Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral

Transkript

1 ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod/Databearbetning 6 Etiska överväganden 8 Resultat 8 Diskussion 12 Slutsatser 13 Referenser 15 Bilaga 1 Frågeformulär och enkäter 16 Bilaga 2 KASAM 2

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera några viktiga faktorer för att lyckas gå ner i vikt efter fastställande av diagnosen hos patienter med diabetes. Med datasystemet Swedestar bearbetades patientinformation från 470 diabetespatienter vid Jakobsbergs vårdcentral. Enkäter skickades till patienter som hade gått ner mer än 2 kilo i vikt. Sammanlagt har 67 personer deltagit i studien. 33 personer svarade på enkäten, till dessa patienter skickades också KASAMlivsfrågeformulär, av dem svarade 14. En jämförelsegrupp på 73 personer valdes ut genom ett slumpmässigt urval via födelsedatum. Jämförelsegruppens datajournaler gick igenom och sedan registrerades samma data som för undersökningsgruppen. Resultat och slutsatser av studien är att de flesta personer uppnådde sin viktnedgång under de första 12 månaderna efter diabetesdiagnos. De flesta personer upplevde kunskap om livstilsförändringar och motion som de viktigaste faktorerna för att lyckas gå ner i vikt. En större andel personer i jämförelsegruppen hade insulinbehandlad diabetes vilket kan ha betydelse för viktnedgång/uppgång. Resultatet på KASAM-livsfrågeformulär gav högre värden än genomsnittet vilket var i linje med förväntningarna då personer med högt KASAM-värde torde ha bättre möjligheter att hantera omställningen i samband med sin diabetesdiagnos. 3

4 Bakgrund Diabetes Idag utgör diabetes mellitus ett växande hot mot människors hälsa och välbefinnande i hela världen. Det uppskattas att diabetes berör upp till 200 miljoner människor i hela världen samtidigt tror man att det inom EU kan finnas cirka 20 miljoner patienter. Dessutom tror man att det finns ett stort antal personer för vilka diagnosen ännu inte ställts. Många har diabetes under många år utan att inse det förrän symtomen är tydliga. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som leder till komplikationer som kranskärlssjukdom, stroke, njursvikt, blindhet och nervskada. (Läkemedelsvärlden , nr 11). Hjärt- kärlsjukdom är de vanligaste komplikationerna och har beräknats ligga bakom minst 66% avdödsfallen hos diabetiker. Diabetes typ 2 ökar med alarmerande hastighet världen över. Trots att patienter informeras om vikten av livsstilsförändringar, sker ofta inte någon förändring. Att diabetes ökar kan tillskrivas vår livsstil: rökning, alkohol och felaktig diet ökar risken att utveckla diabetes. (Lidfeldt, 2005) Stressnivå inverkar på metabola faktorer. (Agardh, 2003). Åtgärder med syfte att förändra livsstilen genom en kombination av förbättrad diet, viktminskning samt ökad fysisk aktivitet är essentiell för att få bukt med diabetes mellitus typ 2 (Mailo, 2003). Förekomst av fetma (obesitas) i befolkningen ökar dramatiskt och därmed också därtill kopplade sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, cancer och ledbelastningsproblem. Orsakerna till ökningen av fetma beror på genetiska förutsättningar i kombination med den moderna livsstilen med energirik föda och minskad fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är den vanligaste diabetesformen, i Sverige cirka 85% av all diabetes. Vid denna typ av diabetes anser man att en genetisk svaghet i insulinproduktion påverkas av att insulinets perifera effekt är nedsatt, så kallad insulinresistens. Den vanligaste orsaken till insulinresistens är fetma. (Björntorp, 2009) Insulinresistens kan också ses som ett symtom vid fetma. Men oavsett om fetma är orsaken till insulinresistens eller om insulinresistens är ett symtom på fetma så är fetma starkt sammankopplat med insulinresistens då cirka en tredjedel av patienter med fetma får diabetes. En del av studierna har nu visat att bukfetma är mycket starkare kopplat till insulinresistens än med periferfetma. Bukfetma utgör den övervägande delen av fetma hos män, och även 4

5 en stor del hos kvinnor, särskilt efter menopaus. Orsaken till insulinresistens bör alltså vara lättare att finna hos personer med bukfetma än hos andra. (Björntorp, 2009) Det ökande välståndet i Europa och i andra regioner har lett till negativa effekter som till exempel stillasittande livsstil, ökad tillgång till stora mängder mat, många gånger med allt för mycket tillsatt socker och höggradigt mättade fetter. Det har lett till att EU nu står för en veritabel fetmaepidemi som medför en ökning av förekomsten av typ 2 diabetes. Utöver diabetes sammanhänger fetma med bland annat åkommor som hjärt- kärlsjukdomar och stroke. En ökning av fetma och överkonsumtion av kolhydrater och salt samt för lite motion breder ut sig allt mer. Risken att få diabetes typ 2 är större ju mer man väger. För en person med svår fetma (BMI 35 eller högre) är risken 40 gånger större än för en person med normalvikt i samma ålder. Särskilt om det handlar om bukfetma. Det finns ett tydligt samband den snabba ökningen av antalet personer med fetma och ökningen av typ 2 diabetes, som karakteriseras av insulinresistens, vilket innebär att kroppens celler inte fungerar på korrekt sätt i närvaro av insulin. De flesta diabetespatienter har diagnosen diabetes typ 2. KASAM Känsla av sammanhang I sin bok Hälsans mysterium beskriver Aron Antonovsky begreppet KASAM Känsla av sammanhang. Begreppet innehåller tre viktiga komponenter (Antonovsky 1991): 1. Begriplighet handlar om i hur stor grad man upplever inre och yttre påverkan eller stimuli som gripbart, strukturerad och tydligt snarare än som brus, det vill säga kaotiskt, slumpmässigt eller oväntad. 2. Hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever sig ha tillgång till resurser för att möta de krav som kommer av den yttre påverkan/stimuli man utsätts för. 3. Meningsfullhet KASAM-begreppets motivationsdel, anger hur människan upplever delaktighet som medverkande i de processer som skapar ens öde och vardagliga erfarenheter. Antonovsky betonar att man inte får se de tre delarna i KASAM-begreppet som självständiga enheter utan de verkar tillsammans för att ge en människa känsla av sammanhang. KASAM uttrycker på det viset i vilken utsträckning en person har en genomgående och varaktig känsla av tillit till att de inre och yttre stimuli som påverkan ens liv är strukturerade och förutsägbara och att personen har de resurser som krävs för att möta och hantera de olika krav som ställs i livet. 5

6 KASAM antas utvecklas under barndomen och fram till de tidiga vuxenåren och anses vara relativt stabilt från den perioden och de förändringar i KASAM som eventuellt uppstår har påvisats hos personer med om dramatiska förändringar i livet och då är förändringarna som är små och tillfälliga. Antonovsky presenterar ett frågeformulär som kan användas för att mäta en människans känsla av sammanhang. Formuläret innehåller 29 olika frågor med sju olika svarsalternativ. (Bilaga 2) Utifrån svaren en person ger på frågorna kan man uttyda hur stor KASAM personen har. Den skala för att mäta KASAM som Antonovsky utvecklade visade sig också vara pålitlig när den användes i olika kultur- och språkgrupper. (Antonovsky A. 1987, 1993 & Eriksson M. 2006) Eftersom avsiktlig viktnedgång är en aktiv process hos individen finns det skäl att anta graden av KASAM är av betydelse för om individen skall lycka gå ned vikt. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån ett mycket begränsat material belysa några viktiga faktorer för att lyckas gå ner i vikt efter fastställande av diagnosen hos patienter med diabetes vid Jakobsbergs vårdcentral. Frågeställningar Vilken faktor anser patienterna vara den viktigaste för att lyckas gå ner i vikt? Hur upplever patienterna livsstilsförändringen i samband med viktnedgång? Finns det samband mellan KASAM och viktnedgång hos patienter med diabetes?' Finns det samband mellan ålder, kön, typ av behandling och viktnedgång hos patienter med diabetes? Metod/Databearbetning Projektet inleddes genom att en namnlista på 470 diabetespatienter på Jakobsbergs vårdcentral togs fram med hjälp av diabetessköterskan och vårdcentralens sekreterare. Alla patienters aktuella vikt och vikt vid debut av diagnosen gicks igenom. Vikten vid sjukdomsdebut har inte undersökts då den ofta är svår att fastställa, därför har datum för diagnos också använts som sjukdomsdebut i den här studien. Sedan sorterades de i två olika grupper: den första gruppen med alla 6

7 patienter som gått ner i vikt efter att de fått diagnosen och den andra gruppen med patienter som inte hade gått ner i vikt. Av totalt 470 patienter har 116 gått ner i vikt. Från listan över diabetespatienter saknade 21 patienter diabetesdiagnos, orsaken till varför de ändå stod med på listan har inte undersökts i denna studie men dessa patienter uteslöts från studien. 9 patienter saknar viktregistrering. 14 har bara engångsregistrering på sin vikt. Journalerna för de 116 patienter som gått ner i vikt gicks igenom i datasystemet Swedestar. Deras personnummer, namn, kön, duration, typ av behandling, ålder, initialvikt, nuvarande vikt och viktskillnad registrerades i Excel. När detta var gjort skickades enkäter till de 116 patienter som gått ner i vikt. Enkäterna skickades ut och samlades in under perioden 1 juni till 31 augusti Patienterna kontaktades via brev där de fick information om studien och enkätformulär. (se bilaga) Samtidigt påpekas att deltagandet är helt frivilligt och inte kommer att påverka patientens vård på något sätt, samt att resultaten kommer att sammanställas så att inte enskilda individer kan identifieras (se bilaga). Under arbetet ringde flera patienter som inte ville medverka i mitt projekt antingen på grund av att de inte ville vara med i undersökningen eller att det fanns andra diagnoser som låg bakom deras viktnedgång, till exempel hjärtsviktsbehandling eller malignitet. Dessutom var det flera patienter som gått ner max 3 kilo i vikt (enligt viktregistrering i Swedestar ), som påpekade att de inte har haft något problem med sin vikt under sin diabetesdiagnos och därför ifrågasatte varför de skulle vara med i undersökningen. Därför uteslöts alla patienter som gått ner mindre än två kilo i vikt och bara patienter som gått ner mer än två kilo eller mer inkluderades i studien. Sammataget kom inte 49 av de 116 patienter som gått ner i vikt kom med i undersökningen av ovannämnda skäl. Sammanlagt skickades brev och enkät till 67 patienter som har gått ner mer än två kilo i vikt. Av dessa svarade 33 patienter på enkäten, alltså var bortfallet 34 patienter. En patient avled innan projektet var klart. Till de 33 patienter som svarade på enkäten skickades också KASAM-livsfrågeformulär, som innehåller 29 standardiserade frågor (se bilaga). Av dessa svarade 14 patienter. Bortfallet på KASAMlivsfrågeformulär var således 19 patienter. Av de patienter som inte hade gått ner i vikt valdes en jämförelsegrupp på 73 patienter ut. Jämförelsegruppen valdes ut genom ett slumpmässigt urval via födelsedatum. Sju olika dagar i månaden valdes ut och sedan togs de patienter som var födda på dessa dagar ut i jämförelsegruppen. 7

8 Jämförelsegruppens datajournaler gick igenom och sedan registrerades samma data som för undersökningsgruppen (personnummer, namn, kön, duration, typ av behandling, ålder, initialvikt, nuvarande vikt och viktskillnad). Jämförelsegruppen skapades för att jämföra bakgrundsfaktorerna med studiegruppen för att belysa om det finns skillnader mellan grupperna i dessa avseenden som kan förklara att patienter gått ner i vikt respektive inte gått ner i vikt. Data registrerades i Excel och data analyserades korstabellsvis med chi 2 i SPSS (P-O Kaiser). Etiska överväganden Då frivilligheten och anonymiteten garanteras deltagarna i kombination med försäkran om att deltagandet inte kommer att påverka vården, bedöms inte några etiska hinder föreligga. Instruktionen torde också ha varit tydlig då flera personer avstått från att vara med. Resultat Enkäter svarsfrekvens och bortfall Enkät lämnades ut till 67 patienter med viktminskning över två kilo. 33 enkäter (ca. 49%) lämnades in. Två patienter lämnade in enkäter men svarade att de inte ville delta i undersökningen. Bortfallet utgjordes således av 34 enkäter (51%). 14 av 67 patienter (20%) svarade på KASAM livsfrågeformulär, av dessa 14 patienter har alla svarat på enkäten som skickades ut (Figur 1). Figur diabetespatienter 116 patienter 354 patienter som inte med viktnedgång gått ner i vikt. 67 patienter 73 patienter utgjorde fick brev med enkät jämförelsegrupp (med viktnedgång>2 kg) 33 patienter svarade 14 patienter på enkäter svarade på KASAM 8

9 Enkätresultat I enkäten till patienter med diabetes som har gått ner i vikt var tre av frågorna formulerade med jarespektive nej svar. På en fråga fanns olika svarsalternativ. Tre av frågorna skulle besvaras med fritext (se tabell 2). På frågan om patienten gått ner i vikt genom att bantat medvetet svarade 21 patienter ja, 12 patienter svarade nej. På frågan om de har följt en speciell diet svarade 5 patienter ja, 28 patienter svarade nej. Av de patienter som svarade ja hade alla minskat på mängden socker i kosten, tre patienter hade minskat på mängden mat. På frågan om patientens eventuella partner bantade samtidigt svarade 1 patient ja, 27 patienter nej. 5 patienter svarade inte alls, kanske beroende på att de lever utan partner. På fjärde frågan som gällde vad patienten trodde var den viktigaste orsaken till viktnedgång, om han eller hon inte bantat medvetet, svarade 15 av patienterna motion, 5 annan sjukdom, 7 vet inte vad viktnedgången beror på och 6 har angett andra svar än de som föreslagits i enkäten. Den femte frågan handlade om hur lång tid det tagit för patienten att gå ner i vikt. Här varierade svaren från ett par månader till cirka 6 år. De flesta minskade dock i vikt under det första året. Tabell 1: Tid för viktnedgång Tid: Antal patienter: 0-6 månader 12 patienter 7-12 månader 7 patienter mån. 1 patient mån. 1 patient 3-4 år 1 patient 5,5 år 1 patient 6 år 1 patient Svarade ej 9 patienter 9

10 När det gäller vilka faktorer som anses vara viktigast för att gå ner i vikt svarade nästan alla att kunskap om vikten av god kosthållning och motion har varit de viktigaste faktorerna för att gå ner i vikt. På sista enkätfrågan om hur patienten upplever sin livsstilsförändring i samband med viktnedgång svarade även här nästan alla att de upplever förändringen positivt. Tabell 2: Sammanställning av enkätresultat 4. Har du gått ner i vikt/bantat medvetet? 2. Har du följt någon speciell diet? Om ja: I så fall vilken? 3. Om du har partner: bantade han/hon samtidigt? 4. Om du inte bantade medvetet: Varför tror du att du gick ner i vikt? 5. Hur lång tid tog det att gå ner i vikt? 6. Vilken/vilka faktorer anser du vara viktigast för att just du gick i vikt? 7. Hur upplever du din livsstilsförändring med viktnedgången? Ja 21 personer Ja 5 personer a) Alla minskat mängd socker i kosten b) 3 hade även minskat mängden mat Nej 12 personer Nej 28 personer Ja 1 person Nej 27 personer 5 personer svarade inte på frågan a) motion 15 personer b) annan sjukdom 5 personer c) medicin mot övervikt 0 person. d) vet ej 7 personer Svaren varierade från ett par månader upp till ca. 6 år. De flesta under första året. Nästan alla svarade att kunskap om vikten av god kosthållning och motion har varit de viktigaste faktorerna för att gå ner i vikt. 16 personer har svarat att de upplever livsstilsförändringen som bra/positiv eller mycket bra/positiv. 2 personer säger sig känna oro (ej specificerat för vad) 1 person svarade att förändringen varit negativ. Övriga svarade inte alls eller har upplevt situationen som oförändrad. 6 personer svarade inte 10

11 Bakgrundsfaktorer samtliga Tabell 3 nedan visar att antalet personer som ingått i studiegruppen är 67, av dessa var 51% män och 49 % kvinnor. Medelåldern är 69 år. 5% av personerna i studiegruppen har diagnosen diabetes mellitus typ1. Följaktligen har 95% diagnosen diabetes mellitus typ 2. Genomsnittliga diagnosdurationen är 5,7 år. Personernas behandling varierade på följande sätt: Kostbehandling 22% Tablettbehandling 60% Insulinbehandling eller både insulin- och tablettbehandling 18% Initialvikten hos studiegruppen var i genomsnitt 85,2 kilo och genomsnittliga viktskillnaden var -7,8 kilo. Vidare visar tabell 3 att jämförelsegruppen bestod av 73 personer, av dessa var 53 % män och 47% kvinnor. Medelåldern var 68 år. 100% av personerna i jämförelsegruppen hade diabetes typ 2. Genomsnittliga sjukdomsdurationen är 6,1 år. I jämförelsegruppen varierade behandlingen på följande sätt: Kostbehandling 22% Tablettbehandling 43% Insulinbehandling eller både insulin- och tablettbehandling 36% Initialvikten hos jämförelsegruppen var 81,1 kilo och genomsnittliga viktskillnaden var +4,2 kilo. Studiegruppens genomsnittliga poäng på KASAM-livsfrågeformulär var 158, det är högre än medelvärdet för friska personer vilka har ett genomsnittsvärde runt 150. Sjuka personers genomsnittsvärde ligger runt 140. (Kaiser 2006, Langius 1992, 1993) 11

12 Tabell 3: Bakgrundsfaktorer och studievariabler hos studiepopulation och jämförelsegrupp Samtliga variabler i studiegruppen analyserades också med avseende på skillnader mellan könen vilka inte kunde påvisas. Diskussion Resultatet från den enkät som ingått i denna studie visar att över hälften av dem som svarade på enkäten har bantat medvetet samtidigt som relativt få personer har följt en speciell diet. De viktigaste faktorerna för viktnedgång uppges vara kunskaper om god kosthållning och att motionera. På Jakobsbergs vårdcentral erbjuds alla patienter med nydebuterad diabetesdiagnos kontakt med dietist. 16 personer svarade att de upplevde livsstilsförändringen i samband med viktnedgång som positiv. Endast tre personer hade haft negativa känslor inför förändringen, övriga svarade inte alls eller upplevde situationen som oförändrad. 19 av 24 personer som svarade på frågan om hur lång tid det tog att gå ner i vikt hade uppnått sin viktnedgång inom 12 månader efter att de hade fått sin diabetesdiagnos. Detta visar att motivationen under det första året kan ha stor betydelse. När bakgrundsfaktorerna för studiegruppen och jämförelsegruppen studerades gick det inte att påvisa någon signifikant skillnad i diagnosdurationen. Däremot förelåg en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller behandlingen som till största delen hänför sig till att det fanns fler patienter med tablettbehandling i studiegruppen och fler med insulinbehandlingen i jämförelsegruppen, 61% respektive 43% och för tablettbehandling och 18% respektive 36% för insulinbehandling. Den genomsnittliga viktskillnaden var -8,2 för studiegruppen respektive +4,7 kilo för jämförelsegruppen. 12

13 Skillnaden i hur diabetes behandlas i de båda grupperna, med en större andel personer med insulinbehandling i jämförelsegruppen, kan vara en viktig orsak till skillnaden i genomsnittlig viktskillnad mellan grupperna, då en biverkning av insulinbehandling kan vara viktuppgång om kroppens ökade glukoskontroll inte kompenseras med ändrad kosthållning. (Stålhammar 2010). De personer som svarade på KASAM-livsfrågeformulär hade ett genomsnittligt KASAM-värde på 158. Det genomsnittliga värdet för friska personer ligger normalt runt 150 (Antonowsky 1993) och för sjuka personer eller grupper 140 eller lägre (Kaiser 2006, Langius 1992, 1993). Studiegruppen har således fått något högre poäng än genomsnittet, detta var i linje med vad som förväntas innan studien startades, då medveten viktnedgång är en aktiv process och i vilken grad personen upplever sig ha tillgång till resurser för att hantera och påverka sin situation på ett meningsfullt, sätt troligtvis har stor betydelse för om en person klarar av att gå ner i vikt eller inte. Med Antonovskys synsätt kan man säga att studiegruppen har en stark känsla för det sammanhang som underlättar att gå ner i vikt. En intressant iakttagelse kan göras rörande jämförelsegruppen; de har gått upp i vikt efter att de fått sin diabetesdiagnos, i genomsnitt 4,7 kilo. Vad det beror på har inte undersökts i den här studien men det är inte orimligt att anta att inte bara skillnader i behandlingsform, utan också att dessa personer har en svag känsla för sammanhang (det vill säga de är sämre rustade att ta till sig och hantera informationen kring sin diagnos samt är eller upplever sig i låg grad kunna påverka den yttre och inre stimuli de utsätts för [Antonovsky 1991]), påverkar deras möjligheter att gå ner i eller behålla vikten. Svagheter En av studiens svagheter är att få personer valde att svara på den enkät och på KASAM-livsfrågeformulär som skickades ut till personer med viktnedgång mer än 2 kilo. Det är också ett problem att inte också jämförelsegruppen studerades med avseende på KASAM för att säkerställa att det föreligger en skillnad. Då endast 34 personer valde att svara på enkäterna och 14 personer svarade på KASAM är det svårt att dra några generella slutsatser av studien. Slutsatser En övervägande del av de personer som deltagit i den här studien anser att de viktigaste faktorerna för att lyckas gå ner i vikt är kosthållning och motion, information som alla med nydebuterad diabetesdiagnos får. Resultatet på KASAM-livsfrågeformulär var höga, det kan antas vara en förklaring till att personerna i studiegruppen i hög grad har tagit till sig vikten av att förändra sin livsstil. Ett högt KASAM-resultat 13

14 kan också kopplas till det faktum att 19 av 24 personer hade uppnått sin viktminskning under de första 12 månaderna efter diagnosdebut, då dessa personer har en god förmåga att hantera och ta till sig information. Även om materialet i denna studie varit mycket litet på grund av stort bortfall så kan man i studien se att det kan finnas ett samband mellan typ av behandling och viktnedgång, men också med högre grad av KASAM då detta ger personer förmåga att ta till sig och hantera den information som är nödvändig för att förändra sin livssituation. Framtida studier En studie som omfattar fler vårdcentraler t.ex. i Stockholms län skulle ge en större studiegrupp som underlag och möjligen fler personer som väljer att svara på enkäter och frågeformulär. Det finns studier som visat att vissa typer av insulin inte ger viktuppgång (Jensen 2007). En framtida studie liknade den som gjorts här skulle kunna innefatta typ av insulin som faktor för viktuppgång respektive viktnedgång. Jämförelsegruppen i denna studie hade en genomsnittlig viktuppgång efter diagnos på 4,7 kilo. Det vore intressant att läsa en framtida studie som även lät denna grupp personerna svara på KASAMlivsfrågeformulär. Studiegruppen hade KASAM-värde som låg över genomsnittet för till och med friska personer, det intressanta vore således att se vad jämförelsegruppen skulle få för resultat. I diskussionen antogs att jämförelsegruppen skulle ha lägre KASAM. 14

15 Referenser Agardh, E.E, Ahlbom, A. Work stress and low sense of coherence is associated with type 2 diabetes in middle aged Swedish women. Diabetes Care (2003) Antonovsky, A. Hälsans mysterium (1991) Antonovsky A. Unravelling the Mystery of Health, Stress and Coping (1987). Antonovsky A. The Structure and Properties of the Sense of Coherence Scale. Social Science and Medicine (1993) Björntorp, P. Fetma och diabetes (2009) Eriksson M, Lindström B. Antonovsky s sense of coherence scale and the health: a systematic review. Journal of Epidemiology Community Health 2006 Jensen, S. Patienter med diabetes får mindre viktuppgång med insulinet Levemir vikteffekten kvarstår efter två år visar ny studie (2007) Kaiser, P-O m.fl. Sense of coherence and vocational rehabilitation of persons with chronic musculoskeletal gender aspects. Journal of Men s Health and Gender, nr. 4 (2006) Langius A, Björvell H, Antonovsky A. The sense of coherence concept and its relation to personality traits in Swedish samples. Scand J Caring Sci 1992;3: Langius A, Björvell H. Coping ability and functional status in a Swedish population sample. Scand J Caring Sci 1993;7:3 10. Lidfeldt, J. Women living alone have an increased risk to develop diabetes, which is explained mainly by lifestyle factors. Diabetes Care (2005) Mailo, C. The effect of physical activities of various intensities on the energy expenditure of type 2 diabetic men. Acta Diabetologica (2003) Stålhammar, J. Diabetes typ 2. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. (2008) 15

16 Bilaga 1 enkätformulär Några frågor om din diabetessjukdom och viktnedgång: Om du inte får plats på raden under frågan kan du skriva på baksidan. 1. Har du gått ner i vikt/bantat medvetet? Svar: 2. Har du följt någon speciell diet? Om ja: I så fall vilken? Svar: 3. Om du har partner: bantade han/hon samtidigt? Svar: 4. Om du inte bantade medvetet: Varför tror du att du gick ner i vikt? (ringa in rätt svar) A) motion B) annan sjukdom C) medicin mot övervikt D) vet ej Kommentar: 5. Hur lång tid tog det att gå ner i vikt? Svar: 6. Vilken/vilka faktorer anser du vara viktigast för att just du gick ner i vikt? Svara gärna utförligt. Svar: 7. Hur mycket har du gått ner i vikt? Svar: 8. Hur upplever du din livsstilsförändring med viktnedgången? Svar: Tack för din medverkan: Maria Palmberg 16

17 LIVSFRÅGEFORMULÄR Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffra 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om orden under 1 passar dig, ringa in 1:an, om orden under 7 passar dig, ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Var snäll och ge endast ett svar på varje fråga. 1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? har aldrig har alltid den känslan den känslan 2. När Du har varit tvungen att göra något som kräver samarbete med andra, hade du då en känsla av att det: kommer säkert kommer säkert inte att bli gjort att bli gjort 3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem som står dig närmast. Hur väl känner du dem? tycker att de känner dem är främlingar mycket väl 4. Har du en känsla av, att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? mycket sällan mycket ofta eller aldrig 5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer, som du trodde du kände väl? har aldrig hänt har ofta hänt 6. Har det hänt att personer som du litade på har gjort dig besviken? har aldrig hänt har ofta hänt 7. Livet är: alltigenom fullständigt intressant enahanda

18 8. Hittills har ditt liv: helt saknat genomgående mål och mening haft mål och mening 9. Känner du dig orättvist behandlad? mycket ofta mycket sällan/ aldrig 10. De senaste tio åren har ditt liv varit: fullt av föränd helt förutsägringar utan att bart utan du visste vad överraskande som skulle förändringar hända härnäst 11. De flesta saker du gör i framtiden kommer troligtvis att vara: helt fullkomligt fascinerande urtråkiga 12. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation, och inte vet vad du ska göra? mycket ofta mycket sällan/ aldrig 13. Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet: Det går alltid att det finns ingen finna en lösning på lösning på livets svårigheter livets svårigheter 14. När du tänker på ditt liv, händer det mycket ofta att du: känner hur frågar dig själv härligt det är varför du överatt leva huvudtaget finns till 15. När du ställs inför ett svårt problem är lösningen: alltid förvirrande fullständigt och svår att finna solklar

19 16. Är dina dagliga sysslor en källa till: glädje och djup smärta och tillfredsställelse leda 17. I framtiden kommer ditt liv förmodligen att vara: fullt av föränd helt förutsägringar utan att bart utan överdu vet vad som raskande förhänder härnäst ändringar 18. När något otrevligt hände tidigare brukade du: älta det om säga "Det var och om igen det" och sedan gå vidare 19. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? mycket ofta mycket sällan/ aldrig 20. När du gör något som får dig att känna dig väl till mods: kommer du kommer det säkert att säkert att hända fortsätta att något som förkänna dig väl stör den goda till mods känslan 21. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? mycket ofta mycket sällan 22. Du är inställd på att ditt personliga liv i framtiden kommer att vara: helt utan mål fyllt av mål och mening och mening 23. Tror du att det i framtiden alltid kommer att finnas människor som du kan räkna med? det är du det tvivlar du säker på på

20 24. Händer det att du har en känsla av att du inte exakt vet vad som häller på att hända? mycket ofta mycket sällan/ aldrig 25. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en "olycksfågel". Hur ofta har Du känt det så? aldrig mycket ofta 26. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: du över- eller du såg saken i undervärderade dess rätta dess betydelse proportion 27. När du tänker på svårigheter som du troligtvis kommer att möta inom viktiga områden av ditt liv, har du då en känsla av att: du alltid kom du inte kommer mer att lyckas kommer att lyckas övervinna övervinna svårigheterna svårigheterna 28. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? mycket ofta mycket sällan/ aldrig 29. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? mycket ofta mycket sällan/ aldrig Slutligen, var vänlig och kontrollera att Du besvarat samtliga frågor.