Fiskevårdsplan för Edsviken

Transkript

1 Fiskevårdspla för Edsvik

2 Fiskevårdspla för Edsvik Fiskevårdspla för Edsvik är framta av Edsvik vattsamverka, u, ett samarbete mella kommuera och städera Solltua, Daderyd, Sola, Järfälla, Sudbyber och Stockholm, Naturhistoriska riksmuseet, Lässtyrels och Trafikverket. Edsvik Vattsamverka arbetar för att förbättra vattkvalitet i Edsvik och för att bevara och förbättra förutsättiara för xt- och djurliv i lihet med EG:s ramdirektiv för vatt. Uder de år som samarbetet har drivits har ett atal olika miljöutrediar taits fram. Resultat är tydia; Edsvik och dess avriisområde är starkt påverkat av mäsklia aktiviteter vilket påverkar xt- och djurliv i hela vattsystemet eativt. De fiskeutrediar som jorts visar på stor obalas i fisksamhället, blad aat berode på att förutsättiara för fiskars lek och uppxt i Edsvik och tillriade vattdra är bristfällia. Fiskevårdsfråa är därför mycket prioriterad åtärd iom Edsviksamarbetet och aledi till att da fiskevårdspla har taits fram. Pla har skrivits av Tobias Frästam på Sveries Sportfiske- och Fiskevårdsförbud i samarbete med Kataria Forslöw och Sara Hallé på Solltua kommu med stöd ifrå övria tjästemaarupp. Kataria Forslöw, samordare Edsvik Vattsamverka Producerad av Solltua kommu, pla- och exploaterishet. Text: Tobias Frästam med hjälp av övria i arbetsrupp Layout: Peter Holstad ovember 2011 Omsla: Lake, illustratio av Wilhelm vo Wriht Kartor: Barbro Källs, Mät- och karthet Solltua kommu Tryck: Sjuhäradsbyds tryckeri AB, ovember 2011 ISBN: Rättiheter till iehållet förbehålles upphovsmä. Citera ära iehållet i da uide m ae källa. Iehållsförtecki Förord 2 Iehållsförtecki 3 Syfte och målsättiar 4 Bakrud 5 Marksla iom avriisområdet 6-7 Skyddsklassade områd 8-9 Fiskebestådet i Edsvik Beskrivi av tillriade vattdra 14 Ielbäck 14 Nora träskå 15 Ladsoraå 16 Berdalsbäck 16 Rådabäck 17 Edsbersbäck 17 Problembild och påverka 18 Brist på lek- och uppxtområd 18 Bra uppxtmiljöer för fisk 18 Exploateri av sträder 20 Båttrafiks påverka på fiskebestådet 20 Klassi av stradzoer 22 Höt fisketryck 24 Överödi 24 Påverka på djur och xter 24 Prioriteri av åtärder 26 Risvasar 26 Biotopvård i tillriade vattdra 28 Häsy vid exploateri av sträder 30 Miska båttrafiks påverka 31 Miska sportfiskets påverka 32 Miska överödi 32 Iformatiosisatser 32 Referser 33 Bilaor Bilaor Bilaa 1. Utsätti av fisk Bilaa 2. Temperatur- och veetatioskrav för juvila fiskarter Bilaa 3. Våtmarker Bilaa 4. Effekter av stradzos exploateri Bilaa 5. Överödi Arbetet med da uide har utförts av arbetsrupp med deltaare frå kommuer och kommuala bola: 2 3

3 Varför fiskevårdspla? Syftet med Edsviks fiskevårdspla är att låsiktit säkra Edsviks fiskbeståd och öka Edsviks bioloiska rde. Plas föreslaa åtärder ska äv bidra till att fiskbeståd i utaförliade vattområd påverkas positivt. Förutom att öka de bioloiska rda är syftet äv att främja de rekreatiosrd som fritidsfisket utör. Fiskevårdspla för Edsvik ska fuera som plaerisverkty, kuskapsuderla och ispiratioskälla för fiskevårdade åtärder i kommuera/städera iom Edsviks avriisområde. Pla ska äv kua adas som uderla för sökade av fiskevårdsmedel för åtärder i Edsvik. Pla utör ett verkty i arbetet med att å miljömål Levade sjöar och vattdra, Hav i balas, I Överödi, Myllrade våtmarker samt Ett rikt xt- och djurliv och skall idirekt bidra till att Edsvik erhåller miljökvalitetsorm od ekoloisk status till 2021 i lihet med EG:s vattdirektiv. Åtärdsförsla är orat utvalda och målsätti har varit att peka ut de mest rdefulla fiskevårdsåtärdera med avsede på ekoloi, ekoomi och adra itress som kulturmiljö och rekreatio. För att uderlätta ibördes prioriteri av de föreslaa åtärdera har vi två olika tidsramar, två och fem år, iom vilka åtärdera bör vara påbörjade aivits. Prioriteri 1 iebär att åtärd bör påbörjas uder iom 2 år Prioriteri 2 iebär att åtärd bör påbörjas iom 5 år EG:s ramdirektiv för vatt som ifördes i Sverie år 2000 medför att rad atioella mål rörade vatt ska vara uppfyllda år För vissa vattförekomster, däriblad Edsvik, har tidsfrist förläts till Sjöar och vattdra ska till exempel ha ått od ekoloisk status vilket för Edsviks del iebär att förutsättiara för djur- och xtliv måste förbättras om biotopförbättrade åtärder och höjd vattkvalitet. Direktivet ställer ytterliare krav på vattkvalitet med målet od kemisk status vilket iebär att olika föroriar måste miska. För att å dessa mål har Edsviksamarbetet atait rad delmål. Neda redovisas de mål som berör fiskevårdsfråora och därmed lier till rud vid framtaade av da åtärdspla. Edsvik och de tillriade vattdra ska vara ett attraktivt vattområde för mäiskors rekreatio och fritid och för de xter och djur som aturlit vistas där. I art som har si aturlia hemvist i Edsviks ekosystem ska tillåtas försvia, samtidit som itroduktio av främmade, ivasiva arter skall udvikas. Fortlöpade arbete för att förbättra förutsättiara för de arter som är hotade eller sårbara. Riktade isatser för fiskfaua Belasti av ärisäma kve och fosfor till Edsvik ska miska med 30 % fram till 2021 jämfört med beräkade rd Ielbäck och dess ärområde skall bevaras och skötas så att ekoloiska och hydroloiska rd bibehålls och förstärks. Nora träsk och Ekebysjö skall bevaras och skötas så att ekoloiska och hydroloiska rd bibehålls och förstärks. Bild till höer: Paus i skridskoåki på Edsvik Foto okäd, Solltua kommus bildarkiv. Edsvik är rd att vårda Edsvik är låsmal havsvik vilk utör oas som rekreatiosområde för ärbode och besökare frå hela läet. De omkriliade aturområda utyttjas blad aat för aktiviteter som bad, sportfiske, båtliv och adra utomhusaktiviteter. Måa års syder har satt sia spår. Havsvik har om decier varit överödd och är hårt belastad av davattavrii frå avriisområdet. När Sverie idustrialiserades och järar dros fram uder adra halva av 1800-talet startade utveckli som jorde Edsvik till ett stort avloppsdike för d omivade bebyels. D utveckli vill kommuera i området på olika sätt bryta, u är exploateri i avriisområdet ökar äu mer. Edsvik är djup förkastissäka med rud tröskel i viks ilopp vid Stocksud i söder vilket ör att vattombytet sker låsamt. Viks bottvatt byts ut å per år i sambad med höstombladi. Dåli ombladi i kombiatio med hö belasti av ärisäm bidrar till att syrehaltera är mycket låa uder större del av året. Överödissituatio som bidrar till syrebrist är extra påtali då vik aturlit sett är ärisrik eftersom tillrii är lit. Syrashalt miskar avsert uder det temperaturspråskikt som bildas på cirka sex meters djup vilket ör att xter och djur är beräsade till zo ovaför språskiktet. Mäsklia verksamheter som småbåtshamar, stradtomter och bryor bidrar ytterliare till att försämra de få aturlia lek- och uppxtmiljöer som fis i Edsvik. Edsviks avriisområde är 62 kvadratkilometer stort och iefattar delar av Solltua, Daderyd, Sola, Järfälla, Sudbyber och Stockholms kommuer. Edsviks sträder räsar direkt mot Solltua, Daderyd och Sola kommuer meda de tre övria kommueras avrii till Edsvik år via Ielbäck. Avriisområdet består till stor del av bebyda områd vilket bidrar starkt till att sål ladmiljöer som vattområd utsätts för krafti miljöpåverka. Edsvik är cirka 8,5 kilometer lå och har yta på 3,6 kvadratkilometer. Vik är relativt djup med förhålladevis få rudområd. Detta skapar för måa fiskarter få och små ytor som ka utyttjas för lek- och uppxtområd i förhållade till d stora vattvolym. 4 5

4 Karta 1, prioriterade fiskevårdsåtärder iom Edsviks avriisområde för period Åtärder med prioritet 1 bör utföras iom 2-årsperiod och åtärder med prioritet 2 bör utföras iom 5-årsperiod. Karta visar också de områd som är särskilt rdefulla att bevara och skydda ur fiskevårdssypukt. 6 7

5 Marksla iom Edsviks avriisområde 8 9

6 Fiskbestådet i Edsvik Edsvik har lå salthalt (1-2 psu) vilket skapar förutsättiar för att arter frå sål sötvatt som saltvatt ska trivas. De valiaste fiskartera i Edsvik är typiska isjöarter som ädda, abborre, ös, öri och karpfiskar. Periodvis förekommer äv mer havslevade arter som strömmi, Östersjö- sik, lake och skarpsill. Dessa arter har dock större utbredi i omkriliade fjärdar där salthalt är höre. Till Edsviks fiskfaua hör äv flodejoöa och d för sportfisket viktia havsöri. Bäe dessa arter utyttjar riade vattdra för si rekryteri och har drabbats hårt av de miljöstöriar och vadrishider som förekommer i Edsviks vattdra. Måa av isjöartera såsom ädda, ös och abborre har erellt sett ett mycket statioärt betede och det fis stor kuskap om dessa arters lekförhållad. Da kuskap samt arteras statioära betede ör det lämplit att förvalta dem lokalt, det vill säa i Edsvik och tillriade vattdra. Möjlihetera är oda att följa upp och utrdera omförda åtärder för dessa arter. Abborre (Perca fluviatilis) Abborr är framför allt sötvattsfisk, m lever också i brackvatt som i Edsvik. Stora exemplar ka uppå vikt på över 2 k. Abborr är företrädesvis bottlevade m stora abborrar jaar ite sälla ytlit levade stimfiskar som löja, stäm och likade på kll. Abborr är populär matfisk blad fritidsfiskare. Fiskets itresster Edsvik är för Stockholmsreio käd lokal för sportfiske efter måa olika arter som abborre, ös, lake, havsöri och ädda. Rovfiskara i området ka xa si ldit stora och det fåas årli troféfiskar av flertalet arter. Förutom dessa fiskarter fiskas det äv efter karpfiskar som mört, sarv, brax och sutare. Fisketrycket i Edsvik ka beskrivas som höt. Elit provfisket som utfördes 2005 (Lidber och Nöbeli) var adel fiskätade abborre lå vilket tyder på ett höt fisketryck. Det mesta fisket som bedrivs i Edsvik utövas av sportfiskeklubbar och privatpersoer. Emellaåt förekommer äv kommersiell sportfiskeuidi. E skatti av atalet sportfisketillfäll i Edsvik är omöjlit att utföra m det rör si helt klart om tustals sportfiskare per år. Elit udersöki frå 2005, av SCB och Fiskeriverket, var mer ä 46 % av befolki mella år itresserade av fiske och 6 % var mycket itresserade av fiske, i området Södra Ostkust, Ölad och Gotlad där Stockholms lä iår. Elit da skatti är ca persoer itresserade av fritidsfiske i läet och ca persoer var mycket itresserade av fiske. (c.f. Adersso et al. 2007). Fritidfisket bedöms vara av betydade omfatti i Stockholms skärård och måa udersökiar visar att fåstera vida överstier det som tas av det licsierade yrkesfisket i läet. Gädda (Esox lucius) Gädda är d domierade rovfisk i svska sötvatt och bräckvatt, och populär sport fisk. Gädda äter allt d ka fåa, iklusive vattsork och små sjöfålar m huvudföda är midre fiskar. Gäddor har de första år mycket sabb tillxt och xer som alla fiskar seda hela livet. Hoa blir större ä ha och ka i Sverie bli så lå som 143 cm och a upp till 26,5 k. Utsätti av havsöri Idrottsförvalti på Stockholm Stad har seda 1994 satt ut havsöri i Edsbersbäck i midre omfatti, i syftet att erbjuda ett attraktivt sportfiske efter havsöri. Utsättiar har äv ät rum i Stockholms skärård seda slutet av 1970-talet. Via märkisförsök har ma uder års lopp följt återfåstfrekvs, vilk bitvis varit mycket od (12-22 %). Dock har återfåstfrekvs miskat drastiskt på sare år och är u ere på 1-5% (Adersso et al. 2007). I omsitt har det uder 2000-talet satts ut ca 1700 havsörismolt i Edsvik per år vilket motsvarar ca kr per år. E kritik som ofta framförs vid utsätti av odlad fisk är att d odlade fisk ka påverka d ursprulia fiskstamm eativt om att miska das etiska variatio. E mer likartad fiskstam som d odlade är i läd ite lika livskrafti stam. Förutom d eativa etiska effekt som d iplaterade öri ka ha på d ursprulia fiskstamm bedöms utsätti av fisk som kostsam och ieffektiv åtärd (se Bilaa 1. Utsätti av fisk). Ur ett fiskevårdsperspektiv, där försiktihetspricip bör följas rekommderas därför att utsättiar av havsöri totalt upphör i hela Stockholms skärård och Edsvik, samt att medl istället ivesteras i mer låsiktia fiskevårdsåtärder. Gös (Sader lucioperca) Gös är fisk i familj abborrfiskar och har låsträckt kropp med läd på upp till 130 ctimeter, vikt upp till 18 k. Fär är valitvis ljust råbru m ka variera, buk är alltid ljusare ä ovasida. Gös lever i låsamt riade vattdra, sjöar och vikar med ite för hö salthalt. Det är rovfisk och med si kraftia tadbyad är d kokurrt till ädda och abborre

7 Hotade fiskarter i Edsvik Artillustratioer: Wilhelm vo Wriht. Flodejoöa (Lampetra fluviatilis) Flodejöat är fiskart av typ rudmuar med maxläd upp mot 45 cm som lever d vuxa del av livet i havet som parasit på adra fiskar, m som leker och xer upp i riade sötvatt. Flodejoöo leker mella april-jui och efter att ä kläcks räver larvera ed si på mjukbott i lu del av vattdraet. De juvila flodejoöo lever rut 3-5 år i vattdraet ia d metamorfoserar och blir till ett havslevade flodejoöa, där tillxt fortsätter. De juvila flodejoöo lir si av midre bottlevade djur. I Stockholms lä råder kuskapsbrist över arts förekomst iom läet. Det största hotet mot flodejoöat är förlust av lek- och uppxthabitat vilket förorsakats av vadrishider i vattdra. Flodejoöat bör skyddas om: Åtärdade av vadrishider i vattdra Noraträskå samt Ielbäck. Framtida alad fisk skall vara forcerbar äv för midre fiskarter som ejoöo. Ål (Auilla auilla) Ål är art med stor utbredi kri hela Medelhavet och läs kustera upp mot Nord. I Sverie förekommer art läs samtlia kuststräckor och i de flesta sötvattsmiljöer över hela ladet, med udata för fjällreio. Ål är låvadrade fiskart som tros leka i Sarassohavet, där larvera seda trasporteras med olfsströmm tillbaka mot Europa. Ål är seda 2005 placerad i kateori akut hotad på rödlista ( ). Rekryteri av ål till Europa är som helhet mycket sva och bart ca 2-3 proct av ivå före edå (ia 1980-talet). Frå och med 1 maj 2007 råder det ett allmät fiskeförbud efter ål i samtlia kustvatt och all fåad ål skall ovillkorli återutsättas. Ål har drabbats hårt av d stora vattkraftsutbyad som skett i Sverie uder 1900-talet där måa av åls uppxtplatser i sjöar och vattdra försvuit på rud av vadrishider. Ål bör skyddas om: Vadrishider åtärdas i vattdra Noraträskå samt Ielbäck. E fisktrappa aläs i Ielbäck vid dämmet till Säbysjö. Tillsy för att säkerhetsställa att ålfiskeförbudet följs i och kri Edsvik. Gröli (Barbatula barbatula) Gröli är ca cm lå bottlevade, attaktiv fisk som uppehåller si på kuperad bott med ott om skydd. Gröli förekommer främst i riade vatt där d föredrar att uppehålla si i strömmade partier över sti bott. Art är valit förekommade i Europa m i Sverie befier si d på si ordstlia räs av utbredisområdet. Gröli har tidiare varit rödlistad m yare ivteriar har visat att art är valiare ä vad ma trott. Det största hotet mot röli i Ielbäck är d uttorki bäck får uder torra år. Gröli skulle förutom säkrad vattföri yas av biotopvårdade åtärder där Ielbäcks: Meadri ökas. Beskui ökas om plateri av träd. Stutläi utförs för skapadet av mer heteroa strömsträckor med ökad turbuls. Nya leklokaler skapas. Vadrishider åtärdas i bäcks myisområde. Nissöa (Cobitis taia) Nissöat är skymis- och attaktiv bottfisk som datid lier edrävd i mjukare bottsedimt. D lir si främst på isekter och adra ryradslösa djur, vilka silas ur bottsedimtet. Nissöat har utvecklat speciell stratei för dåli vattkvalite ( lå syrehalt) och ka då utyttja atmosfäriskt syre om att slja er luft i tarm. Art iår i EU:s art- och habitatdirektiv och detta iebär att det fis ett särskilt asvar för att visa häsy och bevara issöat samt de livsmiljöer där d förekommer. Nissöat bör skyddas om: Udvik irepp som ka påverka livsvillkor för issöa på de för Edsvik käda lokalera (utaför Ielbäcks myi, Borvik, vik med badplats vid Bor, strad vid badplats iom Seeludd samt strad vid badplats iom Sätra ä). Fortsatta och utökade ivterisudersökiar för att öka kuskap om issöats förekomst i området. Förvalti av art är helt avörade för hur pass förekommade d är i Edsvik. Stsimpa (Cottus obio) Stsimpa är lit bottlevade art med läd på cm. Stsimpa föredrar att vistas på hårdare bottar i sjöaras bräizo, eller i strömmade vatt där d ka dölja si l uder star och aat skydd. Stsimpas diet består främst av olika isekter och adra bottlevade djur. Stsimpa har visat si vara mycket statioär och ka där hålla si till ett midre område hela livet. Stsimpa är relativt vali i Stockholms lä m livsutrymmet miskas städit i takt med att allt fler vattdra exploateras. Stsimpa fis uppta i EU:s art och habitatdirektiv och är skyddsrd ur ett europeiskt perspektiv. Stsimpa bör skyddas om: Samma åtärdsförsla som röli. Lake (Lota lota) Lak är torskbesläktad sötvattsfisk med stor spridi kri hela orra halvklotet. D har marmorerad tecki i vitt, brut och svart och ka å läd strax uder meter. Lak trivs bäst i djupa, kalla och syrerika vattdra och har därför drabbats hårt av de effekter överödi medfört. D leker uder viter, mella ovember-februari på sti bott, på åo till ett par meters djup. Befruktad rom sjuker till bott och kläcks efter ca måads tid då yl till börja lever som frisimmade, ia de blir bottlevade. Art fis uppta som ära hotad på Rödlista 2010 och i data frå sjöprovfisk har lak miskat med 68 % uder period Lak bör skyddas om: Effektivt miljömålsarbete för att miska överödi i Edsvik

8 Tillriade vattdra är avörade för Edsvik I Edsvik myar sju styck tillflöd varav tre styck är av dikeskaraktär meda resterade fyra utörs av åot större vattdra (Tidbeck 2009). Samtlia av de tillriade vattdra är utsatta för stora miljöstöriar och har i dasläet lit betydelse för Edsviks fiskpopulatioer, mot vad de haft i si ursprulia, eller ka ha i framtida restaurerad form. Ielbäck Noraträskå Noraträskå rier mella Ekebysjö och Nora träsk och myar i Borvik. Nora träsk, samt hela Noraträskå, har med si riklia udervattsveetatio mycket oda förutsättiar att utöra lämplit lek- och uppxtområde för måa fiskarter till exempel ädda och olika karpfiskar. Ås tillriisområde är ca 500 hektar stort och iefattar både bebyd mark och skosmark. Å är delvis kulverterad och ära myi fis ett dämme vilket utör ett defiitivt vadrishider för de flesta fiskarter. Å påverkas blad aat av davatt frå ärliade E18. Det fis skötselpla upprättad för området kri Nora träsk med det överripade målet att erbjuda höa rekreatios- och aturrd. För år seda vadrade betydlit större mäder fisk jämfört med ida upp till Nora träsk för att leka på vår, lit bode i ärområdet. Ia Noraträskå myar i Edsvik lier ett dämme ca 50 meter uppströms, beståde av vall av spräst i storleksordi cm. Målet med dämmet är att få Noraträsk att hålla mer kostat vattspeel. I skötselpla för Noraträsk fis det upptaet som mål att dämmet skall utöra mista möjlia vadrishider för till exempel fisk. Dessrre stämmer ite detta då dämmet ida utör ett defiitivt vadrishider för de flesta fiskarter. I dasläet bör detta dämme ses som felbyt då det ite uppfyller de mål som satts upp. Troli sker det mycket beräsad fiskvadri om detta dämme och för de flesta fiskarter är fiskvadri bart möjli vid höa flöd. Förutom dämmet fis det två styck trummor strax edströms Noraträsk. Dessa aller, vars syfte är att förhidra isätti av trumma, är så fimaskit att äv det utör ett defiitivt vadrishider. E aorluda lösi eftersträvas, till exempel att allr ite tillåts vara heltäckade uder vattet Ett aat hider för fisks vadri är att bäck xer i trots d skötselpla som fis framta av kommu, med skötselitervall på 5 10 år. Kotiuerlia rsisisatser frå ärbode mella skötselitervall hidrar bäck frå att helt xa i och stoppa vattflödet. Framtaade av y skötselpla med tätare skötselitervall är därför prioriterad åtärd. Ispektio efter restaureri av Ielbäck vid Kymlie. Foto Kataria Forslöw. Ielbäck rier frå Säbysjö i Järfälla och myar i Edsvik vid Ulriksdals slott. Bäcks avriisområde sträcker si iom de fem kommuera Järfälla, Solltua, Stockholm, Sudbyber och Sola. De fiskevårdsrelaterade behov som fis i Ielbäcks är att udaröja de vadrishider som fis i bäck. Tillå på vatt i har tidiare varit ett problem i Ielbäck mem detta har på olika sätt haterats. För Säbysjö fis vattdom hur vattivå i sjö skall releras. För att säkra tillräcklia vattivåer i bäck har midre justeri av avtappi frå Säbysjö jorts vilket tillåter att mer vatt sparas i sjö vår och försommar, som buffert och påfylli till bäck uder ssommar-höst. I kombiatio med detta sker äv dricksvattpåfylli vid Akalla sommartid. Ielbäck är mest käd för si förekomst av röli (Barbatula barbatula) vilk är d da käda populatio av fiskart i hela Stockholms lä. Vid bäcks myi ära Ulriksdals slott fis ett dämme, vilket utör ett defiitivt vadrishider för samtlia fiskarter. E fisktrappa förbi dämmet har diskuterats vid ett flertal tillfäll och idrottsförvalti på Stockholm Stad har tait fram ett färdit försla kri hur fisk skulle kua utformas. Dessrre har i byatio av fisk kuat komma till ståd på rud av kulturvårdsitress. Ielbäck skulle säkerli utyttjas som lek- och uppxtlokal för flera av de fiskarter som fis i Edsvik, iklusive issöa, ifall fisktrappa alades. För mer detaljerad beskrivi av fiskevårdsåtärder se fiskevårdspla för Stockholms lä (Adersso et al. 2007). Noraträskå 14 15

9 Ladsoraå Ladsoraå rier i stli rikti mella Rösjö och Edsvik. Rösjö har ida si främsta avrii till Mälar via Fjätur, m troli har Rösjö haft si aturlia avrii till Edsvik via Ladsoraå. Vattföri i vattdraet är ida ldit lå och ett tjuotal meter ovaför dess myi i Edsvik lier Ladsora kvar vilket utör ett defiitivt vadrishider för fisk. Bäcks låa vattföri i kombiatio med starka kulturitress ör att fiskevårdsåtärder bedöms som midre prioriterade samt svåra att omföra. Istället bör fiskevårdsåtärder iom adra delar av avriisområdet prioriteras. Rådabäck Rådabäck rier om Rådas dalå (uvarade Silverdal) i södra del av Solltua kommu. Bäck iår i serie av davattdammar som alats i sambad med byadet av Silverdals bostadsområde. Bäcks edre delar prälas av ammal kultur- och parkmark i asluti till ård Råda, ära myi i Edsvik. Bäck torkar ut periodvis på sommar. Rådabäck bedöms ite vara ett kostadseffektivt objekt för fiskevård. Berdalsbäck Berdalsbäck avvattar områd med främst bostadsbebyelse söder om Rösjö. Förmodli är Berdalsbäck Rösjös aturlia utflöde. I sambad med urbaiseri, villabebyelse mm i området, har dock bäcks övre delar iom tillriisområdet kulverterats. Som fiskevårdsåtärd bör möjlihet att aläa våtmark vid bäcks myi i Edsvik udersökas. I övrit bedöms ite Berdalsbäck vara ett kostadseffektivt objekt för fiskevård. Edsbersbäck Edsbersbäck är mycket rud och ca 150 m lå bäck som rier om parkmiljö vid Edsbers slott. Bäck får sitt vatt ifrå rudvattkälla i parks övre del. Vattdraet har mycket od vattkvalité och hyser flertalet ovalia isektsarter som trivs i det kallare vattet. Edsbersbäck har restaurerats om att st och rus lats ut på bott. Stora mäder havsöri har satt ut i Edsbersbäck, verksamhet som det i da fiskevårdspla helt avråds ifrå (se fiskutsättiar). Edsbersbäck bedöms ite vara ett kostadseffektivt objekt för fiskevård då vattföri är lå och bäcks djup för litet. Lå vattföri, i kombiatio med rut vatt, ör Edsbersbäck svårutyttjad för fisk

10 Problembild och påverka Brist på lek- och uppxtområd Flera studier i Edsvik visar att rekryteri av ädda m äv av abborre fuerar ldit dålit. I fiskyelivteri med sprämetodik (Skarp och Skarp 2007) provfiskades totalt io utvalda och pottiellt oda yelkammare i Edsvik. Av de åtta fiskarter som påträffades som yel hittades ia årsyel av ädda och av abborre återfas bart fyra årsyel. Ivteri som utfördes 2005 (Lidber & Nöbelis 2005) idikerar samma störda rekryteri, ia äddyel och ett låt atal ettåria abborryel fåades på totalt 45 asträiar med ordiska kustöversiktsät. E orsak till de låa yeltäthetera är med stor saolikhet brist på lämplia lek- och uppxtområd vilk till stor del beror på d itsiva mäsklia aktivitet som råder i och omkri havsvik (Skarp & Skarp 2007; Liber & Nöbeli 2005). Vi mäiskor påverkar på flera sätt förutsättiara för fisklek eativt. Edsviks sträder är till stor del exploaterade och vilket jort att sträderas aturlia lek- och uppxtområd försvuit för att ersättas av t ex stlada sträder, småbåtshamar, och bryor. Edsviks aturlia förhållad med förhålladevis få rudområd ör att de förutsättiar som fis för lek- och uppxt reda frå börja är asträda. Förutom att Edsviks så viktia aturlia sträder påverkas fysiskt av mäiskas aktiviteter, påverkar vi troli äv fisks lek- och uppxtmöjliheter idirekt om t ex båttrafik och itsivt sportfiske. Kosekvsera av exploateri av Edsviks sträder, Edsviks itsiva båttrafik, populäritet som sportfiskevatt och ärhet till bebyelse beskrivs ärmare eda. Uta mer iåde detaljstudier är det svårt att direkt avöra orsakera till d dålia rekryteri iom kustområdet. Bevarade, restaurerade och yskapade av lekplatser i sötvattsmiljö (tillflöd) bedöms dock vara ett effektivt fiskevårdsförsla iom Edsviks avriisområde och beskrivs ärmare uder Åtärder. Bra uppxtmiljöer för fisk Varmvattarter som ös, ädda, abborre och mört, föredrar ruda, skyddade miljöer med lå vattomsätti och däriom tidi upprmi på vår vilket er oda betielser för lek. E mycket vikti faktor utöver tidiare ämda faktorer är förekomst av veetatio. Måa varmvattarter är starkt kuta till veetatio och d utyttjas både som leksubstrat och som skydd för de ykläckta yl (se Bilaa 2. Temperatur- och veetatioskrav för juvila fiskarter). Gruda vikar, kustmyade vattdra och ärliade våtmarker har visat si ha od pottial som lek- och uppxtmiljöer, både för sötsvattlevade och havslevade fisk. Dessa miljöer vilka är skyddade mot större våpåverka har od äristillå och tillsammas med skyddade xtlihet rms vattet upp sabbt uder vår och försommar vilket tillåter hö produktio. Mycket forski tyder på hur viktia dessa skyddade miljöer är för kustfiskpopulatioeras reproduktio (Karås 1996a; Karås 1996b; Karås 1999; Sadström 2003) m mäsklia störiar har påverkat dessa rekryterismiljöers kvalitet eativt. Edsvik har som tidiare ämts sju sötvattstillflöd av vilka iet bedöms fuera tillfredsställade som reproduktioslokal. I Tidbecks (2009) aturrdesivteri belyses att samtlia vattdra påverkas av mäskli störi där de två största vattdra Ielbäck och Noraträskå har defiitiva vadrishider direkt vid myiara. D mäsklia påverka har äv lett till att vattföri i måa av vattdra varierar kraftit, jämfört med ett opåverkat system. Uder torra perioder ka flöda vara obefitlia eller mycket låa meda de blir mycket höa i sambad med sösmälti eller ederbörd. Därav föreslås att arbete ileds med att restaurera, återskapa och yaläa sötvattsområd som Edsviks bräckvattlevade sötvattsfiskar ka leka i. För mer iformatio om våtmarker, se Bilaa 3. Våtmarker. Svea och Britt-Marie Ask metar vid Ladsora, 1940-tal. Foto Gösta Ask

11 Exploateri av Edsviks sträder Edsvik är utsatt för stor exploaterispåverka där d aturlia strad på måa platser har ersatts av stradtomter, promadstiar, sadsträder och ivalliar av vattivå. I aturrdesivteri av sjöstradzo i Edsvik fa Tidbeck (2009) 14 alada badplatser och upp till 123 midre båtbryor varav 14 som kude klassas som småbåtshamar. Detta måste ses som stor påverka i ett så litet område. De skilda effektera frå da typ av irepp behöver ite e åo betydade påverka m sammataet blir effektera till slut stora. De effekter som ka ses vid stradexploateri är exempelvis miskad mäd död ved i vattet, miskad mäd av övervatts- och udervattsveetatio samt ökad mäd av fisedimt. De förädrade förutsättiara beror mycket på stradäaras estetiska preferser där veetatio och död ved ite passar i i stradbild och tas bort m äv på att stradzo ofta fysiskt förädras av irepp som stsätti eller ivalli. Edsviks stradszo är till största del påverkad av mäiska eftersom d lier i asluti till större bostadsområd med måa stradtomter. Da stora förlust av livsmiljöer påverkar med stor saolikhet sål fiskpopulatioer som adra oraismrupper mycket eativt. Det optimala, m ästitill omöjlia, vore att få stradzo så lik ursprustillstådet som möjlit. Istället föreslås kombiatio av biotopvårdsåtärder och iformatiosisatser för att förebya vidare exploaterisskador och kompsera för de skador som reda har skett. Tabell i bilaa 4, Effekter av stradzos exploateri, beskriver skillader i opåverkade och exploaterade stradzoer. Två områd i Edsvik, utaför Nora träskå och Ielbäck är särskilt skyddsrda vattområd då de har bäst förutsättiar i hela Edsvik för fiskars lek och uppxt. Dessa områd, utmärkta med röda pukter, samt sträderas ideli i fiskevårdsklasser fis i karta eda. Båttrafiks påverka på fiskbeståd Med take på att det i Edsvik fis stor mäd båtbryor, varav 14 klassas som småbåtshamar (se stycket ova), ka kostateras att båttrafik i Edsvik är omfattade. Merpart av dessa båtar är motorbåtar och båttrafik är uder hela båtsäso (maj-september) tät. Hastihetsberäsiar fis i hela Edsvik, på 8 kop och i vissa delar 5 kop. Det fis ia fredade områd i Edsvik vilket betyder att båttrafik är tillåt i hela vik. Båttrafik påverkar fisk eativt om mäder av faktorer och resultatet av tät båttrafik ka ses om förädrad utbredi och artsammasätti av veetatio. Ökad erosio av stradremsor, förädrad temperaturprofil i vattmassa samt svallvåor har direkt påverka på fisk. Svallvåor ka t ex leda till att ykläckta och rudlevade yel riskerar att spolas upp på lad (Sadström et al. 2003). De för fiskara så viktia vattxtera skadas dels direkt om fysisk kotakt med propellrar, skrov och ökad våexpoeri (svallvåor) dels idirekt om ökad rumlihet, sedimtatio och förädrad bottsammasätti. Starka vattströmmar mot bott, som skapas av båttrafik, ka riva upp stora mäder sedimt och på så vis ädra bottaras utsed (se Bilaa 2. Temperatur- och veetatioskrav för juvila fiskarter). Åtärder för att miska båtrafiks påverka är därför aeläa i Edsvik och beskrivs ärmare uder Åtärder, båtrafik. Edsviks ordstra strad sedd frå Edsbers slott. De låa sträckora av stsatta sträder läs Edsviks kater har lett till krafti miski av aturlia stradmiljöer vilket orsakar miskad bioloisk måfald i hela havsvik. Åtärder som aläi av risvasar och våtmarker föreslås som kompsatio för stsättis homoiseri. Foto: Tobias Frästam 20 21

12 Fiskevårdsklassade stradzoer i Edsvik Fiskevårdsklass ID X 1 Y 1 X 2 Y 2 Amärki Reda exploaterat område Skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Reda exploaterat område Skyddsområde för Nissöa, skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Området är reda exploaterat m är skyddsrt som uppxtlokal för fisk då fiskevårdsåtärder plaeras i Noraträskå Skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk, speciellt skyddsrt då fiskevårdsåtärder plaeras i Nora träsk Området är reda exploaterat m är skyddsrt som uppxtlokal för fisk då fiskevårdsåtärder plaeras i Noraträskå Skyddsområde för Nissöa, skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Reda exploaterat område Skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Skyddsrd och för Edsvik speciell miljö Skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Reda exploaterat område Skyddsområde för Nissöa, skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Reda exploaterat område Skyddsrd övervattsveetatio Ej prioriterat område ur fiskevårdssypukt Skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Skyddsrt område då det lier emella två prioriterade sträckor Skyddsområde för Nissöa, skyddsrt lek- och uppxtområde för fisk Skyddsrt område Klass 1 (rö) iebär att helt avråda frå utökad exploateri eller verksamheter då dessa miljöer är av hösta prioritet för Edsviks fiskar. Klass 2 (blå) aer områd vilka ka täkas vara viktia för fisk m som reda är utsatta för hö störisrad, vidare exploateri eller verksamheter som ka störa ekoloi avråds iom dessa områd. Klass 3 (rosa) aer reda höt exploaterade områd eller områd som ite bedöms vara de viktiaste lek- och uppxtmiljöera för fisk. Numreri frå 1 till 20 på karta motsvarar ID-ummer i tabell

13 Höt fisketryck Fisketrycket i Edsvik ka beskrivas som höt. Elit provfisket som utfördes 2005 (Lidber och Nöbeli) var adel fiskätade abborre lå vilket tyder på ett höt fisketryck. För att kua å vidare med detta ataade och föreslå åtärder som ka miska kosekvsera av ett evtuellt för itsivt fiske behövs mer uderlasmaterial. Åtärdsförsla för hur detta ska å till beskrivs ärmare uder Åtärder, releri av sportfisket. Överödi Flera studier har visat att xt- och djurlivet, bl a fiskbestådet, i Edsvik i stort sett är beräsat till de översta 6 metrara av vattmassa. Uder da räs (språskikt) är syrehaltera ofta mycket låa och vissa delar av bott är till och med helt syrefri. Edsviks aturlit ärisrika tillståd i kombiatio med stor belasti frå omivade tätbebyda marker samt stor adel larad äri i bottsedimt, pa orade utsläpp av avloppsvatt fram till slutet av 1960-talet, har resulterat i att Edsvik är kraftit överödd. Da larade äri friörs till vattmassa i stor rad pa att d syrefria miljö vid bottara startar kemisk process vilket friör fosfor. Edsviks hydroloiska förhållad, med få aturlia tillflöd samt ett temperaturspråskikt på ca 6 m som hidrar ombladi av yt- och bottvatt, påverkar syreförhållada eativt. Höstombladi är d da tid uder året då Edsviks bottvatt byts ut. Skikti ör att syrebrist uppstår i bottvattet. Edsviks aturlia tillflöd har påverkats uder års lopp om sjösäki, utdiki samt att vattdra rätats ut eller kulverterats. Detta har försämrat vattdras förmåa att ra vattet frå ärisäm och adra partiklar, ia vattet myar i Edsvik. Da deraderi av de tillriade vattdra har äv fått stora följder för fiskpopulatioera vilka är berode av vattdra som lekoch uppxtområd. För mer iformatio av överödis effekter, se Bilaa 5. Överödi. Överödis påverka på xt- och djurliv Edsviks ekoloiska status är klassificerad som otillfredsställade med aledi av överödissituatio och miljömålet är att uppå od ekoloisk status till Överödi verkar på måa sätt direkt eativt mot måa av viks oraismrupper där d försämrade vattkvalitet med låa syrehalter medför miskad artrikedom och störd artsammasätti. Detta iebär skev rumsli fördeli av vattxter, bottlevade djur och fisk (Skarp och Skarp 2007; Huoo 2005; Wibjör och Hallé 2006). Ett alltför stort utta eller för lit mäd av rovfiskar har visat si kua e problem med överödi då d miskade predatio frå rovfisk och/eller ökad ärishalt ka leda till att populatioer av karpfiskar (zooplaktoätade fisk) tillxer kraftit (Meher et al. 2004; Brömark och Hasso 2006; Klems Eriksso 2009). Karpfiskaras predatio på zooplakto ör att biomassa av xtplakto ökar, i förhållade till zooplakto. D ökade mäd xtplakto ör vattet rumliare, slår ut udervattsveetatio och ka orsaka alblomiar med syrefria bottar som följd. D ökade mäd karpfiskar späder på överödiseffektera ytterliare om krafti resuspsio av bottsedimtet vid födosök vilket friör ärisäm och partiklar till vattpelar (Brömark och Hasso 2006). Sammataet är vikti slutsats att livskraftia beståd av rovfisk har stor betydelse för överödis effekt och vattkvalitet i våra kustområd. För att miska överödi och de eativa effekter da har på fisksamhället i Edsvik föreslås rad åtärder vilka beskrivs ärmare uder Åtärder, Överödi. För mer iformatio om överödis effekter, se Bilaa 5. Överödi. Påverka på vattxter Wibjör och Hallé ivterade vattxter vid elva olika lokaler i Edsvik och fa att sål artrikedom som utbredi av vattxter i djupled var mycket lå. I stort sett återfas bart xtlihet frå d ruda stradzo och till tre meters djup. Udersöki visade äv att bottara rut om i vik och framförallt iom djupare partier, till stor del bestod av fiare sedimt där syreförhållada kude atas vara mycket dålia. Bottar föriftade av svavelte kude äv urskiljas. Udervattsveetatios miski beror på att vattxtera kokurreras ut xtplakto i d fria vattmassa. Dessa hidrar solljuset frå att å er till d bottrotade xtlihet. De låa täthetera av vattveetatio är mycket eativt för måa av de fiskarter som ädda, abborre och karpfisk vilka är berode av vattveetatio för lyckad lek (se Bilaa 2. Temperatur- och veetatioskrav för juvila fiskar. Påverka på bottlevade djur Att Edsviks syrehalter uder stor del av året ka vara låa, till helt förbrukade bekräftas äv i rapporter av Huoo (2005 och 2008) där resultat frå vattkemiska provtaiar och bottfauaudersökiar presteras. Huoos udersöki 2005 visar på domias av syretålia arter/ taxa av bottlevade djur med d slutlia bedömi att artsamhället är utsatt för stora miljöstöriar i form av överödi. Påverka på fisk I provfiskeudersöki med kustöversiktsät, utförd i september måad av Lidber och Nöbeli 2005, uppmättes mycket låa syrehalter i Edsvik på djup mer ä fem meter. De låa syrehaltera på djupare vatt avspelade si äv i fåst i de ät som fiskades i djupzo. Mycket lite fisk förekom här. Provfiskeresultatet visade erellt att Edsviks fiskbeståd var kraftit påverkat av d höa ärsaltstillå där sål totalvikt som artfördeli tydde på hö ärisbelasti. Fåst i Edsvik utjordes främst av abborre och mört där mört domierade atalsmässit meda abborre domierade viktmässit. Det stora atalet mört idikerar att Edsvik är påverkad av höa ärisivåer. Mäd fiskätade abborre, vilk ads som idikator på fisksamhällets rikedom, utjorde markat midre adel av fåst (15 %) jämfört med adra kustområd i Östersjö (30 %). Detta beror troli på ett höt fisketryck kombierat med d skeva artfördeli som hö ärsaltsbelasti medför. Fiskbestådet består av dels rovfiskar såsom ädda och abborre, dels zooplaktoätade karpfiskar, till exempel mört. För ett stabilt fisksamhälle krävs att förhålladet mella dessa två rupper är i balas

14 Prioriteri av åtärder Prioritetsordi för åtärder föreslaa i fiskevårdspla. Åtärder med prioritet 1 bör utföras iom 2-årsperiod och åtärder med prioritet 2 bör utföras iom 5-årsperiod. Placeri av risvasar i Edsvik Prioritet Åtärd Hävisi 1 Fria vadrisar till Noraträsk 1 Fria vadrisar i Ielbäck Skydd av utpekade rdefulla områd vid exploateri Båttrafiksförbud vid Kaiholm Risvasar vid Kasbytorpsvik, Rådavik, Kaiholm, Ulriksdals slott, Borvik Båttrafiksförbud vid Kaiholm, iformatiosisats kri exploaterispåverka 1 Iformatiosisatser kri båttrafiks påverka 1 Åtärder för att miska överödi i Edsvik 1 Iformatiosisatser 2 Risvasar vid Jufruholm, Berdal, Mörbyvik, Bor, Edsber 2 Biotopvård i Ielbäck 2 2 Aläade av våtmark i Berdalsbäck Uppfölji av omföra fiskevårdsåtärder för att utrdera Uppfölji av omförda fiskevårdsåtärder för att utrdera Risvasar Tabell eda och karta till höer visar positioera för de föreslaa risavasara i Edsvik. Lokalam X Y Amärki Väst jufruholm Lå båttrafik Berdal Sötvattstillflöde, i båttrafik Borvik Sötvattstillflöde, oda ekoloiska förutsättiar Kasbytorpsvik, söderd Lå expoerisrad Rådavik, orrd Lå expoerisrad Kaiholm, st Lå expoerisrad Ulriksdalsslott Lå expoerisrad, sötvattstillflöde Mörbyvik E av få lämplia platser i detta område Bor st Edsber E av få lämplia platser i detta område Sötvattstillflöde, lå båttrafik 26 27

15 Biotopvård i tillriade vattdra Nora träskå Nora träsk och Noraträskå bör ses som det mest prioriterade fiskevårdsprojektet kri hela Edsvik. Nora träsk, samt hela Noraträskå, har med si riklia udervattsveetatio mycket oda förutsättiar att utöra mycket lämplit lek- och uppxt område för måa fiskarter t.ex. ädda och olika karpfiskar. För att kua yttja dessa områd för lek- och uppxt behöver fria vadrisar skapas om ett atal fysiska åtärder och ås framtida fuktio säkras om skötselpla med bl a rsisavisiar Skapa omlöp/fisktrappa vilket tillåter fria vadrisar för sål stora som midre fiskarter över dämmet upp till Noraträsk. Åtärda aller vid trummor strax edströms Noraträsk. Skapa djupare fåra mella d edersta bro i Noraträskå och Edsvik om att valla i ås kater med star skapa djupare åfåra i vik. Ett större vattdjup i myi vore positivt för vadri av större fiskarter. Ta fram skötselpla för vattdraet som säkerställer rätt mäd veetatio samt fria vadrisar i form av omlöp och trumma uder vårmåadera då målartera ädda och olika karpfiskar har sia lekperioder. Provfiske efter utvadrade yel samt uppvadrade lekfisk för att utrdera omförda fiskevårdsåtärd. Udersöka möjlihetera för fisk att å äu höre upp i systemet. Dämmet i Ielbäcks myi vid Ulriksdals slott. Ett färdit försla på hur fisk skulle kua aläas fis framtaet av Stockholms Stad. E fisk vid Ielbäcks myi är ett mycket prioriterat fiskevårdsobjekt i Edsvik. Foto: Tobias Frästam Nora träskå. Dämmet utör ida ett defiitivt vadrishider för de flesta fiskarter upp till Noraträsk. E y fisk upp till våtmark bör ses över omåde. Detta är defiitivt av de mest prioriterade fiskevårdsåtärdera i hela Edsvik då avkasti frå ett ytt rekryterisområde skulle kua vara orm. Noraträskå sedd strax edströms Nora träsk där å passerar om två trummor. Trummora är på uppströmssida avspärrade med ett aller vilket omöjliör miratio av större fiskarter som ädda och id. Problemet ka kelt åtärdas. Foto: Tobias Frästam Ielbäck Skapa fria vadrisar för fisk och adra oraismer upp till Säbysjö Platera beskuade katzo för att hidra ixi av vattdraet Förstärk pottiella leklokaler på sträcka frå Ulriksdal slott till Sörtorp om att läa ut rus på bott Skapa stådplatser om stutläi vid Sörtorp Säkra vattkvalitet i Ielbäck om krav på davatthateri frå omivade exploateriar Fortsätt trya vatttillå Ielbäck är mest käd för si förekomst av röli (Barbatula barbatula) vilk är d da käda populatio av fiskart i hela Stockholms lä. Vid bäcks myi ära Ulriksdals slott fis ett dämme, vilket utör ett defiitivt vadrishider för samtlia fiskarter. Ielbäck skulle säkerli utyttjas som lek- och uppxtlokal för flera av de fiskarter som fis i Edsvik, iklusive issöa, ifall fisktrappa alades. Utöver fria vadrisar föreslås förstärkiar på befitlia och pottiella lekplatser samt åtärder för att trya od vattkvalitet. För mer detaljerad beskrivi av fiskevårdsåtärder se fiskevårdspla för Stockholms lä (Adersso et al. 2007) Berdalsbäck Som fiskevårdsåtärd bör möjlihet att aläa våtmark vid bäcks myi i Edsvik udersökas. I övrit bedöms ite Berdalsbäck vara ett kostadseffektivt objekt för fiskevård

16 Häsy vid exploateri av Edsviks sträder Exploateri av Edsviks sträder ska utå ifrå områdets aturrd och behov av skydd. Bevara Edsviks rdefulla udervattsveetatio, blad aat om iformatiosisatser, för utförliare beskrivi se åtärdsförsla, Iformatio. Edsviks mest skyddsrda områd redovisas i karta på sida 25. Stradzo har delats i i tre olika klasser utifrå de aturrd som fis i området. Häsy till dessa aturrd bör tas vid varje y pla för exploateri i Edsviks stradära lä. Ny exploateri eller verksamheter som ka täkas påverka d rådade miljö eativt bör helt udvikas iom områda tillhörade skyddsklass 1. Ny exploateri och ya verksamheter bör plaeras till områd med skyddsklass 3 för att udvika koflikter med fiskevård. Tabell på sida 24 visar de fiskevårdsklassade stradzoeras exakta positioer. Utsätti av risvasar. Oll o v Sl å b ä r s v. st. 262 e Klöverv. Klockarå St stu p et e - ta e s i i bla d s v ä i ev K Kl u e lfv i ä Go a er ä s Trafikplats Sörtorp d er a d Kaiholm Lu i str Sjö v Gr ba ack sv. rp lt o t So s Kl v. d ks v. i S eto s Fi vid sv. Kommuräser Li r. Åke ac v ä ka v ä K ev Varp r. ta Förbud för motorbåtar 1/5-30/9 S k o s d a v ä ät b s e va r ä e R st. r Kl s t i e t ev B åts m a s v. o s v. ck Uda ö s t i ba r- Jäa b acke as ru la Ed Ekp la Klo o r S ä v r e Ekb ac Sy ti Rådapla s ad d as Parkprom o ra s tra l v ä r. e rik va ck- K K äl Ros G v ä Lå lb e es fra cke ba k Vå r d Silver bäck e s e t N Li v. e he Blac d- ltte r. kr k ar N äc K lo c N o r a å Nora tor ä Nora v ä träsk v ä sv rds Häs t h a s Est. rs å dv. rd te ks e ac rr kb el ms M o as ti r Få B lo E ck Ed v. s l. Bo ba V alls v B ra ta s S t. i N äs r ä s e l s d OxelTed pla Gärdestads plats y Sk j V i sv ä e tv He G s e ä s d i cke p ar k ma a G ra t i s o m K var rom K ass Ett totalt förbud mot motorbåtstrafik vid Kaiholms södra udde samt hastihetsberäsi på ruda områd i Edsvik bör iföras. Utöver detta bör iformatioskampaj till ärbode och sv båtklubbar om vikt av lu köri ik sv. på rut vatt omföras. Det totala förbudet mot motorbåtstrafik motiveras på rud av att veetatiosytora i vattvi ks v. et söder om Kaiholm är ett viktit rekryterisområde (Skarp & Skarp 2007; Edsvik med flera) och att d etlia farled år öster om Kaiholm. I dasläet är båttrafik söder om Kaiholm, om sudet, tidivs stor och har stor påverka på veetatios- och fisksamhället. Det är av största vikt att miimera körskadora frå båtar på de platser i Edsvik där det är möjlit i syfte att öka aturrda. Su bo er v. - v. ru ö ä Fu k ilje s R Bald e ä ra v ä S ät tv ä sba sv ik s Va ss eu rs v ä S - dp B jö r st. Lilje Ör Sk o - ik s stra da ls ä e ar ö v s Åsev ä id tb o v. v. Skosviks pla Ös ha Rober tsv el rad Sk o s allé ik s D a terv Ås p la e Had v ä ar ks e t sp v. s R ä vi T S A Kv äs s V o ev. Sk s v. rr st ä K ev i e str 170 Mörbyvik S ä s ti l ä ttstr Slo v. rds då Ielbäck sa Slott llé 31 Ö v erj 30 Iföra förbud mot motorbåtstrafik söder om Kaiholm (lij Kaiholms södra udde udd på fastladet söder om Kaiholm). Ed Iföra fartberäsi, förslasvis 5 kop, på de rdefulla områd i Edsvik där djupet sv ik s v. uderstier 3 m. Iformatiosisatser till ärbode och båtklubbar om vikt av lu köri på rut vatt. Sl Risvase vid Råda Miska båttrafiks påverka s Då mäd död ved och veetatio miskar i stradzo i takt med att exploateri ökar ases risvasar vara mycket positiv åtärd för fiskbeståd då risvasara får miljö att mer lika ursprustillstådet (Jis et al. 2003, Christs et al. 1996). Risvasar är bämi för olika kostruktioer som bys samma av xtmaterial som t ex ris, störar, rar och är ammal beprövad metod. Förr var det mycket valit med risvasar, det var ett självklart sätt för att öka beståd av abborre och ädda speciellt i de mara skossjöara. Då fas det risvasar överallt, måa i varje sjö. Risvasar fuerar som lek- och uppxtplats för fisk. Dels är de substrat för romm att fästa på, dels är risvasar ett bra skydd för rom och yel (utdra frå skärårdsstiftelss webbsida, Flera projekt med syfte att aläa risvasar påår i läet, t ex driver Skärårdsstiftels i samarbete med Stockholms Stad ett såda projekt. De tio risvasar som föreslås i Edsvik har ivits olika prioritet berode på vilk effekt de atas uppå. Aläadet av risvasar är förhålladevis billi och kel åtärd att utföra. Resultat av risvasar som fiskeåtärd behöver följas upp för att kua påvisa de effekter som de har på fiskbestådet. Därför föreslås äv uppfölji av alada risvasar i Edsvik. Specialkort över Edsvik. Rättat till och med Sjöfartsverket tillståd r Li Utsätti av tio styck risvasar i Edsvik med efterföljade utrderi. För placeri se karta x eda samt bilaa x för koordiater

17 Sportfiskets påverka Utreda hur uttaet av fisk i Edsvik ser ut för att ada som uderla i arbetet att bedöma behovet av evtuella restriktioer för sportfisket i Edsvik. Provfisk i Edsvik tyder på att reyteri av t ex aborre är störd, troli på rud av ett för stort fiskeutta av abborre som ite är kösmo. Kuskapera om hur sportfisket ser ut och vilket utta som sker, behöver utredas vidare ia evtuella åtärder ka förslås. Miska överödi Ett låsiktit miljömålsarbete mot miski av äristillförsel. Ta fram detaljerad ärsaltsbudet för hela Edsviks avriisområde samt kokreta försla kri hur äristillförsel ka miskas maximalt. Total översy av rådade davatthateri. E sträva bör varavara att återskapa d aturlia vattbalas i avriisområdet om ifiltratio och udvika direktavledi om davatt tular. Belasti frå avriade davatt till Edsvik bör miskas om aläadet av våtmarker. Edsvik Vattsamverka har tait fram Guide för davatthateri för avriisområdet. Iformatiosisatser Ta fram kommuikatiospla för att förakra fiskevårdspla hos målrupper som båt-, fiskeitresserade och adra verksamhetsutövare, ivåare i allmähet och ärbode i syerhet, Edsvikkommueras olika förvaltiar samt lässtyrels och adra mydiheter. E förståelse för Edsviks problem och behov av åtärder är förutsätti vid tillstådsprövi i d kommuala verksamhet. Mycket av de skador som uppstår vid Edsviks sträder till exempel i sambad med exploateri beror på okuskap om aturvård. Dessa ka till stor del udvikas med rätt iformatiosisatser. För att sprida fiskevårdspla i största möjlia må föreslås riktad iformatio till berörda hushåll läs Edsviks sträder, båtklubbar samt fiskeföriar med flera. E rekommdatio är att i mer vattveetatio bör röjas i eller kri Edsvik så läe det ite rör si om till exempel vass som vuxit si för tät på rud av överödi. Referser Adersso C. H., Östlud L., Sadström O Fiskevårdspla för Stockholms lä. Avdeli för reioal utveckli, Lässtyrels i Stockholms lä. ISBN Brömark C. och Hasso L-A. Biomaipulatio - The bioloy of lakes ad pods 2006, Carlsso S-Å., Edsvik, Fosfor i vatt och sedimt Rapport av Vattresurs Christs D. L., Herwi B. J., Schidler D. E. Och Carpter S. R Impacts of lakeshore residtial developmt o coarse woody debris i orth temperate lakes. Ecoloical Applicatios 6: Hidar K, Ryma N, Utter FM (1991) Getic effects of cultured fish o atural fish populatios. Caadia Joural of Fisheries ad Aquatic Scices, 48, 945Ð957. Huoo R., Bottfauaudersöki i Edsvik maj Rapport av Yoldia Eviromtal Cosulti AB Huoo R. Miljökotrollproram i Edsvik , Rapport av Yoldia Eviromtal Cosulti AB Lidber P., Nöbeli F. Edsvik Fiskeribioloisk udersöki E rapport av Aquaresurs & Huskvara Ekoloi Jis M. J., Bozek M. A., Hatzbeler G. R., Emmos E. E., Stas D. M., Cumulative Effects of Icremtal Shorelie Habitat Modificatio o Fish Assemblaes i North Temperate Lakes. North America Joural of Fisheries Maaemt 19:18-27, Jis M. J., Emmos E. E., Hatzbeler G. R., Edwards C. Och Bozek M. A Is littoral habitat affected by residtial developmt ad laduse i watersheds of Wiscosi lakes? Lake ad Reserv. Maae. 19(3): Ljur L., Sadström A., Johasso G., Sudblad G., Karås P., Rekryterisproblem hos Östersjös kustfiskbeståd. Fiskeriverket iformerar, Fifo 2005:5. Karås P Rekryterismiljöer för kustbeståd av abborre, ädda och ös. Fiskeriverket rapport (1999) 6: Karås P. 1996a. Recruitmt of perch (Peca fluviatilis L.) from Baltic coastal waters. Arch. Hydrobiol. 138: Karås P. 1996b. Basic abiotic coditios of perch (Perca fluviatilis L.) you-of-the-year i the Gulf of Bothia. A. Zool. Fici 33: Klems Eriksso B. 2009, Ljur L., Sadström A., Johasso G., Mattila J., Rubach A., Råber S., Sickars M. Declies i predatory fish promote bloom-formi macroalae. Ecoloical Applicatios 19(8): Larm T., vo Scherli M., Acceptabel belasti på sjö Edsvik. Rapport Stockholm , uppdrasummer , SWECO. Marau T. L., Avelallemat S. P., Giehtbrock D., Schram T. S., Ecoloy ad maaemt of orther pike i Wiscosi. Hydroioloia (2008) 601: Meher, T., R. Arlihaus, S. Ber, H. Dörer, L. Jacobs, P. Kasprzak, R. Koschel, T. Schulze, C. Skov, C. Wolter, ad K. Wysujack How to lik biomaipulatio ad sustaiable fisheries maaemt: a step-by-step uidelie for lakes of the Europea temperate zoe. Fisheries Maaemt ad Ecoloy 11: Ruzzate D. E., Has M. M., Meldrup D., Ebert M. K., Stocki impact ad miratio patter i a aadromous brow trout (Salmo trutta) complex: where have all the stocked spawi sea trout oe? Molecular Ecoloy /j X Ryma N, Utter F, Laikre L (1995) Protectio of itraspecific biodiversity of exploited fishes. Reviews i Fish Bioloy ad Fisheries, 5, 417Ð446. Sadström A Restaureri och bevarade av lek- och uppxtområd för kustfiskbeståd. Fifo 2003:3. Sadström A., Klems Eriksso B., Karås P., Isaeus M., Schreiber H. Boati ad Naviatio Activities Ifluce the Recruitmt of Fish i a Baltic Sea Archipelao Area. Ambio Vol. 34, No. 2, March 2005 Skarp A., Skarp. J. Översiktli fiskyelivteri i Edsvik, Stockholms lä E rapport av Skarps Miljötekik Skötselpla Noraträsk. samh%c3%a4llsbyad/sk%c3%b6tselora-tr.pdf [Hämtisdatum ] Tidbeck A-K. Naturrdesivteri, karteri av biotoper i asluti till Edsvik. 2009, Rapport iom LONA Toderski, K., Weiser, S., Ladi, J. & Oscarsso, H Våtmarkasbok Skapade och yttjade av rdefulla våtmarker översikt. Wibjör C., Hallé S., Ivteri av vattxter i Edsvik Rapport av Tå och Såt HB 32 33

18 Bilaor Bilaa 1. Utsätti av fisk Med arumtet att utsätti av mer homoiserad och av atur ej selekterad ofta icke ihemsk populatio av fiskart, ka miska d etiska diversitet iom urspruspopulatio, med följd att lokalt adapterade pooler förädras (Ruzzate et al. 2004, Hidar et al. 1991, Ryma et al. 1995). I studie av Frästam & Klit (uder publiceri, 2010) ivterades lekfiskaras urspru i fem havsöriförade bäckar med vilda beståd av öri i Stockholmsområdet. I tre av de udersökta åara var mer ä fjärdedel av lekfiskara av odlat urspru och i å var så måa som hälft av fiskara odlade. Det förekom alltså ldit stor adel odlad fisk i lekbäckara, vilket är mycket eativt ur etisk populatiossypukt. Utsätti av havsörismolt är förat med relativt höa kostader och varje smolt kostar ca 30 kr. med arumtet att utsätti av mer homoiserad och av atur ej selekterad ofta icke ihemsk populatio av fiskart, ka miska d etiska diversitet iom urspruspopulatio, med följd att lokalt adapterade pooler förädras (Ruzzate et al. 2004, Hidar et al. 1991, Ryma et al. 1995). I studie av Frästam & Klit (uder publiceri, 2010) ivterades lekfiskaras urspru i fem havsöriförade bäckar med vilda beståd av öri i Stockholmsområdet. I tre av de udersökta åara var mer ä fjärdedel av lekfiskara av odlat urspru och i å var så måa som hälft av fiskara odlade. Det förekom alltså ldit stor adel odlad fisk i lekbäckara, vilket är mycket eativt ur etisk populatiossypukt. Utsätti av havsörismolt är förat med relativt höa kostader och varje smolt kostar ca 30 kr. I omsitt har det uder 2000-talet satts ut ca 1700 havsörismolt om året vilket kostat uefär kr per år. Med återfåstfrekvs på mella 1-5 % betyder det att ldit få av dessa fiskar kommer att återfåas. Detta är alltså teoretiskt sett kostadsieffektiv fiskevård, vilk dessutom hotar d etiska måfald hos art öri. Ur ett fiskevårdsperspektiv, där försiktihetspricip bör följas rekommderas därför att utsättiar av havsöri totalt upphör i hela Stockholms skärård och Edsvik, samt att medl istället ivesteras i mer låsiktia fiskevårdsåtärder. Med återfåstfrekvs på mella 1-5 % betyder det att ldit få av dessa fiskar kommer att återfåas. Detta är alltså teoretiskt sett kostadsieffektiv fiskevård, vilk dessutom hotar d etiska måfald hos art öri. Ur ett fiskevårdsperspektiv, där försiktihetspricip bör följas rekommderas därför att utsättiar av havsöri totalt upphör i hela Stockholms skärård och Edsvik, samt att medl istället ivesteras i mer låsiktia fiskevårdsåtärder. Bilaa 2. Temperatur- och veetatioskrav för olika fiskarters yelstadier Neda tabell visar fiskarters olika prefers för temperatur och veetatio. De fiskarter med hö temperatur- och veetatiosprefers drabbas mest av Edsviks överödissituatio och täta båttrafik. Temperatur Veetatios Art Latiskt am prefers* prefers** Abborre Perca fluviatilis hö medel Mört Rutilus rutilus hö stark Löja Alburus alburus hö sva Gädda Esox lucius hö stark Strömmi Clupea harus lå sva Björka Blicca bjoerka hö stark Brax Abramis brama hö stark Storspi Gasterosteus aculeatus lå medel Sarv Scardiius erythropthalmus hö stark Elritsa Phoxius phoxius lå medel Småspi Puitius puitius lå medel Gers Gymocephalus ceruus hö medel Sutare Tica tica hö stark Gös Sader lucioperca hö sva * lå = optimal temperatur för kosumtio < 20 C och optimal temperatur för överlevad av embryo < 10 C. hö = optimal temperatur för kosumtio > 20 C och optimal temperatur för överlevad av embryo > 10 C. ** stark = arter vilka är berode av veetatio som leksubstrat och med både larv- som juvilstadie starkt kuta till veetatio, medel = arter vilka är berode av veetatio som leksubstrat och/eller vilka som är associerade med veetatio uder åot tidit livsstadie, sva = aat leksubstrat ä veetatio och iet berode av veetatio vid åot av de tidia livsstadiera Årtal Plats Atal Ålder Stam 1994 Berdahlsbäck Åva 1995 Edsvik Åva 2000 Edsbersbäck Åva 2001 Edsvik Åva 2003 Edsbersbäck Åva 2004 Edsbersbäck Åva 2005 Edsbersbäck Åva 2006 Edsbersbäck Åva 2007 Edsbersbäck Åva 2008 Edsbersbäck Idalsälv 2009 Edsbersbäck Åva/Spjutsud Tabell aer de utsättiar av fisk som jorts i Edsvik frå 1994 till Ebart öri har satts ut och huvuddel har varit av Åva stam

19 Bilaa 3, Våtmarker och dammar Uder de saste 150 år har stor adel av Sveries våtmarker försvuit på rud av utdikiar i skos- och jordbruksområd. Detta har medfört att avriade vattdra för ut stora mäder ärisäm till kust och hav vilket leder till överödi och i förläi alblomi och syrefria bottar. Flertalet xt- och djurarter vilka varit kuta till våtmarksområda har miskat drastiskt eller försvuit då deras aturlia habitat förstörts. Vissa oraismrupper har drabbats rre ä adra och det djurliv som påverkats mest är bl.a. fålar, roddjur, isekter och fisk. Hur pass effektiv riseffekt våtmark har bestäms till stor del av var och hur våtmark aläs (Greppa äri 2005a). E l placerad och fuerade våtmark ka reducera upp till 1 to kve/ ha/år-1 m alad våtmark har oftast avsert läre effektivitet och rar i omsitt midre ä 100 k kve/ha/år-1 (Toderski, Daielsso, 2004). D avsert läre riseffekt beror ofta på felakti placeri och/eller brister i aläi och skötsel. Det fis måa olika typer av våtmarker med varierade fuktio och utsede. De valiaste typera är dammkostruktioer (kostat vattspeel) och översmisvåtmarker (periodisk vattspeel). Just översmisvåtmark är ekoloiskt sett mycket rdefull våtmark och kaske d mest eftertraktade våtmark vad det äller fiskreproduktio. Våtmark rar vattet frå äri om tre huvudsaklia ste, ditrifikatio, sedimtatio och uppta i veetatio. Uder veetatiosperiod tar veetatio upp ärisäm som till viss del laras i biomassa. På höst då xtera bryts ed återår mycket äri till vattmassa m berode på om xtera är ettåria (auella) eller fleråria (pera) förs olika mycket äri tillbaka. Auella xter har större ärispåverka då de ite larar äri, meda pera xter larar stora delar av äri i rotsystemet för adi till kommade års xtsäso. Vill ma optimera ärisfået i våtmark ka ma skörda xtera ia de bryts ed på höst. (Toderski et al. 2002) Växtera har äv betydade roll i våtmark som ytförstorade substrat för de bakterier som utför itrifkatios- och ditrifikatiosprocesser. I ditrifikatiosprocesser tar bakterier upp itrat och omvadlar detta till kvas som diffuderar till atmosfär. Våtmarker utför äv betydade sedimtatio av partikelbudet fosfor som tillåts sjuka till bott och sedimtera. Sedimtatio ökar ifall det fis rikli veetatio vilk ä mer bromsar upp vattet och tillåter partiklara att sjuka till bott. För att uppå od riseffekt i våtmark vad äller ärisrettio krävs alltså rud översiliszo där ditrifikatio och uppta av fosfor och kve i xter ka ske samt lu djupare del där partikelbud fosfor ka sedimtera. För att d bioloiska måfald skall bli så hö som möjlit i våtmark eller damm bör hetero miljö eftersträvas. Detta iebär att ma vid aläadet varierar botttoporafi, kateras luti och i allmähet försöker eftersträva så aturli miljö som möjlit. I översmisvåtmark är det äv viktit att ma eftersträvar att följa de aturlia förädriara i vattståd över året. De kustära våtmarkera har stor betydelse som lek- och uppxtlokaler för de lokala fiskbeståd i havet. Bilaa 4, Effekter av stradzos exploateri Tabell visar skilladera mella stradtypera opåverkad (aturli stradzo), stsatt (stradzo modifierad om stsätti) och ivallad (stradzo där stradzo fyllts upp och vall byts upp mot vattet) i 17 st olika sjöar i Wiscosi, USA. Ma ser tydlit hur mäd död ved, förekomst av veetatio och förädriar i djup förädras då stradremsa påverkas av mäsklia aktiviteter. Alla variabler skiljer si siifikat mella stradtypera. Tabell är modifierad ifrå Jis et al De skilda effektera frå av irepp i stradzoer behöver ite e åo betydade påverka m sammataet blir effektera till slut stora (Jis et al. 1999; Jis et al. 2003, Marau et al. 2008). De effekter som ka ses vid stradexploateri är exempelvis miskad mäd död ved i vattet, miskad mäd av övervatts- och udervattsveetatio samt ökad mäd av fisedimt (Jis et al. 2003). De förädrade förutsättiara beror till stor av stradäaras estetiska preferser där veetatio och död ved ite passar i i stradbild och tas bort m äv av att stradzo ofta fysiskt förädras av irepp som stsätti eller ivalli (Jis et al. 2003, Christs et al. 1996). Edsviks stradszo utörs till största del av mäsklit påverkad mark, som lier i asluti till större bostadsområd med måa stradtomter (Tidbeck 2009). Da stora förlust av livsmiljöer påverkar med stor saolikhet sål fiskpopulatioer som adra oraismrupper mycket eativt. Det optimala, m ästitill omöjlia, vore att få stradzo så lik ursprustillstådet som möjlit. Istället föreslås kombiatio av biotopvårdsåtärder och iformatiosisatser för att förebya vidare exploaterisskador och kompsera för de skador som reda har skett. Variabel Opåverkad Stsatt Ivallad Medeldjup (cm) 25,1 33,31 37,5 Flytade makrofyter (%) 10,8 7,4 4,4 Stora bitar av död ved (bitar/plats) 0,74 0,05 0,04 Ett litet vattdjup ökar förutsättiara för fisklek liksom stor adel flytade xter och död ved. Bilaa 5. Överödi Överödi av sjöar och vattdra karaktäriseras av de ökade fosfor- och kvehaltera i vattmassa. Orsak till ökade ärishalter ka ofta vara orat avloppsvatt, läckae ifrå jordbruksmark eller dräeri och räti av vattdra vilket ör att de aturlia risprocessera i vattdra försvier. Överödi i sötvatt sker då d aars för primärproducter, xter och xtplakto, beräsade mäd fosfor i vattmassa ökar. Detta triar kedja av hädelser vilk startar med massiv öki av primärproductera. Växtplakto och vattveetatio ökar ofta i biomassa uder börja av överödi. Fortsätter äristillförsel ka dock udervattsveetatio sabbt slås ut helt av att xtplakto och cyaobakterier blir så talrika att de reducerar mäd ljus som tilllåts petrera er till bott. Detta kokurerar ut bottlevade xtplakto och udervattsxter vilka ite läre ås av solljuset. Domias av xtplakto leder alltså till ett miskat siktdjup och d höa produktio av oraismer resulterar i ökad edbryti av dött oraiskt material på bott. Bakterier som mieraliserar det oraiska materialet förbrukar stora mäder syre vilket leder till miskade syrehalter, och i vissa fall total syrebrist i vattmassa. Detta förstärks kraftit uder sommarstaatio är det fis ett språskikt (vilket..då sjö får två vattmassor med olika temperatur vilka är skiljda frå varadra och där ett mycket litet vattombyte sker) i sjö som hidrar syrerikt ytvatt att blada si med det syrefattiare vattet i det udre skiktet. Da syrebrist i kraftit överödda sjöar resulterar ofta i fiskdöd

20 Iitialt ka fisket påverkas positivt av överödi om att sjös produktio ökar m efterhad som överödi fortår så miskar artrikedom och ett fåtal arter yas. E rupp fiskar som yas särskilt av överödi är cypriider (karpfiskar) vars populatioer ökar meda de mer eftertraktade rovfiskara miskar i atal (Fiur 8; Fiur 9). Rovfiskar som ädda, abborre och öri får svårare att jaa i det rumliare vattet meda fisk som ös ka öka i sål atal som storlek då ös har ett betede och fysioloi som är mer apassad till jakt vid sämre siktförhållad. Karpfiskara som ökar i atal är mycket effektiva predatorer på djurplakto vilket leder till att sål täthet som storlek av djurplaktopopulatioera miskar. D ofta ökade mäd av karpfiskar späder på överödiseffektera om bioturbatio (resuspsio av bottsedimtet vid födosök) då ärisäm och partiklar friörs till vattpelar vilket ä mer ökar turbiditet och tilläliör de ärisäm som sedimterat (Brömark och Hasso 2006). Överödisprocess leder därav till stora skillader i struktur av sjös ekosystem, vilket i si tur miskar möjlihetera för att ada sjö för rekreatio, fiske eller som dricksvattutta. Utveckli av d totala fiskbiomassa och d samtidia miski av adel rovfisk vid ökad produktivitet (överödi). D stora öki av biomassa beror till stor del av utökade beståd av cypriider (karpfiskar) meda d för ekosystemet och för mäiska eftertraktade rovfisk miskar i atal. Fiur baserad på Jeppes et al. (1996) Ökad koctratio av N & P Schematisk bild av överödisprocess i sjö. D ökade mäd ärisäm tilllåter biomassa av xtplakto att öka. Detta ökar sjös produktio av zooplakto o fisk vilket i slutäda ka verka mycket eativt då d ökade edbryti ka skapa syrebrist i sjö. Dålia syrasförhållad leder till situatio där ett fåtal arter domierar och ärishalt är fortsatt hö. Ökad biomassa (alblommi) Ökad mäd zooplakto, ökad mäd fisk Ökad mäd dött oraiskt material, stor edbryti vid bott Försämrade syreförhållad vid bott p..a. edbryti Syrebrist uder språskiktet Syrekrävade fiskarter försvier (salmoider). Bottlevade djur dör. Skräpfisk domierar (mört, brax, ruda) Aaerob edbryti svavelte bildas (iftit) Syrebrist i sedimt, mer fosfat friörs och itrifikatio avstaar (iter ödsli) 38 39