna och förvaltningsledningens därav strikta fokus på ekonomi i balans under 2012 och 2013 medförde en situation som inte var hållbar ur ett patient- eller arbetsmiljöperspektiv. Med den lägre bemanningen minskade det antal disponibla vårdplatser som kunde hållas öppna. Bristerna i arbetsmiljön tillsammans med den nationella bristen på sjuksköterskor ledde i sin tur till hög personalomsättning. Till exempel var personalomsättningen avseende sjuksköterskor 13 % Totalt sett minskade medelåldern för anställda på sjukhuset från 48,1 år i januari 2014 till 45,2 år i januari 2016, en minskning med 2,9 år eller 6 %. Det betyder att den samlade kompetensen att ge vård har minskat. Figur 1 Antal anställda SUS sjukhus Sedan sommaren 2014 har antalet anställda på SUS sjukhus ökat, se figur 1, men antalet anställda på SUS sjukhusverksamheter är 2016 fortfarande lägre än det var samma period 2011 eller Med mer personal har också det antal disponibla vårdplatser som förvaltningen kan hålla öppna ökat, se figur 2. Antalet disponibla vårdplatser var emellertid fortfarande 88 (8 %) färre i januari 2016 än de var samma månad 2011.

9 9 (23) Figur 2. Antalet disponibla vårdplatser Sedan 2011 ökar antalet vårdbegäran till SUS konstant. Detta är delvis till följd av en befolkningsökning och delvis till följd av annan demografisk och medicinteknisk utveckling. Sammantaget har behovet av vård ökat påtagligt sedan Utredning personalökningar och vårdvolymer Hälso- och sjukvården inom har under det senaste året fler anställda utan att vårdvolymerna ökat motsvarande eller att tillgängligheten förbättrats motsvarande. I samband med månadsrapportering i april 2016 genomfördes en utredning i syfte att förklara personalökningarna och varför inte motsvarande ökning syns inom produktion och tillgänglighet. Som beskrivits ovan innebär en jämförelse mot januari 2014 en jämförelse mot ett mycket lågt utgångsläge. Sedan sommaren 2014 har antalet anställda på SUS sjukhus ökat, men antalet anställda på SUS sjukhus är 2016 fortfarande lägre än det var samma period 2011 eller Av ökningen i använda anställda omräknat till heltid (AOH) inom sjukhusvården från jan-maj 2015 till jan-maj 2016 står slutenvården för 137 av 376, eller 36 %. Detta förklaras framför allt av återgång till ett schema med glesare helgtjänstgöring inom slutenvården, två helger av fem. Fullt infört innebär det en ökning med 234 personer, varav 127 sjuksköterskor, 89 undersköterskor och 18 barnmorskor (kodas inom gruppen sjuksköterskor). Uppskattningsvis 40 % av total effekt ligger under En ytterligare förklaring till ökningen inom slutenvården är uppbemanning för att skapa en förbättrad arbetsmiljö med en grundbemanning motsvarande överenskomna bemanningsnormer. Exempel på områden med ökad bemanning är inom förlossningssjukvården enligt beslut från regiondirektören. För vissa vårdavdelningar förklaras personalökningen också på en av patientsäkerhetsskäl nödvändig ökning av nattbemanningen. Arbetet med förändrad kompetensmix syns också i att verksamheterna anställer många undersköterskor för att delvis kompensera för sjuksköterskebristen. Undersköterskor är därför den yrkeskategori som ökat mest under perioden. På flera vårdavdelningar innebär detta att

10 10 (23) arbetsuppgifter förskjutits från sjuksköterskor till undersköterskor vilket till stor del är en avsedd effekt av genomlysning av arbetsprocesser. En övergång till glesare helgbemanning innebär att antalet anställda och använda AOH ökar, samtidigt som vårdkapaciteten ökar bara måttligt. Detta eftersom en glesare helgbemanning inte ökar antalet disponibla vårdplatser. Flera verksamhetsområden rapporterar en ökad vårdtyngd på avdelningarna och en utglesning av helgtjänstgöringen i kombination med viss förtätning av bemanningen, framförallt på natten, har varit nödvändig för att förbättra patientsäkerheten för patienterna och arbetsmiljön för vårdpersonalen. Personalomsättningen har varit och är hög och främst unga orutinerade sjuksköterskor känner sig ofta inte trygga, vilket ställer krav på högre bemanningstal åtminstone under en övergångsperiod med många nyrekryterade sjuksköterskor. 70 använda AOH eller 19 % av ökningen består av läkare. 51 av dessa är underläkare, huvudsakligen särskilt finansierade AT/ST-läkare under utbildning. Stora delar av övrig ökning inom sjukhusvården är relaterad till ökade uppdrag regionalt eller nationellt. Till exempel återfinns 26 AOH eller 7 % av ökningen senaste året inom verksamhetsområde bild och funktion. Denna ökning är kopplad till stora produktionsökningar inom framför allt MR och CT samt uppbemanning inför ny PET-CT. Båda dessa ökningar är finansierade inom tillgänglighetspaketet (kösatsning MR/CT) och driftsmedel PET/CT inom cancersatsningen. Som effekt av utökning inom bild och funktion har även en viss ökning skett inom strålningsfysik. Ytterligare 25 AOH eller 7 % av ökningen senaste året återfinns inom verksamhetsområde njurmedicin och reumatologi. Ökningen förklaras huvudsakligen av övertag av dialysverksamhet och öppenvård reumatologi från privata vårdgivare enligt uppdrag. Ökningen inom gruppen ledning/administration är huvudsakligen medarbetare som helt eller delvis ersätter medicinska sekreterare med administrativa uppgifter (administratör verksamhet och receptionist). En mer enhetlig ledningsorganisation med nödvändiga förändringar för färre medarbetare per chef främst inom Hälsovalet och VO intensiv- och perioperativ vård har ökat antalet enhetschefer och sektionschefer. Detta är medarbetare som också delvis deltar i den kliniska verksamheten. Koordinatorer kodas också inom denna grupp. Antalet koordinatorerna har ökat inom cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp och inom forskningsverksamheten. Dessa är finansierade ökningar genom tillgänglighetspaket och finansierade forskningsprojekt. Det finns inget rätlinjigt samband mellan ökad personal och ökad produktion eller förbättrad tillgänglighet. Viktiga delar av förklaringarna har redovisats ovan, t.ex. återgång till helgtjänstgöring två helger av fem och ökad nattbemanning. Andra förklaringar är bredvidgång vid nyrekrytering

11 11 (23) och färre medarbetare per chef. Inom vissa verksamheter är sambandet tydligt, t.ex. inom VO bild och funktion 3.2 Demografisk förändringar och finansiering av denna Den demografiska utvecklingen med ökad befolkning och ökad andel äldre medför ökade behov av hälso- och sjukvård. Beräkningar som genomförts på nationell nivå visar att fram till 2030 beror den förväntade ökade konsumtionen av hälso- och sjukvård till cirka hälften på befolkningstillväxten och hälften på en äldre befolkning. Antalet personer i som är 80 år eller äldre kommer att öka med över 20 procent från 2015 till år Befolkningen i Skåne har sedan 2011 ökat med 5,7 % eller personer, se figur 3. Ökningen inom SUS närområde har samtidigt varit 7,5 % och står för (59 %) av ökningen inom regionen. Att befolkningsökningen är större i SUS närområde än i övriga Skåne har inte beaktats i SUS finansiering, och är därmed en del av förklaringen till SUS ekonomiska underskott. Figur 3: Ackumulerad utveckling befolkning jämfört med basår 2011 SUS sjukhusverksamhet har ackumulerat underfinansierats med ca 250 mkr i jämförelse mellan total regional finansiering för demografiska förändringar och SUS verkliga andel av denna (och exkl. den andel av vården där SUS är ensam vårdgivare). Det innebär emellertid inte att någon annan del av den skånska vården har överfinansierats i jämförelse med vårdbehoven. Ersatt demografi Befolkningstillväxt SUS område Underfinansierat Underfinansierat +0,2% ,00% 1,42% 112,7 128, ,80% 1,51% 41,7 53, ,59% 1,76% 13,6 30, ,70% 1,90% 17,2 34, mkr Figur 4: Denna skattning baseras på den demografiska förändringen i sydvästra Skåne samt bedömningarna i rapporten s ekonomiska förutsättningar;

12 12 (23) Långtidsberäkningar , där de ökade sjukvårdskostnaderna till följd av den demografiska utvecklingen bedöms motsvara den årliga befolkningsökningen plus 0,2 procentenheter. Fördelning av finansiering av demografisk förändring måste även ta hänsyn till socioekonomiska förändringar och förändrad åldersstruktur. För vissa verksamheter är SUS ensam vårdgivare i hela vilket också bör beaktas 3.3 Under- och ofinansierade kostnadsökningar SUS ekonomiska förutsättningar inför 2016 var mycket utmanande. Bland annat har av olika skäl omfattande ökade kostnader tillkommit med obefintlig eller otillräcklig ökad finansiering. Dessa handlar bland annat om nödvändiga ökade kostnader för att förbättra patientsäkerhet och arbetsmiljö (jfr. avsnittet om ökad bemanning ovan) samt ökade kostnader till följd av beslut av andra, utanför SUS möjlighethet att påverka. En sammanställning av sådana ökade ofinansierade kostnader redovisas i figur 4. Värderingen av beloppen är sannolikt underskattade. Totalt summerar de ofinansierade ökade kostnaderna till ca 313 mkr. Det motsvarar 70 % av SUS prognosticerade underskott Samtidigt gick SUS in i 2016 med ett underskott som beräknades till ca 400 mkr inkl. åtgärdsplaner omfattande 170 mkr eller 1,5 % av under året påverkbara kostnader. Underfinansierat (mkr) Finansiering Ofinansierat Figur 5: Under- och ofinansierade kostnadsökningar över budgetindex och inkl. demografimedel 2016, 30 mkr Övergången till schemaläggning två helger av fem för personal på vårdavdelning bedöms öka kostnaderna med 107 mkr per år, men har finansierats med endast 31 mkr från regionen. Kostnadsbudgeten mot Medicinsk service ökar mellan 2015 och 2016 med 53,7 mkr utöver Bedömd kostnad 2016 Ofinansierad kostnadsökning Två helger av fem ssk Två helger av fem usk Två helger av fem barnmorskor 9 9 Lönesatsning 1 500:- (ssk på akut och barnakut) Effekt avtal IVA-ssk :- 6 6 Bortfall finansiering/sponsring industrin läkarkonferenser Insulinpumpar Näringspreparat patient 5 5 Beslutad utökad bemanning förlossning/obstretik 9 9 Peruker och kompressionsstrumpor 1 1 RMC ensamstående rätt till befruktning samt nya nationella riktlinjer 5 5 Ökning av Ronder och Konf. Bild- och Funktion pga vårdprogram o patproc 3 3 Ökning av MR prostata som resultat av infört vårdprogram 2 2 Medicinteknisk utveckling universitetssjukvård 1,2% Demografiuppräkning 1,59% Rekvisitionsläkemedel (inkl cancerläkemedel) Kostnadsansvar utomlänsbesök Hälsovalet 9 9 Servicemedarbetare kök Minskad ersättning ssk-utbildning Ökad kostnadsbudget Medicinsk Service utöver uppräkning

13 13 (23) finansiering. Det nya måltidsavtalet kräver ofinansierade ökade kostnader för logistik och transporter samt av servicemedarbetare kök, som under 2016 beräknas kosta SUS tillsammans 56 mkr. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel förväntas öka med 19 mkr över uppräkning och finansiering inom tillgänglighetspaketet. Insulinpumpar, kontinuerliga blodsockermätare (CGM) och näringspreparat har tidigare finansierats inom läkemedelsförmånen men redovisas nu som omkostnader. Denna förändring har inte finansierats till fullo och kombinerat med nya nationella riktlinjer innebär detta ofinansierade kostnadsökningar på knappt 17 mkr lågt räknat. Sammantaget svarar dessa ofinansierade kostnadsökningar för en stor andel av SUS prognosticerade underskott Sjukvårdsnämnd SUS yttranden över budgetdirektiven för 2016 samt 2017 Sjukvårdsnämnd SUS yttrade sig inför budget 2016 och bedömde då att det saknades ca 750 mkr i den föreslagna finansieringen 2016 för att tillhandahålla samma vård som Jämfört med yttrandet så tillfördes förvaltningarna i den senare beslutade finansieringen 1,59 % avseende s.k. demografimedel. Korrigerat för tillskott för demografisk utveckling 129,9 mkr som tillkom till det ursprungliga budgetdirektivet saknades 620 mkr. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna i budgetdirektivet inför 2017 yttrade sig Sjukvårdsnämnd SUS och bedömde att det saknades ca 725 mkr i föreslagen finansieringen 2017 för att tillhandahålla samma vård som 2016, se figur 5. Budget 2016 Plan 2017 enl budgetdirektiv Plan 2018 enl budgetdirektiv Plan 2019 enl budgetdirektiv Regionbidrag mkr 8 459, , , ,1 Uppräkning demografi 143,8 166,2 182,5 Uppräkning LPIK 219,9 332,3 269,9 Effektiviseringskrav -84,6-120,7-69,9 Fri öppenvård >85år 7,0 Regionbidrag mkr 8 459, , , ,7 Uppräkning demografi 1,70% 1,90% 2,00% Uppräkning LPIK 2,60% 3,80% 2,90% Effektiviseringskrav -1,00% -1,38% -0,73% Demografisk utveckling SUS kommuner 1,90% 2,00% 1,98% Beräknade medel för att leverera samma vård som 2016 Beräknade medel för att leverera samma vård som 2016 Beräknade medel för att leverera samma vård som 2016 Demografisk utveckling SUS +0,2% 34,1 26,6 16,7 Medicinteknisk utveckling 1,2 % 101,5 104,9 109,5 Prognos ökade läkemedelskostnader 126,6 Prognostiserat underskott 450,0 723,9 855,4 Uppräkning på underskottet 11,7 Önskat Regionbidrag om samma vård ska levereras 2017 som , , ,4 Differens mkr -723,9-855,4-981,7

14 14 (23) Figur 6: Ekonomiska förutsättningar inför 2017, från SUS-nämndens yttrande över budgetdirektivet för 2017 I yttrandet beskrivs också vilka effekter de föreslagna ekonomiska ramarna skulle få för verksamheten enligt den regionala modellen för risk- och konsekvensbeskrivning. Nämnden konkluderade på ett antal ställen i budgetyttrandet att med föreslagna ekonomiska ramar och bestämda krav på ekonomi i balans: är risken stor att SUS möjligheter att följa vårdprogram och nationella riktlinjer samt lägga resurser på deltagande i kvalitetsregister drastiskt minskar. Detta kommer få kännbara konsekvenser på den vård som SUS kan erbjuda sina patienter är risken mycket stor att patientsäkerheten, tillgängligheten och arbetsmiljön försämras på ett omfattande och allvarligt sätt kommer patientsäkerheten försämras på ett allvarligt sätt kommer väntetiderna till vård vid SUS att förlängas på ett omfattande och allvarligt sätt kan tillgängligheten till vård inte förbättras utan väntetiderna till vård kommer tvärtom att förlängas på ett omfattande och allvarligt sätt är risken mycket stor att krav på utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar inte kan tillgodoses vilket skulle få kännbara konsekvenser på SUS möjligheter att erbjuda en modern vård är risken mycket stor att krav på resurser för forskning, utbildning och kompetenshöjning inte kan tillgodoses varvid SUS förlorar sin roll avseende ledande forsknings- och utbildningssjukvård i Region Skåne och södra Sverige är risken mycket stor att ovanstående krav på utveckling av informationsteknologi inte kan tillgodoses vilket skulle få kännbara konsekvenser på SUS möjligheter att erbjuda en modern vård. är risken stor att SUS attraktivitet och möjlighet vara en konkurrenskraftig arbetsgivare allvarligt kommer att försämras är risken mycket stor att arbetsmiljön försämras och därigenom försämras möjligheten att vara en hälsofrämjande arbetsplats. är risken allvarlig att tillräckliga insatser för att kunna trygga SUS rekryteringsbehov på kort och lång sikt, alternativt framtagande av nya arbetssätt, inte kommer att kunna genomföras i tillräcklig omfattning. är risken stor att tillräckliga insatser för att uppnå en fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet inte kan genomföras.

15 15 (23) 3.5 Benchmarking mellan universitetssjukhusen I nationella jämförelser är vården på SUS sjukhus mycket kostnadseffektiv. I en jämförelse mellan landets sju universitetssjukhus utförd av företaget McKinsey konstateras t ex att personalkostnaden mellan ökat minst på SUS av alla Sveriges universitetssjukhus, se figur 6. Figur 7: Totala personalkostnader 2014 samt förändring personalkostnader vid landets universitetssjukhus (McKinsey). SUS visade sig i samma benchmarking också ha högst arbetsproduktivitet av landets universitetssjukhus oavsett vad som jämfördes, både uttryckt som DRG/läkare, DRG/sjuksköterska och undersköterska, antal besök per medarbetare, antal vårdtillfällen per medarbetare samt antal vårddagar per sjuksköterska och undersköterska.

16 16 (23) Figur 8: Arbetsproduktivitet vid landets universitetssjukhus 2014 (McKinsey) I sammanfattning kan följande slutsatser dras av McKinsey-rapporten: SUS anslag/intäkter ökade med 2,0 % per år, genomsnitt övriga 3,7 %, motsvarar ca 520 mkr SUS totala kostnader ökade under perioden med 1,8 % per år, genomsnitt övriga 4,5 %, motsvarar ca 800 mkr SUS personalkostnader ökade under perioden med 1,9 % per år, genomsnitt övriga 5,0 %, motsvarar ca 540 mkr SUS medarbetare tillhandahöll ,5 DRG/HTE, genomsnitt övriga 19,0, differens 3,5 DRG/HTE, motsvarar ca HTE SUS anslag/intäkter ökade minst av alla SUS kostnader minst av alla, skillnaderna mot de övriga sjukhusen var stora Kostnadsminskningarna har lett till minskade vårdvolymer minskade kostnaderna mer än vårdvolymerna, därefter tvärtom Arbetsproduktiviteten var 2014 väsentligt högre vid SUS än vid de övriga universitetssjukhusen Kvaliteten vid SUS är jämförbar med övriga universitetssjukhus De minskade vårdvolymerna och den höga arbets-produktiviteten har lett till långa väntetider och brister i arbetsmiljön 3.6 Kostnad per invånare för eget åtagande Kostnaderna för hälso- och sjukvården i Skåne är i ett nationellt perspektiv mycket låga. hade 2015 den lägsta kostnaden i Sverige för det

17 17 (23) egna åtagandet, d.v.s. lägst kostnader per invånare för hälso- och sjukvård för den egna befolkningen. Det definieras som bruttokostnad exklusive interna intäkter och exklusive intäkter från andra landsting, regioner och kommuner, dividerat med antal invånare i den egna regionen/landstinget. Uppgifterna är hämtade från SCB:s statistikdatabas Kostnad eget åtagande 2015 per invånare kronor lägre än genomsnittet i riket. Motsvarar 1,8 mdr kronor, 5,3 % hade lägst kostnader för hälso- och sjukvård per invånare även 2013 och 2104 och hade den lägsta kostnadsökningen Differensen i jämförelse med riket i genomsnitt minskade 2015, men Region Skåne hade alltså fortfarande lägst kostnad per invånare i landet. Kostnaden per invånare var kr lägre än genomsnittet i riket. Om kostnaden för hälso- och sjukvård i Skåne hade motsvarat rikssnittet hade det inneburit ytterligare 1,8 miljarder för skånska hälso- och sjukvården eller en ökning med ca 5,3 %. Notera att uppgifterna avser utfall och inte budget. 3.7 Primärvårdens ekonomiska förutsättningar Hälsovalet inom division 5 SUS hade en ekonomi i balans Ekonomin i jämförelse med budget har därefter kraftigt försämrats. Under har ett nollresultat budgeterats för samtliga vårdcentraler. Hälsovalet har årligen haft ett resultatkrav om knappt 19 Mkr. År (Mkr) Resultat Resultat efter resultatkrav ,3 +22, ,9-61, prognos -19,2-38,0

18 18 (23) 2013 infördes redovisning av eget kapital per vårdcentral. Hälsovalsenheter med ett negativt resultat vid årets slut för detta med till nästkommande år till 100 % för den enskilda enheten. Enheter med ett positivt resultat vid årets slut för detta med till nästkommande år till 85 % medan resterande 15 % läggs divisionsövergripande. Detta har efter tre år lett till en stor spridning av det egna kapitalet med ett eget kapital per enhet från -12,6 Mkr till +14,2 Mkr per Detta har resulterat i att verksamheterna i praktiken bortser från det egna kapitalet, då de som har ett positivt eget kapital inte kan använda det för att inte förvärra divisionens totala egna kapital som i dagsläget redan är negativt. Resultatförsämringen 2015 jämfört med 2014 om ca 84 Mkr förklaras av: Projekt för integrerad vård -9,0 Mkr Förändrad förutsättning täckningsgrad -30,0 Mkr Anpassad ledningsorganisation -14,0 Mkr Läkemedelsnetto -10,0 Mkr Totalt -63,0 Mkr Resterande förklaras av anpassningar, d.v.s. ökade kostnader enligt uppdrag, för överskottsverksamheter 2014 samt fortsatta negativa trender för underskottsverksamheter. Merkostnader för projekt för integrerad vård avser främst ofinansierade delar av Hälsoenheten, barnmottagningen i Eslöv, gynekologisk mottagning på VC Granen samt hjärtsviktsmottagningar. Detta har justerats inför 2016 och är idag nedlagda eller helt finansierade. I 2015 års ackrediteringsvillkor ersattes hembesök per styck och togs bort från underlaget för beräkning av täckningsgraden (2014 viktat gånger fem). Samtidigt lyftes s.k. kvalificerade telefonkontakter in i täckningsgraden viktat med 0,3. Vidare höjdes gränsvärdet för extra ersättning eller avdrag för täckningsgraden från 58 % till 63 %. En viss tröghet fanns inom enheterna i att ställa om till hembesök vilket påverkade ekonomin negativt. För hela divisionen blev dock omställningen för hembesök ekonomiskt neutral. Det som däremot har påverkat negativt är den retroaktiva justeringen av täckningsgraden som gjordes i september 2015, då s.k. triagebesök togs bort från beräkningen, retroaktivt från 1 januari Detta påverkade divisionens ekonomi med ca 30 Mkr på helår. Förändringen finns kvar 2016 och leder till minskade intäkter och sparkrav med motsvarande storlek. Under 2015 förändrades ledningsorganisationen där ett chefsled mellan divisionschef och verksamhetschefer infördes med fem verksamhetsområdeschefer. Detta för att den tidigare ledningsorganisationen med en divisionschef och 40 direktrapporterande verksamhetschefer skapade en orimlig förutsättning för divisionschefen att leda och styra, inte möjliggjorde nödvändig dialog och för att ledningsorganisationen skulle harmoniera med den samverkade

19 19 (23) ledningsstrukturen för SUS som helhet. Detta bedömdes som nödvändigt för att möjliggöra dialog på övergripande nivå i syfte att uppnå önskvärda effekter av Skånevård 2.0. För att stödja verksamhetscheferna med verksamhetsutveckling rörande t.ex. patientsäkerhet, produktionsplanering, kvalitetsarbete etc., tillsattes verksamhetsutvecklare liksom i övriga divisioner. Dessutom utökades bemanningen inom ekonomi och HR för att stödja fem verksamhetsområden och deras ledningsgrupper. Till följd av nedräkning av 2015-års läkemedelsersättning försämrades det tidigare positiva läkemedelsnettot för Hälsovalet med ca 10 Mkr. I budgetarbetet för 2016 togs handlingsplaner fram motsvarande ekonomiskt underskott 2015 för att nå en ekonomi i balans. Till delar har dessa inte kunnat realiseras fullt ut, vilket tillsammans med nedanstående förändringar i ackrediteringsvillkoren medfört fortsatta ekonomiska underskott för Hälsovalet 2016: Nytt kostnadsansvar för listades utomlänsbesök motsvarade för hela divisionen 2015 ca 9 Mkr Lägre ersättning för vårdval psykoterapi med 15 %. Motsvarar ca - 1,3 Mkr för hela divisionen. Utökat kostnadsansvar för kostnadsfria läkemedel för barn här vet vi inte hur stor kostnaden blir. Specialistmottagningarnas hembesök (ej läkare) räknas in i nämnaren i täckningsgraden x 3, där gränsvärdet om 63 % är oförändrat mot 2015 motsvarar ca 9 Mkr för hela divisionen. Tillgänglighetssatsningar inom den specialiserade vårdens öppenvård påverkar täckningsgraden negativt och finansieras därmed delvis genom minskade intäkter till vårdcentralerna 3.8 Nytt hälso- och sjukvårdavtal mellan och de skånska kommunerna I beredningen av de nya sjukhusbyggnaderna i Malmö och Lund har det tagits fram en prognos som visar ett utökat behov med ca 190 vårdplatser fram till 2030 till följd av den demografiska utvecklingen. Förutsättningen är att en utökad hemsjukvård, i enlighet med hälso- och sjukvårdsavtalet, kan svara för en tredjedel av de ökade vårdbehoven. Utan en utbyggd hemsjukvård bedöms det tillkommande vårdplatsbehovet vara ännu större. Effekterna av avtalet kan förväntas fullt ut inom en fem- till tioårsperiod. Avtalet är ett utvecklingsavtal och för genomförandet krävs utbildning av såväl läkare som team tillsammans med kommunens sjuksköterskor i ett nytt arbetssätt innan man tillfullo kan tillgodogöra sig effekterna. Förutom påverkan på vårdplatsbehovet förmodas att utredningskostnaden för denna patientkategori sjunker, då patienterna vårdas på mer optimal vårdnivå.

20 20 (23) 3.9 Kvalitetsbristkostnader och minskad effektivitet till följd av otillräckligt IT-stöd Till ovanstående tillkommer kvalitetsbristkostnader på grund av dåligt fungerande och icke kompatibla IT-system. I detta avsnitt redovisas några av dessa brister, vilka alltså är viktiga utvecklingsområden. Att sjukhusen och primärvården har olika journalsystem och inte kan skicka elektroniska remisser och meddelanden kopplade till patienter leder ökad administration såväl för primärvården som för sjukhusen. Och det leder till längre väntetider för patienterna. Ett elektroniskt remisshanteringssystem har varit kravställt under lång tid och ett flertal projekt har påbörjats utan att slutföras. Sjukhusvården har på grund av otillräckligt antal licenser inte tillräcklig tillgång till journalinformationen i PMO, utan är hänvisade till begränsad information via NPÖ, vilket inte fyller behovet av läkemedelsinformation och av patientens historik. Inom primärvården finns fortfarande inte möjlighet till SMS-påminnelse om bokat besök via PMO. Detta innebär att antalet uteblivna patientbesök är större än nödvändigt. Funktionen är kravställd sedan lång tid men lösningen är ännu inte på plats Avsaknad av fullständiga integrationer medför att journaldata finns i flera olika system vilket leder till ökad dubbeldokumentation. Ett exempel är Pascal (ordinationsverktyg för dosexpedierade läkemedel) där aktuella ordinationer måste dokumenteras både i PMO och Melior. Avsaknaden av integration medför också att man måste gå in i olika system och kontrollera om det finns information, t.ex. om det finns skannade dokument, vilket tar tid. Läkemedelsvarningar syns inte heller i alla system, utan man måste gå in i Melior och kontrollera om det finns varningar. För primärvården är möjligheten att ta fram utdata från PMO begränsad. Arbete pågår för att förbättra möjligheter till relevant utdata. Det finns ett system som heter MedRave som kan användas för att ta ut data från PMO. Vissa privata vårdgivare har fått tillgång till data via MedRave kopplat till PMO. Men MedRave är inte upphandlat av och PMO:s databaskapacitet medger inte att offentliga vårdcentraler får tillgång till detta. Utan tillgång till data för den egna vårdcentralen är försämras möjligheten att bedriva ett bra medicinskt förbättringsarbete, till exempel implementering av nya vårdriktlinjer. Detta leder i sin tur till att regionens resurser används fel, att patienter inte får den mest moderna vården och med stor sannolikhet till ökade kostnader. Ett verktyg för dokumentation av vårdåtgärder har sedan flera år kravställts av verksamheten. För att säkerställa en god vård enligt regionala och nationella riktlinjer och för att underlätta för klinisk personal att ge evidensbaserad vård, krävs en IT lösning där framför allt sjuksköterskan kan ordinera och signera vårdåtgärder som enkelt kan återläsas och följas upp. Idag saknas funktionen för termer och begrepp (daglig hudinspektion, daglig inspektion/behovsutvärdering av PVK, CVK, KAD mm) i patientjournalen, för att beskriva att planerad och genomförd omvårdnad är gjord, på ett strukturerat sätt. Det är en förutsättning för att patientens hela situation och de vårdinsatser som ska utföras ska kunna beskrivas, mätas,

21 21 (23) följas upp och att inte riskera att viktiga åtgärder missas. En vårdmodul liknande läkemedelsmodulen, med samtliga åtgärder samlade på ett ställe i journalen, skulle effektivisera och förenkla dokumentationen och återläsningen, vilket skulle frigöra arbetstid för alla yrkeskategorier och öka patientsäkerheten. En applikation för Taligenkänning (röststyrd diktering) har testats under ett par år i, men på grund av dålig kompatibilitet med Melior har beslut fattats att inte gå vidare med ett breddinförande. Taligenkänning skulle frigöra tid för medicinska sekreterare och öka kvaliteten och patientsäkerheten genom slopad väntetid för journalutskrift. I verktyget Mina planer, där vårdplanering och SIP görs, finns inget utdataverktyg vilket innebär att det inte med enkelhet går att få ut data över hur många utskrivningsklara patienter som finns på SUS, och inte heller till vilka kommuner de ska skrivas ut. En genomgång tar idag en hel dag med manuellt arbete och när arbetet är klart är data redan inaktuella. Detta leder i sin tur till att vårdtiden för dessa patienter blir längre. I hela den svenska hälso- och sjukvården knyts stora förväntningar om förbättringar för patienter och ökade kostnadseffektivitet genom införande av olika e-hälsolösningar med kommunikation på distans mellan vårdgivare och patient. För att kunna påbörja realisering av sådana lösningar krävs en utvecklad IT-infrastruktur som möjliggör stabil, patientsäker och integritetsskyddad kommunikation Tillgänglighet vid SUS, aktuell kapacitet att vårda, aktuellt läge Cirka 80 fastställda vårdplatser är fortfarande stängda och det finns en risk att de p.g.a. den ekonomiska situationen f.n. inte kan öppnas På grund av brist på operationssjuksköterskor är SUS operationskapacitet reducerad motsvarande ca tre operationssalar. På grund av detta klaras f.n. balans mellan in- och utflöde av operationsanmälningar under endast nio av tolv månader. Under sommaren och jul- och nyårshelgerna ökar väntetider och antal väntande varje år så att man inte hinner ifatt innan nästa ledighetsperiod. Ansträngd situation inom intensivvård, bl.a. barn-iva inkl. rikssjukvårdsuppdraget Stora brister inom IT o påverkar det dagliga arbetet o försvårar utveckling, t.ex. e-hälsa o hög kostnadsökning

22 22 (23)

23 23 (23) 4. Återstående beting per division Alla första linjens chefer har 2016 fått en budget som ska vara realistisk om än ansträngande. Det betyder att ekonomiska återstående beting omfattande 428 mkr redovisas på verksamhetsområdesnivå. Dessa motsvarar de ytterligare åtgärder som skulle behöva genomföras för en ekonomi i balans. Alla berörda verksamhetschefer har redovisat vilken omfattning av vård, antal anställda m.m. sådana åtgärder motsvarar samt vilka de bedömda konsekvenserna skulle bli om sådana åtgärder genomfördes. Bedömningen är att sådana åtgärder riskerar att få allvarliga konsekvenser för patientsäkerhet och arbetsmiljö, en allvarligt försämrad tillgänglighet med längre väntetider till utredning och behandling samt mycket allvarliga konsekvenser för SUS och s förutsättningar att på kort och lång sikt klara kompetensförsörjning, forskning, utbildning och utveckling. I de flesta fall skulle kostnader dessutom i stället uppstå inom andra delar av SUS eller eller genom att patienter istället skulle få vård i andra landsting eller utomlands. Sammantaget skulle ytterligare åtgärder omfattande 428 mkr behöva genomföras för att SUS skulle komma i ekonomisk balans. Det motsvarar besparingar på ytterligare 3,7 % av den totala kostnadsbudgeten utöver befintliga handlingsplaner motsvarande 1,6 %. Personalkostnader står för ca 60 % av SUS kostnader, och en sådan besparing skulle innebära minskad bemanning motsvarande undersköterskor, eller 800 sjuksköterskor eller 370 specialistkompetenta läkare. Personalkostnader står för ca 60 % av SUS kostnader, och en sådan besparing skulle innebära minskad bemanning motsvarande ca 90 specialistläkare, ca 300 undersköterskor och ca 370 sjuksköterskor, tillsammans ca 760 färre anställda. SUS Divisioner totalt Återstående beting Återstående beting motsvarar (och) Läkare, mkr % USK SSK specialist Division ,4% Division ,7% Division ,8% Division ,1% Division 5 anslag 0 0,0% Division 5 hälsoval 0 0,0% TOTALT 558 4,8% Demografimedel -130 Totalt efter demografimedel 428 3,7% Neddragningar i den omfattningen kan inte genomföras utan riskera allvarliga konsekvenser för patientsäkerhet, kvalitet, tillgänglighet, forskning, utbildning, utveckling, arbetsmiljö och kompetensförsörjning.