EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,"

Transkript

1 EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral Maj 2016 Handledare Jan Stålhammar, distriktsläkare, docent i allmänmedicin 1

2 Sammanfattning Bakgrund: Prevalensen av diabetes i Sverige är 4 % varav 85 % har typ 2- diabetes. Kardiovaskulära komplikationer är vanligare hos patienter med diabetes och typ 2- diabetes ökar sjukligheten och dödligheten i hjärt-kärlsjukdom 3-4 gånger. EKG förändringar kan visa tecken på samsjuklighet med hjärt-kärlsjukdomar även hos asymtomatiska patienter med diabetes. Syfte: Studien avsåg att besvara följande frågeställningar: 1. Att undersöka graden av följsamhet av EKG-test för patienter med typ 2- diabetes, i samband med årskontroll eller annan uppföljning, enligt vårdprogrammet för Landstinget i Uppsala län. 2. Att bedöma och klassificera patologiska EKG. Material och metod: Studiedesignen utgjordes av en retrospektiv journalstudie. Studiepopulationen baserades på patienter listade på Samariterhemmets vårdcentral Studien avser personer med diabetes listade vid Samariterhemmets vårdcentral åren Totalt antal patienter uppgick till 343(farmakologiskt- och icke-farmakologiskt behandlad diabetes). Data har inhämtas från IT-avdelning på primärvården i Uppsala och analyserades med hjälp av statistikpaketet SPSS. Resultat: Bara 23 % av patienterna har kontrollerat EKG på vårdcentralen. Trots en hög samsjuklighet och hög andel kardiologkontakter för patienter 65 år, hade cirka 75 % av dessa patienter inte kontrollerat EKG på vårdcentralen. Andelen patienter som haft kardiologkontakt var 2,5 gånger högre för dem med 5 års diabetesduration än för dem med < 5 års duration. Trots det hade 74 % av dem med 5 års duration inte kontrollerat EKG på vårdcentralen. Slutsatser: Studie visar att patienter med typ 2-diabetes har en hög samsjuklighet med kardiovaskulära sjukdomar och att sambandet ökar med stigande ålder och duration av diabetes. Även andelen patienter med sjukhusvård följer samma mönster. Särskilt hos dem 65 år och med diabetesduration 5 år, är EKG som medel att följa de kardiovaskulära sjukdomarnas utveckling underutnyttjat i denna studie, trots att det ingår i Landstingets rekommenderade riktlinjer för årskontroller inom diabetes. 2

3 Introduktion Cirka 4 % av befolkningen i Sverige har idag diabetes varav 85 % har typ 2-diabetes [1]. Studier har visat att typ 2-diabetes ökar sjukligheten och dödligheten i hjärt-kärlsjukdom tre till fyra gånger [2]. Förekomsten av allvarliga händelser vid kranskärlssjukdom vid diabetes jämfört med utan diabetes var 5.4% respektive 1.6% [2]. Kardiovaskulära komplikationer är 2-4 gånger vanligare hos patienter med diabetes än patienter utan diabetes [3]. Den vanligaste dödsorsaken hos patienter med typ-2 diabetes, är kardiovaskulär sjukdom och ungefär 55 % av dessa patienter avlider i denna sjukdom [1]. Dessutom har det visats att hela 67 % av patienter vårdade på hjärtintensivvårdsavdelningar hade någon form av tidigare okänd patologisk glukostolerans [3]. Cirka 50 % av patienterna med typ-2 diabetes har redan vid upptäckt av sjukdomen utvecklat någon form av senkomplikation i form av subklinisk eller manifest angiopati [3]. Patienter med diabetes har inte alltid samma symtom vid ischemisk hjärtsjukdom som hos patienter utan diabetes [3]. Hos patienter med diabetes är symtom på hjärtsjukdom mer diffusa och ospecifika än hos patienter utan diabetes, till exempel kan syncope, illamående, dyspne eller svettningar finnas istället för den klassiska centrala bröstsmärtan [3]. EKG-förändringar såsom sinustakykardi, långt QTc, QT variabilitet, förändringar i hjärtfrekvens variabilitet, ST-T förändringar och vänsterkammarhypertrofi kan även tidigt observeras under diabetes mellitus [4]. EKG-förändringar kan visa tecken på myokardischemi även hos asymtomatiska patienter med diabetes [5]. Enligt senaste vårdprogrammet för typ-2 diabetes i Landstinget i Uppsala län ska elektrokardiogram (EKG) ingå vid årskontroll [6]. Hos patienter med typ - 2 diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom, kan EKG-avvikelser vara ett verktyg för att upptäcka patienter med en högre risk för framtida kardiovaskulära händelser, förutom närvaron av andra riskfaktorer [5]. Med hjälp av denna studie kan man utvärdera prognostiska värdet av EKG-avvikelser avseende hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ-2 diabetes. 3

4 Syfte 1. Att undersöka graden av följsamhet av EKG-test för patienter med typ 2- diabetes, i samband med årskontroll eller annan uppföljning, enligt vårdprogrammet för Landstinget i Uppsala län. 2. Att bedöma och klassificera patologiska EKG. Material och metod Projektet skedde på Samariterhemmets vårdcentral med ca listade patienter och av dessa har c:a 450 individer diagnosen typ-2 diabetes. Vårdcentralen har en ganska stabil läkarbemanning. Studien är en retrospektiv journalstudie. De patienter som har valts ut som deltagare i studien hade de uppfyllda kriterier (ungefär 343 Patienter): 1. En konstaterad diagnos av typ 2- diabetes (farmakologiskt- och icke-farmakologiskt behandlad diabetes). 2. Sökte för årskontroll eller uppföljning av diabetes eller liknande kontaktorsak på vårdcentralen januari 2012 till december Årskontroll definieras som jouranteckning där diabetesårskontroll står under rubriken kontaktorsak. Data har inhämtas från IT-avdelning på primärvården i Uppsala. Projektet har genomförts under fem veckor mars-maj 2016, tre veckor till datainsamling och två veckor för analys av kvalitativa data. Därefter har en journalgranskning av utvalda patienter utförts för att se vilken behandling patienterna fått, ålder och kön, duration av sjukdomen, kontrollerat EKG eller inte? och om EKG varit normalt eller onormalt (typ av avvikelse), samsjuklighet, besökt kardiologen och inneliggande sjukhusvård. 4

5 Total antalet patienter med typ 2-diabetes Tagit EKG Ej tagit EKG Normalt EKG Onormalt EKG Figur 1- Diagram av rekrytering patienter med typ 2-diabetes på Samariterhemmets vårdcentral under perioden Onormalt EKG definieras om en de följande tecknen hittas på EKG:. Arytmier. Atrioventrikulär överledning. Intraventrikulär överledning. Långt QTc. ST-T förändringar. Vänsterkammarhypertrofi EKG förändringar har utvärderats av min egen EKG-tolkning och den automatiska apparaten och även i samarbete med min handledare i nödvändiga fall. Data analyserades med hjälp av statistikpaketet SPSS. Etiska överväganden Journalen genomlästes enbart för att ta reda på EKG förändringar hos patienter med typ 2- diabetes och kodats direkt till en siffra. Verksamhetschefen har godkänt att studieledaren fått logga in i och läsa journalerna. Eftersom alla data blev kodade kan försökspersonerna garanterats anonymitet vid presentation av resultaten. Det kodade materialet har endast hanterats av studieledaren som även har skrivit under sekretessavtal. 5

6 Materialet har förvarats inlåst på vårdcentralen och endast varit tillgängligt för studieledaren. Resultat Totalt antal patienter under detta tidsintervall uppgick till 343, män 52 % (177/343) och kvinnor 48 % (166/343). En patient som under studien avled har exkluderats. Åldern på patienterna är år och de flesta ligger mellan år (163/343). Drygt 64 % (220/343) av alla patienter är 65 år. Tabell 1. Bakgrundsfaktorer hos 343 patientfall med typ 2-diabetes på Samariterhemmets vårdcentral under perioden Karakteristik Män N (%) Kvinnor N (%) Ålder (år) < >80 Duration (år) < >10 Behandling Tablettbehandling Insulinbehandling Tablett-och insulinbehandling Kostbehandling 0 (0) 64 (36) 90 (51) 23 (13) 45 (25) 47 (27) 85 (48) 97 (55) 13 (7) 39 (22) 28 (16) 4 (2) 55 (33) 73 (44) 34 (21) 47 (29) 42 (25) 76 (46) 91 (55) 7 (4) 33 (20) 35 (21) Samsjuklighet 153(86) 141(85) Kardiologbesök 24 (13) 19 (11) Sjukhusinläggning 17 (10) 15 (9) Enligt journalanteckning är tablettbehandling den vanligaste behandlingen 55 % (188/343). Resultatet visar att 23 % (80/343) av patienterna kontrollerat EKG på vårdcentralen varav 43 % (34/80) har onormalt EKG. Den vanligaste orsaken är intraventrikulär överledning 11 % (9/34), därefter arytmier 10 % (8/34) och ST-T 6

7 förändringar 10 % (8/34). Våra data visar att cirka 75 % (166/220) av patienter 65 år inte kontrollerat EKG Procent (%) Arytmier Vänster kammarhypertrofi Intraventrikulär överledning Av block ST-T förändringar Diagram 1. Frekvens av onormalt EKG Antalet av besök hos kardiologen är 12 % (43/343). Av dessa har 88 % (38/43) skett av patienter 65 år [P<0.001 Och OR=4.9( )]. Detta innebär att sannolikheten av besök hos kardiologen hos patienter 65 år är 4.9 gånger mer än patienter < 65 år. Ungefär tre fjärdedelar av patienterna[73 % (250/342, en patient har exkluderats på grund av ej hittat durationen)] har diabetes 5 år. Av dessa har 74 % (193/250) inte kontrollerat EKG på vårdcentralen. Förekomsten av samsjuklighet är 86 % (294/343) och hos patienter 65 år är den 92 % (203/220) [P<0.001 och OR=4.2( )]. Detta betyder att samsjuklighet hos patienter 65 år är 4.2 gånger högre än för patienter < 65 år. Den vanligaste sjukdomarna är hypertoni 70 % (239/343), hyperlipidemi 44 % (151/343) och ischemisk hjärtsjukdom 15 % (52/343). 7

8 Procent (%) Hypertoni Stroke/TIA Förmaksflimmer hjärtsvikt Ischemiskt hjärtsjukdom Hyperlipidemi Diagram 2. Frekvens av kardiovaskulär samsjuklighet Samsjuklighet hos patienter med diabetes 5 år är 74 % (216/293) och hos patienter 65 år och 5 år diabetes är 77 % (168/219). Andelen vårdade hjärtavdelning var 9 % (32/343). Bland dessa hade 97 % (31/32) en kardiovaskulär samsjuklighet (p=0.02). Andelen av patientfall med 5 år diabetesduration som besökt kardiologen är 86 % (37/43) [P=0.03, OR=2.5( )] och det innebär att kardiologbesök hos patienter med 5 år diabetes är 2.5 gånger högre än för patienter med < 5 års duration. I enlighet med andra studier finns inte någon stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller ålder, duration, kardialogbesök och sjukhusinläggning (Tabell1). 8

9 Diskussion Ungefär tre fjärdedelar av patienterna kontrollerade inte EKG på vårdcentralen trots att EKG ingår vid årskontroll enligt senaste vårdprogrammet för typ-2 diabetes i Landstinget i Uppsala län. Bland de patienterna som visade onormalt EKG är intraventrikulär överledning vanligaste formen av avvikelse. Denna studie visade också att det finns en stark koppling mellan kardiovaskulär sjukdom och diabetes. Trots att den stigit med åldern och durationen, har de flesta patienterna 65 år och 5 år diabetes inte kontrollerat EKG på vårdcentralen. Trots att man med hjälp av EKG kan upptäcka tidiga tecken på kardiovaskulära komplikationer (i synnerhet hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom) även om hos asymtomatiska patienter [4, 7]. I en liknande studie som utfört i södra Afrika visade att EKG-avvikelser är vanliga hos patienter med typ 2-diabetes, som kan vara tecken på allvarliga bakomliggande tillstånd eller framtida risk för hjärt-kärlsjukdom [8]. Trots detta, har en stor majoritet av patienterna inte gjort rutinmässiga EKG-screeningar inom primärvården. Landstinget har därför rekommenderat att man ska genomföra återkommande EKG-kontroller samt att övervaka sådana förändringar hos patienter med typ 2 diabetes [8]. Vår studie bekräftade att hypertoni är vanligt hos patienter med diabetes. Det händer att patienter med diabetes dröjer onödigt länge innan de söker vård för sina hjärtkärlsjukdomar därför behövs det en icke-invasiv och tidig identifiering av patienter med diabetes med ökad kardiovaskulär risk. En australisk studie visade att av asymptomatiska patienter med diabetes, hade mer än 70 % av dem ett onormalt EKG [9]. Därför föreslår man att man med EKG ska identifiera personer med typ 2-diabetes som förutom hypertoni även har en oupptäckt vänsterkammarhypertrofi, för att kunna inleda en mer aggressiv hypertonibehandling [9]. En amerikansk studie som utfört 2014 visade också nästan tre av fem afroamerikaner med diabetes hade åtminstone ett onormalt EKG [10]. I denna studie har vi funnit att andelen av kardiologbesök är mycket hög hos patienter med 5 år diabetesduration. Det bekräftar att det finns ett signifikant samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och diabetesduration. Vår studie har visat på ett starkt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och patientens ålder. Det begränsade antalet EKG har medfört att vi inte kunnat analysera 9

10 eventuella samband mellan olika typer av onormala EKG och kardiovaskulära tillstånd, än mindre deras prognostiska betydelse. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att EKG sannolikt är ett praktiskt och billigt verktyg som kan användas i riskbedömning av patienter med typ 2-diabetes, för att upptäckta kliniska tecken av samsjuklighet och riskfaktorer av hjärt-kärlsjukdomar. Nästan alla patienter som varit inlagda på sjukhuset hade även en kardiovaskulär samsjuklighet. Med hänsyn till att den prognosticerar en ökad risk för framtida sjukhusvård, är det därför viktigt att ta EKG vid årskontroll av personer med typ 2- diabetes. Det är särskilt viktigt hos dem 65 år och med en diabetesduration 5 år och som redan har en etablerad kardiologkontakt, eftersom de har den största risken för framtida sjukhusvård. 10

11 Referenser 1. Kranskärls sjukdom hos diabetiken. 2011; Available from: - multi. 2. Typ 2- diabetes. 2015; Available from: 3. diabetes, makrivaskulära komplikationer. 2014; Available from: 4. de Santiago, A., et al., [Prognostic value of ECGs in patients with type-2 diabetes mellitus without known cardiovascular disease]. Rev Esp Cardiol, (10): p Stern, S. and S. Sclarowsky, The ECG in diabetes mellitus. Circulation, (16): p Hellman, J., Diabetes typ 2. Vårdprogram Landstinget i Uppsala län Azevedo, M.J., et al., Value of diagnostic tools for myocardial ischemia used in routine clinical practice to predict cardiac events in patients with type 2 diabetes mellitus: a prospective study. Arq Bras Endocrinol Metabol, (1): p Dzudie, A., et al., Prevalence and determinants of electrocardiographic abnormalities in sub-saharan African individuals with type 2 diabetes. Cardiovasc J Afr, (10): p Srivastava, P.M., et al., Prevalence and predictors of cardiac hypertrophy and dysfunction in patients with Type 2 diabetes. Clin Sci (Lond), (4): p Sellers, M.B., et al., Prevalence and determinants of electrocardiographic abnormalities in African Americans with type 2 diabetes. J Epidemiol Glob Health, (4): p

Vårens utskick Fall 1 och 2

Vårens utskick Fall 1 och 2 Vårens utskick Fall 1 och 2 ALF användarmöte ht 2015 Anette Rickenlund Utskick våren 2015 Fall 1 REMISS: En 50-årig kvinna som abladerats pga supraventrikulär takykardi. Remiss är skickat till fysiologkliniken

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets

Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.

Läs mer

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Handläggning av nyupptäckt hypertoni PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor

Läs mer

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Utvärdering av TSH provtagning hos patienter med diffusa symptom på Gottsunda vårdcentral

Utvärdering av TSH provtagning hos patienter med diffusa symptom på Gottsunda vårdcentral Utvärdering av TSH provtagning hos patienter med diffusa symptom på Gottsunda vårdcentral Författare: Shahriar Ghandi, ST-läkare, Gottsunda vårdcentral, Uppsala. E post: shahriar.ghandi@yahoo.com Handledare:

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Sammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.

Sammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Graviditet och arytmier

Graviditet och arytmier Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

TroponinT en känslig spelare?

TroponinT en känslig spelare? TroponinT en känslig spelare? En klinisk utvärdering av TroponinT provtagning på Medicinakutmottagningen CSK Janaki Brolin ST-Läkare, Internmedicin Centralsjukhuset i Karlstad Regionmöte i hjärtsjukvård,

Läs mer

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor

Läs mer

Utredning av ischemisk hjärtsjukdom. Tomas Schultz, Kardiologen Kungälv

Utredning av ischemisk hjärtsjukdom. Tomas Schultz, Kardiologen Kungälv Utredning av ischemisk hjärtsjukdom Tomas Schultz, Kardiologen Kungälv Bakgrund 20 % av patienter som söker medicinsk vård på akutintaget söker pga. bröstsmärta. 45% kardiellt 15% muskuloskelettalt 40%

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Livet på avdelningen

Livet på avdelningen Livet på avdelningen 1 Personalkategorier Överläkare Underläkare Sjuksköterska Undersköterska Paramedicinare 2 En dag på avdelningen Rond Utredningar Dokumentation In- och utskrivning Eftermiddagsrond

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM Innehållsförteckning

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Hypotyreos och subklinisk hypotyreos

Hypotyreos och subklinisk hypotyreos Projektrapport VESTA vårprogrammet 2017 Hypotyreos och subklinisk hypotyreos Förekomst, diagnostik och behandling på Kvartersakuten Surbrunn 2014-2016 Maria Månsson, ST-läkare, Kvartersakuten Surbrunn

Läs mer

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 [Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Abstrakt.....2 Definition...3 Indelning.....3 Orsaker...3 Icke påverkbara Påverkbara Klassificering...

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back

Läs mer

Levnadsvanor för patienter med

Levnadsvanor för patienter med Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsbeslut

Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsbeslut Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsbeslut Oktober 2017 Under 2015/2016 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn av sammanlagt 21 vårdcentraler i sju län. 1 Efter genomförd tillsyn fick samtliga

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer