Arbetsplan Hemsjö fritidshem

Transkript

1 Arbetsplan Hemsjö fritidshem Läsåret 2017/2018

2 Vår enhets och Förvaltningens vision. Lust att Lära. Hemsjö enhets vision: Hemsjö skola och fritidshems målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära.

3 Så här arbetar vi med : Normer och värden Vårt största uppdrag på fritids är att få alla att må bra och trivas i gruppen. Vi hjälper barnen att komma in i leken och se till att alla har en kompis. Vi arbetar ständigt med att stötta barnen i det sociala samspelet. Vi prioriterar en god dialog med föräldrarna kring barnens trivsel på fritids. Tillsammans med barnen utvecklar vi regler för arbetet och samvaron i gruppen. Vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som vi uppdaterar med nya mål varje läsår. Vi kartlägger barns känsla av samhörighet, arbetsro och ansvar en gång per termin genom vår trivselenkät. Resultatet arbetar vi med i klassen/gruppen och/eller individuellt. Barnen vistas utomhus under stor del av dagen på fritidshemmet. Vi arbetar med att göra utevistelsen trevligare och roligare för alla. Bygger på goda exempel som vi sprider till både skola och fritids. Vi har flera vuxna som är rastvärdar under lunchrasten då många elever är ute. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Vi tittar på GR-enkätens resultat och jämför med förra årets utfall. I samtal med föräldrar, trivselenkät och sociogram samt egna observationer kvalitetssäkrar vi processen.

4 Vid eventuella konflikter hjälper vi barnen att hitta lösningar. Vi följer upp med både barn och föräldrar. Vi har kontinuerliga samlingar i både stor grupp och smågrupper. Där diskuterar vi normer och värden tillsammans med barnen. Så här arbetar vi med: Kunskaper, utveckling och lärande Vi jobbar ständigt med våra mål kring normer och värden. Detta gör vi med hjälp av lärarledda aktiviteter såsom gemensamma lekar, bilduppgifter, estetiska uttrycksformer såsom dans, sång och teater. Vi ser att barnen utvecklas i att uppträda inför varandra. Vi märker att det även stärker gruppkänslan. Vi har påbörjat vårt arbete med IKT. Där har barnen fått göra filmer tillsammans och även provat på programmering. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Vi tittar på GR-enkätens resultat och jämför med förra årets utfall. I samtal med föräldrar, trivselenkät och sociogram samt egna observationer kvalitetssäkrar vi processen. Vid eventuella konflikter hjälper vi barnen att hitta lösningar. Vi följer upp med både barn och föräldrar. Vi har kontinuerliga samlingar i både stor grupp och smågrupper. Där diskuterar vi normer och värden tillsammans med barnen.

5 Så här arbetar vi med: Barns och elevers ansvar och inflytande Vi gör barnens lärandeprocess synlig för både barn, föräldrar och pedagoger bl a genom att delge den pedagogiska planeringen och informationsbrev på Unikum. På fritids är barnen delaktiga i planeringen av aktiviteter och inköp av leksaker och material. Vi arbetar efter våra gemensamma regler vilket innebär att barnen lär sig att hålla ordning på sig själva, skolans lokaler och material, ta ansvar och bli självständiga. Vi har ett gemensamt fritidsråd där barnen är delaktiga i beslut som rör verksamheten. Här har barnen möjlighet påverka sin fritidstid. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Vi tittar på GR-enkätens resultat och jämför med förra årets utfall. Vi följer upp och protkollför våra fritidsråd.

6 Så här arbetar vi med: Lust att lära Vi använder oss medvetet av varierande arbetsformer på fritids: ute, inne, dator, böcker, bygga, rita, skissa, enskilt, liten grupp, stor grupp, åldersblandat ibland, homogent ibland. Planeringarna ska alltid utgå från och följa barnens förförståelse. Personalen tar också tillvara barnens frågor och spinner vidare på dem. Vi vill ge barnen en utmaning / problem som känns relevant för dem och att det gärna ska finnas en mottagare. Arbetet på fritids ska stimulera barnens fantasi, skapande och ge en inre drivkraft och motivation. På fritids tar vi vara på barnens idéer både i stunden och på våra gemensamma samlingar. Vi stödjer barnen att omsätta sina ideér till handling genom att ta fram material och utmana deras tankar. Vi dokumenterar och lyfter barnens egna ideér på fritids och låter dem få berätta och visa för kamraterna. I den fria leken på fritids ser vi att lusten finns. Vi uppmuntrar till egna lekar och försöker få dem att komma vidare i leken. Vi ser till att tid ges för den fria leken. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Vi har fritidsråd och samlingar där vi diskuterar våra arbetsformer. Vi har även kontinuerliga samtal med barnen. I våra sociogram kan vi se hur kompisrelationer utvecklas.

7 Så här arbetar vi med: Rutiner kring frånvaro: På loven har vi som rutin att kontakta vårdnadshavare om barnet inte dyker upp på utsatt tid till fritids. Så här kvalitetssäkrar vi processen: Inför lov går vi igenom våra rutiner kring frånvaro. Så här arbetar vi med: Arbetet med barn i behov av särskilt stöd Arbetsgång: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, elev eller elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås- gäller även andra svårigheter som eleven uppvisar i skolsituationen - ska 1. eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassning. Stöd i form av extra anpassning behöver inte fattas formellt beslut om och ska dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Är dessa insatser inte tillräckliga ska 2. detta anmälas till rektor. Rektor öppnar ärende i Pro ReNata. Elevhälsoteamet aktiveras. Blanketten Anmälan om elevs stödbehov enligt skollagen 3 kap 8 ska fyllas i och lämnas till rektor/delegat. Vårdnadshavaren ska informeras om anmälan. När rektor fått information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd är det rektors ansvar att tillse att en utredning (mall i ProReNata) genomförs skyndsamt. Utredningen syftar till att ge tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter och vilka stödinsatser som behöver sättas in. Beslut om att ge särskilt stöd eller ej ska beslutas av rektor och dokumenteras i ett Åtgärdsprogram (mall i ProReNata). Åtgärdsprogrammet gäller vid den skolenhet där det har beslutats och kan föras över till ny skola inom

8 förvaltningen om eleven byter skolenhet eller placeras i särskild undervisningsgrupp. Skolan kan alltid utarbeta ett åtgärdsprogram även om man inte är överens om detta med vårdnadshavarna. Åtgärdsprogrammet behöver inte undertecknas. Dock ska det signeras av rektor i ProRenata. Beslutet ska delges berörda. Om det vid utvärdering av åtgärdsprogrammet visar sig att åtgärderna behöver förändras eller om de behöver pågå under längre tid utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Det behöver då inte göras något formellt avslut av det tidigare programmet när ett nytt åtgärdsprogram utarbetas. Beslut om åtgärdsprogram är ett delegationsbeslut och ska anmälas till Barn- och ungdomsnämnden. Rektor kan i sin tur delegera beslutet utom i de fall det omfattar anpassad studiegång, särskild undervisning i grupp (SU-grupp) eller enskilt. Beslut att upprätta alt inte upprätta samt innehåll i ett åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Elev som fyllt 16 år har möjlighet att själv överklaga beslutet. Övriga åtgärder av betydelse kring eleven ska alltid dokumenteras i elevhälsosystemet ProReNata. Hemskolans ansvar vid placering i särskild undervisningsgrupp internt alt externt ingår i Barn och ungdomsförvaltningens riktlinjer för särskilda undervisningsgrupper. Även modersmålsstöd kan ses som ett stöd för att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Är dock inte att betrakta som särskilt stöd enligt Skolväsendets överklagandenämnd. Elevers rätt till modersmålsundervisning regleras i skollagen,10 kap 7. Sekretss Dokumentation i individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram ska utformas på så sätt att handlingarna blir en allmän/offentlig handling, det vill säga att allmänheten har rätt att ta del av dessa handlingar. Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut och faller därför utanför det sekretessreglerade området. De utredningar och annan dokumentation som ligger till grund för åtgärdsprogrammet ska menprövas enl Offentlighets-/ och sekretesslagens

9 bestämmelser. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vid varje läsårs start gås ärendegången för barn i behov av särskilt stöd igenom. Detta för att säkra att alla pedagoger på skolan vet hur de ska gå tillväga när de misstänker att en elev kommer att behöva extra stöttning för att uppnå kunskapsmålen. Vid utvärderandet av åtgärdsprogram ska de åtgärder som genomförts för att eleven ska nå kunskapsmålen utvärderas. Har de gett önskat resultat eller bör andra åtgärder prövas? På gruppnivå i svenska screenar vi, sedan läsåret , eleverna från vårterminen i förskoleklass till höstterminen i trean för att hitta de elever som tidigt i sin kunskapsutveckling behöver extra stöttning. Materialet som används nu är framtaget av Skolverket På gruppnivå i matematik screenar vi, sedan läsåret , eleverna från höstterminen i ettan för att hitta de elever som tidigt i sin kunskapsutveckling behöver extra stöttning. Materialet som används är framtaget av Skolverket. Resultaten från de nationella ämnesproven i trean och sexan är en vidare screening för att säkerställa vad varje enskild elev behöver utvecklas i och vad som bör förändras och förbättras i skolans undervisning på gruppnivå i de olika ämnena. Vid skolans utvärdering av Gr-enkäten framkommer det om eleverna tycker att de får tillräckligt med stöd. Vid de individuella utvecklingssamtalen och vid utvärderingar av åtgärdsprogram får skolan veta hur den enskilda eleven och dess vårdnadshavare upplever sitt stöd i skolan.

10 Så här kvalitetssäkrar vi processen: Så här arbetar vi med: Samverkan Vårt samarbete med hemmen sker dagligdags vid hämtning och lämning på fritids. Alla klasser och fritidshem använder sig av veckobrev eller loggböcker med information från klassen/skolan som skickas hem till vårdnadshavare varje vecka. En gång per termin inbjuds alla föräldrar till ett föräldramöte. Föräldramötet ska innehålla information om terminens verksamhet. Det är viktigt att det blir föräldrarnas möte, att vi tänker på att skapa delaktighet och tillfällen för inflytande. På enheten, skola/fritids/förskola finns ett enhetsråd bestående av valda föräldrarepresentanter från alla grupper/klasser. I enhetsrådet ingår också personalrepresentanter och rektor. Vi träffas ca: 1-2 ggr per termin och diskuterar aktuella ämnen-frågor från föräldrar och verksamhet. Gemensamma trivselarrangemang för skola/fritids är firandet av lucia, skolavslutningar och basaren på våren.

11 Vår kvalitetsårscykel Augusti Samtala om nulägesanalysens resultat Besluta om nya effektmål Pedagogiska planeringar skrivs. Revidera arbetsplanen Organisation-Schema följs upp Januari Organisation-Schema följs upp. Enhetsråd Uppföljning av målen i likabehandlingsplanen Trivselenkät delas ut. September Revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling och lägga ut den på Unikum till alla familjer Trivselenkät delas ut till alla barn Föräldramöten Februari Uppföljning/utvärdering av utvecklingsmålen. Resultatet av trivselenkäten gås igenom och ev. åtgärder beslutas om. Oktober Enhetsråd Uppdragsdialog/Medarbetarsamtal för personalen Resultatet av trivselenkäten gås igenom och ev. åtgärder beslutas om. Mars GR-enkät Föräldramöten November Medarbetarsamtal för personal Uppföljning/Utvärdering av utvecklingsmålen. April Enhetsråd December Trivselarrangemang Maj Utvärdera utvecklingsmålen och målen i likabehandlingsplanen. Juni Sammanställa fritidshemmens resultat, analys och slutsats i nulägesanalysen.