Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Transkript

1 Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen.

2 Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärt- kärlsjukdom? Agenda Beskrivning av problematiken Beskrivning av Kliniska riktlinjer; Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Vad kan du göra?

3 Metabol störning Övervikt, diabetes, avvikande blodfetter vanligt förekommande bipolär sjukdom - schizofreni annan psykossjukdom; ¹ Ofta odiagnosticerad och obehandlad ² Socialt stigma (övervikt) Skador på stora och små kärl, organskador 1; Ösby 2000, Marder 2004, Wirshing 2004, Newcomer 2007, Fleischhacker 2008, Corell 2008, de Hert 2009, 2; Lieberman 2005, Nasrallah 2006, de Hert 2008

4 Metabol störning Riskfaktorer för tidig död i hjärtkärl-sjukdom; -vanligaste dödsorsaken för pat m schizofreni /bipolär sjukdom¹ - samverkande riskfaktor med högt blodtryck, rökning Kortare förväntad livslängd jämfört med befolkningen i övrigt för schizofreni år kortare ² 1; Ösby 2000, Saha ; Ösby 2001, Wirshing 2004, Colton 2006, Newcomer 2007, Tiihonen 2009

5 Förekomst och relativ risk (RR) för påverkbara riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Schizofreni resp bipolär sjukdom jfm befolkningen i övrigt (De Hert et al 2009) Påverkbar riskfaktor Schizofreni Bipolär sjd Övervikt/ fetma 45-55%, RR 1, %, RR 1-2 Rökning 50-80%, RR %, RR 2-3 Diabetes 10-15%, RR %, RR 1,5-2 Högt blodtryck 19-58%, RR %, RR 2-3 Avvikande blodfetter 25-69%, RR < %, RR < 3

6 Förekomst av diabetes per åldersintervall för patienter med schizofreni jämfört med populationen iövrigt Prevalence of diabetes, metabolic syndrome and metabolic abnormalities in schizophrenia over the course of the illness - De Hert 2006

7 Kliniska riktlinjer; Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Svenska Psykiatriska Föreningen Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Svensk Förening för Allmänmedicin Svensk Förening för Diabetologi Svensk Internmedicinsk Förening Svenska Cardiologföreningen Svensk Förening för Obesitasforskning

8 Några ställningstaganden Etablerad viktuppgång är ett svårbehandlat tillstånd¹ och bör förebyggas Förebyggande insatser / Vid metabol störning; farmakologiska och icke-farmakologiska insatser kan ha effekt mot metabol störning hos pat med schizofreni ² Även små förbättringar av metabol störning kan minska risken för framtida hjärt kärlsjukdom ³ 1) Elvhag 2005, Wing ) Alvarez-Jimenez ) Newcomer 2006.

9 Har psykiatrin ett ansvar?

10 Har psykiatrin ett ansvar? Antipsykotika ökar risken för metabol störning ¹ 1; ADA/APA consensus 2004, Marder 2004, Lambert 2004, De Nayer 2005, Newcomer 2006, Fleischhacker 2008, Meyer 2008

11 Har psykiatrin ett ansvar? Antipsykotika ökar risken för metabol störning ¹ Flera somatiska sjukdomstillstånd (inkl metabola) kan försämra psykiatriskt status och därmed försvåra psykiatriskt rehabiliteringsarbete ² 1; ADA/APA consensus 2004, Marder 2004, Lambert 2004, De Nayer 2005, Newcomer 2006, Fleischhacker 2008, Meyer ; Newcomer 2006

12 Kognitiva funktionshinder; -exekutiva funktioner; svårigheter planera, initiera och genomföra målinriktat beteende. -kroppsuppfattning. -social funktion. -minnesstörning.

13 Kognitiva funktionshinder; -exekutiva funktioner; svårigheter planera, initiera och genomföra målinriktat beteende. -kroppsuppfattning. -social funktion. -minnesstörning. Kognitivt funktionshinder + somatisk samsjuklighet svårigheter att; - uppfatta, värdera och tolka somatiska symptom - initiera somatisk vårdkontakt - klara besök vårdcentral / sjukhus - sköta föreskriven behandling, återbesök Muntlig hänvisning till primärvård otillräckligt!

14 Har somatiken ett ansvar?

15 Har somatiken ett ansvar? Remissvar från Schizofreniförbundet, Kliniska riktlinjer; Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom ; vår målgrupp blir ofta avvisade när de söker somatisk vård och hänvisade till psykiatriska mottagningar

16 Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Kortfattade, konkreta lokalt vårdprogram Viktig info sammanfattad i tabell + faktaruta Lättillgängliga, SPFs hemsida Bilagor; arbetsmaterial, länkar till bl a råd om kost och fysisk aktivitet

17 Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Kortfattat om kunskapsläget Förebyggande insatser; Information, hälsointervju, rådgivning. Val av antipsykotika Screening; Vikt+lab-prover inkl utgångsprover. Råd om vidare utredning Beslutsstöd vid ökande vikt/ avvikande lab; Utökade icke-farmakologiska insatser, byte av medicinering, tillägg av medicinering Ansvarsfördelning

18 Ansvarsfördelning Förskrivande läkare ansvarar för att eventuell metabol störning efter nyinsättning eller byte av antipsykotisk medicinering upptäcks och motverkas. Verksamhetschefen vid den psykiatriska kliniken ansvarar för att rutiner finns för förebyggande insatser + screening samt att fungerande samarbetsformer upprättas med företrädare för andra medicinska specialiteter.

19 Fungerande rutiner och samarbetsformer Dialog eller formaliserad överenskommelse med primärvård Somatisk konsultläkare Specialiserad psykiatrisjuksköterska Glöm inte kommunala boenden

20 Implementeringsplan Kortfattade - Konkreta - Tabeller - Beslutsstöd Bred konsensus sju specialistföreningar Spridning; tidsskrifter och möten Involverande av psykiatrins verksamhetschefer Ingående i SPFs Rekommendationer ST psykiatri Kvalitetsregister Psykos, Rättspsyk och Bipolär Spridning via Psykiatriska Riksföreningen Implementering som vetenskapligt arbete under ST i psykiatri Spridning via patient - närståendeföreningar

21 Implementeringsplan Kortfattade - Konkreta - Tabeller - Beslutsstöd Bred konsensus sju specialistföreningar Spridning; tidsskrifter och möten Involverande av psykiatrins verksamhetschefer Ingående i SPFs Rekommendationer ST psykiatri Kvalitetsregister Psykos, Rättspsyk och Bipolär Spridning via Psykiatriska Riksföreningen Implementering som vetenskapligt arbete under ST i psykiatri Spridning via patient - närståendeföreningar

22

23 Sammanfattning Metabol störning vanlig Ofta odiagnosticerad och obehandlad Risk organskador, tidig död Antipsykotika ökar risk Muntlig hänvisning till somatisk vårdgivare otillräcklig Psykiatrin bör ansvara för att förebygga - screena verka för fungerande samarbetsformer

24 Arbetsgruppen Adolfsson, Rolf; Professor, ÖL, Umeå. Svenska Psykiatriska Föreningen. Attvall, Stig; Docent, ÖL, Göteborg. Svensk Förening för Diabetologi. Erlinge, David; Professor. Lund. Svenska Cardiologföreningen. Gothefors, Dan; ÖL, Katrineholm. Svenska Psykiatriska Föreningen. Jarbin, Håkan; Med dr, Chefsöverläkare. BUP kliniken i Halland. Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri. Lindström, Kjell; Med dr, Jönköping. Svensk Förening för Allmänmedicin. Linné von Hausswolff-Juhlin, Yvonne; Docent, ÖL, Sthlm. Svensk Förening för Obesitasforskning. Morgell, Roland; Distr-läkare, Haninge. Svensk Förening för Allmänmedicin. Toft, Eva; Docent, ÖL, Sthlm. Svensk Internmedicinsk Förening. Ösby, Urban; Med dr, ÖL, Sthlm. Svenska Psykiatriska Föreningen.

25 Riktlinjerna inkl arbetsmaterial och länkar; ( svenskpsykiatri.se/kliniska_riktlinjer.html ) Kontakt; dan.gothefors@dll.se Tack för er uppmärksamhet!