Arbetsplan för Stadsskogenskolan Ett lustfyllt och hållbart lärande

Transkript

1 Uppdaterad Arbetsplan för Stadsskogenskolan Ett lustfyllt och hållbart lärande Läsåret 2016/2017

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar tillvara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Stadsskogenskolans vision: Ett lustfyllt och hållbart lärande Våra tre ledord i arbetet att skapa ett lustfyllt och hållbart lärande är: GLÄDJE - ENGAGEMANG - OMTANKE Vi önskar att alla elever och alla som arbetar på Stadsskogenskolan ska känna glädje och engagemang i sitt arbete och sitt lärande samt känna en omtanke om varandra och miljön. Vi på Stadsskogenskolan arbetar för att alla ska ha ett lustfyllt lärande som förknippas med känslan av trivsel, trygghet, bekräftelse och delaktighet. Vi vill bygga en skola som ar hallbar pa flera olika satt: Vårt fokus ska ligga på det som fungerar, på lösningar och styrkor. Demokrati- och vardegrundsfragor ska finnas med i allt vi gor. Larandet ska vara i fokus, inte bara elevernas larande utan vart gemensamma larande. Vi vill bygga goda och hållbara arbetskulturer och tydliga arbetsstrukturer, dar alla ar delaktiga och alla tar ansvar. Strategierna for vart arbete ska vara mangsidiga och flexibla. Vi ska ta tillvara pa och lara oss av gammal klokhet och erfarenheter men ocksa sikta framat. Vi ska gemensamt varna om vara resurser. Vi vill bygga for framtiden genom att arbeta med miljön, både ute och inne. Tillsammans strävar vi hela tiden efter att utveckla våra metoder och arbetssätt för att förverkliga skolans vision. 2

3 Utvecklingsområden under läsåret 16/17: - Utveckla trygghetsarbetet på skolan genom att: * skapa och vidareutveckla goda strukturer för det främjande, förebyggande och akuta arbetet kring trygghetsarbetet som blir väl förankrade hos all personal. * Vårt förebyggande arbete detta läsår kommer att inrikta sig på att utveckla rastverksamheten så de upplevs som trygga och roliga för alla elever (skolan) - Utveckla utevistelsen och leken (fritids) - Utveckla undervisningen genom kollegialt lärande med fokus på IKT (skolan) - Utveckla IKT-användandet på fritids (fritids) - Arbeta vidare och förankra skolans vision och planer (skola+fritids) 3

4 Vår arbetsplan utgår från läroplanen Lgr 11:s mål och riktlinjer. Kvalitetssystem - förklaringar Arbetsplan I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Taktisk agenda upprättas. Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker m m. Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett internt dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. Nulägesanalys I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret 4

5 Så här arbetar vi på Stadsskogenskolan för att barnen/eleverna ska nå sina mål: Normer och värden Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten Lgr11, s 7 Så här arbetar vi: Vi uppmärksammar och bekräftar eleverna i lärandesituationer och i socialt samspel. I samlingar får alla komma till tals och blir lyssnade på. Vi arbetar utefter EPA (enskilt-par-alla). Vi har storsamlingar regelbundet där alla skolans elever träffas för att skapa vikänsla. Vi har gemensamma skolsånger som alla elever får lära sig och som vi sjunger vid speciella tillfällen som läsårsstart, avslutningar och storsamlingar. Detta för att bidra till en vi-känsla på skolan. Vi kommer att ha tillfällen under året då vi arbetar i tvärgrupper med alla elever på skolan för att ytterligare stärka vi-känslan. Eleverna i åk 5 och 6 har ett större ansvar att genomföra dessa dagar. Alla klasser arbetar aktivt med trivselreglerna i början av höstterminen, som vi sedan kontinuerligt arbetar med, reflekterar över och utvärderar under resten av läsåret. Vi har ett fungerande schema för rasttillsyn med tydliga banderoller som rastvärdarna bär. Rastvärdarna är aktivt med och stöttar elevernas lek och relationer och hjälper de barn som behöver slussas in i lek. Vid behov hjälper rastvärdarna till att dela in i fotbollslag och eventuellt andra lag och grupperingar. Vi samarbetar kring alla barn på skolan. Alla barn är allas ansvar. Eleverna har fasta platser/bord under lunchen. Vi har klassråd, elevråd och fritidsråd där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi tillsammans skapar en skola med ett gott och tryggt klimat. Vi gör en kartläggning under året av hur våra elever upplever skolmiljön och om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga. Utifrån kartläggningen görs en plan för hur skolan ska bli tryggare. Vi har ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få mer och vidgad information om hur varje enskild elev har det på skolan. Fritids har regelbundna samlingar. Vid frukost och mellanmål hjälper fritidspersonalen till att placera eleverna vid borden. Vi uppmuntrar och underlättar för de barn som önskar träffas spontant mellan fritidsavdelningarna. Varje fritidsavdelning har tillgång till idrottshallen för fritidsgympa en gång i veckan. Detta utvecklar lekförmågan och stärker gruppkänslan. Under fritidstid kommer äldre elever, med stöttning av pedagoger, vid några tillfällen hålla i aktiviteter för yngre barn. Vi reflekterar gemensamt kring bemötande/förhållningssätt kring elever som utmanar de normer och regler vi har på skolan. 5

6 Så här kvalitetssäkrar vi processen Snabba utvärderingar av hur rasten varit genom samtal. Iakttagelser från alla vuxna på skolan. Kartläggning och handlingsplan av otrygga platser/situationer. Utvecklingssamtal, spontana samtal, telefonsamtal och mailkontakt med vårdnadshavare. Elevutvärdering på Unikum Jag och skolan. GR-enkäten Uppföljningar på APT och kategorimöten. Rektors iakttagelser från Rundan. 6

7 Kunskaper, utveckling och lärande Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen...skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideér och lösa problem (Lgr 11 kap 1.) Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro (Allmänna råd och kommentarer 2014 Fritidshem) Lek, skapande, rörelse och möjlighet till eget utforskande är viktiga inslag i det aktiva lärandet. Genom dialog och socialt samspel skapar vi det bästa lärandeklimatet. Vi strävar alltid efter att lärandet ska kännas meningsfullt för alla elever. Vi lägger stor vikt vid tydliga mål i verksamheten, både individuella och gemensamma. Detta tankesätt ska genomsyra all verksamhet på skolan. Så här arbetar vi: Vi strävar efter att vara lyhörda för elevernas intressen och frågor, samt variera oss i arbetssätt och metoder. Vi ger information till föräldrar och elever om syfte och mål med undervisningen och vilka förmågor, kunskaper och färdigheter som ska utvecklas och bedömas. Utvecklingssamtal där tydliga, utvärderingsbara individuella mål sätts upp för varje elev. Vi använder oss av vardagliga händelser, iakttagelser och närmiljön i undervisningen. Alla elever undervisas i läsförståelsestrategier redan från förskoleklass. Åk 3 kommer att delta i kommunens satsning Lust att läsa och åk 2 och 3 kommer att arbeta med Bokmalarna. F-1 elever tränas kontinuerligt i sin språkliga medvetenhet. Vi utgår från bland annat Bornholmsmodellen i detta arbete. Åk 1 arbetar med Att skriva sig till läsning med hjälp av ipad, för att utveckla både läs- och skrivförmågan. Vi utgår ifrån Erica Lövgrens bok Datorn som ett skrivverktyg. Vi använder Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik för åk 1-3. Vi använder oss av IKT på olika sätt, t ex se och göra egen film och bildspel, olika spel som tränar färdigheter, inhämta information och som skrivverktyg. I matematikundervisningen arbetar vi mycket med konkret material, samarbetsövningar och matematiksamtal. Vi uppmärksammar matematiken i vardagen. Vi eftersträvar att innehållet kommer i fokus istället för formen. Vi synliggör elevernas arbeten på olika sätt, t ex genom utställningar, redovisningar, fotografier och drop- in för föräldrar. Syftet är att bidra till utveckling av lärandet, öka känslan av meningsfullhet i lärandet och elevernas stolthet över sitt arbete. Vi har regelbundna kunskapsuppföljningar med pedagoger, rektor och specialpedagog. 7

8 Fritids strävar efter regelbunden vistelse i skog och utemiljö som främjar inlärning och motorik. Under höstterminen startar vi läxhjälp en gång/veckan sk Lyxhjälpen där äldre elever tillsammans med speciallärare och fritidsledare stöttar elever med läxor och annat skolarbete. Detta sker på fritidstid. Så här kvalitetssäkrar vi processen Regelbundna bedömningar av elevers kunskaper utifrån de mål och bedömningskriterier som är uppsatta för undervisningen. LUS, Nya språket lyfter, matematikdiagnoser och Diamant och skolverkets bedömningsstöd för åk 1-3. Språkliga tester för F-3. Nationella prov åk 3 och 6. Utvecklingssamtal med uppföljning av de individuella utvecklingsplanerna. Elevutvärdering på Unikum Jag och skolan. Samtal och observationer. Samarbete med specialpedagog och speciallärare för att få hjälp att genomföra diagnoser med enskilda elever eller en hel grupp. Även hjälp med observationer och samtal samt handledning. Uppföljningar på kategorimöten och APT EHT Kunskapsuppföljningar med rektor och specialpedagog en gång per termin. 8

9 Barns och elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. (Lgr11, s 15) På Stadsskogenskolan främjar vi elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande genom att: Vi lyssnar aktivt och bejakar elevernas tankar och förslag för att stärka elevernas självförtroende och tron på att deras egna tankar och åsikter är viktiga. Vi låter ofta eleverna vara delaktiga i lösningar av olika problem/dilemman som dyker upp i vardagen. Vi röstar också om olika saker, t ex vilken högläsningsbok vi ska läsa eller vilka lekar vi ska leka på fritidsgympan. Vi har regelbundna klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd. Vi har klassvärdar med speciella ansvarsuppgifter. Periodvis fokuserar vi extra, och uppmärksammar olika delar ur våra trivselregler, som eleverna varit med och utformat. Eleverna är aktiva genom att fundera på vad vi behöver göra och träna på för att lyckas med den aktuella trivselregeln och tillsammans också reflektera och utvärdera hur väl vi lyckas. När en konflikt uppstår mellan elever har vi reflekterande samtal där eleverna får tänka till och vara delaktiga i lösningar på konflikten. Vid uppstart av olika arbetsområden är vi lyhörda för elevernas egna frågeställningar och intressen. På så sätt kan eleverna påverka undervisningens innehåll och även vilka arbetssätt och arbetsformer vi använder. Eleverna är också delaktiga i utvärderingar kring arbetsområden vi arbetat med samt andra aktiviteter och arbetspass vi genomfört. Vi tydliggör och utvärderar både gemensamma och individuella mål för eleverna och vilka förväntningar som finns på eleven/eleverna. Det är viktigt att eleven är delaktig i sitt eget lärande. Detta för att eleven ska kunna ta ansvar för sitt lärande. Eleverna ska successivt få ett större inflytande och ansvar. Så här kvalitetssäkrar vi processen: GR-enkäten Protokoll från klassråd/elevråd Rundan Utvecklingssamtal Elevutvärdering på Unikum Jag och skolan. Observationer/samtal Uppföljning på kategorimöten och APT 9

10 Lust att lära Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. (Lgr 11, s 9) Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lgr 11, s 10) Så här arbetar vi för att skapa lust och motivation att lära: Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga på olika sätt (se under rubriken Elevers ansvar och inflytande). Vi arbetar för att skapa en trygg arbetsplats för våra elever (se under rubriken Normer och värden). Vi varierar arbetssätt och arbetsformer och strävar efter att låta eleverna använda flera sinnen. Vi uppmärksammar och hjälper barnen att se och reflektera över sin egen utveckling och sitt lärande. Vi förklarar syftet med olika aktiviteter och arbetspass så att det upplevs meningsfullt. Vi hjälper eleven att sätta upp konkreta, lagom utmanande individuella mål som är utvärderingsbara. Vi strävar efter att ha ett undersökande arbetssätt. Vi försöker ta tillvara på elevernas nyfikenhet genom att fånga ögonblicket och vara flexibla. Vi uppmuntrar till att tänka och arbeta tillsammans. Vi låter eleverna inspirera och lära av varandra. Vi uppmärksammar goda beteenden och prestationer. Vi pedagoger strävar efter att skapa lust och motivation hos våra elever. Vi genomför utflykter och studiebesök kopplade till temaområde i varje årskurs enligt vår plan för skolresor och övriga utflykter. Så här kvalitetssäkrar vi processen GR-enkäten Rundan Utvecklingssamtal Observationer/samtal Kategorimöten/APT 10

11 Arbete med elever i behov av särskilt stöd Så här arbetar vi Om det framkommer att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot målen i läroplan eller kunskapskrav ger lärare och övriga i arbetslaget runt eleven i första hand stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen. Detta ska ske skyndsamt och skolan behöver inte fatta några formella beslut kring de extra anpassningarna. Läraren dokumenterar dem i elevens IUP i Unikum och har regelbunden dialog och uppföljning kring detta med föräldrar och elever, t ex på utvecklingssamtal. I detta arbete kan även skolans speciallärare delta och specialpedagog kan ge råd och handledning. Om de extra anpassningar som har gjorts för en elev inte är tillräckliga så uppmärksammar läraren/fritidspersonalen rektor på detta. Vi arbetar då efter Alingsås kommuns Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd (se Kommunportalen). Den innebär i korthet att när en lärare, annan pedagog eller vårdnadshavare befarar att en elev har större svårigheter att nå målen eller behöver annat särskilt stöd anmäls det till rektorn. En utredning görs av pedagoger och/eller elevhälsoteam och utifrån den beslutar rektor om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för att åtgärdsprogrammet dokumenteras och att vårdnadshavare, lärare och andra berörda får kopior. Upptäcka elever som är i behov av stöd Elever som är i behov av särskilt stöd upptäcks i första hand av pedagogerna runt eleven. Pedagogerna i arbetslagen har möjlighet att rådfråga elevhälsoteamet vid behov. Någon i elevhälsoteamet eller vårdnadshavare kan också vara den som upptäcker att en elev behöver särskilt stöd. Lärarna gör bedömningar om eleven når målen, utifrån kunskapsmålen i läroplanen och kursplanernas kunskapskrav i de olika ämnena. Här kan lärarna använda olika verktyg t ex: Skolverkets olika bedömningsunderlag Regelbundna bedömningar av elevers kunskaper utifrån de mål och bedömningskriterier som är uppsatta för undervisningen Nationella prov åk 3 Utvecklingssamtal med uppföljning av de individuella utvecklingsplanerna Samtal och observationer Samarbete med specialpedagog och speciallärare för att genomföra diagnoser/kartläggningar, observationer och samtal med enskilda elever eller grupper/klasser. Elever kan på olika sätt vara i behov av särskilt stöd. Det gäller inte bara då de riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i olika ämnen, utan även de mer övergripande målen som finns i skolans läroplan. Detta kan gälla elever både i förskoleklassen, på fritidshemmet och i övriga årskurser. 11

12 Grupper av elever kan vara i behov av stöd för att få en bra lärandemiljö och social miljö. Då har vi skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling som utgångspunkt både i akuta ärenden och förebyggande arbete. Vi följer vår handlingsplan kring undervisningen i svenska som andraspråk. I dagsläget arbetar en SvA-lärare deltid på skolan för att ge särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd i SvA behandlas på samma sätt som i Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd. SvA-läraren ger särskilt stöd utöver den undervisning som eleven får i klassen och planerar/bedömer kunskaper tillsammans med elevens svensklärare. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet på skolan består av specialpedagog 80%, skolsköterska ca 40%, skolkurator ca 20% och skolpsykolog ca 20%. Rektor är samordnare för elevhälsoteamet och deltar på teamets träffar. Teamet träffas varannan vecka. På träffarna samordnas elevhälsoteamets insatser. Tanken är att det ska vara lätt för arbetslagen att komma i kontakt med elevhälsoteamet. Det kan ske på olika sätt tex: Två gånger per termin träffar respektive arbetslag hela elevhälsoteamet med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete både på gruppnivå men också kring enskilda elever. lärare/fritidspersonal tar kontakt med någon i elevhälsoteamet eller rektor, som sedan tar upp ärendet på teamträffen. ärendet uppmärksammas på klassgenomgång som rektor har med arbetslagen en ggr/termin lärare/fritidspersonal använder blanketten Anmälan om elevs stödbehov Så här kvalitetssäkrar vi processen: Åtgärdsprogrammet följs upp regelbundet Vid uppföljningarna deltar alltid lärare/fritidspedagog, förälder, specialpedagog och elev (om det bedöms lämpligt med tanke på problembilden och elevens ålder). Dessutom kan andra ur elevhälsoteamet, speciallärare, SvA-lärare, rektor och externa samarbetspartnerns medverka vid behov. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar att utvärderingarna blir av och dokumenteras. Lärarna/fritidspedagogen har, tillsammans med specialpedagogen, ett särskilt ansvar att följa upp elevens utveckling. Hur säkerställs att alla som behöver stöd får stöd? Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är tätt ihopkopplat med skolutveckling. Att kunna utveckla och utforma den ordinarie undervisningen och verksamheten så att alla elever når målen är vår målsättning. På skolan har vi flera rutiner för att säkerställa att vi upptäcker och ger elever det stöd de behöver. - Lärarnas bedömningar dokumenteras i Unikum och kan läsas av rektor, specialpedagog, föräldrar och elever. 12

13 - Rektor, specialpedagog och speciallärare har en gång per termin kunskapsuppföljning/ klassgenomgångar tillsammans med lärarna (och vid behov fritidspersonal) då vi både använder oss av Unikum och dialog för att se trender i klasser och upptäcka enskilda elevers behov av stöd. - Skolsköterskan gör sammanställningar och analys på gruppnivå efter hälsosamtal i f- klass, åk 2, 4 och 6, kan då visa på trender och utvecklingsbehov. - Arbeta efter Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd, och Skolverkets nya Allmänna råd kring detta hjälper oss i arbetet med utarbetande och uppföljning av åtgärdsprogram. - I skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns handlingsplaner för upptäckt och förebyggande arbete mm. Stadsskogenskolan är fortfarande under uppbyggnad. Elevhälsoteamet har fått några nya medarbetare läsåret Därför befinner vi oss fortfarande i ett uppbyggnadsskede när det gäller rutiner och arbetssätt kring elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Elevhälsoteamet är fortsatt observanta på vad vi kan göra bättre. Det kan handla om metodutveckling i undervisningen, fortbildningssatsningar, resurstilldelning och fördelning och organisation m m. 13

14 Samverkan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande (Lgr11,s 16) Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande (Lgr11, s 16) Så här arbetar vi Samverkan med vårdnadshavare: Regelbundna informationsbrev via Unikum till föräldrar. Föräldramöten Utvecklingssamtal minst 1gång/termin. Spontana föräldrakontakter vid lämning och hämtning. Mailkontakt och telefonkontakt vid behov. Sommaravslutning där hela familjen inbjuds. Drop-in på fritids 1-2gång/år. Inskolningssamtal till F-klass. Samverkan mellan skola-fritids: Fritidspedagogerna samverkar i klasserna på skoltid och har planeringstid tillsammans med den lärare man samverkar med. Lärare i F-5 har gemensamma kategorimöten. Lärare i F-klass och åk 3, lärare i åk 1 och åk 4 samt lärare i åk 2 och 5 planerar och genomför fadderverksamhet. Lärare och fritidspedagoger samverkar exempelvis kring gemensamma händelser/aktiviteter under året, såsom läsårsuppstart, luciafirande och avslutningar. Samverkansmöten med rektor och representanter från skola och fritids. Vi använder Unikum för att Så här kvalitetssäkrar vi processen: GR-enkäten Utvärdering vid kategorimöten, APT, samverkansmöten 14