Att leda en förening inom Ledarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leda en förening inom Ledarna"

Transkript

1 Att leda en förening inm Ledarna

2 INNEHÅLL Föreningens rll 3 Styrelsens rll 4 Styrelsens arbete 5 Strategiskt arbete 8 Etik ch förhållningssätt 11 Den demkratiska prcessen 13 Att genmföra möten 15 Exempel på dagrdning 17 Mötesteknisk rdlista 19 Marknadsför föreningen 21 Rekrytera medlemmar 23 Eknmi 24 Föreningar inm Ledarna 26 Litteratur ch webbtips 29 Ledarna augusti

3 Föreningens rll Föreningens grundläggande rll beskrivs i Ledarnas stadgar, föreningens egna stadgar samt i föreningens histria, praxis ch mål fastställda av stämman eller mtsvarande. Ledarna ch föreningarna Ledarna är en demkratiskt uppbyggd medlemsrganisatin med ett tjugtal föreningar. Alla medlemmar i Ledarna ska även tillhöra en förening. Föreningarnas gemensamma uppgift är att svara för medlemmarnas demkratiska inflytande på Ledarnas inriktning ch verksamhet. Föreningarna inm Ledarna har str självständighet med egna stadgar ch beslutande rgan. Stadgarna fastställs av föreningsstämma ch ska gdkännas av Ledarnas förbundsstyrelse. Ledarna erbjuder stöd både i yrkesrllen sm chef ch sm anställd. Chefer ska ha avtal ch villkr sm är avpassade för chefsrllen. Ledarna lyfter ledarskapets betydelse i samhällsdebatten samt erbjuder medlemmarna rådgivning, seminarier ch utbildningsdagar för att stödja dem i sin arbetssituatin. Vid behv stödjer Ledarna medlemmarna i förhandlingar. Föreningarna kmpletterar Ledarnas arbete med utgångspunkt i bransch. Via sin förening får medlemmarna möjligheter att träffa kllegr i branschen ch kan fördjupa sig i ledarskapsfrågr i sin bransch. Föreningen ska driva branschspecifika intressefrågr. I grundstadgar för förening regleras föreningarnas uppgifter: svara för medlemmarnas inflytande i Ledarnas representativa demkrati svara för medlemsinflytande på centrala avtalsförhandlingar via Ledarnas förhandlingsdelegatiner medverka i medlemsrekrytering bevaka bransch- ch verksamhetsspecifika frågr bilda pinin i bransch- ch verksamhetsspecifika frågr samt bedriva bransch- ch verksamhetsspecifika aktiviteter. Föreningen Varje förening frmar sin verksamhet efter Ledarnas stadgar, den egna föreningens stadgar, beslut på stämmr ch medlemsmöten. Även histria, praxis ch styrdkument kan påverka uppgifter ch arbetssätt. Ta reda på ch diskutera 1. Vad står i de första paragraferna i er förenings stadgar m föreningens uppgifter? 2. Finns några andra styrdkument eller beslut sm påverkar uppgifterna? 3. Vilka är föreningens medlemmar ch vad har de gemensamt? 4. Vilken histria har föreningen? - när ch varför bildades föreningen - några viktiga milstlpar - vilka behv fyller föreningen idag 5. Vilka är föreningens mål? 3

4 Styrelsens rll Styrelsens rll är att styra föreningen mellan stämmrna. Det finns lika sätt att se på en styrelses uppgifter. De övergripande uppgifterna för styrelser i företag ch rganisatiner är att vara: Strategiskt styrande Kntrllerande Infrmerande Ledarnas förbundsstyrelse har helt klart dessa huvuduppgifter. Styrelsen ska mellan kngresserna svara för den strategiska styrningen av verksamheten. Man ska kntrllera främst kansliets arbete ch ansvara för att föreningar, företrädare ch medlemmar är infrmerade m verksamheten. Inm en förening är den strategiska ch infrmerande rllen lika påtaglig. Däremt har föreningarna inm Ledarna inte i samma utsträckning en kntrllerande funktin eftersm man själva i str utsträckning har den utförande rllen. I de strategiska frågrna handlar det mera m att förbereda beslut på föreningsstämma eller mtsvarande. Vi återkmmer till de strategiska frågrna på sid 8. I en föreningsstyrelses uppgifter ingår nrmalt följande mera knkreta uppgifter: Diskutera ch besluta i löpande frågr Planera ch kalla till medlemsmöten Genmföra beslut från medlemsmöte Planera ch genmföra utbildningar eller andra medlemsaktiviteter Svara för den eknmiska verksamheten Representera föreningen Skriva verksamhetsberättelse Ta fram förslag till verksamhetsplan ch budget Inm styrelsen har rdförande, kassör, sekreterare ch övriga styrelseledamöter sina skiftande rller. Ordförande leder styrelsemötena ch är sm regel den sm i första hand representerar föreningen utåt. Arbetsrdning Det kan vara lämpligt att reglera sina rller i en arbetsrdning. Denna kan ckså vara ett sätt att dkumentera: Styrelsens uppgifter Ansvar ch beslut: teckningsrätt, attesträtt Ordförandes ch kassörens rller Riktlinjer för verksamhetsberättelse ch eknmisk redvisning Riktlinjer för medlemsinfrmatin Ta reda på ch diskutera 1. Vilka är styrelsens uppgifter i er förening? 2. Har föreningen en skriven arbetsrdning? 3. Vem svarar för vad? -Ordförande, kassör, sekreterare, övriga styrelseledamöter 4. Vem har teckningsrätt ch attesträtt? 5. Vilka krav finns på verksamhetsberättelse ch eknmisk berättelse? 6. Vem tlkar föreningens stadgar? 7. Vilka riktlinjer ch beslut m arvden gäller? 8. Vem ansvarar för infrmatin till medlemmar, Ledarna ch övriga intressenter? Ta gärna kntakt med någn annan förening ch fråga efter arbetsrdning eller riklinjer. Ni hittar kntaktuppgifter under Ledarnas branschföreningar på webben. 4

5 Styrelsens arbete En aktiv styrelse En arbetsplan underlättar för styrelsen att ägna sig åt rätt saker ch i rätt rdning. Arbetsplanen kan innehålla: Antal möten Huvudtema för lika möten, till exempel strategi, budget, mvärld, medlemsaktiviteter Styrelsens möten bör vara förberedda av rdförande, sekreterare ch/eller en mindre grupp. Några dagar före mötet bör det gå ut ett förslag till dagrdning gärna med underlag i större frågr. Till exempel eknmisk uppföljning ch gärna rapprter. Då kan tiden på styrelsemötet mer ägnas åt diskussin ch mindre åt föredragningar. Prtkll från styrelsens arbete är ett sätt att kntrllera vilka beslut sm fattats ch följa upp att de åtgärdats. Nrmalt skriver sekreteraren prtkllen ch de justeras av rdförande. Prtkllen bör skickas eller finnas tillgängliga för alla i styrelsen ch revisrerna. Ett sätt är att lägga ut dem på föreningens webbplats på ledarna.se, sm är tillgänglig för alla medlemmar. En åtgärdslista med ansvarig ch datum är ett bra kmplement till prtkllet. Här kan man även skriva in saker sm ännu inte tagits upp av styrelsen. Nätet ch telefn Alla styrelsebeslut behöver inte tas vid fysiska möten. För att spara tid eller för att sänka möteskstnader kan styrelsen utnyttja ett nätverk eller fatta beslut via telefn. prtkll. Beslut kan fattas genm att styrelseledamöterna var för sig gdkänner förslag. Utan mötesplats kan beslut även fattas genm att styrelsens ledamöter gdkänner ett förslag, sm gått ut via e-pst. På mtsvarande sätt kan beslut tas genm att rdförande ringer samtliga i styrelsen eller genmför ett telefnmöte. Per capsulam sammanträde innebär att en handling med förslag sänds runt till samtliga styrelseledamöter sm var ch en skriver sitt ställningstagande på prtkllet ch skickar vidare till nästa styrelseledamt. Traditinellt sker detta i brevfrm, men givetvis går det även att använda e-pst. Verksamhetsplanering Verksamhetsplaneringen är ett stöd för att få överblick, kunna göra bkningar ch beställningar i tid ch sm underlag för uppföljning av verksamheten. Verksamhetsplaneringen anger vad sm är pririterade mråden det kmmande året. Den ska ta upp pririterade aktiviteter ch en inventering av vilka resurser sm finns att tillgå. När du planerar kan du utgå ifrån resultaten från tidigare verksamhetsplaneringar, föreningens mål ch mvärldsanalys. En verksamhetsplan är i första hand ett arbetsinstrument för styrelsens eget arbete, men är ckså värdefull för att låta medlemmarna få insyn i verksamheten ch för att revisrerna ska kunna följa upp verksamheten. Styrelsen bör ha en virtuell mötesplats, sm man skapar under Frum på ledarna.se. Här kan man dela dkument, diskutera ch även ta beslut. Här är det även lämpligt att lägga styrelsens 5

6 Några viktiga punkter i en förenings verksamhetsplan är: Mål för verksamhetsåret 20XX Planerade medlemsaktiviteter - kppling till mål - tid, plats ch ansvarig för genmförandet Styrelsemöten med datum ch plats Riktlinjer ch frekvens för medlemsinfrmatin Budget Verksamhetsberättelse För varje år ska styrelsen skriva en verksamhetsberättelse sm ska redvisas på föreningsstämman eller mtsvarande. Den bör finnas tillgänglig för alla intresserade medlemmar. Några punkter sm bör finnas med i berättelsen är: Medlemsantal fördelat på kön, eventuella avdelningar ch arbetsmarknadssektr Styrelsens sammansättning ch antal sammanträden Planera ett heldagsmöte i styrelsen för att få tid att tillsammans göra en verksamhetsplan. Ett sätt att få överblick är att göra en årskalender med alla aktiviteter. Aktiviteter, vilka har genmförts ch hur många har deltagit Eknmi med resultaträkning ch bkslut. Om ni vill ha medverkan från Ledarna på någn av era aktiviteter, ta kntakt med föreningskrdinatrn i gd tid. Ta reda på ch diskutera 1. Utnyttja kntaktuppgifter under Föreningar på ledarna.se. Kntakta andra föreningar ch fråga m deras arbetsplan, exempel på åtgärdslista ch verksamhetsplan. 2. Hur kan en arbetsplan se ut inm din styrelse? 3. I vilket sammanhang är det lämpligast med beslutsprtkll eller diskussinsprtkll? 4. Vilka ändringar kan ni göra i er verksamhetsplanering? - stämmer aktiviteterna med föreningens mål - är aktiviteterna intressanta för medlemmarna - framgår det vem sm är ansvarig för respektive aktivitet - år planen realistisk i tid ch pengar 5. Ger föreningens senaste verksamhetsberättelse en medlem en rättvis bild av aktiviteter ch styrelsens arbete? 6

7 Resurspersner för föreningarna inm Ledarnas kansli Varje förening har en föreningskrdinatr sm kntaktpersn till föreningsstyrelsen. Krdinatrerna stödjer föreningarna med mötesadministratin kpplat till föreningsstämmr, årsmöten i förening ch avdelningar samt styrelsemöten. Förenings- ch avdelningsstyrelser sm vill ha medverkan från förbundskansliet på lika typer av möten ska alltid kntakta sin föreningskrdinatr, sm förmedlar kntakt med lämplig specialist. Ytterst avgör cheferna i kanslirganisatinen i vilken mån anställda kan medverka. Ledarnas kansli kan exempelvis ställa upp med specialistkmpetens inm följande mråden: Internatinella frågr Kllektivavtalsfrågr Prcessledning Ledarskapsfrågr Lönesättning Arbetsmiljö Jämställdhet Mångfald Omvärldsbevakning Pensin ch försäkring Medlemsrekrytering Medlemskmmunikatin Mediakntakter 7

8 Strategiskt arbete Styrelsens främsta uppgift är att styra ch rganisera verksamheten så att rganisatinen kan gå från idé till resultat. Strategi handlar m ett mönster av beslut ch handlingar i nutid för att säkra framtida framgång ch ta tillvara möjligheter. Det gäller att ha föreningsidén levande ch frma en strategi för att nå dit. att nå dit tydliga. Styrelsen ska tänka, ställa frågr ch fatta beslut med tre steg i medvetandet: 1. Varför existerar föreningen? 2. Vad vill föreningen uppnå i framtiden? 3. Hur ska föreningen ta sig dit? En enklare bild av strategi är ledstång. Strategi är vad vi gör nu för att säkra den framtida verksamheten. Strategisk planering är den prcess där föreningen skapar en visin för framtiden ch gör stegen Strategi kan liknas vid en ledstång Det vi gör nu för att säkra den framtida verksamheten. Strategi är inte Det var sm det var, tills det blev sm det blev. Det blir sm det blir, när det är sm det är. Det är sm det är, till det blir sm det blir. Faran är att det blir sm det var. Alf Henrikssn Det strategiska perspektivet handlar m ett förhållningsätt där man håller vilja ch visin levande i beslutsfattandet. Det kan ckså finnas skäl att använda ett möte per år eller åtminstne per kngressperid enbart åt strategiska frågr. Vi presenterar på följande sidr två mdeller för att diskutera strategifrågr: 1. Bör Kan Vill analys Vi analyserar visinen, vad vi vill, vår kmpetens ch våra resurser samt vad vi bör göra. 2. SWOT, Strengths - Weaknesses Opprtunities Treats Vi analyserar föreningens styrkr ch svagheter ch jämför dem med de möjligheter ch ht sm den framtida mvärlden kan tänkas bjuda på. Ta reda på ch diskutera 1. Vilka är föreningens strategier för att nå målen? 2. Gör en Bör Kan Vill analys eller en SWOT. Mdeller finns på sidrna

9 Bör Kan Vill analys Behv Mål Bör Vilka behv svarar vi mt? Vill Vad vill vi uppnå? Kan Vilken kmpetens har - var ch en sm individer? - styrelsen sm helhet? Kmpetens/resurser Behv Mål Kmpetens/resurser 9

10 SWOT en strategisk snabbkarta av läget Omvärlden (EU, Sverige, Ledarna, andra fackliga rganisatiner) Möjligheterna Hten Vad händer föreningens medlemmar i framtiden? chefer i branschen Vad händer i mvärlden sm påverkar föreningen? Föreningen Starka sidr Svaga sidr Föreningen sm rganisatin Vad stärker tilltrn från mvärlden? Vad kan stärka misstrn från mvärlden? Föreningens idé ch visin 10

11 Etik ch förhållningssätt Förtrendevald Du är vald av medlemmarna med förtrende för dig sm persn. Det gäller att leva upp till ch bygga vidare på det förtrendet. Förtrendet bygger på din förmåga att verka för föreningens mål med din kmpetens för uppdraget. Avgörande är tilltrn till dig sm persn, din förmåga att åstadkmma resultat ch hur du agerar sm persn. Du agerar efter dina etiska värderingar ch dina handlingar bedöms efter medlemmarnas etiska värderingar. Omvärldens bild av Ledarna ch din förening bygger på hur du handlar, vad du säger ch hur du lever. Inte minst viktigt är att du sm förtrendevald hanterar medlemsavgifter. Använder ni föreningens pengar på ett ansvarsfullt sätt ch sm är av värde för medlemmarna? Ledarnas grundläggande förhållningssätt 1. Är det lagligt? Bryter jag mt några lagregler eller plicys? Stämmer det med ingångna avtal? Det är närmast en kunskapsfråga att stämma av före beslut. 2. Är det skäligt? Är det renhårigt mt alla inblandade på krt ch lång sikt? Hur påverkar det våra relatiner? Sviker jag förtrenden, löften eller tidigare fattade beslut? 3. Vad kmmer jag att tycka m mig själv? Kmmer jag att vara stlt? Skulle jag känna mig väl till mds m beslutet eller det jag gjrt publicerades i tidningen? Skulle jag känna mig väl till mds m min familj kände till det? Frågan till mig själv är m jag kan stå för det med gtt samvete. Kan jag försvara mina handlingar inför nära ch kära, inför medlemmar, inför arbetsgivare ch i media? Inm Ledarna har vi enats m några grundläggande förhållningssätt: Lika behandling berende av ålder, kön ch etnisk tillhörighet Vara föredöme medlemmarna ska kunna lita på att de sm representerar Ledarna alltid gör ett fullgtt arbete Respekt för den enskilde individen ch individens förmåga Ärlighet, öppenhet, tydlighet ch delaktighet Respekt för andra parters legitima intressen Krrekt ch seriöst agerande. Ett enkelt etiktest Vi hämtar ett test från Chefens mraliska dilemman av Blanchard & Pale, sm stöd för hur vi ska reagera i lika situatiner över vad sm är lämpligt: 11

12 Ledarnas värderingar Kngressen 2010 ställde sig bakm dkumentet Idé ch framtid. Under rubriken Ledarnas idel- giska plattfrm finns uttryckt följande värderingar: Chefer företräder arbetsgivaren ch leder funktin, verksamhet ch/eller medarbetare. Chefer har därmed en avgörande rll för företagens ch verksamheternas framgång. Att leda fram till resultat är chefens viktigaste uppgift. Ett gtt ledarskap är grundläggande för att skapa resultat. Ledarskapet är persnligt ch utgår från den enskilde individens värderingar, drivkrafter ch förutsättningar. En framgångsrik ledare skapar resultat genm att tillvarata ptentialen hs sina medarbetare. Det gda ledarskapet kännetecknas av delaktighet ch dialg mellan medarbetare, kllegr ch arbetsgivare. Ledarna kräver respekt för chefers rätt att själva välja facklig tillhörighet ch låta sig företrädas av sin egen rganisatin. Ledarna hävdar förhandlingsrätten ch knflikträtten för balans mt arbetsgivarna. Lönesättning är ett viktigt instrument för styrning av verksamheten. Lönen ska spegla individens insatser, initiativ ch engagemang ch det ska vara tydligt vad sm påverkar den egna löneutvecklingen. Lönesättningen ska grunda sig på måluppfyllelse, resultat ch prestatin, men ckså hur ledarskapet utövas. Bra chefer ska ha bra lön. Ledarna trr på individens förmåga att ta ett eget ansvar för sin prfessinella utveckling, sin persnliga knkurrenskraft ch sina chefsvillkr. Därför stärker Ledarna den enskilde chefen genm att utgå från medlemmens individuella behv ch önskemål Ledarna anser att Sverige ch svenskt arbetsliv gynnas av en jämn könsfördelning ch att samhällets mångfald ska återspeglas bland landets chefer. Diskrimineringslagen Lagen reglerar inte bara förhållanden i arbetslivet utan även i samhället ch föreningslivet. Den mfattar till exempel den verksamhet sm Ledarna ch Ledarnas föreningen bedriver. Förbudet hindrar inte att en rganisatin tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner sm är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnr ch män. Föreningsstyrelsen är ansvarig för att se till att föreningen inte diskriminerar någn medlem berende på kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering är förbjuden i fråga m: medlemskap i arbetstagarrganisatin eller yrkesrganisatin förmåner sm en sådan rganisatin tillhandahåller sina medlemmar Ta reda på ch diskutera 1. Vad innebär Ledarnas värderingar för dig ch för din förening? 2. Har din förening någt dkument eller särskilda traditiner kring värderingar? 3. Vad betyder diskrimineringslagen för föreningens verksamhet? 12

13 Den demkratiska prcessen En förening består av medlemmar, sm direkt eller indirekt ska avgöra vilken verksamhet sm ska bedrivas ch hur. Föreningarna inm Ledarna är även grunden för Ledarnas demkrati. Det är föreningarna sm väljer mbud till Ledarnas högsta beslutande rgan ch det är via föreningarna sm medlemmarna kan påverka Ledarnas verksamhet. Medlemsinflytande Ledarna är en demkratiskt uppbyggd rganisatin. Alla medlemmar i Ledarna ska ha möjlighet att påverka hur Ledarnas verksamhet ska utvecklas. Det är föreningarna sm har den viktiga upp- giften att ta vara på den enskilde medlemmens möjlighet att påverka Ledarnas inriktning ch hur verksamheten ska drivas. Grunden är att medlemmarna väljer mbud till föreningens högsta beslutande rgan ftast kallad stämma. Vid stämman, sm brukar hållas vart fjärde år, väljs mbuden till Ledarnas högsta beslutande rgan kngressen. Klubbar, avdelningar, föreningar ch enskild medlem i Ledarna har möjlighet att lämna mtiner till kngressen. Ledarnas demkratiska uppbyggnad Kngress Kngressen är Ledarnas högsta beslutande rgan ch hålls vart fjärde år. Den väljer förbundsstyrelse, fastställer stadgar samt beslutar m strategisk inriktning. Kngressen behandlar mtiner från föreningar, avdelningar, klubbar ch enskilda medlemmar. Kngressen består av förbundsstyrelsen, föreningsrdföranden ch ytterligare minst en ledamt från varje förening. Varje förening har rätt att utse ytterligare en ledamt för varje påbörjat tusental medlemmar utöver Antalet kngressmbud är därmed år 2010 cirka 110 inklusive förbundsstyrelsen. Representantskap Mellan kngresserna är RS högsta beslutande rgan. RS sammanträder minst en gång per år ch har samma sammansättning sm kngressen. RS fastställer medlemsavgift ch eknmisk ram. Förbundsstyrelse Styrelsen består av förbundsrdförande, förste ch andre rdförande, ytterligare åtta ledamöter valda av kngressen samt en persnalrepresentant. Styrelsens främsta uppgift är att svara för den strategiska styrningen av Ledarna. Förening Alla medlemmar måste vara med i en av Ledarnas föreningar. Högsta beslutande rgan i föreningen är föreningsstämma eller mtsvarande. Denna väljer en föreningsstyrelse sm leder föreningens verksamhet. I föreningsstyrelsen ingår rdförande, kassör ch det antal ledmöter, sm stämman beslutar. Medlem Medlemmarna utövar sitt demkratiska inflytande genm val av företrädare på arbetsplatsen ch mbud till föreningsstämma, genm mtinsrätt till föreningsstämma ch Ledarnas kngress. 13

14 Föreningens egen demkrati Sm en del i Ledarnas medlemsdemkrati är det viktigt att föreningen själva håller den egna medlemsdemkratin levande. Grundläggande är medlemmarnas rätt till demkratiskt inflytande till exempel genm att alla medlemmarna kan: Nminera mbud eller styrelseledamöter i föreningen Rösta på medlemsmöte, stämma eller via webben Skriva mtiner Kntakta styrelseledamöter. Mellan stämma, årsmöte eller föreningsråd är det föreningsstyrelsen sm fattar alla avgörande beslut. Valberedningen Valberedningens rll är att lämna förslag till stämma/årsmöte/föreningsråd på styrelse ch revisrer. För valberedningen gäller det att hitta ledamöter sm speglar hela medlemsgruppen ch sm har förmåga att driva medlemmarnas intressen. En valberedning bör inte bara vara aktiv inför stämman med förslag. Den bör följa styrelsens arbete ch vid behv lämna förslag till fyllnadsval. Revisrer Revisrerna ska granska räkenskaper. Ett minimum är att granska årsredvisning ch bkföring. Även frtlöpande kntrll av föreningens eknmi ch bkföring hör till revisrernas arbete samt att beslut verkligen finns dkumenterade i prtkll ch har skett krrekt. Se vidare kapitel Eknmi. Ta reda på ch diskutera 1. Hur str del av medlemmarna är aktiva genm att delta i val eller andra mröstningar? 2. Är det vanligt att medlemmar kntaktar föreningsstyrelsen eller skriver mtiner till föreningens stämma eller Ledarnas kngress? 3. Hur väl känner medlemmarna föreningens verksamhet? 4. Hur kan styrelsen aktivera medlemmarnas demkratiska engemang? 5. Hur lätt är det att rekrytera? - mbud - styrelseledamöter - revisrer - valberedning 6. Hur arbetar valberedningen? 7. Hur arbetar revisrerna? 14

15 Att genmföra möten Möten utgör större delen av en förenings verksamhet. Det är i mötet med andra vi diskuterar nya idéer, fattar beslut, utser representanter, lär ss nya saker ch utvecklar verksamheten. Föreningen har styrelsemöten, medlemsmöten ch stämma eller årsmöte. Det gäller att utfrma mötet efter målgruppen ch mötets syfte. Undvik att möten går på rutin, blir stela ch tråkiga. Är upplägget på mötet rätta sättet att nå syftet med frågan eller behöver frågan överhuvudtaget ta upp tid på ett möte? Till exempel används fta alltför mycket tid till rapprter. Finns de nedskrivna kan deltagarna lika gärna läsa dem på föreningens webbsidr eller mötesplats på nätet. Ett bra möte bygger på att alla känner sig välkmna att delta i det sm händer ch i de beslut sm fattas. Håll ihp mötet så att deltagarna känner att de är en del i en genmtänkt ch välplanerad verksamhet i föreningen. Första ch viktigaste steget för alla möten är inbjudan eller kallelse. Inbjudan använder du vid diskussins- ch infrmatinsmöten ch den bör vara tilltalande i sin utfrmning. Kallelse använder du till styrelsemötet eller årsmötet. I båda fallen ska det inte bara framgå när mötet börjar utan även hur länge det beräknas vara. Det är respekt för deltagarnas tid. Mötesfrmer ch mötesteknik Frma mötet efter vilken typ av möte det gäller. Beslutsmötet är det traditinella mötet sm i alltför str utsträckning även blivit mdell för andra typer av möten i föreningslivet. På till exempel årsmöten har vi krav på dagrdning ch frmella regler. Se Exempel på dagrdning vid årsmöte, s 17 Mötesteknisk rdlista, s 19. Vid möten sm enbart syftar till diskussin eller infrmatin behövs inte en frmell dagrdning. Det räcker att agendan framgår av inbjudan eller kallelse. Vid alla typer av möten gäller det att skapa förutsättningar för diskussin. Av kallelsen eller bifgad dagrdning ska klart framgå vilka frågr sm ska tas upp Även på frmella möten går det att lägga in gruppdiskussiner ch andra mötesfrmer sm kmplement till dagrdningen. Att tänka på För att ett möte ska bli bra gäller det att bestämma syfte ch metd. När du planerar ett möte är det några punkter sm kan vara värda att tänka på: Anslaget - vilken tn vill jag slå an i kallelsen eller inbjudan? Vad vill jag väcka intresse för? Vilket är huvudbudskapet? Höjdpunkten - vad tänker jag mig sm höjdpunkt det sm ger lyft ch mening åt mötet? Avslutningen - vilken blir slutklämmen det sm ska finnas kvar hs deltagarna när de går hem? 15

16 Tips på mötesfrmer Öar Genm att deltagarna sitter i små grupper vid flera brd får du öar sm underlättar krta diskussiner utan att deltagarna behöver lämna rummet. Bikupa Krta samtal två ch två eller tre ch tre för att diskutera ch få synpunkter på en viss fråga. Laget runt För att alla ska uttrycka sin mening kan du låta rdet gå laget runt. Det Beslutspunkter är inte minst lämpligt vid inledningen för att alla ska ha sagt någt ch för att få allas reflektiner över ett tidigare pass. Genm att använda beslutspunkter eller duttar (små klistermärken) kan deltagarna snabbt priritera mellan ett antal förslag sm till exempel kan vara uppskrivna på blädderblcksblad. Ta reda på ch diskutera Välj ut en typ av möten, till exempel styrelsemöten eller årsmöten med medlemmar, diskutera frågrna ch vad ni kan göra för förbättringar. 1. Är mötets syfte klart? 2. Vilka mötesfrmer använder ni ch varför? - ni träffas - ni löser frågr per telefn - ni använder Internet, till exempel Ledarnas mötesfrum 3. Ägnar ni er lika mycket åt frm sm innehåll när ni planerar mötet? 4. Lckar inbjudan/kallelsen deltagarna att kmma? 16

17 Exempel på dagrdning Dagrdning Kmmentar 1 Årsmötets öppnande Görs av föreningens rdförande. Kan innehålla en inledning där föreningsrdförande tar upp någt väsentligt i verksamheten 2 Mötet utlyst i stadgeenlig Du ska ha kll på att kallelsen skett i tid enligt rdning föreningens stadgar 3 Gdkännande av dagrdning 4 Val av Uppdragen kallas med samlat namn för mötes- - mötesrdförande presidium - sekreterare - justeringsmän tillika rösträknare 5 Infrmatin m föreningens Innan denna punkt tar det valda mötespresidiet verksamhet över. - aktuella frågr Ett vanligt sätt att föredra en verksamhets- - verksamhetsberättelse berättelse är att läsa rubrikerna ch låta mötesinklusive eknmisk deltagarna få en chans att yttra sig på varje punkt. berättelse Den eknmiska berättelsen består av resultaträkning ch balansräkning. Nrmalt är det kassören sm redvisar. Årsmötet ska gdkänna verksamhetsberättelsen. 6 Revisinsberättelse Föreningens revisr läser upp revisinsberättelsen eller hänvisar till att den är utsänd/utdelad. Årsmötet ska gdkänna revisinsberättelsen. 7 Ansvarsfrihet Mötesrdförande lämnar åter över till revisrn sm föreslår att årsmötet ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet. 17

18 8 Förslag ch mtiner Sm regel inleder styrelsen med att redvisa eventuella förslag till årsmötet. Årsmötet ska ta ställning till förslag ch eventuella mtiner. Om mtinären är med på mötet inleder mötesrdförande med att låta mtinären presentera sin mtin. Därefter redvisar styrelsen sitt ställningstagande. Efter diskussin ch eventuella ändringsyrkanden får årsmötet fatta beslut. 9 Fastställande av medlemsavgift Årsmötet ska ta ställning till styrelsens förslag till medlemsavgift för kmmande verksamhetsår. 10 Årsmötets avslutande Mötesrdförande avslutar årsmötet ch kan lämna över till föreningens rdförande. Speciellt viktigt m årsmötet valt ny föreningsrdförande sm då kan tacka för förtrendet ch kanske säga några rd m framtiden. 18

19 Mötesteknisk rdlista Acklamatin Ajurnera Ansvarsfrihet Brdläggning Dagrdning Föredragningslista Justera prtkll Justera yrkanden Justeringsmän Jämkning Lttning Röstning genm samfält ja- eller nejrp Göra uppehåll i mötesförhandlingarna Beviljas styrelsen för det gångna årets förvaltning Uppskjutande av behandling av ärende Föredragningslista, nrmalt kmpletterad med tidsplan Förteckning över frågr sm ska behandlas på ett möte Bekräfta riktigheten genm underskrift Gå igenm förslag ch kntrllera att de är rätt uppfattade Väljs av möte för att justera prtkll, fta tillika rösträknare Sammanförande av två yrkanden till ett Förekmmer vid lika röstetal, alternativt har rdförande utslagsröst Majritet - abslut Minst hälften plus en - kvalificerad Större andel, till exempel två tredjedelar eller tre fjärdeldelar - relativ Flest antal röster Mandatperid Mtin Mötesfunktinär Mötesrdförande Mötespresidium Mötessekreterare Nminera Ordningsfråga Praxis Prpsitin Prtkll Perid för vilken en persn väljs till ett uppdrag Förslag från enskild medlem Mötesrdförande, mötessekreterare, rösträknare ch justeringsman En eller vid stra möten flera persner sm leder ett möte Mötesrdförande ch sekreterare Skriver prtkll från mötet Framföra förslag vid persnval Gäller mötesfrmer, bryter talarlistan Sedvana Förslag från styrelsen, även allmänt förslag till beslut Ska innehålla alla beslut ch nrmalt även yrkanden ch prpsitinsrdning. Kan ckså ge huvudpunkter i diskussiner eller exakt återge allt sm sagts 19

20 Replik Reservatin Rösträknare Sakupplysning Sluten mröstning Streck i debatten Talarlista Tidsbegränsning Utslagsröst Krtfattad invändning sm bryter talarlistan Invändning mt beslut, ska sm regel vara skriftlig Fastställer antal röster vid vtering, fta tillika justeringsman Krt svar eller påpekande, bryter talarlistan Omröstning med röstsedlar, vanligt vid persnval Efter en viss tidpunkt får inga ytterligare talare anmäla sig Förteckning över anmälda talare Mötesbeslut att inläggen ska begränsas, till exempelvis två minuter Har ibland mötesrdförande vid lika röstetal Vtering Rösträkning, ftast med handuppräckning - försöksvtering Genmförs med handuppräckning utan att rösterna räknas - sluten vtering Genmförs med röstsedlar Yrkande Förslag - följdyrkande - förslag sm är underrdnat ett annat 20

21 Marknadsför föreningen Föreningens verksamhet bör vara synlig för medlemmar ch presumtiva medlemmar. Ibland vill föreningen även driva pinin för sakfrågr ch vill då påverka plitiker. De främsta kanalerna en förening har: Nätet i synnerhet ledarna.se Nyhetsbrev, sm går ut pstalt eller via e-pst Nätet Den främsta infrmatinsvägen både för att nå medlemmar ch presumtiva medlemmar är ledarna.se med föreningens presentatin under Om Ledarna : För samtliga föreningar finns en undersida med kntaktuppgifter till bland annat rdförande ch kassör. Nyhetsbrev För att nå medlemmarna med regelbunden infrmatin kan föreningen skicka ut ett nyhetsbrev antingen via e-pst eller med psten. Med e-pst kan det finnas länkar till föreningsinfrmatin sm ligger på nätet Utfrmning av infrmatin Oberende av frm så finns några centrala punkter att tänka på då du ska infrmera. Det är föreningens ansvar att med hjälp av sin föreningskrdinatr se till att innehållet är aktuellt ch relevant. Den allmänna öppna infrmatinen ska ge en chef inm föreningens verksamhetsmråde en psitiv bild av föreningen ch väcka nyfikenhet för att få veta mera. Den ska stimulera den sm ännu inte är medlem att bli medlem. De sm redan är medlemmar ska kunna hitta fakta m föreningens verksamhet ch stimuleras att engagera sig vidare i föreningens verksamhet. Vad är syftet? Vill du infrmera, argumentera eller inspirera? Hur ser målgruppen ut? Trligen har de flesta medlemmar mycket små kunskaper i de fackliga ämnen du är van vid ch deras intresse för frågrna är mycket mindre än ditt Ta det viktigaste först alla läser inte till slutet Var krt ch kncis, använd gärna punktfrm ch stryk överflödiga rd Det är möjligt att skapa särskilda sidr sm enbart är öppna för föreningens medlemmar. Några föreningar har valt denna möjlighet för att genmföra nminering ch val av styrelse eller mbud till föreningsstämma/föreningsråd. Föreningssidan bör ge en bild av: Vem föreningen vänder sig till Använd ett enkelt språk, undvik främmande rd ch fackuttryck. All skriftlig infrmatin sm går ut från Ledarna ch föreningarna inm Ledarna ska ha ett bestämt utseende ch följa Ledarnas grafiska prfil. På så sätt blir vi tydliga ch läsarna lär känna Ledarnas varumärke. Föreningens huvudsakliga verksamhet, till exempel branchfrågr ch demkratisk påverkan av Ledarna Medlemsavgift Om föreningen har avdelningar eller annan underrganisatin. Ledarnas grafiska prfil finns att ladda ner på företrädarsidrna på ledarna.se. Du hittar den under Ditt stöd/mallar ch dkument. Du kan ckså beställa den från kansliet. 21

22 För att samrdna lika utskick till medlemmarna är det viktigt att föreningsstyrelsen håller kntakt med föreningskrdinatrn. Vi bör undvika för många lika utskick på krt tid. Ta reda på ch diskutera Hur marknadsförs din förening till medlemmarna? 1. Hur kmmunicerar ni med medlemmarna ch hur fungerar infrmatinen? - telefn - e-pst - webb - nyhetsblad 2. Hur trr ni att infrmatin ni sänder uppfattas av medlemmarna? Har föreningen behv av att nå ut till andra grupper än medlemmarna? 1. Presumtiva medlemmar 2. Plitiker eller andra beslutsfattare 22

23 Rekrytera medlemmar En viktig uppgift för föreningen är att medverka i medlemsrekryteringen. Fler medlemmar ger bättre förutsättningar att driva chefernas intressen både inm den egna branschen ch för Ledarna sm helhet. Fler medlemmar ger ckså bättre eknmi. Bästa sättet att rekrytera nya medlemmar är en bra verksamhet. Nöjda medlemmar talar väl m Ledarna ch m föreningen ch sprider vårt gda rykte. Aktiv rekrytering Föreningsstyrelsen kan aktivt arbeta med rekrytering av nya medlemmar till exempel genm att Tala med kllegr ch kmpisar sm är chefer ch ännu inte är med i Ledarna Arrangera rekryteringsmöten eller spännande aktiviteter dit ni även inbjuder chefer sm inte är medlemmar ch/eller låter medlemmar ta med en kllega sm ännu inte är medlem Delta i branschmässr ch samtidigt infrmera m Ledarna ch den egna föreningen. Rekryteringsstöd ch tips När du har tips på chefskllegr sm du trr kan ha intresse av att vara med i Ledarna men sm du inte vill rekrytera själv kan du skriva in deras namn direkt på webben, ringa eller skicka e-pst till Medlemsansökningar skickar du sm vanligt med ditt namn ifyllt i rutan för Kntaktpersn. Rekryteringsbesök Vill du ha rekryteringsstöd för en större grupp eller genmföra en rekryteringsaktivet inm föreningen så kan du kntakta föreningskrdinatrn sm förmedlar kntakt med Ledarnas säljenhet Rekryteringspaket Vill du ha tryckt material skickat till dig, sm du kan dela ut på din arbetsplats till chefskllegr sm ännu inte blivit medlemmar beställer du det via webben eller e-pst: ledarna.se. Registrering av eller tips m ny medlem Sm företrädare kan du registrera en ny medlem direkt på företrädaresidrna på ledarna.se. Du kan givetvis även tipsa m chefskllega. Ta reda på ch diskutera 1. Hur ser rekryteringsläget ut inm den bransch eller sektr där föreningen verkar? 2. Vilka erfarenheter av rekryteringsinsatser har föreningen? 3. Vilka nya rekryteringsinsatser kan föreningen hitta? 23

24 Eknmi Juridisk persn En ideell förening sm har stadgar ch styrelse är ckså en juridisk persn, sm kan ha tillgångar ch skulder, kan ingå avtal ch vara part inför myndigheter eller dmstl. Alla föreningar inm Ledarna är egna juridiska persner med egen eknmi. Det finns inga krav att föreningen ska registreras hs någn myndighet så länge den inte betalar ut löner, arvden eller ersättningar men då den gör det måste föreningen registrera sig hs skattemyndigheten. Banker ch leverantörer kan kräva rganisatinsnummer. Det ansöker föreningen m hs Skatteverket. Styrelsens ansvar Styrelsen är ansvarig inför medlemmarna på årsmötet. Om årsmötet inte skulle ge ansvarsfrihet till styrelsen är den enda påföljden nrmalt att styrelseledamöterna måste avgå. Eftersm föreningen är en egen juridisk persn är den eknmiskt ansvarig. I speciella fall kan en styrelseledamt bli ansvarig för skatteskulder. En förening skulle även kunna driva skadeståndsansvar mt en styrelseledamt, sm grvt misskött sitt uppdrag eller förskingrat medel. bkföringslagens bestämmelser. Det är lämpligt även m tillgångarna är lägre. En årsredvisning är sm regel mer mfattande än det frmella kravet på bkslut. Föreningen är skyldig att lämna årlig särskild självdeklaratin till Skatteverket. Revisrer Revisrslagen för eknmiska föreningar gäller de sm är bkföringsskyldiga. Generella krav på en revisr är att Vara en persn sm har förtrende från medlemmar ch andra intressenter Ha tillräckliga kunskaper m redvisning ch eknmiska förhållanden för att kunna utföra sitt uppdrag Vara berende av föreningsledningen Vara myndig ch inte vara försatt i knkurs. Revisrerna väljs av årsmötet ch är ansvariga inför detta. De ska utföra Eknmisk redvisning, sm bygger på granskning av verifikatiner, tillgångar ch skulder samt kntrll av att betryggande försäkringar finns ch att skatter ch avgifter är betalda Föreningarna ska välja en kassör, sm svarar för den eknmiska redvisningen ch sm regel med underlag från Ledarna. Kassören ska ge styrelsen underlag. Det är hela styrelsen sm har det eknmiska ansvaret gentemt medlemmarna så att föreningen förvaltar medlemsavgifterna på ett lämpligt sätt. Förvaltningsrevisin över hur styrelsens förvaltning stämmer med stadgar, föreningens ändamål ch beslut på föreningsstämma. Bkföringsskyldighet De flesta föreningarna köper bkföringstjänst från Ledarna. Om föreningen bedriver någn näringsverksamhet eller har tillgångar över 30 prisbasbelpp (cirka 1,2 mkr) är föreningen skyldig att följa 24

25 Ta reda på ch diskutera 1. Vilket ansvar för föreningens budget ch uppföljning av resultat har - föreningsrdförande? - kassör? - övriga styrelseledamöter? - revisrer? 2. Hur aktiva är revisrerna i förvaltningsrevisin? 25

26 Föreningar inm Ledarna Allmänna Chefsföreningen Vänder sig till chefer ch specialister inm Samhall, kemisk industri, gummi, städ, bevakning, gruv, byggnadsämnes, tek med flera branschmråden. Medlemsantal: Föreningsavgift: 6 kr/mån Byggcheferna Vänder sig till chefer inm bygg ch fastighetsbranschen. Hit hör även installatin, måleri ch plåt. Medlemsantal: Föreningsavgift: 35 kr/mån FFF För högre chefer Vänder sig till högre chefer inm näringsliv ch ffentlig sektr, knsulter ch egenföretagare. Medlemsantal: Föreningsavgift: 30 kr/mån Grafiska Medieförbundet, GMf Vänder sig till chefer ch specialister inm media ch grafisk industri. Medlemsantal: Föreningsavgift: 30 kr/månad Husdjursteknikernas Riksförening, HRF Vänder sig till chefer, husdjurstekniker, rådgivare ch knsulenter inm husdjurssektrn. Medlemsantal: 210 Föreningsavgift: 50 kr/månad LCF, Livsmedelsbranschens chefsförening Vänder sig till chefer ch andra i ledande ställning inm mejeribranschen. Medlemsantal: 380 Föreningsavgift: 60 kr/månad Ledarna inm arbetsträning ch persnutveckling, LAP Vänder sig till chefer, ledare ch specialister inm persnutvecklings- ch arbetsträningsmrådena inm både privat ch ffentlig sektr. Medlemsantal: 280 Föreningsavgift: 34 kr/mån Ledarna inm Energi ch Teknik Vänder sig till chefer ch specialister inm energi, drift-, teknik- ch underhållsmrådet. Medlemsantal: Föreningsavgift: 15 kr/mån Ledarna inm Handeln Vänder sig till chefer inm parti- ch detaljhandeln både inm privat ch kperativ sektr. Medlemsantal: Föreningsavgift: 24 kr/månad Ledarna inm kmmunikatin, service ch kultur, KSK Vänder sig till chefer inm kmmunikatin, transprt, service ch kultur. Medlemsantal: Föreningsavgift: 35 kr/månad Kst ch Näring Vänder sig till ksteknmer, dietister ch andra med utbildning inm kst ch nutritin. Medlemsantal: 900 Föreningsavgift: 70 kr/månad 26

27 Ledarna inm Kriminalvården Vänder sig till chefer ch specialister inm Kriminalvårdsverket ch mfattar alla medlemmar anställda i Kriminalvårdsverket. Medlemsantal: 500 Föreningsavgift: 21 kr/månad Ledarna Skgs- ch Träindustrin, STI Vänder sig till chefer ch andra i ledande ställning inm massa- ch pappersindustri, trä- ch möbelindustri samt trähandel. Medlemsantal: Föreningsavgift: 20 kr/månad Ledarna inm Livsmedelsindustrin Vänder sig till chefer ch specialister inm livsmedelsbranschen. Medlemsantal: Föreningsavgift: 15 kr/månad Ledarna Teknik & Mtr Vänder sig till chefer ch andra i ledande ställning inm teknik- ch mtrbranschen. Medlemsantal: Föreningsavgift: 20 kr/månad Ledarna inm Stål- & Metallnäringen Vänder sig till chefer inm Metallgruppens mråden; Stål- ch Metallförbundet, SVEMEK ch Gruvrnas Arbetsgivareförbund. Medlemsantal: Föreningsavgift: 14 kr/månad Ledarna inm Vård & Omsrg Vänder sig till chefer sm arbetar med vård ch msrg inm kmmuner, landsting ch privata vårdgivare. Medlemsantal: Föreningsavgift: 16 kr/månad Infrmatin: Ledarnas brandbefälsförening Vänder sig till chefer inm räddningstjänsten. Medlemsantal: 530 Föreningsavgift: 45 kr/månad Ledarnas enskilda chefsförening Vänder sig till chefer sm arbetar inm tjänsteföretag, ideella rganisatiner, statliga verk, bemanningsföretag, kyrkan ch religiösa samfund. Medlemsantal: Föreningsavgift: 16 kr/månad Medieledarna Vänder sig till mediechefer i Sverige. Medlemsantal: 700 Föreningsavgift: 40 kr/månad Sjöbefälsförbundet Vänder sig till alla befäl inm sjöfarten. Medlemsantal: Föreningsavgift: 67 kr/månad Svensk Försvarspiltförening, FPI Vänder sig till flygförare ch navigatörer i Försvarsmakten samt aspiranter uttagna till flygeller navigatörsutbildning. Medlemsantal: 430 Föreningsavgift: 50 kr/månad Sveriges Skgstjänstemannaförening, SSF Vänder sig till chefer, specialister ch andra i ledande ställning inm svenskt skgsbruk inm privat ch ffentlig verksamhet. Medlemsantal: Föreningsavgift: 28 kr/månad 27

28 Kntaktuppgifter Kntaktuppgifter till rdförande ch kassör i föreningarna hittar du på ledarna.se under Om Ledarna/Ledarnas branschföreningar. Föreningskrdinatrerna når du via Kurs & Knferens på telefn eller e-pst Har du frågr eller synpunkter kring innehållet i denna handbk får du gärna kntakta Mats Hellberg på telefn eller Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Pstadress: Bx 12069, Stckhlm. Tel: Fax: Ledarnas servicecenter:

29 Litteratur ch webbtips Litteratur Här fattas beslut m det demkratiska beslutsmötet Här finns exempel på dagrdning, vtering, ajurnering mm. Sven Nygren, Ledarinstitutet ISBN Strategins prcesser ch verktyg Bengt Karlöf, Ekerlids förlag ISBN Vägledning för gd styrelseed Styrelseakademin ISBN Föreningshandbken Webbtips Svante ch Lars Pederssn, Bilda förlag ISBN Under Om Ledarna hittar du uppgifter m Ledarnas rganisatin ch samtliga föreningar. På företrädarsidrna finns mfattande material för fackliga företrädare. Ledarna är medlem i Ledarinstitutet tillsammans med ett strt antal idéburna rganisatiner. Ledarinstitutet har ett strt utbud av material kring idé ch föreningsarbete samt rdnar seminarier inm mrådet. Förändringsarbetarna är ett knsultnätverk sm arbetar med ledarskapsutveckling i vid bemärkelse ch har förankring i ideella rganisatiner. Knsulter i ledarskap, rganisatinsutveckling ch förändring. 29

30 Egna anteckningar 30

31 31

32 Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Pstadress: Bx 12069, Stckhlm. Tel: Fax: Ledarnas servicecenter: Augusti 2011

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar Karlstad Pistl- ch Sprtskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013 Stadgar för Karlstads Pistl- ch Sprtskytteklubb nedan kallad föreningen, med säte i Karlstads kmmun. Föreningen är bildad 1945. Stadgarna

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Stadgar. 7 Partiets beslutande organ

Stadgar. 7 Partiets beslutande organ Stadgar 1 Stadgar för partiet Aktiv Demkrati Detta är stadgarna för rikspartiet Aktiv Demkrati, i det följande mnämnt sm partiet. Stadgarnas funktin är att övergripande beskriva hur partiets arbete ska

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Svenska Eftersöksföreningen Stadgar

Svenska Eftersöksföreningen Stadgar Svenska Eftersöksföreningen Stadgar Eftersöksföreningens målsättning: Att verka sm en rasbunden förening med målsättning att utbilda eftersökshundar ch förare för skadat vilt. Det sker bl.a. genm: Förmedling

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Stadgar för Svenska Ölfrämjandet Antagna den 26 mars 2011

Stadgar för Svenska Ölfrämjandet Antagna den 26 mars 2011 Stadgar för Svenska Ölfrämjandet Antagna den 26 mars 2011 1. Föreningens namn ch syfte Föreningens namn är Svenska Ölfrämjandet nedan kallat SÖ. Föreningens syfte är att tillvarata de svenska ölknsumenternas

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Stadgar för RFSL Sundsvall

Stadgar för RFSL Sundsvall Sidan 1 av 6 Stadgar för RFSL Sundsvall Dessa avdelningsstadgar antogs av RFSL:s kongress 140502-0504. Avdelningsstadgarna gäller för alla avdelningar samt dess verksamheter och ska gälla för alla föreningar

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter Fastställda av årsmötet 21 april 2015 1. Namn 2. Ändamål 3. Uppgift 4. Säte Föreningens namn är Vi Konsumenter Föreningen är en fristående, partipolitiskt

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2015/971 REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktin medarbetarprtalen.gu.se/styrdkument Rektr Gemensamma förvaltningen, Frsknings- ch innvatinskntret

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten

Riktlinjer för verksamheten Riktlinjer för verksamheten Sveriges Hembygdsrörelses grundsyn Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar brar mellan det förgångna, nutiden ch framtiden. Hembygdsrörelsen har ett

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

STADGAR. Rationals användarförening i Norden

STADGAR. Rationals användarförening i Norden STADGAR Nedanstående stadgar 1-26 antogs 1998-02-20 på föreningens konstituerande årsmöte. 27 adderades vid föreningens ordinarie årsmöte 1999-02-25. 19 ändrades vid årsmötet 2002-02- 28. 1 - Firma (Föreningens

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04

FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04 Kårfullmäktigesammanträde #4 14/15 Datum: 2015-03-24 Tid: 18:15 23:00 Plats: Sal B, Kistagången 16 FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04 STOCKHOLM 2015-03-10 * = bilaga finns 1 Frmalia Föredragande 1.1 Mötets

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 2015-03-24 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2006 / 2007

VERKSAMHETSPLAN för 2006 / 2007 Nrrbttens Innebandyförbund VERKSAMHETSPLAN för 2006 / 2007 Organisatin Målsättningar Uppgifter Nrrbttens Innebandyförbund ORGANISATION 2006/2007 Organisatin 060617-070600 Nrrbttens Innebandyförbund ÅRSMÖTE/EXTRA

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Reviderade 2011-04-26 ÄNDAMÅL 1 Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening. Föreningen ska tillhandahålla

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Vill du bli företrädare i Ledarna?

Vill du bli företrädare i Ledarna? Vill du bli företrädare i Ledarna? Är jag en företrädare? Är du chef eller ledare, medlem i Ledarna och intresserad av att påverka vad som händer på din arbetsplats? Då kanske du är rätt person för att

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer STYRELSE Styrelsen väljs av medlemmarna på föreningsstämman. 1.8 Valbar till förtroendeuppdrag. Röstberättigad medlem, enligt 5.3,

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Historik A 2015-03-26 Dessa stadgar har blivit antagna vid bildandemötet 2015-03-26 Revidering och komplettering 6. och 10.

Historik A 2015-03-26 Dessa stadgar har blivit antagna vid bildandemötet 2015-03-26 Revidering och komplettering 6. och 10. Edsvallaskolan Ekonomisk Förening Version B Stadgar Historik A 2015-03-26 Dessa stadgar har blivit antagna vid bildandemötet 2015-03-26 B 2015-04-23 Revidering och komplettering 6. och 10. vid styrelsemöte

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på Att bilda förening En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på I den här broschyren får du veta hur det går till att starta en förening och vad man bör känna till och

Läs mer