Biblioteksplan för Vilhelmina kommun

Transkript

1 Bibliteksplan för Vilhelmina kmmun Bilagr: Tillgänglighetsplan, Serviceguide, Läsfrämjandeplan, Verksamhetsmål 2016, Verksamhetsmål

2 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 FOLKBIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I NULÄGET... 3 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 PERSONAL OCH KOMPETENS... 4 VERKSAMHET OCH ÖPPETTIDER... 4 LOKALER... 4 MEDIER... 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TEKNISK UTRUSTNING... 4 TILLGÄNGLIGHET... 5 MÅLGRUPPER OCH SAMARBETSPARTNERS... 5 Grundskla ch gymnasium... 5 Samarbetsgrupper... 5 Barnavårdscentral ch föräldragrupper... 5 Försklan... 6 Studieförbund ch föreningar... 6 Museum ch Ftarkiv... 6 Lärcentrum / SFI... 6 Vård ch msrg... 6 Övrig kmmunal verksamhet... 6 Näringsliv... 6 Biblitek... 6 SKOLBIBLIOTEKSPLANER... 7 VAD ÄR EN SKOLBIBLIOTEKSPLAN?... 7 SKOLBIBLIOTEKETS STYRDOKUMENT... 7 Unescs sklbibliteksmanifest... 7 Biblitekslagen... 8 Skllagen... 8 Lärplan för grundsklan ch grundsärsklan Lärplan för gymnasiesklan VOLGSJÖ SKOLAS OCH BYSKOLORNAS BIBLIOTEKSVERKSAMHET... 9 Funktin... 9 Målsättning... 9 Handlingsplan... 9 HEMBERGSSKOLANS BIBLIOTEK Funktin Verksamhet Pririterade mråden Visin DIKANÄS SKOLBIBLIOTEK Funktin Verksamhet Målsättning Sklbiblitekets pririterade mråden läsåret : Åtgärder för läsåret

3 SAXNÄS SKOLBIBLIOTEK Funktin Verksamhet Målsättning Sklbiblitekets pririterade mråden läsåret : Åtgärder för läsåret MALGOMAJSKOLANS BIBLIOTEK Funktin Målsättning Pririterade mråden Sklbiblitekets visin FOLKBIBLIOTEKETS TILLGÄNGLIGHETSPLAN FOLKBIBLIOTEKETS SERVICEGUIDE FÖR SKOLAN FOLKBIBLIOTEKETS LÄSFRÄMJANDEPLAN FOLKBIBLIOTEKETS VERKSAMHETSMÅL FOLKBIBLIOTEKETS MÅLSÄTTNING

4 Bakgrund ch syfte Enligt biblitekslagen 7 ska kmmuner ch landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för bibliteksverksamheterna. Svensk bibliteksförening definierar en bibliteksplan på följande sätt: Med en bibliteksplan avses ett plitiskt förankrat styrande dkument sm mfattar en analys av det samlade bibliteksbehvet i en kmmun ch åtgärder för hur dessa behv ska tillgdses. Denna bibliteksplan skall förutm flkbibliteksverksamheten ckså innefatta bibliteksbehvet vad gäller utbildning, msrg, vård ch näringsliv. Bibliteksplanen revideras vart tredje år ch skall tillsammans med övriga styrdkument utgöra ramverk för bibliteksverksamheten i Vilhelmina kmmun ch främja utveckling i nära samarbete med berörda aktörer. De styrdkument sm i övrigt gäller för kmmunens bibliteksverksamhet är: UNESCO s Flk- ch sklbibliteksmanifest Biblitekslagen Skllagen FN s Barnknventin Reginal kulturplan för Västerbttens län Reginal bibliteksplan för Västerbttens län Den kmmunala bibliteksplanen utgörs av två huvuddelar: flkbibliteksverksamhet samt sklbibliteksverksamhet. Delar av planen sm rör flkbibliteksverksamhet har utarbetats av biblitekschef ch berörda samarbetspartners, delar rörande sklbibliteksverksamhet har utarbetats av sklbiblitekspersnal samt rektrer. Bibliteksplanen syftar till att tillgdse de behv av bibliteksverksamhet sm finns i kmmunen ch skapa en för alla tillgänglig ch tidsenlig bibliteksverksamhet sm främjar demkrati, läslust, livslångt lärande samt persnlig ch samhällelig utveckling. Flkbibliteksverksamheten i nuläget Eknmiska förutsättningar Medieanslaget har 2016 minskat med 62.7 tkr. Flkbibliteket har ca 116 kr/invånare ch år att köpa in media för. Av en budget på tkr fördelar sig de största kstnaderna enligt nedan: Kstnader för arb.kraft 1 917,3 Lkal- bstadshyrr 785,0 Böcker, tidn., elektr med 800,0 Datakmmunikatin 176,9 Transprter 45,1 Övr främmande tjänster 40,6 Ttaler 4 037,2 Transprter avser de bkväskr sm skickas mellan V8-kmmunerna varje vecka. Övriga fr. tjänster mfattar författarbesök, föreläsare ch arrangemang. Ett författarbesök brukar ksta mellan kr berende på resväg ch antal övernattningar. Föreläsare av lika slag kstar mellan kr

5 Persnal ch kmpetens Idag arbetar vid Flkbibliteket 2,75 biblitekarier varav 0,75 biblitekschef (resterande 0,25 kulturansvar), 1,0 barn- ch ungdmsbiblitekarie samt 1,0 biblitekarie med särskilt ansvar för service gentemt studenter. Vidare finns 1,0 bibliteksassistent samt 1,0 lönebidragstjänst för pst- ch transprtärenden. Samtlig biblitekspersnal har inköps- ch medieansvar för särskilda avdelningar i bibliteket ch tjänstgör vid infrmatins- ch lånedisk. Verksamhet ch öppettider Flkbibliteket är till för alla utgör en ffentlig mötesplats för medbrgarna, främjar yttrande- ch infrmatinsfrihet, tillhandahåller ett brett utbud av media ch infrmatin i lika frmat ch på lika språk, arbetar aktivt med litteraturförmedling ch läsfrämjande ch erbjuder arrangemang, aktiviteter ch prgramverksamhet i samarbete med studieförbund, museum ch andra aktörer. Flkbibliteket har en samisk avdelning med ett samiskt pressklippsarkiv. Verksamheten utfrmas utifrån de i inledningen nämnda styrdkumenten samt kntinuerlig mvärldsbevakning ch behvsinventering hs lika målgrupper i samhället. Flkbibliteket har öppet 28 tim/veckan, måndag-fredag, varav 2 tim efter kl 18:00. Vidare har flkbibliteket meröppet 26 tim/veckan, måndag-söndag, då besökare sm registrerat sig ch fått tagg ch PIN-kd kan nyttja det bemannade bibliteket. På förmiddagarna innan bibliteket öppnar för allmänheten pågår inre arbete bestående av medieurval ch inköp, inleveranser, katalgvård, gallring, uppsättning av böcker ch annan media, verksamhetsplanering ch intern utbildning. Vi tar även emt barnmsrgsgrupper, sklklasser ch andra gruppbkningar. Inför varje år frmuleras, mt bakgrund av tidigare nämnda styrdkument, Flkbiblitekets verksamhetsmål. De mer övergripande ch långsiktiga målen finns frmulerade Flkbiblitekets verksamhetsmål Flkbibliteket arbetar även efter en årlig läsfrämjandeplan. Lkaler Flkbibliteket är idag inrymt på markplan i det centralt belägna Flkets Hus. Lkalens yta uppgår till 616 kvadratmeter, varav ca 25% upptas av persnal-utrymmen ch förråd. Till ytan är det publika utrymmet i minsta laget, vilket bl a innebär att det saknas studie- ch grupprum ch möjligheterna för medieexpnering ch arrangemang är begränsade. Avdelningen för de yngsta barnen saknar fönster. Det centrala lägets fördelar överväger dck nackdelarna. Medier Flkbiblitekets mediebestånd uppgår idag till ca enheter ch består av tryckt material, böcker med anpassad text i frm av str stil eller lättläst, ljudböcker i CD- ch mp3frmat, digitala talböcker, punktskrift, böcker på teckenspråk ch böcker med teckenstöd, dvd-film, tidningar ch tidskrifter ch TV-spel. Förutm detta erbjuds tidningar, tidskrifter, e-böcker ch e-ljudböcker digitalt. Medieplanering, beståndsvård, urval ch inköp sker på ett strukturerat ch strategiskt sätt för att hålla beståndet aktuellt ch tidsenligt ch för att spegla behven hs befintlig kmmunbeflkning. Genm V8-biblitekens samarbete har kmmuninvånarna tillgång till det samlade mediebeståndet i alla åtta medlemskmmuner, vilket idag uppgår till ca enheter. Vi har även möjlighet att fjärlåna material från Sveriges depåbiblitek, Internatinella bibliteket ch många övriga biblitek i Sverige ch Nrden. Tekniska förutsättningar ch teknisk utrustning Flkbibliteket använder idag, liksm Malgmaj- ch Hembergssklan, biblitekssystemet Libra.se, vilket är kmpatibelt med det system sm Saxnäs- ch Dikanäs skla för närvarande använder (FreeLib). Leverantören Axiell har dck meddelat att man fr m 2016 kmmer att upphöra med att - 4 -

6 utveckla Libra.se, varför det just nu pågår en gemensam ch central upphandling för V8- bibliteken, Umeåreginen ch Skellefteå av ett nytt system. Denna upphandling förväntas vara klar När det nya systemet tas i bruk kmmer inte längre Vilhelmina kmmun att ansvara för den gemensamma serverdriften, denna kmmer istället att läggas hs leverantören. Fr m 2016 har V8-bibliteken sagt upp bibligrafisk katalgservice via Biblitekstjänst. V8- biblitekens bestånd, ch därmed även Vilhelmina flkbibliteks, kmmer att registreras i den natinella biblitekskatalgen Libris ch katalgpster imprteras därifrån. Större delen av flkbiblitekets mediebestånd är rfid-chippat ch kan därför lånas ch återlämnas av besökarna själva i vår självbetjäningsautmat. Via bkningssystemet Netlan kan invånare själva bka tid vid våra publika internetdatrer. Vi lånar ut läsplattr (2 lika typer) ch DAISYspelare (3 lika typer) så att låntagare får möjlighet att prva. Surfplatta kan lånas i lkalen. Tillgänglighet Flkbibliteket arbetar kntinuerligt med att förbättra tillgängligheten till biblitekets lkaler, service ch medier. Detta gäller särskilt målgrupperna äldre ch funktinshindrade sm har svårt att ta sig till bibliteket, invånare av utländsk härkmst samt medbrgare tillhörande Sveriges natinella minriteter; judar, rmer, samer, sverigefinnar ch trnedalingar. Med tillgänglighet avser vi både den fysiska ch virtuella miljön. Våra målsättningar har frmulerats i flkbiblitekets Tillgänglighetsplan. Målgrupper ch samarbetspartners För att bättre anpassa befintliga resurser för den faktiska beflkningen delar vi in invånarna i lika målgrupper, definierade utifrån deras behv. Pririterade målgrupper är barn ch unga, funktinshindrade ch grupper med annat mdersmål än svenska. Grundskla ch gymnasium Flkbibliteket söker i princip årligen bidrag från Kulturrådet för läsfrämjande åtgärder i sklan. För detta krävs att medieanslagen för kmmunens Flk- ch sklbiblitek inte minskat per minderårig invånare från föregående år. Beviljad ansökan kräver en betydande insats från Flkbiblitekets sida, liksm man från sklans sida förväntas dkumentera prjekten, t ex att eleverna ritar eller skriver m sina läsupplevelser, diskuterar kring eller på annat sätt arbetar med litteraturen. För det läsfrämjande arbetet skall en särskild läsfrämjandeplan årligen upprättas. Flkbibliteket tar nästan dagligen emt bkade klassbesök. För dessa ch andra samarbeten med sklan finns en särskild Serviceguide för sklan. Sklbibliteken har egna sidr på v8biblitekens gemensamma webbprtal med kntaktinfrmatin, öppettider ch (förutm Vlgsjö skla) ingångar till sklbiblitekskatalgerna. Där finns även en länksamling kallad Lärresurser för pedagger ch elever. Samarbetsgrupper En sklbibliteksgrupp för sklbiblitekspersnal ch flkbiblitekets barn- ch ungdmsbiblitekarie, samt en bibliteksgrupp för rektrer ch biblitekschef bildades för några år sedan i ett försök att samrdna frågr av gemensamt intresse: digitala resurser, författarbesök, utställningar etc. Barnavårdscentral ch föräldragrupper På BVC finns en Pippiväska sm persnalen kan låna ut, innehållande utvalda böcker för barn 0-5 år. Infrmatinsbrschyr m bibliteket ch barns språkutveckling distribueras regelbundet till BVC ch vi erbjuder även möjligheten att bka barn- ch ungdmsbiblitekarie till föräldragruppsträffar. Barn- ch ungdmsbiblitekarie har regelbunden kntakt med BVC för frtlöpande infrmatin

7 Försklan Flkbibliteket har sedan länge ett nära ch gtt samarbete med kmmunens försklr. På alla förskleavdelningar finns bkdrakar utplacerade, bkpåsar sm barn ch föräldrar fritt kan låna hem. Försklrnas läslustmbud kallas 2-3 gånger m år till träff med flkbiblitekets barn- ch ungdmsbiblitekarie för att utbyta bktips ch erfarenheter. Läslustmbuden har även en egen sida på v8bibliteken.se där infrmatinsmaterial, länkar ch bktips finns samlat. Träffar med läslustmbuden planeras årligen av barn- ch ungdmsbiblitekarie. Studieförbund ch föreningar Flkbibliteket samarbetar fta med rtens studieförbund ch föreningar m exempelvis författarbesök, utställningar, studiecirklar ch föreläsningar. Museum ch Ftarkiv Flkbiblitek, museum ch ftarkiv delar strävan efter att bevara ch levandegöra kulturarvet. Samarbete kan ske exempelvis via gemensamt finansierade föreläsningar ch tillgängliggörande av samlingar ch resurser. Lärcentrum / SFI Flkbiblitek ch Lärcentrum bör samarbeta för att ge Vilhelminas studerande bästa möjliga förutsättningar. Flkbiblitekets studiebiblitekarie ansvarar för studentservice ch inbjuder varje terminsstart till visning av bibliteket ch tillgängliga resurser. På v8bibliteken.se finns en särskild infrmatinssida för studenter. Enskild tid med studiebiblitekarie kan bkas av studenterna själva. Vård ch msrg Flkbibliteket skickar beställda bkpaket till brukare vid äldrebenden via internpst. Det finns ckså fta särskilt ansvarig persnal sm besöker bibliteket ch lånar film ch annan media för visning vid bendena. Övrig kmmunal verksamhet Flkbibliteket kan på lika sätt utgöra en värdefull resurs för alla kmmunens verksamheter, t ex genm att erbjuda prenumeratin på nyhetslistr där aktuell ch för verksamheterna relevant litteratur ch annan media presenteras. Bklådr med temalitteratur kan ftast skickas med internpst eller beställas ch hämtas vid bibliteket. Näringsliv Flkbibliteket kan utgöra ett stöd för både etablerade ch nya företagare, bl a genm att guida till fria infrmatinsresurser av lika slag. Biblitek Medverkan i biblitekssamarbetet v8bibliteken mfattar exempelvis gemensamt biblitekssystem, mediekatalg ch webbprtal, viss gemensam upphandling ch samarbete kring frtbildning ch arrangemang. Länsbibliteket utgör en viktig samarbetspartner, både vad gäller metd- ch verksamhetsutveckling

8 Sklbibliteksplaner Vilhelmina kmmun har fem inbördes helt lika sklbiblitek. De finns på Vlgsjö skla med bysklrna, Hembergsklan, Saxnäs, Dikanäs ch Malgmajsklan. Det sm är gemensamt är de grundläggande styrdkumenten ch målet att inspirera till ch främja läsning. Bemanning, lkaler, bestånd, pririterade mråden, visiner, ålder på eleverna, m.m. skiljer sig åt, därför har varje sklbiblitek en egen sklbibliteksplan. Flkbibliteket i Vilhelmina är en viktig samarbetspartner för alla sklbiblitek. Vi sklbiblitekarier har i samarbete ch från vårt perspektiv upprättat detta dkument. Vad är en Sklbibliteksplan? Dkumentet är en handlingsplan för verksamheten; vilka målen är, hur de ska nås, hur de ska utvärderas ch visiner för framtiden. Planen är tänkt att utvärderas varje läsår av arbetslag ch sklklasser genm ett blivande sklbibliteksråd, där sklbiblitekspersnal, lärare ch elever ingår. Sklbiblitekets styrdkument Sklbibliteken arbetar utifrån styrdkument såsm exempelvis lärplaner ch skllag men även Unescs sklbibliteksmanifest ch av kmmunen antagna planer, såsm översiktsplan, sklplan ch kultur- ch utbildningsplan. Unescs sklbibliteksmanifest Sklbibliteket förmedlar kunskap ch tankar sm är grundläggande i ett infrmatins- ch kunskapssamhälle. Sklbibliteket ger eleverna de färdigheter sm behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar sm medbrgare. Sm stöd för studierna erbjuder sklbibliteket tjänster i frm av infrmatinssökning, via litteratur ch andra medier. Det ger hela sklsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genm att mer effektivt kunna hantera infrmatinskällrna. Sklbibliteket är en del i utbildningsväsendet. Sklbibliteket spelar en viktig rll för utbildning ch kultur, för att främja läs- ch skrivkunnigheten ch förmågan att söka infrmatin. Sklbiblitekets grundläggande uppgifter mfattar följande: Att stödja ch främja de utbildningsmål sm anges i sklans målsättning ch lärplaner. Att främja elevernas läslust ch lust att lära samt lära dem att bli bibliteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa ch använda infrmatin sm en väg till kunskap, förståelse, fantasi ch glädje. Att ge eleverna träning att värdera ch använda infrmatin, avsett frm, samt ge dem insikt ch förståelse för lika kmmunikatins frmer. Att ge tillgång till såväl lkala ch natinella sm glbala resurser för att öka förståelsen ch ge insikt m lika idéer, erfarenheter ch åsikter. Att anrdna aktiviteter sm främjar kulturell ch scial medvetenhet ch lyhördhet. Att tillsammans med elever, skla ch föräldrar verka för att uppnå sklans målsättning ch främja insikten m att åsiktsfrihet ch tillgång till infrmatin är förutsättningar för medbrgaransvar ch för delaktighet i ett demkratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att sklbiblitekets resurser görs tillgängliga inm ch utanför sklan

9 Sklbibliteket kan fullgöra dessa uppgifter genm att upprätta handlingsplaner ch utveckla sina tjänster, genm urval ch anskaffning av lämpliga infrmatinskällr samt genm att erbjuda vägledning ch undervisning med hjälp av utbildad persnal. (Unescs flkbibliteks- ch sklbibliteksmanifest, Svenska Unescrådet 2006, sidan Biblitekslagen Flk- ch sklbibliteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn ch ungdmar genm att erbjuda böcker, infrmatinsteknik ch andra medier anpassade till deras behv för att främja språkutveckling ch stimulera till läsning. (Biblitekslagen, SFS nr: 1996:1596, 9) Skllagen Enligt skllagen ska alla elever ha tillgång till ett biblitek. (Skllagen, SFS nr: 2010:800 kap, 2 36) Sklinspektinen, sm är den myndighet sm granskar elevernas tillgång till biblitek, kmmer bland annat titta på m sklbibliteket är utfrmat ch placerat, så att det är genmförbart att nyttja det sm en kntinuerlig del i elevernas utbildning. Detta för att bibliteket ska kunna bidra till att eleverna når undervisningsmålen. Eleverna ska av sklbibliteket få stöd i sitt lärande. Sklbibliteket betraktas både sm en materiell resurs ch sm en funktin sm bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen. (Sklinspektinen Lärplan för grundsklan ch grundsärsklan Eleven ska kunna rientera sig i en kmplex verklighet, med ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter ch metder att tillägna sig ch använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är ckså nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta ch förhållanden ch att inse knsekvenserna av lika alternativ.--- Språk, lärande ch identitetsutveckling är nära förknippade. Genm rika möjligheter att samtala, läsa ch skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kmmunicera ch därmed få tilltr till sin språkliga förmåga (Lärplan för grundsklan ch grundsärskla 2011, Sklverket, sidan 9) Lärplan för gymnasiesklan Det är sklans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur ch övrigt kulturutbud sm en källa till kunskap, självinsikt ch glädje. kan använda bk- ch biblitekskunskap ch mdern teknik sm ett verktyg för kunskapssökande, kmmunikatin, skapande ch lärande. (ur Lärplan för gymnasieskla 2011, Sklverket, sidan 9-10) - 8 -

10 Vlgsjö sklas ch bysklrnas bibliteksverksamhet Funktin Sklbibliteket sm företeelse är mer än ett bkrum, det är en pedaggisk funktin. Ett bemannat, väl fungerande sklbiblitek är en tillgång för alla sklans ämnen. Att ha tillgång till texter sm tillgdser elevernas lika kunskapsbehv ch intressen samt är av lika svårighetsgrad är en av biblitekets viktigaste funktiner. Det bör finnas gtt m barn-ch ungdmsböcker av gd kvalitet för elevernas individuella läsning. För den gemensamma läsningen behövs gruppuppsättningar av lämpliga skönlitterära böcker. Ett aktivt samarbete med Flkbibliteket är en förutsättning för att nå målen för verksamheten. Målsättning Gd läsförmåga är en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse ch ett pririterat mråde i Kmmunens Översiktsplan. Sklbibliteksverksamheten fkuserar därför på åtgärder sm ska väcka läslust ch främja läsning. Att sklbibliteket ska vara tillgängligt för eleverna under hela skldagen, 40 timmar/vecka. Att sklbibliteket ska vara bemannat med utbildad lärarbiblitekarie 20 timmar/vecka. Att tre timmar/vecka ska vara vikta för läsfrämjande arbete i de lika grupperna. Att elever med lässvårigheter ska ha möjlighet att utveckla sin läsning med hjälp av lättlästa, engagerande böcker. Att det ska finnas tillgång till inlästa böcker samt vid behv möjlighet att få tillgång till tjänsten Egen nedladdning. Att 8 st DAISY-spelare ska finnas för utlåning. Att erbjuda böcker på lika språk. Att erbjuda böcker för temaläsning, parläsning, gruppläsning samt läsning i helklass. Sklbibliteket på Vlgsjö skla i Vilhelmina är datriserat. Vi använder Dantek BibliMatiksystemet med självbetjäningsfunktin. Sklbibliteket delar rum med sklkrridr/kapprum. Inga datrer, förutm bibliteksdatrn finns tillgängliga i rummet. Handlingsplan Sklbibliteket är öppet för utlåning från kl Eleverna lånar ch återlämnar själva böckerna i biblitekssystemet. Bysklrnas elever lånar böcker i sklrnas egna bksamlingar, samt har tillgång till böcker via bklådr sm skickas ut med jämna mellanrum. Naturligtvis är det ckså möjligt för bysklrna att låna böcker från sklbibliteket på Vlgsjö skla. Lärarbiblitekarien bevakar, köper in, läser ch registrerar nya böcker; registrerar nya elever i biblitekssystemet; stöttar elever sm behöver hjälp att låna böcker; deltar i nätverk för sklbiblitekspersnal; sköter löpande skötsel av mediebeståndet ch håller bkprat. Lärarbiblitekarien erbjuder tjänsten Egen nedladdning till de elever sm har rätt att få den. Detta sker i samarbete med sklans specialpedagger

11 Vi försöker gemensamt verka för att inspirera eleverna till att läsa så mycket sm möjligt. Bken ska stå i centrum för såväl elever sm lärare. Detta görs på följande sätt i de lika årskurserna: I förskleklasserna hjälper lärarbiblitekarien, vid behv, till vid val av lika typer av högläsningsböcker. I år 1 får eleverna stifta bekantskap med sklans bksamlingar ch alltefter sin läsförmåga låna lämpliga böcker. I år 2 börjar eleverna i allt större utsträckning läsa böcker av varierande svårighetsgrad. Klasslån görs från sklbibliteket så att böckerna ska finnas nära till hands för eleverna. I år 3 går eleverna till sklbibliteket en gång/vecka ch lånar, med lärarbiblitekariens vägledning, böcker. Varje klass har 20 min avsatt tid för detta. Vid det första besöket i sklbibliteket går vi igenm: rutiner för lån ch återlämning allmänt m biblitek ch regler sm måste finnas allmänt m hur man hanterar böcker uppdelning i fakta ch fiktin placering av lika böcker i bibliteket I år 4 får varje klass besök av lärarbiblitekarien 3 ggr/termin. Under dessa besök pratar man m böcker, presenterar nya ch även äldre böcker ch försöker inspirera till läsning (bkprat) I år 5 får varje klass besök av lärarbiblitekarien 3 ggr/ termin (bkprat). Även i år 6 får varje klass besök ch bkprat av lärarbiblitekarien 3 ggr/termin. Alla bysklr (3 st) besöks ckså av lärarbiblitekarien 3 ggr/termin ch får vara med på bkprat. Lärarbiblitekarien är behjälplig vid val av böcker till parläsning, gruppläsning, temaläsning samt högläsning. Vikten av bksamtal betnas vid lika typer av läsaktiviteter

12 Hembergssklans biblitek Funktin Sklbibliteket är mer än en samling böcker. Ett sklbiblitek bemannat med kmpetent persnal är en tillgång för alla ämnen ch bidrar till elevernas måluppfyllelse. Den pedaggiska verksamheten i sklbibliteket har str betydelse för elevernas lust ch förmåga att läsa ch lära. I ett strt infrmatinsflöde bidrar sklbibliteket till att eleverna utvecklar sin kmpetens i att förädla infrmatin till kunskap.elevernas läsförmåga, liksm pedaggik kring ny teknik, utvecklas via sklbibliteket. I sklbibliteket finns möjligheter att ta del av andras åsikter samt att utveckla ch uttrycka sitt eget tänkande ch tyckande. Sklbibliteket är en pedaggisk funktin ch ska fungera sm ett pedaggiskt nav på sklan. Verksamhet Sklbibliteket är en naturlig del av sklans verksamhet ch en pedaggisk resurs i alla ämnen ch för alla elever. Sklbibliteket är bemannat kntinuerligt under skldagen, så att pedaggisk verksamhet kan bedrivas. Sklbiblitekspersnalen infrmerar m biblitekets resurser, lånerutiner ch regler; deltar i nätverk för lärarbiblitekarier ch sklbiblitekarier; ansvarar för att aktuell plan för det egna sklbibliteket finns; registrerar nya elever ch nya böcker i biblitekssystemet; registrerar lärmedel sm utlånas läsårsvis; samlar böcker i lika teman; köper in böcker ch förbrukningsmaterial; bevakar nyutkmmen litteratur; läser; tillhandahåller materiel för en meningsfull rastverksamhet bl.a. lika spel; håller det mediebestånd sm finns i användbart skick ch finns tillgängliga sm vuxenstöd för elever, sm har behv därav. Målsättning Läsning är en central del i ökad måluppfyllelse ch ett pririterar mråde i Kmmunens Översiktsplan 2000>, varför sklbibliteket under läsåret 15/16 frtsätter att satsa på åtgärder, sm ska väcka läslust ch främja läsning. Att se till att bibliteket är tillgängligt för elever ch persnal under skltid. Att infrmera alla elever i år 7 m bibliteket: uppbyggnad, regler, lånerutiner m.m. vid höstterminsstart, vilket sköts av biblitekspersnal. Att genmföra föreläsningar m vikten av läsande i år sju under svensklektinerna, vilket genmförs under höstterminen av förstelärare i svenska/sklbiblitekspersnal. Att förstelärare i svenska/sklbiblitekspersnal frtsätter arbetet med läsprjektet i år 7 under höstterminen i samarbete med svensklärarna. Att tillsammans med Bkklubben hitta nya vägar att ge bktips. Att initiera ett försök med bktips via QR-kder

13 Att genm läsning, föreläsning ch diskussiner i år åtta under våren mtverka näthat. Att genmföra MIK-utbildning för år ni hösten-16 tillsammans med svensklärarna. Att väcka läslust genm högläsning av sklbiblitekspersnal på lässtugan i år sju ch år ni. Att tillhandahålla litteratur för alla elever avsett mdersmål med hjälp från Flkbibliteket. Att verka för att antalet utlån ökar. Att förnya inredningen. Pririterade mråden Tillgänglighet: Att sklbibliteket ska vara tillgängligt under skltid för elever ch lärare. Läsande: Att förbättra utlåningsstatistiken, genm att frtsätta berätta m böcker ch läsning i klasserna, genm att utveckla elevens val ch genm att samarbeta med svensklärarna kring läsande. Inflytande: Att stärka bkklubben ch på sikt skapa ett bibliteksråd. Kmpetens: Att sklbiblitekspersnalens kmpetens inm speciellt ITK breddas. Resurser: Att sklan får tillgång till Natinalencyklpedin digitalt via internet ch att biblitekets datrbestånd förnyas. Nyanlända: Att tillhandahålla litteratur på mdersmålen. Visin IT-kunskap behövs för att kunna ta del av infrmatinssamhället ch är en av de nyckelkmpetenser sm ska garanteras barn ch ungdmar sm ett led i ett livslångt lärande, enligt EU-kmmissinen. I lärplanens övergripande mål ch riktlinjer står att sklan ska ansvara för att eleverna inhämtar ch utvecklar sådana kunskaper sm är nödvändiga för varje individ ch samhällsmedlem ch sm ger grund för frtsatt utbildning. Därför vill sklbibliteket satsa mer på infrmatinskmpetens nästa läsår, vilket är ett av verksamhetsmålen i Kultur- ch Fritidsplanen En förnyelse av tekniken är en förutsättning för en sådan satsning. Eftersm möjlighet till depsitiner på Internatinella bibliteket via Flkbibliteket upphör, vill sklbibliteket att nya sätt för tillgång till litteratur på lika språk utfrmas ch att resurser tillförs. Den läsfrämjande satsningen utvecklas i samarbete med Flkbibliteket. Att skapa en trygg ch harmnisk miljö, lämpad för all frm av läsning

14 Dikanäs sklbiblitek Funktin Sklbiblitek ska utgöra pedaggiska infrmatins- ch kunskapscentra där mediebeståndet kmpletterar sklans lärmedel ch där elever har möjlighet att låna både fack- ch skönlitteratur. Den pedaggiska verksamheten i sklbibliteket har str betydelse för elevernas lust ch förmåga att läsa ch lära. I möte med litteraturen får eleven ta del av andras åsikter samt utveckla sitt eget tänkande ch tyckande. Det är särskilt viktigt med ett fungerande biblitek för de elever sm har svårt att besöka centralrten. Dikanäs skla har begränsad bemanning ch ingen utbildad sklbiblitekarie, varför den bibliteksansvarige i samarbete med övrig pedaggisk persnal i möjligaste mån strävar efter att nå de mål för sklbiblitek sm styrdkumenten ger uttryck för. Verksamhet Läsåret 15/16 är den svensklärare sm har hand m sklbibliteket på Dikanäs skla varannan nsdag 5,5h. (jämna veckr). Dessemellan avregistrerar en persn de återlämnade böckerna. Sklbibliteket är en naturlig del av sklans verksamhet ch en pedaggisk resurs i alla ämnen ch för alla elever. Sklbibliteket skall vara en inspirerande, trygg ch harmnisk miljö lämpad för läsning. Den sm har hand m sklbibliteket ansvarar för att den kntinuerliga verksamheten fungera genm: in. iteket är rganiserat, åtgärder Målsättning Vilhelmina. lla lika typer av litteratur för alla elever med hjälp från flkbibliteket i Sklbiblitekets pririterade mråden läsåret : 1. att synliggöra det sm finns i bibliteket 2. att tipsa m ch inspirera till läsning 3. att öka läsningen av skönlitteratur

15 Åtgärder för läsåret För att synliggöra det sm finns i bibliteket kan böcker utifrån lika teman placeras så att de är väl synliga i bibliteket, t.ex. nya böcker, lika genrer ch teman sm är aktuella i samhället eller i undervisningen. En anslagstavla med nyheter kan sättas upp väl synlig vid ingången till sklan. 2. För att inspirera till läsning kan den bibliteksansvarige i samarbete med svensklärarna rdna bkprat med högläsning, utarbeta listr utifrån genrer, läsutvecklingsnivåer ch intressen, låta eleverna tipsa varandra m bra böcker med hjälp av t.ex. bkredvisningar. 3. För att öka läsningen av skönlitteratur är det viktigt att eleverna får tid att ha kntinuerliga lässtunder då man varierar mellan att läsa tyst ch högt, enskilt, i par, i grupp eller i helklass. En gång per termin görs en aktivitet för hela sklan med materialet ur utbudet Bk ch film från Mediacenter ch detta inspirerar till läsning av nya genrer

16 Saxnäs sklbiblitek Funktin Sklbiblitek ska utgöra pedaggiska infrmatins- ch kunskapscentra där mediebeståndet kmpletterar sklans lärmedel ch där elever har möjlighet att låna både fack- ch skönlitteratur. Den pedaggiska verksamheten i sklbibliteket har str betydelse för elevernas lust ch förmåga att läsa ch lära. I möte med litteraturen får eleven ta del av andras åsikter samt utveckla sitt eget tänkande ch tyckande. Det är särskilt viktigt med ett fungerande biblitek för de elever sm har svårt att besöka centralrten. Saxnäs skla har begränsad bemanning ch ingen utbildad sklbiblitekarie, varför den bibliteksansvarige i samarbete med övrig pedaggisk persnal i möjligaste mån strävar efter att nå de mål för sklbiblitek sm styrdkumenten ger uttryck för. Verksamhet Läsåret 15/16 är den svensklärare sm har hand m sklbibliteket på Saxnäs skla varannan nsdag fm 3h (jämna veckr) ch varje fredag 2h. Sklbibliteket är en naturlig del av sklans verksamhet ch en pedaggisk resurs i alla ämnen ch för alla elever. Sklbibliteket skall vara en inspirerande, trygg ch harmnisk miljö lämpad för läsning. Den sm har hand m sklbibliteket ansvarar för att den kntinuerliga verksamheten fungera genm att: in. iteket är rganiserat, åtgärder Målsättning Vilhelmina. a lika typer av litteratur för alla elever med hjälp från flkbibliteket i Sklbiblitekets pririterade mråden läsåret : 1. att synliggöra det sm finns i bibliteket 2. att tipsa m ch inspirera till läsning 3. att öka läsningen av skönlitteratur

17 Åtgärder för läsåret För att synliggöra det sm finns i bibliteket kan böcker utifrån lika teman placeras så att de är väl synliga i ljushallen t.ex. nya böcker, lika genrer ch teman sm är aktuella i samhället eller i undervisningen. 2. För att inspirera till läsning kan den bibliteksansvarige i samarbete med svensklärarna rdna bkprat med högläsning, utarbeta listr utifrån genrer, läsutvecklingsnivåer ch intressen, låta eleverna tipsa varandra m bra böcker med hjälp av t.ex. bkredvisningar. Sklans arbete med äventyrspedaggik kan kmbineras med ch inspirera till läsning. 3. För att öka läsningen av skönlitteratur är det viktigt att eleverna får tid att ha kntinuerliga lässtunder, minst tre gånger per vecka för låg- ch mellanstadiet, då man varierar mellan att läsa tyst ch högt, enskilt, i par, i grupp eller i helklass. Hela sklan har en läsvecka per termin då vi kncentrerar arbetet kring elevernas läsning

18 Malgmajsklans biblitek Funktin Malgmajsklans mål är att främja ungdmars allsidiga persnliga utveckling till aktiva, kreativa, kmpetenta ansvarskännande individer ch medbrgare. I det arbetet är sklbibliteket det självklara navet för det pedaggiska arbetet med att främja läskunnighet, läsförståelse ch uppmuntra till visinärt tänkande. Ett sklbiblitek bemannat med kmpetent persnal är en tillgång för alla ämnen ch bidrar till elevernas måluppfyllelse. Den pedaggiska verksamheten i sklbibliteket har avgörande betydelse för elevernas lust ch förmåga att läsa ch lära. I dagens stra infrmatinsflöde har sklbibliteket en central rll när eleverna utvecklar sin kmpetens i att kritiskt granska ch värdera text, med andra rd när eleverna förädlar infrmatin till egen kunskap. Även elevernas läsförmåga, liksm pedaggik kring ny teknik, utvecklas via sklbibliteket. I sklbibliteket finns möjligheter att ta del av andras åsikter samt att utveckla ch uttrycka sitt eget tänkande ch tyckande. Sklbibliteket är en pedaggisk funktin ch ska fungera sm ett pedaggiskt nav på sklan. IT-kunskap behövs för att kunna ta del av infrmatinssamhället ch är en av de nyckelkmpetenser sm ska garanteras barn ch ungdmar sm ett led i ett livslångt lärande, enligt EU-kmmissinen. I lärplanens övergripande mål ch riktlinjer står att sklan ska ansvara för att eleverna inhämtar ch utvecklar sådana kunskaper sm är nödvändiga för varje individ ch samhällsmedlem ch sm ger grund för frtsatt utbildning. Sklbiblitekets verksamhet Sklbibliteket är en central del av sklans verksamhet ch en viktig pedaggisk resurs i alla ämnen ch för alla elever på sklans alla byggnader. Sklbibliteket är bemannat fyra av veckans fem skldagar, av en utbildad biblitekarie, så att pedaggisk verksamhet kan bedrivas. Sklbiblitekspersnalen: infrmerar m biblitekets resurser, lånerutiner ch regler; lånar ut ch återlämnar medier ur biblitekets bestånd; registrerar nya elever ch nya böcker i biblitekssystemet; köper in ch irdningsställer lärmedel; registrerar ch hanterar lärmedel sm utlånas läsårsvis; övervakar, köper in ch hanterar tidskrifter samt distribuerar dessa internt till andra byggnader; köper in böcker till lärarfrtbildning; hanterar fjärrlånebeställningar; bevakar ch köper in nyutkmmen litteratur; ser till att klassuppsättningar av skönlitteratur finns tillgängliga, vilket innebär inlåning av media från andra bibliteksenheter när sklans bestånd inte räcker till; samlar böcker i lika teman i samarbete med lärarna; assisterar lärare ch elever med kpiering ch utskrifter; finns tillgängliga sm vuxenstöd för elever, sm har behv därav;

19 köper in förbrukningsmaterial till bibliteket; tillhandahåller pennr, sudd, skrivmaterial ch gtt humör till eleverna; skickar ut påminnelser ch sköter kravhantering/räkningar av försenade lån; fakturahantering; läser; utför mvärldsbevakning av t.ex. databaser, nya medier ch länkar, även lika hjälpmedel för dyslektiker; vårdar ch håller det befintliga mediebeståndet i användbart skick; utför inre tjänst ch registervård; arbeta för att aktuell verksamhetsplan för det egna sklbibliteket finns. Målsättning Läsning är en central del i ökad måluppfyllelse ch ett pririterat mråde i Kmmunens Översiktsplan 2000>. Andelen lässvaga elever på Malgmajsklan är alltför strt varför sklbibliteket satsar på åtgärder, sm ska öka läsförmågan ch främja läsning hs eleverna. På detta sätt bygger vi upp deras självförtrende ch ökar deras lust att utfrska mvärlden. Dessa åtgärder är: Att under läsåret ch genmföra bkprat vid fyra tillfällen i lika klasser i samarbete med lärarna. Under läsåret planeras liknande bkprat vid sex tillfällen. Att tillsammans med Flkbibliteket anrdna ett författarmöte innan år Inköp av media från förlag med lättläst litteratur (exempel, Argass förlag, Nypn förlag ch LL-förlaget mfl.) för minst en fjärdedel av sklbibliteket medieanslag för år Inköp av aktuell skönlitteratur för ungdmar (signum uhc ch uhce) för minst en fjärdedel av sklbiblitekets medianaslag för år Flera exemplar av samma titel sm möjliggör läsning i av samma bk i mindre klasser/grupper. Under 2018 använda minst en femtedel av sklbiblitekets medieanslag till inköp av lättläst (liknande sm år 2015). Under 2019 använda minst en femtedel av sklbiblitekets medieanslag inköp av ungdmslitteratur (liknande sm år 2016). Att varje vårtermin genmföra en DEAR aktivitet (Drp Everything And Read) på sklans alla byggnader. Under vårterminen 2016 medverka i läsprjektet sm förstelärararen i svenska (Karin Stenman) har. Alla elever sm går första året på gymnasiet ska få lära sig hur Ne.se används. Varje läsår. Att infrmera alla elever i årskurs 1 m biblitekets uppbyggnad, regler, lånerutiner, självutlåning, m.m. vid höstterminsstart. Varje läsår. För att frigöra tid för läsfrämjande verksamhet planeras följande;

20 Schemalägga klasser för utlån ch återlämning av lärmedel vid höstterminsstart ch vid läsårets slut. Detta påbörjas vårterminen Kntinuerligt lära alla elever ch lärare självutlåning. Senast juni 2016 upprätta en aktuell verksamhetsplan för sklbibliteksverksamheten. Pririterade mråden Tillgänglighet: Att sklbibliteket ska vara tillgängligt under skltid för elever ch lärare Att förbättra läsförmågan hs eleverna genm regelbundet samarbete med lärarna i svenska ch engelska för att planera inköp av media, planera in bkprat med klasserna m.m. Anpassa sklbiblitekets bestånd av media så att det passar lika läsnivåer ch därmed väcka läslust. Delta i nätverk för lärare ch sklbiblitekarier Att tillsammans med försteläraren i svenska delta i ett nätverk för inköp av litteratur för att främja läsförståelse ch läskunnighet. Att med hjälp av elevrådet utveckla verksamheten i sklbibliteket med utgångspunkt från elevernas synpunkter ch förslag. Gallra/förnya sklbiblitekets hela mediebestånd. Att skapa en trygg ch harmnisk miljö, lämpad för all frm av läsning ch lärande. Uppdatera ch uppgradera sklbiblitekets sida på Malgmajsklan.se med relevanta länkar ch infrmatin. Kmpetens: Att sklbiblitekspersnalens kmpetens inm speciellt IKT (infrmatins- ch kmmunikatinsteknik) ch MIK (Medie- ch Infrmatinskunnighet) breddas. Ordna funktinsenliga förvaringsutrymmen för lärmedel. Sklbiblitekets visin SVA-elever: Att tillhandahålla litteratur på mdersmålen. Den läsfrämjande satsningen utvecklas i samarbete med Flkbibliteket. Strukturerat samarbeta med kmmunens övriga sklr i strävan att öka elevernas läsförmåga. I samarbete med kmmunens andra sklbiblitek utarbeta material ch rutiner för en kntinuerlig utbildning i biblitekskunskap ch infrmatinssökning för både elever ch lärare, hela vägen från förskleklass till gymnasiet. Att väcka läslust genm högläsning, t.ex. ett högläsningsmaratn i TC där sklans persnal turas m att läsa högt ur samma bk under en hel skldag. Att göra skönlitteratur lättillgänglig på Malgmajsklans alla fem byggnader. Mdernisera sklbiblitekets inredning, bkhyllr ch elevernas arbetsplatser

21 Flkbiblitekets Tillgänglighetsplan 2016 Frtsätta arbetet med färgmärkning av hyllr samt ledstråk på glv Erbjuda alla talbkslåntagare infrmatin m Egen nedladdning Tillhandahålla fack- ch skönlitteratur för kmmuninvånare med annat mdersmål än svenska. Avsätta 5% av det ttala medieanslaget för inköp av media på andra språk än svenska. I samarbete med övriga V8-biblitek tillhandahålla infrmatin m biblitekets service ch tjänster på för kmmuninvånarna aktuella språk samt i lättläst frmat, både på webben ch i frm av tryckta brschyrer. Infrmera vid äldrebenden m möjligheten att beställa bklådr ch media via Internpst Frtsätta arbetet med att indexera beståndet på Hembygdsavdelningen med lkala ämnesrd Inför varje hösttermin infrmera grundsklan m Biblitek på recept, Äppelhyllan, Serviceguiden samt Lärresurser via v8bibliteken.se Arbeta aktivt med marknadsföring av bibliteket sm samhällelig mötesplats, resurs ch källa till persnlig utveckling genm att upprätta en infrmatinsstrategi ch marknadsföringsplan Frtsätta synas ch verka via sciala medier ch utifrån befintlig infrmatinsstrategi ch aktivitetsplaner interagera med befintliga ch nya målgrupper i samhället Utöka antalet timmar MER-öppet Utöka öppettiderna på fredagar

22 Flkbiblitekets Serviceguide för sklan 2016 Besöka bibliteket. Flkbibliteket tar emt bkade sklklassbesök på förmiddagar mellan kl 9-12, men uppskattar även att klassbesök under rdinarie öppettider förannnseras så att vi kan ha beredskap ch hjälpa eleverna hitta böcker ch låna. Detta gäller särskilt mellan kl 12-14:30. Klassbesök kan mfatta bklån, bibliteksvisning, högläsning eller bkprat. Om eleverna ska låna böcker vill vi att de har med sina lånekrt samt ryggsäck eller kasse att lägga böckerna i. Klassbesök bör annnseras minst två dagar i förväg. För högläsning ch bkprat skall bkning ske minst två veckr innan. Temaväskr, bklådr ch klassuppsättningar. Flkbibliteket kan plcka ihp temaväskr, klassuppsättningar ch bklådr inför läsveckr ch andra tillfällen. För temaväskr ch bklådr vill vi att ni hör av er med beställning senast en vecka innan. För klassuppsättningar gäller två veckr. Temaväskr, bklådr ch andra beställningar hämtas vid Flkbibliteket m inte annat överenskmmits. Läsfrämjande prjekt. För läsfrämjande prjekt samarbetar inblandade lärare ch sklbiblitekarier med flkbibliteket kring upplägg, frm, innehåll, dkumentatin ch utvärdering. Den media sm köps in för ev bidragsmedel tillfaller avkrtat deltagande sklbiblitek ch skla vid avslutat prjekt. Besök av barn- ch ungdmsbiblitekarie. I mån av tid kan barn- ch ungdmsbiblitekarie besöka arbetslagsträffar ch föräldramöten för att berätta m biblitekets service ch tjänster eller för att presentera böcker på ett visst tema. Bkning skall ske senast två veckr innan. Biblitek på recept, anpassad media ch Egen nedladdning. För elever med lässvårigheter erbjuder vi sklan att remittera elev ch föräldrar till flkbibliteket, någt vi kallar för Biblitek på recept. Vi ger då en persnlig visning av bibliteket ch våra resurser ch tar fram media passande för den enskilde eleven ch dennes preferenser. Vi upplyser även m tjänsten Egen nedladdning. I vår Äppelhylla finns medier anpassade för barn med lässvårigheter, t ex lättlästa böcker ch DAISY-talböcker. Det finns även möjligheter för sklan att låna en uppsättning DAISY-talböcker ur vår DAISY-pl. Bibliteket har ett antal DAISY-spelare elever kan få låna under några veckr så att de får möjlighet att prva lika mdeller. Lärresurser ch databaser. Via v8bibliteken.se har alla med V8-lånekrt tillgång till allmänna databaser ch digitala resurser, men det finns även en särskild sida kallad Lärresurser. Där har vi samlat en rad fria webbresurser sm pedagger ch elever kan ha nytta av. Samarbete kring författarbesök. Flkbibliteket vill gärna samarbeta kring författarbesök för barn ch unga, där vi delar kstnaderna med sklan. Vi brukar spnsra ett författarbesök i samband med det årliga läsfrämjandeprjektet, men självklart är vi öppna för samarbete även vid andra tillfällen

23 Flkbiblitekets Läsfrämjandeplan 2016 Flkbibliteket ska priritera läsfrämjande aktiviteter. Förskla. Läslustmbuden kallas till träff 3 ggr/år för att få infrmatin m årstidens aktuella böcker, kmmande aktiviteter på bibliteket ch tips på bra webbresurser. Träffarna möjliggör utbyte av arbetsmetder ch idéer för lika sätt att arbeta med skönlitteratur i försklan. Läslustmbuden ansvarar för de bkdrakar sm finns på varje förskleavdelning. Dessa kan barn ch föräldrar fritt låna hem. Läslustmbuden har en egen sida på v8bibliteken.se där vi samlar prtkll, infrmatin, idéer, länkar ch bktips. Flkbibliteket bjuder varannan vecka in till sagstund för barn 3-6 år ch bjuder varje höst in kmmunens 5-åringar för bibliteksvisning ch högläsning. Bkslukare. Fr m 2008 drivs läslustkampanjen Bkslukarna, där barn sm själva kan läsa får ett Bkslukarhäfte. För varje skönlitterär bk, ljudbk, talbk eller mangabk sm de själva läser ch lämnar igen får de en stämpel i sitt häfte. Vid 10 stämplar får de ett vykrt eller bkmärke sm belöning, ch vid 30 stämplar får de välja en bk i gåva. Varje termin dras en vinnare bland aktiva bkslukare sm får en extra bk. Sm Bkslukare har låntagaren två veckrs extra lång lånetid. Föräldrar. Flkbibliteket skall även arbeta läsfrämjande via föräldrar. Via v8bibliteken.se, BVC ch brschyrer sprider vi infrmatin m små barns språkutveckling. Föräldragrupper kan bka en biblitekarie till sina träffar för infrmatin ch bktips. Barnmsrg ch skla kan bka barn- ch ungdmsbiblitekarie att delta vid föräldramöten. Flkbibliteket erbjuder även via sklan Biblitek på recept i syfte att stötta barn med lässvårigheter. Sklan remitterar då barnet ch dess föräldrar till flkbibliteket, där man tillsammans med barnbiblitekarie via samtal kmmer fram till vilken media sm passar barnets läsförmåga ch intressen. Grundsklan. Flkbibliteket kan bistå sklan med kmpletterande litteraturförsörjning, ta emt bkade grupper för visning av bibliteket ch lika slags media, bkprat ch högläsning. Flkbibliteket deltar även i läsfrämjande prjekt tillsammans med förskla, grundskla ch gymnasium. Minritetsgrupper ch invånare med annat mdersmål än svenska. Flkbibliteket skall ha ett grundbestånd av media på andra språk än svenska sm kmpletteras genm mellankmmunala lån, fjärrlån ch depsitinslån. Flkbibliteket skall aktivt verka för att sprida infrmatin m detta, bl a via SFI. Vuxna. Flkbibliteket skall genm litteraturförmedling, författarbesök, föreläsningar, bkprat, högläsning, infrmatin m Egen nerladdning ch i samarbete med studieförbund ch andra aktörer främja läsning även hs vuxna. Flkbibliteket skall erbjuda kmmuninvånare bende ute i byar ch från flkbibliteket avlägsna platser att låna bklådr med generösare lånetider sm hämtas/återlämnas vid bibliteket av ansvarig persn. Flkbibliteket ska erbjuda brukare vid äldrebenden att beställa böcker ch annan media via internpst

24 Flkbiblitekets verksamhetsmål 2016 Under året kmmer ett strt förändringsarbete pågå inm verksamheten, bl a övergång till nytt klassifikatinssystem med mmärkning av samtliga exemplar i det fysiska beståndet samt i katalgen. Detta kmmer innebära en hel del mmöblering ch det finns risk för att det kan bli ganska rörigt i lkalen. Vi kmmer att beståndsregistrera i den natinella biblitekskatalgen Libris ch under hösten beräknas implementering av det med Umereginen ch Skellefteå gemensamt upphandlade biblitekssystemet ske för V8-bibliteken. Under väntar en hel del utmaningar både vad gäller eknmiska förutsättningar, ny teknik ch nya arbetsmetder. Flkbiblitekets utveckling måste följa med samhällsutvecklingen i övrigt, vilket bl a medför nya ch större samarbeten över kmmun- ch länsgränser ch att möta behven hs nya målgrupper. Flkbibliteket vill: Verka för barns ch ungas läslust Genm att tillhandahålla ett aktuellt ch brett utbud av litteratur ch annan media, i samarbete med skla ch barnmsrg anrdna minst ett författarbesök per läsår, stimulera till barns egen läsning genm Bkslukarna, Biblitek på recept ch Egen nedladdning, erbjuda sagstund för barn 3-6 år var 14:e dag under sklåret. Flkbibliteket avsätter 35% av det ttala medieanslaget för inköp av media för barn ch unga. Verka för att invånare med funktinsvariatiner av lika slag har tillgång till infrmatin ch litteratur i för dem tillgängliga frmat Genm att aktivt sprida infrmatin m ch marknadsföra biblitekets bestånd av anpassad media samt tjänsten Egen nedladdning. Verka för att invånare med annat mdersmål än svenska har tillgång till infrmatin, litteratur ch annan media på sitt mdersmål Genm att sprida infrmatin m biblitekets utbud ch service på så många språk sm möjligt, både via webben ch i frm av tryckta brschyrer. Genm inköp av media på aktuella språk samt via mellankmmunala lån, fjärrlån ch depsitinslån. Flkbibliteket avsätter 5% av det ttala medieanslaget för inköp av media på andra språk. Verka för demkrati, flkbildning, rekreatin, digital delatighet ch ett rikt ch varierat kulturutbud. Genm att tillhandahålla ett brett ch aktuellt mediebestånd, aktuell samhällsinfrmatin ch i samarbete med studieförbund, kmmunala verksamheter, föreningar, länsbibliteket, V8- bibliteken ch andra aktörer erbjuda arrangemang, föreläsningar ch aktiviteter av lika slag. Vara ett tillgängligt flkbiblitek i takt med tiden Genm att följa med i teknisk ch metdmässig utveckling bibehålla en hög kvalitet vad gäller service, tjänster ch kmpetens. Via utökade meröppet-tider tillgängliggöra bibliteket även under tider när det inte är bemannat. Via kntinuerlig frtbildning av persnal samt användande av mdern teknik erbjuda medbrgarna en högklassig service. Vara en jämlik, inkluderande arbetsplats där persnalen trivs, ges utrymme för egna initiativ ch får utvecklas Persnalen skall ges den tid, kunskap ch de redskap de behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Persnalen skall ges möjlighet till persnlig utveckling via egeninitierade prjekt samt via studiebesök ch frtbildning. Gemensam planering ch infrmatinsutbyte sker via regelbundna verksamhetsmöten ch arbetsplatsträffar

25 Flkbiblitekets målsättning Flkbiblitekets övergripande målsättning för de kmmande tre åren är att verka för demkrati, delaktighet, flkbildning ch integratin genm att: frtsätta vara en välkmnande ch kravlös mötesplats för alla tillgängliggöra infrmatin ch litteratur i anpassade frmat vara en källa för rekreatin ch individuell utveckling främja digital delaktighet genm att i samverkan med andra aktörer höja invånarnas digitala kmpetens bibehålla en hög kvalitetsgrad när det gäller service, tjänster, kmpetens ch medieutbud följa med i ch anpassa ss till den tekniska ch metdmässiga utvecklingen i samarbete med andra aktörer främja kulturella ch litterära möten genm arrangemang, föreläsningar ch andra aktiviteter skapa gda förutsättningar för invånare sm vill studera på distans genm bibliteksundervisning ch i mån av resurser hjälpa till med inköp av kurslitteratur samt fjärrlån utöka befintliga samarbeten över kmmun- ch länsgränser för att mer effektivt förvalta kmpetens ch övriga resurser Införliva samtliga sklbibliteksbestånd i den gemensamma biblitekskatalgen för att göra kmmunens samlade mediebestånd mer resurseffektivt arbeta läsfrämjande på lika frnter öka utlåning ch besöksantal