Planprogram, samrådshandling. Planprogram för Åsa centrum i Åsa Upprättad i mars 2015 P6/ Kartans aktualitet och noggrannhet kan variera

Transkript

1 Plaproram, samrådshadli Plaproram för Åsa ctrum i Åsa Upprättad i mars 0 0/P0 P/.0 0m 00m Kusbacka kommu Skala = :0 Kartas aktualitet och orahet ka variera 00

2 Hadliar: Plaproram (da hadli) Proramkarta Övria hadliar: Miljöutredi till plaproram för Åsa ctrum, Norcosult Åsa ctrum, davattutredi, Ramböll Översiktli eotekisk udersöki för plaproram, Norcosult 0--0 Trafikutredi i sambad med plaproram för Åsa, Ramböll 0-0- Slutrapport. Ivåardialo om ctrumutveckli i Åsa. Kusbacka kommu, 0-0 Hadliar fis att läsa på: Åsa bibliotek, Pölaårdsv, Åsa Stadshusets tré, Storata, Kusbacka Skriftlia sypukter skickas till: Plaavdeli Pla & By Kusbacka eller ifo@kusbacka.se Upplysiar om plaprorammet lämas av: Siri Himmelma Johaa Stber 000- Samrådstid :a april - :e maj 0 Plaproram Samråd Detaljpla Samråd Utställi Laa kraft Plaprocess E detaljpla ska rudas på ett proram som aer utåspukt och mål för pla. Plaprorammet är det första steet i plaarbetet. Avsikt är att prorammet ska belysa de förutsättiar som ska lia till rud för ett detaljplaearbete. Sypukter ka lämas flera åer uder plaerisprocess, uder proramsamrådet, uder detaljplaesamrådet och vid utställi av plaförslaet. Mella de olika skeda redovisas de framförda sypuktera och politiska beslut tas om ädriar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Detaljpla atas slutli av kommufullmäktie. Detaljplaeprocess tar cirka, år efter det att plaprorammet har odkäts av kommustyrels. Plaproram

3 Iehållsförtecki Iledi Uppdra och bakrud Syfte och ramar Behovsbedömi lit MKB-förordi Förutsättiar Le, areal och markoförhållad Tidiare ställistaad Åsa ctrum ida - befitli bebyelse Kultur Natur och rekreatio Gröstruktur Gator och trafik Markförhållad Tekisk försörji Hälsa och säkerhet Direktiv till detaljplaer Utformi av allmäa platser Gestalti av bebyels Davatt Gator och trafik Markförhållad Tekisk försörji Hälsa och säkerhet Etappideli Kosekvser Nollalterativ Miljökosekvser Sociala kosekvser 0 Gomföradefråor Plaproram

4 Plaproram

5 Iledi Uppdra och bakrud Kommustyrels beslutade 0-0- att e kommustyrelss förvalti i uppdra att arbeta fram förutsättiar för plali om förstudie som skulle utreda omförbarhet för plaproram för Åsa ctrum. I beslutet påpekades att häsy ska tas till att förädriar i utbyadstakt ka komma att ske i ytt proram för Mål för bostadsbyade I sammafatti av uppdraet framfördes att d fortsatta plaeri i Åsa bör utå frå huvudstrateiera i Fördjupi av översiktspla för Åsa beslutade kommustyrels att förstudi var omförd och avslutad. Samtidit beslutade kommustyrels att e kommustyrelss förvalti i uppdra att ta fram ett plaproram för Åsa ctrum och att ivåardialo skulle omföras i sambad med detta. Plaprorammet ska i lihet med tjästemäs tjästeskrivelse omfatta större delar av det ctrala område som ida sakar detaljpla i Åsa, samt delar av det område som ida ite är ädamålslit plalat uta plalat som järv samt hadelsträdård, småidustri och viss del park i asluti till före detta järv. Ivåardialo Ivåardialo om Åsa ctrum omfördes i flera ste uder höst och viter 0. Fr.o.m. 0-- t.o.m fas ett försla utställt som alla i Åsa kude tycka till om. Slutsats av dialo är att åsabora i huvudsak är positiva till utveckli m att det också fis tydli skiljelije. E skiljelije som ite beror på ålder eller hur läe ma bott i Åsa uta helt kelt på vad ma tycker att Åsa är; ladsbyd eller tätort som behöver ett mer ädamålslit ctrum. Det fis öskemål om ym, kaféer och butiker, meda adra tycker att ctrum är bra precis som det är. Byadshöjder och byadskaraktär har varit två ldit omdiskuterade tema uder dialo. Majoritet vill att ya byader ska estaltas för att apassas till Åsas karaktär. Huvudsakli förordas äldre eller ammaldas stil och byadshöjd på max - våiar. Tryhet har också varit vikti fråa och har iefattat faktorer som belysi, otydlia stråk, baksidor och eftersatta offtlia platser. Kommu ka styra maximal byadshöjd m har beräsad möjlihet att styra övri utformi av byader är det ite hadlar om kulturhistoriskt rdefull bebyelse eller apassi till hetli bebyelsekaraktär iom ett område. I plaprorammet aes huvudsakli riktlijer för ifrastruktur och offtlia platser m äv till viss del överripade riktlijer för bebyelss utformi. Syfte och ramar Plaprorammet syftar till att ta fram målbild för utveckli av Åsa ctrum. Utveckli ska kua ske i etapper. De huvudpriciper och riktlijer som aes i fördjupi av översiktspla för Åsa utör ramar för plaprorammet. Neda sammafattas de fyra huvudpricipera i fördjupi av översiktpla, som alla berör Åsa ctrum: Ett attraktivt stråk mella statio, ctrum och strad: Förbättra och skapa ya åoch cykelstråk om campi, förbi restaurastråket, över Varbersv och läs Plaproram

6 med amla bavall. Förutom stråkets tre huvudattraktioer ska det äv fias adra midre målpukter utmed sträcka i form av butiker, verksamheter, lekplats med mera som ka öka dess attraktivitet. Måfald av bostäder och företa: Hadel ska i första had placeras i ctrum Åsa ska locka året rut: Park och aturområd samordas med davatthateri. Frå bilberode till hållbara resor: Nya bebyelseområd för både bostäder och ärisliv skall i första had utvecklas i områd som ka tillodose möjlihet till hållbara trasporter. Därför föreslås Åsa xa i asluti till od kollektivtrafik och möjlihet att å och cykla till öddia fuktioer. Utveckli kommer därför i första had att ske kri ctrum, i form av ya bostäder, verksamhetslokaler, stråk och offtlia mötesplatser. Verka för att Varbersvs barriäreffekt miskar. Frå statio ska det vara kelt och tryt att å och cykla till övria delar av tätort. Neda sammafattas de specifika riktlijera som aes i fördjupi av översiktpla ällade ctrumområdets utveckli: Skapa torbildiar och förstärka stråk för liv och rörelse. Samt komplettera med passaer som miskar barriäreffekt av var och bebyelse. Ett förstärkt stråk mella strad och statio och tydliare v frå ctrum till strad för åde och cyklister, samt skapa möjlihet att å på ömse sidor om Varbersv. Utveckla bavall med bostäder. Hidra att Åsa statiosv blir bakata. Vid detaljplaeli ta häsy till kulturhistoriskt rdefull bebyelse - Åsa :, Kribyd ård och Åsa :, Statiosbyad med tillhörade odsmaasi. Ytor för att ala säsosparkeri, för sommars alla badäster, fis läs Åsa bäckv och på de ytor läs bavall som ite är lämplia för bostadsbebyelse. Att utveckla kreativ hateri av davatt och risk för översmi vid krafti ederbörd. Komplettera med bostadshus, verksamheter och hadel i ctrum. I asluti till Ica och dess parkerisplats fis möjlihet att komplettera med midre bostadshus och verksamheter. Plats där det lier bsistatio ida ka få ett ytt iehåll med fokus på ex. hadel. Illustratioera ova tillhör ctrumutredi som tos fram år 0 av Radar Arkitektur & Plaeri i sambad med d fördjupade översiktspla för Åsa. Plaproram

7 Behovsbedömi lit MKB- förordi E miljöutredi har taits fram av Norcosult. Med stöd av miljöutredi har behovsbedömi jorts för att ta reda på om förslaets omförade ka atas medföra betydade miljöpåverka eller ite. Kommu ska öra si bedömi lit de kriterier som aes i bilaa till förordi om miljökosekvsbeskriviar. Förslaet bedöms ite mede adi som iebär betydade påverka på miljö. (PBL kap ) Förslaet bedöms ite iehålla verksamheter som ka påverka Natura 000-område. Förslaet bedöms ite medföra åo betydade miljöpåverka utifrå sia karaktäristiska eskaper eller sia befitlia rd av typ påverka. Sammafattisvis har behovsbedömi visat att plaprorammet ite bedöms medföra betydade miljöpåverka. Däremot avses rekommdatioera i miljöutredi i huvudsak följas. Plaproram

8 Plaproram

9 : Åsa Gårdsskola Kv ar : : : äsv : : : : : : : Ram : illa s: : : la : :0 :0 : 0 : ev Övr v Bäck : : Åsa Pumphus : av pp Klä am :0 be r sv Ås a : Vi : G : : : : : : sv dård Åsa Le ve Villa Övre D-A : : C B A Bä Åsa ck D-A : : D-A : LEKPL rdes Åsa Gä : 0 D-A : : E C A H-L A B : : : Förskola sv s: be r s: Vi s: årdsv Åsa Led s: er Ås ab er : : : :0 s: : s: : :0 s: A-E Hulta : :0 : B Ås ab Badviksv s: : A B: v : C B-A : : Hultav e 00m : : : :0 s: : C cke : : 0 B s Bru la 0 : Vil Badviksv a Ås D a Ba Ås v s Bru () : : :0 s: k Häc Proramområdet : : : : 0m : : s: : :0 : : : E: A- : : :0 : D : : () : : : :0 ev E : : : Kusbacka kommu 0-0- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera : : :0 : C :0 A-D : :0 :0 A-D : s: ks lsvi : () : E Kar : : :0 s: e ck Ba s: :0 : : Häck : : : a Ås 00m : Kusbacka kommu 0-0- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera Kommud mark Proramområdet : : : : () : : : : : : : : : : : : : : B : : : :0 av A B : : : A fs Vill s : : : : :0 da : : Åsa e : Åsa Sko s yd sh : :0 : : : B A-D : viks Sör o : :0 : 0 : : : : : C : : : : : v cke a Ba Ås :0 A-D : : : : s: Sk e :0 viks arls K : : : :0 : : r sv : : : : : : A-B : : : :0 : : : C : a Vi lla : A-B : ve sv Ässti : Ås : : :0 : : iks rv : : : : : : :Varbe : vik : e : : s dviks ra Ba Sto : viks : :0 : : B : s : tio St : : Sta Sö Sör : : : Åsa : : : : : : : : Tis B e e tell Mo : : : 0m s: : : : : : : : : : : : :0 : : : : :0 : lb er :0 : : s: 0 Car : : : :0 : : C : ÅS C A : : : A B : : : : 0 : : St : : : : : : sv vik : Åsa : :0 : : : :0 : : : B : : : : :0 : : : : : : : : : C : 0 : : : : A fs s : : : : : ) da Sko s : : : : : : s e : : ( :00 : : : B : yd sh : C : :: :0 : : Sko : v cke Ba : : : : : : A B v : A : AB : : : A-G F G : : : : sv vik St Ässti E Va rb er Åsa : : C D AB : : : : : :0 : : : : F-A Carl Bodes : : : : : sv l Ber Car A :0 : : - e : : : Åsa Bäckv ks advi ra B B Sto B : : : :0 :0 rv iks : e :0 : Åsa : Sö : : B : : : : : : : 0 : : :0 illa Åsa s: : : : : : : tellv Mo : :0 av : : : A : Motellv :0 Ås B-D : : : : s: s: E-F C-D A-B 0 E : : : : : : : :0 : : : : v tios Sta : : : : : e : C D B-G sv Åsa Statio : : :0 : F Åsa B A A-B : : : : Be r sv : : Ca rl A : : : : : Ås a : : : :0 A C B : : : e iks v : Ste : : Åsa Bäckv : iks v Villa Övre B A 0 S v t : : A-D : : : : H-L : : : : : C : : : : : : : 0 Åsa Villav 0 : : : 0 A-F E-P : : : 0 :0 : : : : :: 0 D-A : : : : : D-A : : A : : : : : : : : D-A : : : : : : B A- esv ) : : :0 : : : : Åsa Gärd ( : : : : : : :0 : r - kv Bäc : : : : Kva 0 : : : : :00 :0 Övre Åsa : :0 : : : : LEKPL : : : : B ÅS : : D-A : : : : rsv l Be Car Åsa 0 Villa sv o : : : : : : : D-A : : : ati B A A : : : : : : : : : : : C : : : : : : : :0 : : : : : : : : :0 : : : : : : : A : :0 F G : :0 A-G : :0 E : : : : B : : : : s: dsv : : : s: : : : D C : : D A- : D : A- : : B A DC A : : :0 : : : B B B v : : D F E C : : Åsa Ledår : : : : : : A F - A : B Carl Bodes : :0 C A F-A :0 : : : : : : : : Åsa Bäck v : : : : a St Ås D - A : : : : : :0 : : : : :: : :0 : : : : C B A : : : : : A : : : : B B : v : : : : : :0 : : äs :0 : : : C : : Ram : : riv ive st Gä : F - A : : : B A- D E-F : : :0 : : : : : : : : : : : : B : :0 : Övre D - A : : Pumphus : :0: : C : k Bäc : e pa Åsa : - A : - A : B : A la D D C :0 : am : G ar v 0 : : a Kv : A : D äp Kl :0 : A A : kv F - : : : Ås : : : : : : : B-D D : : s: : : Åsa Gårdsskola : : : : : : : : Åsa Bäc : s: : : C-D : : A : : : : Åsa Gårdsskola H - : : :0 Motellv Förskola : : : : : : Åsa Bäckv : : : : : : : tios : : : : Åsa Sta : : B-G : A-B : : : : sv e F s e A-B :0 C D : A-D B : : A : : E-P : : 0 A-F : : : : : : : 0 : : Ida utörs Åsa ctrum främst av exploaterad mark med ctrumfuktioer, bostäder, var, stra stambaas amla bavall samt del röytor, aturmark och odlismark. Let för ctrum i Åsa har om år förskjutis vilket har bidrait till utspridi av områdets olika ctrumfuktioer och diffus kära. Ida fuerar området kri ICAbutik och området söder om Åsa hembaeri, samt uder sommar äv strad, som mötespukter då Åsa tätort sakar tor och adra fysiska mötesplatser. Proramområdet omes huvudsakli av villabebyelse. :0 : D-A : : v Åsa Villa : : : : : : : : 0 A D A : : : : : : A : Kommu er d största adel obebyd mark iom proramområdet. Övria delar av plaområdet s av det kommuala bostadsbolaet Eksta och ett stort atal midre privata fastihetsare. : : 0 A-B B : :0 : : v B DC F E C : : : : : : : s: B : : : :0 : : : Området är cirka 0 hektar stort och avräsas i söder av Karlsviksv och Åsa campi, i ster av Åsa Bäckv, i öster av Åsa Villav och i orr av Åsa Ledårdsv. I detaljplaeskedet örs oraare avräsi av plaområdet. : : : : : B : s: årdsv : : : : : : D A- : D : : : 0 C :0 F - A : Åsa Led : :0 : : Proramområdet utörs av Åsa ctrum med cirka, km till Åsa statio och cirka km till Kusbacka stad. : : : : C : D - A : : : : : : Kvar : Le, areal och markoförhållad : : Övre : : : : s o tati as Ås 0 : F - A : : : : veriv sti Gä : : : Förutsättiar D - A -B A : Kommud mark Plaproram

10 Tidiare ställistaad Området lier iom Fördjupi av översiktspla för Åsa, ata 0--, och är markerat som bebyelseområde iom utvecklisområdet för Åsa. Området omfattas av detaljplaera Ö frå --0, Ö frå -0-, Öbl frå -0-0 och Öbl frå Ö aer att stor del av ctrumområdet är avsett för järv, åot som ida ite är aktuellt. E stor del av proramområdet är utom pla, se karta eda. Öbl Öbl Ö Ö 0m 00m Kusbacka kommu 0-0- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera Plaproram

11 Åsa ctrum ida - befitli bebyelse Åsa ctrum ka delas i i delområd med delvis olika karaktär. e s Åsa Stati är d e s v s v Åsa Villa er Å sa G b Var tt I dr o osv ICA Ås ab äck v Ste ik s Sö rv ik sv 0m 00m Kusbacka kommu Skala = :0 Kartas aktualitet och orahet ka variera 00 Plaproram

12 Delområde Halva delområde utörs av amla bavall samt åkermark. Adra halva av delområdet utörs av edlad hadelsträdård med stora xthus. Itill d amla hadelsträdård fis dels,-plas, 0-0-talsvilla med plåttak och fasad av eteritplattor. Däritill fis plas villa byd på 0-0-talet. Villa har teelfasad och teeltak. Iom delområde fis två kulturhistoriskt rdefulla byader, d a uppförd 00-0 och d adra -00. Båda har fasad med träpael och teelbeklätt sadeltak. Bild t.v. visar del av amla bavall, vy mot orr. Bild t.h. visar Åsa statiosv, vy mot orr. På vardera sida om v skymtar två byader med kulturhistoriskt rde. Delområde Delområde är lokaliserat direkt öster om Varbersv. Iom delområde fis äldre, kribyd, hallädsk ård. D är klassad som kulturhistoriskt rdefull klass B, och är uppförd före. Byadera har teeltak och träfasader. Huvudbyad är målad med ul oljefär och komplemtbyadera är målade i falurött. Utöver ård består delområde av åkermark. Bild t.v. visar åkermark som är lokaliserad mella Varbersv och Åsa statiosv, vy mot st. Bild t.h. visar d d äldre, kribyda hallädska ård, vy mot sydst. Plaproram

13 Delområde Delområde utörs huvudsakli av d amla bavall, som är obebyd. Läs med bavall fis äldre maasi varav ett är klassat som kulturhistoriskt rdefullt, klass B. Äv statiosbyad är klassad som kulturhistoriskt rdefull, klass B. Det fis äv äldre stua. Byadera som tillhör statio och järv är byda uder 0- talet fram till sekelskiftet (Bebyelseivterisrapport, 00, Kusbacka kommu & Lässtyrels i Hallad). Väster om järvsbebyels fis ett villaområde uppfört på 0-talet. Villora är uppförda i ett pla med betoteeltak samt fasader med maxiteel och träfasad huvudsakli i ljusa färer. Bild t.v. visar bavall. Bild t.h. visar Åsa statiosv, vy mot orr. På höer sida om v skymtas det amla statioshuset. Bild t.v. visar bl.a. det röda maasi som tillhörde d tidiare statiosverksamhet och u är klassad som kulturhistoriskt rdefull bebyelse, vy mot st. Bild t.h. visar ytterliare ett äldre maasi vid amla bavall, vy mot ordst. Delområde Delområde breder ut si på båda sidora av Varbersv. Avsittet som delområde utör ases av de flesta vara ctrumpukt i Åsa. Där fis moder ICA-byad, bsistatio uppförd trolitvis på 0-talet, stor parkeri samt moder, fiskebodsispirerad verksamhetsläa med rått tak, ljusa träfasader och upplasade tréer till ock. Bild t.v. visar Varbersv, vy mot söder. I bilds höra del skymtar bsimack. Bild t.h. visar bl.a. ICA-byad, vy åt sydöst. Plaproram

14 Delområde Delområde är lokaliserat på båda sidora av Varbersv. Byadera som lier direkt ster om Varbersv är låa plashus med flacka tak iehållades midre verksamheter. Byadera har teelfasad och bedöms vara uppförda på 0-talet. Öster om Varbersv fis ett flerbostadshus i, vå (tillbyd villa) med verksamheter i bottvåi. Flerbostadshuset har ljus träfasad. Öster om Varbersv fis det äv villabebyelse frå 0-0-talet samt två äldre byader som trolitvis uppfördes rut sekelskiftet. Iom d södra del av delområde fis ett par modera större villor. Bild t.v. visar Varbersv, vy mot orr. I bilds stra del sys åra av samhällets befitlia verksamheter. Bild t.h. visar Sörviksv, vy mot söder. Till ster om vs sys verksamheteras baksidor. Kultur Iom proramområdet fis viss kulturhistoriskt rdefull bebyelse i form av två bostadshus frå -0-tal och kribyd ård byd före itill Åsa Statiosv i orr samt ett statioshus med aslutade odsmaasi itill järv mer ctralt i området. I övrit fis ia käda forlämiar eller adra kulturhistoriska rd utpekade iom proramområdet (Bebyelseivterisrapport, 00, Kusbacka kommu & Lässtyrels i Hallad). Natur och rekreatio Aktuellt område utörs främst av exploaterad mark, röytor och ixade åker- och betesmark uta åra höre rd för atur, kulturmiljö och rekreatio. Däremot bedöms de rova lövträd som xer vid de kulturhistoriskt rdefulla byadera utmed Åsa Statiosv och d ixade betesmark i proramområdets ordöstra hör ha lokala aturrd (Miljöutredi till plaproram för Åsa ctrum, Norcosult, 0-0-0). Gröstruktur De röa isla läs med Varbersv består ida av trädplateriar i form av allé, midre räsmattor samt villoras trädårdar. D vildvuxa tidiare bavall utör stor del av proramområdets röstruktur. Plaproram

15 Gator och trafik D sammalada bedömi är att Åsa ctrum och plaområdet har od sammavd tillälihet vad avser samtlia trafiksla. Brister är främst koppliar i öst-stli rikti där d amla bavall fortfarade utör barriär för både fotäar, cyklister och bilister. Trafikföri Trafikverket är huvudma för Varbersv. För övria var är Åsa samfällihetsföri huvudma. Det fis blad aat behov av åtärder för att miska mäd omfartstrafik på Åsa statiosv samt uderlätta de överbelastade ifartera till strad sommartid. Gå- och cykeltrafik Gå- och cykelstråk fis läs med Varbersv och utmed Kläppav mot statio, m det sakas och attraktiv koppli mella sydstra Åsa och Åsa statio. Katteattled passerar om proramområdet. Parkeri / cykelparkeri Området har uder sommarsäso ite tillfredställade parkerismöjliheter. Parkerisplatser fis främst utaför ICA, vid Sörviksv och framför restauraera utmed Varbersv. Det fis ett fåtal cykelparkeriar vid blad aat ICA-butik, Åsa hembaeri och restaurastråket. Aöri/utfarter/varumottai Varumottai hos flera av de befitlia versamhetera, exempelvis lasscaféet, pizzeriora, ICA-butik och ctrumhuset, skapar baksidor läs åra av de mest befolkade stråk i Åsa ctrum. Kollektivtrafik Iom och itill proramområdet fis busshållplatser. De är lokaliserade vid Åsa idrottsplats, ICA och Åsa Gårdsskola. Bussresa mella Åsa ctrum och Åsa statio tar cirka miuter. Mella Åsa ctrum och Kusbacka statio tar bussresa cirka 0 miuter. Hållplatsera är saxade och tillälihetsapassade. Markförhållad Geotekik I sambad med åra av de tidiare beviljade bylovsasökiara iom proramområdet har eotekiska udersökiar jorts. I sambad med plaprorammet har ytterliare eotekiska udersökiar omförts (Översiktli eotekisk udersöki för plaproram, Norcosult, 0--0). De eotekiska udersökiara har visat att plaområdet till stor del består av lermark och till midre del av fastmark. Ber i da fis iom fastmarkspartier i söder. Lera har erellt mycket lå hållfasthet och är sättiskäsli. Totalstabilitet för uvarade förhållad iom lermarksområdet bedöms prelimiärt vara betryade med häsy till små ivåskillader. Totalstabilitet ära fastmarkspartiera i orr måste dock udersökas. E viss risk för blockedfall förelier i det sydöstra fastmarkspartiet. Plaproram

16 Föroriar Flertalet verksamheter som ka täkas e upphov till pottiella föroriar har bedrivits eller bedrivs i ulet iom proramområdet. Dessa utörs av f d hadelsträdård, befitli bsistatio med itilliade bil- och däckservice och f d rafisk idustri. Ett plåtslaeri med drivmedelsförsälji och pump ska äv lit uppift varit verksamt fram till ca 0-talet strax söder om Åsa Hembaeri. I ära asluti till proramområdet lier äv färhadel samt bilverkstad med däcksservice. Vidare har det utaför området tidiare fuits trävaruhadel och bilvårdsali, orr om området fis återviisctral med mellalari av farlit avfall samt bilverkstad. Förutom ämda verksamheter fis uppifter om att trävaruhadel och mejeri ska ha bedrivits i ärhet av proramområdet. Närmare uppifter om dessa verksamheters belhet har ej kuat verifieras. Läre ifrå proramområdet har äv bedrivits smedja och cemtjuteri (Norcosult, 0-0-0). Rado Området lier iom låriskområde för rado. Stradskydd Proramområdet berörs ite av stradskydd. Riksitress Hela proramområdet iår i riksitresseområde för kustområdet. Tekisk försörji Vatt, spillvatt och davatt Området är försörjt med kommualt vatt och spillvatt. Åsa ctrum har varit utsatt för upprepade översmiar vid kraftia re. E översmisutredi framta av DHI visar att stora delar av ctrum utörs av riskområd för översmiar. Parallellt med Varbersv löper kulverterad bäck som avvattar ctrumområdet och har sitt utlopp i söder till Kuavik, vid Åsa campi och havsbad. Avriisområdet avräsas av åkermark i orr och av två höjdryar i ster och öster. Förutom dessa höjdryar är avriisområdet ldit flackt. E davattutredi har taits fram (Ramböll, 0-0-0) som föreslår huvudsakli öppa davattlösiar för att hatera davattproblematik. Värme Det kommuala fjärrrmätet fis ite utbyt i Åsa. El- och tele Lediar för el och tele fis utbyt till området. Avfall Närmaste återviisctral är lokaliserad direkt orr om proramområdet. Strax sydost om proramområdet fis det äv återviisstatio. Plaproram

17 Hälsa och säkerhet Buller Beräkiara som jordes i sambad med d fördjupade översiktpla för Åsa visar att iom ett avståd av cirka 0 meter för våishus respektive cirka meter för trevåishus fis i ulet risk för att överskrida riktrd för buller. Avstådet ökar med cirka meter för våishus respektive meter för trevåishus med proostiserad trafiköki. Elit d miljöutredi som omförts i sambad med plaprorammet beräkas d ekvivalta ljudivå för bode läs Varbersv öka med ca dba om ia åtärder örs. Maximala ljudivå förädras ite. Med proostiserad trafik och med meter hö skärm förkortas avstådet för risk att överskrida riktrd för buller med cirka meter. Dvs vid utbyad utmed Varbersv bedöms uvarade bullersituatio behållas om att lå skärm bys utmed v i sambad med exploateri. Plaproram

18 Plaproram

19 Direktiv till detaljplaer Utformi av allmäa platser E utöki av atalet bode och verksamheter i ctrum iebär höa krav på estalti av de allmäa platsera. I fördjupi av översiktspla för Åsa aes följade riktlijer: Nyskapade torbildiar Passaer som miskar barriäreffekt av var och bebyelse Förstärkt stråk för liv och rörelse mella strad och statio Förtydliad v frå ctrum till strad för åde och cyklister E apassi av Varbersv till mer å- och cykeltrafik Åsa statiosv som mycket mer ä bakata Ytor för att ala säsosparkeri, för sommars alla badäster, fis läs Åsa bäckv och på de ytor läs bavall som ite är lämplia för bostadsbebyelse. Plats där det lier bsistatio ida ka få ett ytt iehåll med fokus på ex. hadel. Att utveckla kreativ hateri av davatt och risk för översmi vid krafti ederbörd. Häsystaade till kulturhistoriskt rdefull bebyelse Särskilt viktia pukter att estalta l Uder ivåardialo ikom måa sypukter och öskemål om utveckli av de offtlia platsera i Åsa ctrum. Nåra pukter berördes särskilt: Området utaför Ica har stor pottial för utveckli. Gom att på sikt flytta verksamhetslokalera orr om ICA till d östra sida av Varbersv ka ett större tor skapas och Åsa statiosv itereras med toret. Ytor och tekisk ifrastruktur apassas för att tillåta säsosbetoad verksamhet tex bodar med tillå till el och vatt. Del av parkerisyta ka apassas för flexibel adi såsom ett utökat tor vid evema. Åsa Statiosv bör utvecklas för att bli tydli och try del av å- och cykelstråket mella Åsa statio och strad, samt utöra attraktiv del av Katteattled. Stråket har tidiare varit ett huvudstråk om ctrum och bör iförlivas i som ett huvudstråk för å och cykel. Åtärder krävs för att v ite ska upplevas som bakata. Det föreslaa huvudstråket fortsätter orrut frå Åsa statiosv över d före detta bavall. Gom att bevara de äldre träd och da del av bavalls sträcki så bevaras del av områdets äldre struktur och häsy ka därmed också tas till d kulturhistoriskt rdefulla bebyelse som är lokaliserad ster om stråket. Plats utaför det röda maasiet har pottial att utvecklas till mötesplats och ett litet röt rekreatiosområde. Direkt söder om siorbostädera fis ett röområde som har pottial att utvecklas till ett område för klimatapassi tex översmisbar park. Plaproram

20 Karta: Särskilt viktia pukter att estalta l s v Åsa Villa Åsa Stati är d e s v e sv Å sa G b er Var tt I dr o osv ICA Ås ab äck v St ik s Sö rv ik sv Kusbacka kommu 0-- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera Proramområdet Gröområde Busshållplatser Mötesplats/Tor Del av huvudstråk för å och cykel mella statio och strad Davatthateri Bilfri toryta Flexibel yta: tor/parkeri 0 Plaproram

21 Området kri restaurastråket är lbefolkat och behöver få ett atuät och miljö mer apassad för åde och cyklister. Sörviksv har pottial att utvecklas till ett tryare område som upplevs midre som baksida. För att Åsa ctrum ska käas lika tillälit och tryt för alla typer av trafikater bör tréer erellt i hela området placeras med take på sål fotäare och cyklister som bilister. Utmed var bör det fias belysi. Gvara ka äv kompletteras med små röa rekreatiosområd för att öka tillälihet och skapa mer överskådlihet. Vid mötesplatser, både i form av tor och röområd, bör möjlihet till utomhusaktiviteter ses över, exempelvis i form av lekplatser, hiderbaor och utomhusym. I hela plaområdet bör bars möjlihet till lek och rörelse på e had utökas. Alla ya ytor apassas efter bar och fuktioshidrades behov. Trsåde stråk ska ses som pottiella korridorer till omivade röområd och får därför ite byas för eller brytas på aat sätt. Gestalti av bebyels Åsa ctrum har broki samli byadsstilar huvudsakli frå ca 0-talet och framåt med tovikt på de saste årtioda. I ivåardialo uttrycktes stor vilja att apassa y bebyelse till Åsas karaktär. Då det fis så stor variatio av byadsstilar fis det dock iet tydit estaltisuttryck att apassa y bebyelse till. I det fortsatta plaarbetet blir utmai att i respektive delområde ta ställi till hur y bebyelse bör förhålla si till befitli bebyelse. Utifrå de sypukter som ikommit uder ivåardialo ska följade aspekter särskilt behadlas i sambad med detaljplaeli: Hur y bebyelse ska förhålla si till befitli Pröva möjlihet till djärv arkitektur Hur offtlit möter privat Tryhet Höjder I d bilada proramkarta aes hur höjder på y- och tillbyader ska förhålla si till d befitlia ctrumbebyelss höjder. Iom bebyelseområd som i proramkarta fått aivels ej höre ä befitli ctrumbebyelse ska ite tillåtas höre byader ä cirka våiar. Iom bebyelseområd som i proramkarta fått aivels åot höre ä befitli ctrumbebyelse ska ite tillåtas höre byader ä cirka våiar. Slutlia byadshöjder ska prövas i sambad med detaljplaearbetet. I hela proramområdet eftersträvas variatio i byadshöjder. Hadel Hadelsutbudet ka utvecklas i Åsa ctrum om att bostäder och hadel tillåts itereras i samma byader, större byrätter och ytt iehåll i vissa av de befitlia byadera. Byaders bottvåi bör apassas för verksamheter m ka utöra bostadsadi i ett iledisskede eller tills efterfråa styr adi åt aat håll. Plaproram

22 Karta: Bebyelseområd e s er Å sa G b Var tt I dr o osv v Åsa Villa Åsa Stati är d e s v s ICA Ås ab äck e St ik v sv Sö rv ik sv Kusbacka kommu 0-- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera Proramområdet Plaproram Davatthateri Kulturhistoriskt rdefull bebyelse och miljö Bostäder, verksamheter i bottvåiar ka prövas Verksamheter, kombiatio med bostäder ka prövas

23 Itill Åsa ctrums större verksamheter, så som ICA, ka ma med fördel äv plala för att kua tillåta midre, tillfällia verksamheter apassade till behovet uder säsoera. Verksamheter bör huvudsakli tillåtas kri Åsa statiosv, som historiskt och i proramförslaet utör ett huvudstråk, samt läs Varbersv i områdets mest ctrala delar; vid ICA, restaurastråket och bsistatio. Bostäder Bostadsutbudet ka utökas i Åsa ctrum, dels om att tillåta utbyad med fler våiar på befitlia hus, samt ya bostadshus iom framförallt området för d amla bavall. Davatt Lokalt omhädertaade av davatt ska ske. I de fall där så är möjlit uppmutrar kommu möjliheter till fördröji i form av plateriar och röa tak. Ytterliare davattutrediar ska öras i sambad med detaljplaeli. Målsätti bör vara att ite öka mäd davatt frå området. Kommus davattpolicy förordar öppa davattlösiar, vilket är i lije med de åtärder som föreslås i davattutredi för plaprorammet (Ramböll 0-0-0). Uder arbetet med plaprorammet har två alterativa lösiar för ctrumområdets davatthateri urskiljts. Oavsett vilket alterativ som ljs måste bavall trolitvis rävas ur på rud av markföroriar. Alterativ Utörs av öppa davattlösiar på bavall, läs med Varbersv samt vid bsistatio. Det iår äv maasi uder parkeri vid ICA. De öppa lösiara är äv kvalité i rekreatiossyfte, då de ka utformas som bl.a. bäckar, vattspelar och översmisbara parker. Alterativ Skiljer si frå alterativ om att de öppa davattlösiara på bavall har bytts ut mot edrävda maasi. Da lösi iebär att ma skapar mer ytor för privatiseri på bavall. Plaproram

24 Gator och trafik Trafikföri I karta på följade sida föreslås ett par förädriar i das trafikföri: Ett huvudstråk för å- och cykel skapas om Åsa ctrum via Åsa statiosv och del av d amla bavall. Stråket ka bli Katteattleds drai om Åsa. Frå Idrottsv öppas i- och utfart till cirkulatiosplats på Varbersv. Hållplats vid Åsa ctrum bys om och itereras i plats för mötesplats och tor framför ICA. För korsispukt Varbersv - Stviksv fis två alterativa lösiar, se kartora på ästa sida samt tabellera eda. Alterativ Huvudsakli ett ollalterativ. Korsispukt Varbersv - Stviksv upplevs ida ite kua hatera d stora mäd biltrafik som ska passera uder sommartid. Överå för åde upplevs som otry. Uder ivåardialo har det äv framkommit att åde och cyklister tycker att det blir svårt att oritera si, framförallt är det äller att hitta ed till strad. Det fis ite utrymme för att både komplettera korsispukt med cirkulatiosplats och samtidit ha kvar utrymme för åde och cyklister. Trafiksäkerhetshöjade åtärder ka öras på plats för att höja säkerhet för framförallt å- och cykeltrafikater. Alterativ Ifart för bilar frå Varbersv till Stviksv stäs av. Biltrafiks korsispukt förflyttas istället söder ut och kompletteras med cirkulatiosplats. E flytt möjliör för ett sammahäade å- och cykelstråk som utör are och tydliare koppli för å och cykel mella Åsa statiosv och Vita Sad via ctrum. Det ka också skapas säkrare överå för åde och cyklister. E cirkulatiosplats höjer säkerhet för samtlia trafiksla då hastihet på bilara säks. Sikt i korsi blir också bättre ä vad d är ida. E cirkulatiosplats förklar äv utfart på Varbersv vid höa flöd exempelvis vid avstäi av Ea. Åsa statiosv får dplats i söder och får på så sätt utfart färre mot Varbersv för biltrafik. Da lösi ska resultera i att mäd omfartstrafik miskar på Åsa statiosv. Plaproram

25 Karta: Gator och trafik. e t t sv v Åsa Villa Åsa Stati s är d e s v er Å sa G b Var I dr o osv ICA Ås ab. äck St v ik Kusbacka kommu 0-- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera Förädrade eller ya bilvar Sö rv ik sv Kusbacka kommu 0-- Skala = :000 Kartas aktualitet och orahet ka variera Förädrade eller ya åoch cykelstråk Förädrade eller ya åoch cykelstråk sv Förädrade eller ya bilvar Busshållplatser Busshållplatser Plaproram

26 E överripade trafikutredi har taits fram av Ramböll, 0-0- (Trafikutredi i sambad med plaproram Åsa). Utredi visar på att trafik frå de ya bostädera och verksamhetera fördelas efter var de är placerade och vilk v de troliast ljer. Av de plaerade bostädera på östra sida av Varbersv, ljer ca % d ya asluti med Åsa Gärdesv och ca % korsi vid Idrottsv. De plaerade bostädera på d stra sida av Varbersv förtas asluta Varbersv direkt frå respektive område. Av all trafik, både befitlia och ya bostäder, atas 0 % å orrut och 0 % söderut. Av verksamhetstrafik atas 0 % å söderut och 0 % orrut. Trafikutredi visar att det ite kommer att uppstå kapacitetsproblem i åo av de studerade korsiara i sambad med de ya exploateriara. Med stöd av utredi ör kommu bedömi att uvarade vät klarar utöki av bostäder och verksamheter iom Åsa ctrum, m att uvarade problematik så låt som möjlit bör lösas i sambad med detaljplaearbetet. Bilparkeri / cykelparkeri I sambad med detaljplaeli måste atalet p-platser för bil och cykel öka i Åsa ctrum för att möta d ökade efterfråa. Parkerisfråa ska utredas iom respektive delområde m parkerislösiar med samutyttjade av platser ka samordas i hela området. Atalet cykelparkeriar rut verksamhetera i ctrum måste äv bli fler med häsede till d ökade tillströmi av cykelturister i och med öppadet av Katteattled. Markförhållad Geotekik Ytterliare eotekiska utrediar krävs i detaljplaeskedet. Tekisk försörji Bradvattförsörji Fråa om bradvattförsörji samt evtuell påverka på hushöjder behöver utredas i sambad med detaljplaeli. Värme Kusbacka kommu uppmutrar till byade med lå eriförbruki och att föryelsebar eri ads. El och tele Ledisdraiar har ite utretts i proramskedet. Sypukter tas emot i samrådet. Avfall Evtuellt behövs större utrymme för hateri av avfall efter utöki av atalet bostäder och verksamheter. På lå sikt i sambad med ytterliare utveckli av Åsa tätort ka let för befitli återviisstatio evtuellt behöva ses över. Plaproram

27 Hälsa och säkerhet Buller Behov av trafikbulleråtärder utreds i sambad med detaljplali. Kreativa bulleråtärder, som ite dast iefattar avståd frå bullerkälla, förordas. Föroriar Då markföroriar påträffats på flertalet platser iom proramområdet bör provtai ske på ytor som plaeras för y- eller tillbyad. Etappideli Proramområdets avräsi är uefärli och ska ses över orat i sambad med detaljplaeskedet. Proramområdet ska delas i i flera detaljplaeområd. Ideli ska vara strateisk och detaljplaområda bör vara så stora som möjlit, m ite större ä att effektiv plaeri ka ske. Plaproram

28 Plaproram

29 Kosekvser Nollalterativ Om kommu ite ljer att plaera för framtida utveckli av Åsa ctrum är det troliaste scariot att Åsa ctrum ite kommer att xa så mycket på lå sikt eftersom det i måa avsed behövs samarbetsprojekt och överripade lösiar för att bya upp fuerade tätortsstruktur. Kommu är d största markar i Åsa ctrum då kommu er d amla bavall, som ida ka ses som pottiell mark för främst bostäder. D mark kommer ite att bebyas uta plali. Om atalet bostäder och bostadsformer ite ökar i Åsa ctrum så kommer fortsatt uderlaet för kommersiell verksamhet att vara litet och det kommer att upplevas svårt att bo kvar i Åsa hela livet och vid förädrad livssituatio. Flera platser har uder ivåardialo om Åsa ctrum pekats ut som otrya och behovet av erell satsi på upprusti av belysi av allmäa platser har lyfts. Miljöer som sakar tryhet, attraktivitet och oda möjliheter till rekreatio ka leda till höre ohälsotal vilket vidare ka erera höre kostader för sjukvård och social omsor. Nollalterativet iebär att det ite fis åot plaproram eller i förläi detaljplaer för Åsa ctrum. Varje förfråa skulle då prövas separat, bli mer osäker och tidskrävade. Risk fis för att bebyelse placeras uta häsy till helhet vilket leder till utspridi av ort och otydli struktur. Midre medel år till emsamma satsiar. Icitamt för att öra förbättriar vad äller ifrastruktur och adra emsamma ytor och aliar blir midre. Uder ivåardialo om Åsa ctrum framkom att oriterbarhet i å- och cykelvätet i ctrum är lå i flera pukter och att det sakas läkar främst i st-östli rikti. Åtärder krävs för att öka icitamt för att lja cykel framför bil. Nollalterativet skulle därför främst påverka miljöeffektera om fortsatt stor adel bilåkade och att da utveckli skulle fortsätta med effekter för både luftmiljö, klimat och ev. framtida kapacitetsökiar på vifrastruktur. Utbyad av vifrastruktur tar mer obebyd mark i aspråk. Nollalterativet skulle iebära att sammahåll utveckli av Åsa ctrum försvåras. Miljökosekvser Proramförslaet iebär att kvarvarade rest av odlisladskap i ctrala Åsa försvier i områdets orra del varvid vissa skyddsrda lövträd ka komma att avverkas, vilket i viss må är eativt för aturmiljö. Områdets kulturhistoriskt rdefulla byader utmed d amla bavall med omivade äldre lövträd ka påverkas eativt eller t o m försvia. Påverka ka miimeras om apassi av plaerade bostäder, var etc till områdets skyddsrda byader och träd. Vidare ökar utbyad tillälihet till de tätortsära röområda, vilket är positivt för friluftslivet äv om slitae på aturmiljö ökar åot. Sammalat bedöms dock kosekvsera för atur, kulturmiljö och rekreatio som små. Vid d f d hadelsträdård samt det f d plåtslaeriet med drivmedelshateri krävs miljötekiska markudersökiar. Det krävs äv kompletterade udersökiar för bavall. Mark- och rudvattstatus för befitli bsistatio bör udersökas och evtuella efterbehadlisåtärder vidtas. Plaproram

30 Förlit med, och kap i miljöbalk Området iår ite i riksitresseområde för aturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård lit kap miljöbalk. Det iår heller ite i område för riksitresse för kap miljöbalk. Elit kap miljöbalk får reeri för vissa eorafiska områd eller för hela ladet meddela föreskrifter om kvalitet på mark, vatt, luft eller miljö i övrit, om det behövs för att varaktit skydda mäiskors hälsa eller miljö eller för att avhjälpa skador på eller olheter för mäiskors hälsa eller miljö (miljökvalitetsormer). Sociala kosekvser Ivåardialo om Åsa ctrum har bidrait till ökad diskussio i samhället kri dess utveckli. Privata iitiativ och hadlisförmåa hos skilda ka påverka social hållbarhet positivt i tätort då måa aktiviteter byer på ideellt arbete. Neda följer beskrivi av de fysiska faktorer i plaförslaet som kommu bedömer skulle kua påverka det sociala livet i Åsa ctrum med omejd framöver. Beskrivi utår frå d fördjupade översiktplas fyra huvudstrateier; Ett attraktivt stråk mella statio, ctrum och strad, Måfald av bostäder och företa, Åsa ska locka året om och Frå bilberode till hållbara resor. Ett attraktivt stråk mella statio, ctrum och strad Trya miljöer för de bode i området är viktit för sål äldre som yre. Belysi läs ator och åvar bidrar till att området upplevs säkrare kllstid. Kompletteri av både bostäder och verksamheter ör att proramområdet befolkas mer både da- och kllstid vilket ökar käsla av tryhet. Satsi på ett livfullt attraktivt rörelsestråk om tätort skapar förutsättiar för ett atal mötesplatser utmed sträcka och därmed mötesplatser för mäiskor. Klustereffekt som blir av ett stråk uderlättar dessutom för service och adra företa. Satsi på åde och cyklister främjar folkhälsa. Satsi på å- och cykelvar leder också till ökad tryhet och säkerhet för de som färdas till fots eller med cykel. Ökat resade med å- och cykel bidrar i si tur till fler möjlia möt mella mäiskor och är socialt befrämjade. Måfald av bostäder och företa E utbyad av proramområdet bidrar till att tätort Åsa ka kompletteras med lheter, vilket er större variatio av hustyper och upplåtelseformer ä vad det är ida. E större variatio av hustyper och upplåtelseformer skapar möjlihet att bo i Åsa hela livet, vilket i si tur ka e större bladi av eratioer och familjesammasättiar i samhället. E varierad bebyelsemiljö i form av olika volymer och utformiar förespråkas. Åsa ska locka året om De föreslaa parkområda och mötesplatsera iebär större möjliheter för lek, rekreatio och spotaa möt. Med olika typer av rekreatiosområd och mötesplatser på olika platser iom proramområdet främjas utomhusaktiviteter och möt året om. Ett större befolkisuderla främjar hadel och adra verksamheter och föriar, vilket också ökar Åsa ctrums attraktivitet året om. 0 Plaproram

31 Frå bilberode till hållbart resade Proramområdet är lätt att å med både bil och kollektivtrafik. Med föresla utveckli av å- och cykelstråk i ctrum blir det lättare att ta si fram med som åde och cyklist och koppli till Åsa statio förtydlias. Med ett ytt hållplatsle itill ICAtoret så ökar tryhet och attraktivitet för kollektivtrafikresade. På så sätt ska äv atalet resor med bil miska. Fler ivåare i Åsa ctrum iebär ökat uderla och bättre förutsättiar för od kollektivtrafik. E bra kollektivtrafik skapar mer jämlika reseförutsätti. Plaproram

32 Plaproram

33 Gomföradefråor Plas omförade Ett plaproram syftar till att belysa fråeställiar och omförbarhet samt ae riktlijer iför kommade detaljplaer. Plaprorammet för Åsa ctrum kommer att mya i ett atal detaljplaer. Gomföradefråora får si slutlia lösi i respektive detaljpla. I de fall kommu bedömer det öddit ska pricipavtal teckas ia detaljplaearbetet startar. Där fastls pricipera för respektive fastihetsares åtaade i sambad med plaområdets utbyad. Uder detaljplaeprocess utformas formella exploaterisavtal som relerar exploatöreras ekoomiska, tekiska och fastihetsrättslia asvar för åtärder som föraleds av projektet. Pricipavtalet ska ses som tidi överskommelse iför det juridiskt bidade exploaterisavtalet. I detta fall lyfts följade fråor för framtida behadli: Huvudmaaskap för utbyad och framtida drift av allmä plats. Fiasieri av blad aat utbyad av allmä plats, fördelas i förhållade till ya tillkommade byrätter. Davatthateri måste tekiskt och rättslit lösas för området. Ett helt öppet system, alterativt delvis errävt. Upplåtelse av rättiheter för allmäa lediar, å- och cykelvar samt emsamhetsaliar. Utökade byrätter. Utredi av trafiksituatio. Preciseri av parkerisbehovet. Gatukostadsavifter. Aslutisavifter för vatt och avlopp. Ställistaade aåde vilka bestämmelser som ska älla för kulturhistoriskt rdefull bebyelse. Miljötekisk utredi bör utföras vid misstake om evtuell förorad mark. Utökade eotekiska utrediar ur stabilitetssypukt. Utredi av evtuell ilös av amla samfälliheter. Asvar för asöka av latmäteriförrättiar. Samråd med Lässtyrels ällade evtuella tillståd för dammaliar. Samråd med Lässtyrels aåde behovet av evtuell utökad arkeoloisk udersöki. Fler fråor ka komma att behöva lyftas uder det fortsatta plaarbetet. Kommu bedömer att plaprorammet är färdit uder 0. Därefter ka detaljplaearbetet påbörjas etappvis. Plaproram

34 Pla & By Kusbacka kommu Kusbacka