Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Transkript

1 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015

2 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån analysen Förändringarna

3 Stort underskott i Region Halland De senaste åren har kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Kostnadsökningen, främst inom hälso- och sjukvården, är större än ökningen av skatteintäkterna. Resultatet för 2014 var ett underskott på 194 mnkr. Trots en skattehöjning på 40 öre kunde det konstateras att ett omfattande arbete måste göras under perioden för att få ekonomin i balans.

4 Omvärld Många regioner och landsting har utmaningar i att nå målen för hälso- och sjukvården och samtidigt ha en ekonomi i balans. Man brottas med planeringsproblem, ekonomiska problem och en tung administrativ börda. Landstingens potential att förbättra effektiviteten är stor. Områden som behöver förbättras är: Styrsystemen är inte ändamålsenliga. Verksamhetsstödet till hälso- och sjukvårdens personal är otillräckligt t ex brister i informationssystemen, avsaknad av nationella kunskaps- och handläggningsstöd. Organisation och arbetssätt som stödjer patientens väg genom vården

5 Vad var det vi skulle göra? I mars 2014 fick regiondirektören i uppdrag av Regionstyrelsen att under 2014 och 2015 arbeta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med Region Hallands kostnadsutveckling.

6 Flera områden samma perspektiv Organisation Roller Arbetssätt IT-stöd Värderingar Produktionsoch kapacitetsstyrning Chefsutveckling Kunskapsstyrning Målstyrning Teamutveckling LEAN i Region Halland Lean som verksamhetsstrategi innebär att vi, med invånarens fokus, förbättrar vår flödes- och resurseffektivitet

7 Långsiktiga effekter av åtgärdsarbetet att Region Halland får en ekonomi i balans och en stadigvarande minskning av kostnadsökningstakten inom hälso- och sjukvården en kostnadsnivå som är lägre i förhållande till skatteintäkterna varje chef på alla nivåer ska kunna driva verksamheten affärsmässigt i ett regiongemensamt perspektiv

8 Hög kvalitet och god ekonomi hänger ihop Därför är syftet med åtgärdsarbetet att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning: en hälso- och sjukvård som är effektiv och nytänkande inför framtidens behov. Våra invånare och patienter rör sig genom flera delar av systemet, därför behöver vi arbeta över organisatoriska gränser Vi når inte de effekter som krävs vad gäller ekonomi och kvalitet genom att arbeta med enstaka delar i systemet.

9 Metod och genomförande Olika metoder och angreppsätt för att samla in analysmaterial och skapa bred förankring Enkäter om nuvarande målkedja och målstyrning nuvarande fördelning av tid och arbetsuppgifter och hur väl kompetenser och resurser nyttjas, samt systematiskt arbete med riktlinjer Workshops flera workshops med stort antal medarbetare för att få en bredd i nulägeskartläggningen. Har också använts för att få framtida förbättringsförslag Referensgrupper för verifiering av nuläge och framtida förslag Både befintliga och nya referensgrupper, chefer, medarbetare och fackliga företrädare Övrigt Övriga metoder som använts är t ex omvärldsbevakning, studiebesök, intervjuer och avstämningar. 10

10 Vad vi har sett nuläget i sammandrag Mycket i Region Halland fungerar bra. Hälso- och sjukvården har högt förtroende hos hallänningarna och goda resultat i olika kvalitetsmätningar. Men det finns vissa generella problem vad gäller Region Hallands sätt att styra och leda, till exempel: Styrningen är inte tillräckligt strategisk, långsiktig och uthållig. Mål och budget, och uppföljning är inte tydligt sammankopplade. Chefer efterfrågar uppdrag med tydligt ansvar och tydliga befogenheter. Mycket arbete och utveckling sker i stuprör, samarbete och dialog över organisatoriska gränser sker sällan. Då den strategiska styrningen brister går organisationen åt olika håll och vi vet inte om vi når våra mål.

11 Det finns också stor potential att fördela tid och resurser annorlunda

12 Fördelning av tid läkare Läkarna är den yrkesgrupp som i enkätsvar anger att man har minst direkt patienttid 68% av läkarna menar att de utför arbetsuppgifter som någon annan person eller yrkesgrupp kan utföra motsvarande 4 timmar per arbetsvecka skulle kunna frigöras.

13 Fördelning av tid sjuksköterskor 67% av sjuksköterskorna som svarade anser att de utför arbetsuppgifter som istället kan utföras av andra yrkesgrupper, för att bättre tillvarata sjuksköterskornas kompetens. Det handlar t ex om städning, påfyllnad av material och förråd och matvagnar. Motsvarande 6 timmar per arbetsvecka, 15% av arbetstiden, skulle kunna frigöras. 13

14 Omfördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper Omfördelning av arbetsuppgifter kan handla om att förflytta vissa arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor, från sjuksköterskor till undersköterskor osv. En förutsättning är arbete i team kring patient. Effektiviseringspotentialen är beräknad på minskade kostnader för extra resurser samt skillnad i lönenivåer mellan yrkesgrupper. Från finns en möjlig effektiviseringspotential om 75 mkr

15 Tid och resurser Nov 2013 okt 2014 lade Region Halland 173 miljoner kr på övertid, timavlönad personal och inhyrd personal. Denna kostnad kan minskas genom att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper och genom att minska administrationen. Då kan läkare och sjuksköterskor ägna mer tid åt patienter. Traditioner och vanor är de största hindren för att omfördela arbetsuppgifter.

16 Effektivare vårdprocesser och optimerad bemanning utifrån patientens behov Ökad kvalitet kopplat till målet att minska vårdskador till 2018 Minska antalet återinläggningar - projekt med förstärkt läkarmedverkan och Trygg hemgång Förbättringar i det dagliga och optimerad bemanning. Det förutsätter också schemaläggning i team. Från finns en möjlig effektiviseringspotential om 352 mkr

17 Effektivare administration Effektivisering av administrativa funktioner och stödprocesser Införande av webb-tidbok, patienter kan själva boka och ändra tid Antagande att 30% av patienterna hanterar egen tidsbokning via nätet och att motsvarande tid för berörda yrkesgrupper frigörs Från finns en möjlig effektiviseringspotential om 57 mkr

18 Ekonomisk beräkning sammantagen potential Sammantaget uppskattas effektiviseringspotentialen för åren till 403 mkr. Detta utgör ca 5% av verksamhetens nettokostnad för Då har också investeringskostnader (t.ex. IT) om 85 mkr beaktats. 18

19 Vi behöver också förändrad styrning och ledning i hälso- och sjukvården

20 Det betyder En långsiktig strategisk styrning, så att verksamheterna kan planera bättre och hinna ställa om vid förändringar och anpassa investeringar. Rätt konstruerade kunskapsbaserade mål och en bättre uppföljning, så vi vet om vi når målen. Analys om vilken vård vi ska ge i Halland i egen regi, utifrån kvalitet, kvantitet och kostnad. Tydligare chefsuppdrag Teamarbete med alla kompetenser som krävs utifrån patientens behov

21 Fler förbättringar Bättre använd kompetens, genom att fördela arbetsuppgifterna på ett annat sätt. Förbättrad bemanningen och planering utifrån patientens behov kvalitet, kvantitet och resurser Minskning av onödig administration för både medarbetare och chefer samt färre onödiga möten Förbättrad följsamhet till riktlinjer och rutiner i hälso- och sjukvården, något som har stark koppling till vårdskador.

22 Vad händer nu Analysen och den övergripande planen för förändring är precis klar Nu följer en period när alla medarbetare och chefer får information om arbetet Nästa steg att arbeta igenom hur förändringarna ska genomföras runt om i organisationen Därefter genomförs förslag och förändringar efterhand