65. NYKÖPINGSÅN FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL. MELLAN VIREN OCH MYNNINGEN Kartblad 175/1934 STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISKA ANSTALT

Transkript

1 STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 65. NYKÖPINGSÅN MELLAN VIREN OCH MYNNINGEN Kartblad 75/ N W8«S"b 4S9» Ay Sllev vj 52* S Ej Vatfcenängds stahl Nedßrbördsstat(_ 50 le 566»F» 597«Ht SbS*Lö Läge. Den del av Nyköpngsån, s här behandlas, fattar sträckan ellan Vren ch ynnngen ch har en längd av 70.8 k. Härav utgöres dck era än hälften av sjöar belägna ellan fldsträckrna. Det tllhörande kartbladet har benänts 65. Strhusfallet.. Orådet återfnnes på de tpgrafska kartbladen 56 Nrrköpng, 65 Vngåker ch 66 Katrnehl skala : sat dessut på de eknska häradskartrna över Söderanlands län skala : I adnstratvt avseende tllhör rådet ö. Vngåkers, Stra Mals, Bettna, Vrena, Blacksta ch Husby-Oppunda scknar av Oppunda härad, Àrdala scken av. Vllåttnge lärad, Björkvks, Halla, Stgtta, Lunda, Nykyrka, Barb ch S :t Nkla scknar av Jönåkers härad, Råby-Rönö ch Helgna scknar av Rönö härad sat Nyköpngs stad Söderanlands län.' Vattenrättslgt hör rådet tll Söderbygdens vattendstl. Gegrafska Nyköpngsån avvattnar ett råde s tll övervägande del är beläget n ch gel- det ellansvenska låglandet. Endast källflderna väster grpa n över höghìllanaen. Untare "trakter på Tvedens nrra del, där de högsta parterna nå 50 à 200 ö. h. Terrängen sjunker härfrån gradvs åt öster tll krng 50 n de centrala ch östlga delarna av rådet, där dck de stra sjödalarna allänhet lgga på avsevärt lägre nvåer. Sålunda lgger Båven 2 ö. h., ch Långhalsen sat Yngaren 9 Vattendelaren nrr et Mälarens tllflöden följer den s. k. Söderanlands landhöjd, s sträcker sg från öljaren fra tll Grpshlsvken på 60 à 90 :s höjd ö. h. ch är tälgen väl arkerad. I väster går vattendelaren ävenledes över bergshöjder lks på en krtare sträcka söder, där den följer Klården. För övrgt är den föga arkerad öster t Trsaån ed flera ndre vattendrag ch söder t Klaån ch tllflöden tll Mtalaströ. Orådet är såkuperat ch genskuret, av dalgångar. I nrr begränsas det av en av de stra ellansvenska väst östlga förkastnngarna, s följer Söderanlands landhöj d. En annan förkastnng saa rktnng fragår längs sydstranden av Tsaren ch Sttern. Dalgångarna är ursprunglgen sprckdalar, s upprensats ch utvdgats gen nverkan av s ch vatten, vargen de erhållt den betydande bredd de fta ha. Flera av de stra nrdväst sydstlg rktnng löpande dalgångarna har an velat tlka, sås flddalar uterderade preglacal td av stra flder, vlkas nedre lpp sederera avskurts gen de väst östlga förkastnngarna Mälarbäckenet. Den förhärskande dalrktnngen är nrdväst sydstlg, en dessut är dalar ed en et denna vnkelrät rktnng vanlga.. Dalgångarna är str utsträcknng upptagna av sjöar. Orådets berggrund består nästan helt ch hållet av tll urberget hörande bergarter. Vanlgast är gnejsen, s föreker två huvudfrer, dels grå tll färgen ed utpräglad skffrghet ch fta utbldad sås granatgnejs ch dels röd ed en så hgen saansättnng, att den vanlgen benänes grantgnejs. Särsklt n övre delen av rådet fnnas gnejsen ndre fält av granter ch leptter. Av ntresse är fyndgheterna av krng kalksten ch järnal, s på flera ställen explaterats, sat de långa gångar av dabas s gensätta urberget. Den ärklgaste av de sstnända ar den nära 4 l långa ch c:a -k breda gång, s från öljaren sträcker sg östlg rktnng tll trakten öster sjön Örhaaren. Den bldar bergshöjder ed branta sdr ch fraträder därför väl terrängen.. Av rådets lösa jrdslag är ränen allännast. Den täcker berggrunden ett er eller ndre saanhängande täcke, tjckare sänkrna ch tunnare på höjderna. Mränen är bldad av nlandssen t slutet av stden ch består av en srterad blandnng av blck, stenar, grus, sand ch lera. Då ränateralet huvudsak ngår den underlggande berggrundens sönder-' fallsprdukter är den ~ kalkf attg ch föga närngsrk. Den överlagras dck ycket str utsträcknng ch särsklt dalgångarna av yngre sedentära jrdarter, allänhet bestående av lerr, s utgöra en fruktbarare ch era lättbrukad dlngsjrd. Dessa avsattes det hav, s efter stden utbredde sg över hela rådet så när s på de högsta parterna väster, den baltska ssjön, sat detta havs.senare utvecklngsstader, Ancylussjön ch Ltrnahavet. Lerrna hava n rådet en ycket str utbrednng ch utgöra n fld- ch sjödalarna det vanlgaste jrdslaget. Rullstensasar, bldade av sälvarnas deltan vd den t nrdväst successvt tllbakaryekande skanten, ch bestående av gen vattnets nverkan srterat ch avslpat ateral, sten, grus ch sand, är vanlga n rådet. De följa regel dalgångarna. De största ch est saanhängande åsarna är Kjula- eller Badelundaåsen, Ströshlsåsen, Köpngsåsen ch Katrnehlsåsen. Kjulaåsen följer Dunkerns. fl. sjöars dalgång, Ströshlsåsen går förb Malköpng ch uppträder längre åt sydst fr av slerade parter krng Båvens västra del, Köpngsåsen krs'ar Hjälaren vd St. Sundby ch når vd Erksberg Nyköpngsåns dalgång, s den sedan följer tll ett stycke nrr Yngaren, där den upphör. Katrnehlsåsen tllstöter den föregående vd Erksberg. Ut dessa fnnas flera andra ndre saanhängande åsar eller åsparter, s alla sträcka sg nrd sydlg eller nrdväst sydstlg rktnng. Åsarna nå vanlgen en höjd av 0, stund ända tll 30 över den gvande arkytan. Ofta hava de ej någn tydlg åsfr vtan är utbredda fält eller uppdelade en ängd sklda åsparter. I saband ed åsarna fnnas sandsfält, bldade gen utsvänng. Dessa hava särsklt str utbrednng nrdväst Yngaren. När landet steg upp ur havet vr alla dalgångarna ch depressnerna fyllda av vatten, bldande talga sjöar. Dessa fng dalgångarna särsklt str utbrednng på grund av den jäna fördelnngen av de lösa jrdslagen. Många av de så ch grunda sjöarna hava under den td, s förflutt efter stden, utfyllts gen genväxnng ch sedentavsättnng eller delvs urtappats gen nverkan av landhöjnng ch ersn. I stället hava uppstått kärr ch ssar. Dessa är, därför ycket vanlga n rådet en de är ftast så, berende på frånvarn av större saanhängande platåland. Vattendragen åtföljas understund av så fält av svälera ch sväsand. S Nyköpngsåns källsjö kan räknas Tsaren. Från utlppet av denna sjö rnner ån östlg rktnng, följande förkastnngsbranten söder. Den passerar sjöarna Sttern, örlången ch Högsjön, ker därefter ut på den bördga Vngåkersslätten ch genrnner Klsnaren ch Vren. I sstnända sjö ttager den Frsaån från Tsnaren. fl. sjöar. Tsaren lgger 00 ch Vren 33, varför ån på den ellanlggande sträckan sänkt sg 67. Vd utlppet av Vren bldas Gennefallet. Ån passerar härefter flera såsjöar sklda åt av krta strösträckr ed låga fall sant genrnner den stra sjön Yngaren. Sedan den ytterlgare passerat Hallbsjön ker den n den långa, slngrande, ed djupa vkar försedda sjön "Långhalsen. Denna sjö är ett uppsalngsbäcken för flera tllflöden, avvattnande en ängd sjöar belägna n Söderanlands centrala delar. Det förnästa av dessa är Husbyån, s bl. a. avvattnar den stra sjön Båven. Vd Täckhaar länar ån, s' egentlgen först nu benänes Nyköpngsån, Långhalsen ch utfaller snart efteråt Östersjön efter att hava bldat ganska betydande fall vd Harg ch Nyköpng. Nyköpngsåns råde är relatvt néderbördsfattgt. In större delen av Nederbörd rådet trde nederbörden sålunda hålla sg ellan 500 ch 600. I tabellen hava saanställts edeltal för tden för nederbördsstatner n eller närheten av fldrådet, avsedda att vsa den ungefärlga nederbördsfördelnngen. Då bservatnerna för några av statnerna vart fullständga, har en räknng för dessa verkställts tll den nända perden ed hjälp av en närbelägen statn ed fullständg sere. Statnernas läge fragår av den före texten stående kartskssen, där även den nr-. ala årsnederbörden vd varje statn är angven. Av de anförda statnerna har Törntrp, belägen på höglandet väster rådet på en höjd av 75, den största nederbörden ed 709 ch _ p-!!! r "Nederbörd edeltal fr statnerna,, tabellen. r j an -[fevrjtnars aprü g} [pì. juk au laept«kt.lnv:) elee.

2 Statnsnan Medelnederbörd 009 SS. Betecknng Höjd ö. h. 5- B. rbe F 53 Törntrp T s ra M l rp A K <2. Sb Alvesta Äv Segersjö S Högsjö Hö Fnspång F Kalb Ka Hult Ht Be B Katrnehl... Kh Alberga... Åb Yalnge Ye Hedenlunda... H Flen Fl Malköpng... Mg Rsenlund... R Slbacka... S S Åkers styckebruk. Ås Lndö Lö Nyköpng... N Medeltal Älvesta, s lgger n slättbygden nrr rådet på en höjd av 55 ö. I., den nsta ed 469. Saren ch hösten är betydlgt era nederbördsrka än vntern ch våren, jul ch angust är de nederbördsrkaste ånaderna ed 75 ch 70 sat februar ch ars de nederbördsfattgaste ed 22 ch 25. Under tden hava nträffat tre utpräglade trrår, 94, 92 ch 933, då nederbörden Nyköpng uppgck tll resp. 40, 403 ch 390. År ed rklgaste nederbörd hava vart 92, 96 ch 927. Nederbörden Nyköpng uppgck dessa år tll resp. 695, 770 ch 684. Bßder ch Nyköpngsåns nederbördsråde är vd utlppet av Vren 465 kvk, vd sjöar. utlppet av Hallbsjön 982 kvk, vd utlppet av Långhalsen kvk ch vd ynnngen kvk. Åns största tllflöden är Frsaån, s nfaller Vren el har ett nederbördsråde av 733 kvk sat Yadsbrån ch Husbyån, s nfalla Långhalsen ch vlkas nederbördsråden är resp. 49 ch 834 kvk. övrga tllflöden är helt så. Störst bland dessa är Yadstrpsån, s har ett nederbördsråde av 00 kvk ch utfaller Y ngaren. Orådet är ycket sjörkt. Sjöarealen utgör således, överslagsvs beräknad, 90 kvk vd Yrens utlpp ch 580 kvk vd ynnngen tsvarande 3 ch 6 % av resp. råden. De största sjöarnas arealer hava saanställts nedanstående tabell enlghet ed tllgänglga uppgfter. Tsaren,5 kvk Näsnaren.. 8 kvk Sttern. 29» Hallbsjön.. 2 Klsnaren. 2» Långhalsen. 43 Näsnaren (vd Katrnehl). 5» Valdearen.. 6 Vren. 2 Båven.. 67 Regnaren. 8» Sjöar på saa nvå s. 4» ».. Yngaren » Ldsjöu Vattenstånd. Vattenståndsbservatner n denna del av Nyköpngsån förelgga från Kräbl (Vren, Ve / 93), Åkerö (Yngaren, 2 % "/«924), Ekeby (Yngaren, <s j s 92 / 7 94, V /2 920), Lännnge (Hallbsjön, "A 908 ï8 /s 920), Vrena (Hallbsjön, / /2 922), Hallbsjön (Hallbsjön, från 2 /s 933), Vrenaby ( 0 / / 2 922), Dagöhl (Långhalsen, 2 / s / 922), Lagansö (Långhalsen, 4 /s /4 922), Skgstrp (Långhalsen, s f t %s 922), övre Täckhaar (Långhalsen, 2 % 908 2S /2 92), Spånga (Långhalsen, lu / S0 / 2 922), Nedre Täckhaar (från j 909), Krstnehl ( e / 90 3 J S 92), övre Nyköpng (V«907 3 / 2 920) ch Nedre Nyköpng (V» 909 «/» 920). Med hjälp av de daglgen eller några gånger veckan avlästa vattenstånden hava uträknats karakterstska vattenstånd vd nedanstående statner varvd, där sererna cke vart fullständga, värdena erhållts edelst relatn ed en närbelägen statn. Värdena r saanställda nedanstående tabell: Statn ch perd Karakterstska vattenstånd. Högsta högvattenyta Nral högvattenyta Nral edelvattenyta na J l a J. j gu A edelvattenyta U O T3 J. t k O Nral lågvattenyta 53. j ce D H lågvattenyta n ö. h. Vren, Kräbl, , Yngaren, Åkerö, Hallbsjön, Lännnge, IS.56 Vrenaby, [9.95] [8.52] Långhalsen, Skgstrp Nedre Täckhaar, », En föreställnng vattenståndets årlga varatn erhålles av dagraet, s fraställer vattenståndet vd Nedre Täckhaar under några karakterstska år. Av dessa år var 92 ett utpräglat trrår, 924 ett år ed vanlgt hög ch långvarg vårfld sat 928 ett år.ed vanlgt stark höstfld. Vattendraget har regel högvatten på våren ch lågvatten på saren eller den tdgare delen av hösten. Maxu har edeltal nträffat aj, nu septeber. På hösten nträffar vanlgen ett flöde, s. undantagsfall är.större än vårflödet, ch på vntern ett lågvatten, s är er utpräglat ju kallare ch långvargare vntern är. Detta lågvatten är nästan alltd betydlgt högre än sarlågvattnet. 200 c j j Vatenstân } yköpngsaru vd ITeåre Täck gear.- w r I s / 928 / / / I./ V t S s v V M 0 art. febr-j-ars scprll fq*.t. HJ I I sept.,* Tct. ~nv. ^ Vattenståndsvaratnerna Nyköpngsån är förhållandevs så ch försggå tälgen långsat på grund av de ånga sjöarnas utjänande nverkan. Härge blva ckså alla förändrngar försenade, så att hög- ch lågvatten ka att nträffa senare än närbelägna vattendrag ed ndre sjöareal. Vattenängdsätnngar hava utförts vd Vrens, Hallbsjöns ch Långhalsens utlpp sat avbördnngskurvr uppgjrts vd satlga dessa platser. Med hjälp av avbördngskurvrna ch de avlästa vattenstånden vd resp. Kräbl, Lännnge ch Nedre Täckhaar hava daglga vattenängder, ånadseda ch karakterstska vattenängder uträknats vd Vrens utlpp för tden , vd Hallbsjöns utlpp, för tden ch vd Långhalsens utlpp för tden Avbördnngskurvrna för de två förstnända platserna är rätt säkra. Avrnnngsvärdena vd Vrens ch Hallbsjöns utlpp hänförda tll tden ed hjälp av tsvarande värden vd Långhalsens utlpp vsa större avvkelser, än s ed hänsyn tll de lkartade rådena synas sannlka. De för varje avsntt av vattendraget tabellen å sd. 3 angvna karakterstska vattenängderna hava därför beräknats på grundval av de vd Långhalsens utlpp erhållna värdena. Dessa värden tsvara ungefär edeltalet av avrnnngen vd Vrens ch Hallbsjöns utlpp. Månadseda ch karakterstska vattenängder vd Vrens, Hallbsjöns ch Långhalsens utlpp är saanställda nedanstående tabeller: Nederbördsråden sat edelvattenängd ch edelavrnnng för ånad ch år. Statn ch perd Vrens ut. (92 30)/ Hallbsjöns ut. (909 9)/ Långhalsens ut. (909 33/ 465j s j Karakterstska vattenängder ch tsvarande avrnnng. Vrens ut Hallbsjöns ut Långhalsens ut kb /sek. V s. k 2 kb /sek. V s. k* kb /sek. Vs. k a Högsta högvattenängd Nral edel vattenängd Vattenängd ed 50 % varaktghet Nral 6-ånadersvattenängd Vattenängd ed 75 % varaktghet Nral 9-ånadersvattenängd Nral lågvattenängd Avrnnngsvaraktghet dagar per år. Avrnnng /s. k Vrens ut Hallbsjöns ut Långhalsens ut Avrnnngens varatn askadlggöres av dagraen, s fraställa avrnnngen dels edeltal för tden , dels för trråret 92 ch Neder Medelvattenängd kb per sek. bördsråde Medelavrnnng lter per sek. ch kvk kvk jan. febr. ars aprl aj jun jul aug. sept. kt. nv. dec. år Vattenängder.

3 3 dels för våtåret 927 vd Nedre Täckhaar. Avrnnngens årlga varatn följer vattenståndets. Den enlgt ånadsedeltalen upprtade edelkurvan lar axu aj cl nu septeber. Avrrang edeltal per ånad vd Läng hals ens utlpp tagts, än s kan lgga den antagna verknngsgraden, ch ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckr näppelgen kunna tllgdgöras. Då uppgfterna angående frsarnas benänng fta är fullständga, kunna tabellen ch å kartrna ndre fel detta ajvseende föreka. Följande effektbelpp : hava erhållts för hela den här behandlade fldsträckan: Vd nral edelvattenängd turbnhk.» lägsta» » 50 vattenängd 5 222»» lägsta 6-ånädersvattenängd t» 75 % vattenängd 3 203»» lägsta 9-ånadersvattenängd 899» s nral lågvattenängd 2 239»» lägsta» 52» Uppgfter rörande kraftverken denna del av Nyköpngsån återfnnas Tllgdnedanstående tabell: gjrd vattenkraft. jan-lfebnlaraaprl]aj [jun jul au^.[sept. ókt. nav. dec. LVs.ln 2 Avrnnngens varaktghet I vd Län^halsens utlpp I I S l t»v '. V N ( 0 2< dagar Dspnbel De tabellen å sd. 3 för varje avsntt av vattendraget angvna turbnvattenkraft. effekterna hava beräknats ur de avrnnande vattenängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då det endast undantagsfall vart öjlgt att bestäa tsvarande fallhöjder, har beräknngen utgått från edelvattenytan, s vd avvägnngen. regel blvt säkert bestäd. Tll fallförlusterna älven eller erfrderlga kanaler har ngen annan hänsyn Vattenfallets eller kraftverkets nan Ägare eller nnehavare "Werbhls Fabrks A.B. Hargs gala... Hargs Fabrkers A.B. Byggnadsår Tllgdgjrd fallhöjd Installerad turbneffekt hk för drft av el. generatrer för drekt drft Ttal J. Törnkvst Carl G. Bnde 899, Bxhls A.B. 902, A.B. Hargs Kraftverk 843, , Strhusfallet Nyköpngs stad 898, A.B.Nyköpngs Strlusqvarn 906, Karlfrs kvarn Allän farled föreker ej Nyköpngsån. Dck har förr regelbunden trafk ed ångbåtar förekt på flera av de stra sjöarna. Allän flttled föreker cke denna del av Nyköpngsån. Kungsådra föreker Nyköpngsån från Långhalsens utlpp. Farled. Flttled. Kungsådra. Tabell över fallhöjder, vattenängder, dspnbel ch utbyggd vattenkraft n.. Förklarng-ar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet lnder ett är. Medelvattenyta = edeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Nral låg-(edel-, hög-)vattenyta = edeltalet av "de årlga låg-(edel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(edel-, hög-)vattenyta hänför sg tll den betraktade Analga betydelser tlläggas de lka vattenängderna. 9-(6-)ånadersvattenängd = vattenängd ed 75 (50) % varaktghet under ett år = den vattenängd, s under ett år överskrdts under 274 (83) dagar. ^ Vattenängd ed 75 (50) % varaktghet under en perd = den vattenängd, s överskrdts under 75 (50) % av Effekt vd lka vattenängd = det antal turbnhästkrafter, s vd en verknngsgrad av 75 % tsvarar resp. vattenängd ch fallhöjden vd edelvattenstånd. Effekt ed 75 (50) % varaktghet har analg betydelse ed tsvarande vattenängd. Vattenängd kb per sek. Turbneffekt hk t] 75 % Fallsträckans benänng. Avstånd Neder- Medelfråbörds- vattenyta yn - råde nngen k kvk Vattenängd ed Låg var- Medelaktghet av Fallhöjd ängd. 75 % 50 % vatten- ängd.. Högvattenängd.. Högsta. Lågvatten-, effekt. Effekt ed varaktghet av 75 % 50 %. Medelvatteneffekt. Installerad turbneffekt hk Yren Gennefallct Duvehlssjön.Djulöfallet Djulösjön, Frssjösjön Frssjöfallet Erksbergssjön Djulfrs Åkfrs Yngaren Hallbsjön Långhalsen B O O } s S } »» » » »»» O.., O »» '

4 4 Vattenängd kb per sek. Turbneffekt hk rt = 75 % Fallsträckans benänng. Av Nederstånd Medelbörds- från vatten - ynytrådnngen k kvk Vattenängd ed Låg varaktghet av vatten- ängd. 75 % 50 %. Medelvattenängd. Högvattenängd.. Högsta. Lågvatteneffekt. Effekt ed varaktghet av Medelvatteneffekt. 75 % 50 %. Fallhöjd Installerad turbneffekt hk Hargsfallet Perdenfallet Frsfallet Strhusfallet Krsbrfallet O ) »» Ì '» 6 27 U ) }» ) ' ^ ' Ï Avvägda fxpkter ch peglar. Förklarngar. Nyköpngsån avvägdes år 932. Avvägnngen är ntförd en gång ellan Vren ch. Harg ch 2 gånger ned sstnända plats. Den utgår från ett flertal fxpunkter, utsatta ch avvägda av Rkets all. kartverk. A Järndubb (Statens eterlgsk-hydrgrafska anstalt), Kppardubb (Rkets allänna kartverk, Mässngsdubb (av lektr Westan utsatta fxar) eller Järndubb (Prvat ägare). v = vänster strand, h = höger strand, st. = sten, bg. = berg. K fr. ynnngen B e s k r v n n Höjd över havet K fr. ynnngen B e s k r v n n Höjd över havet Karta I R 65 I 70.8 h 70.8 h 70.S v 70.3 v Karta R h 58.0 v 52.6 v 52.0! 49.7 v! 47.3 h 46.7 v 44 l 38 v 38 v 38 v 37. v 33.2 v 3 v 3 h 29.8 v Pegel Kränbl. Slutat. 0-pkt A 3468 st. Kräbl b, vd sjöutlppet, strt stenblck, dubben ärkt W3. A 5798 bg. Genne a, vd Genne ch Kräbls kraftstatn, t ån sluttande berghäll, hrsntalt nslagen dubb ellan stagen tll (932) pegeln. A 4237 bg. Genne b, 4 NO v. ntagsluckans v. uppströshörn,.5 N kraftstatns NV hörn, 4.3 SO förrådsbyggnads NO hörn, 3.7 N vägtt, O delen av flat berghäll st. Djulö kvarn, brrhål sten vd Djulö kvarn vd landsvägen Djulö Frsa, där väg tll Trlldal tager av, NNY vägskälstrangel, 3 N landsvägen, 9 YSY sydvästra hörnet av lada sat 4 d över vägbanan. A 5796 st. Frssjö bruk, vd Frssjö bruk, tt på udden SV dspnentbstaden, 3 V landsvägen vd sjöns nrra-utlpp låg. jrdfast ste. Dubben krng 3 c hög. A 5795 bg. Erksberg a, vd Erksberg YNV kvarnen, SO växthuset. Järndubb krng 5 c hög högsta partet av ryggfrg berghäll, s skjuter ut vattnet ungefär förlängnngen av västra långsdan tll trädgårdsästarebstaden, 2 N hällens t sjön stupande sda sat e:a.2 över vattenytan. A 5794 st. Erksberg b, vd Erksberg cb Djnlfrs kvarn str sten ute sjön, c:a 25 från nrra stranden vd utlppet. Fxen ut^öres av tpp tll järnögla för bfäste. Dänngsgräns för Djulfrs kvarn. A 5793 st. Âtrp, c:a 400 NO övre gården Åtrp å lövskgsbebeväxt äng, c:a 32 från strandslänten ch 60 nedströs gärdesgård, nära tppen av str sten. A tsatta stranden skgbeväxt kulle. A 5792 st. Åkfrs a, NV Åkfrs vd landsvägen Björkvk Erksberg, där denna skär Nyköpngsån (Akfrsån), 9 S sydvästra hörnet av betngbrn, eterhögt stenblck. A 579 bg. Åkfrs b, trangel berg, vd Åkfrs kraftstatn, c:a 4 uppströs brn t ån sluttande ndre berghäll, trangelns avplanade nedströsspets. Dänngsgräns för Åkfrs kraftstatn. A 5790 st. Hvsta, S Hvsta herrgårdsbyggnng, n Y kanten av körväg ned tll sjön, NV västra gaveln av vagnslder, 22 N tten av vägtrangel, därfrån väg går sydstlg rktnng ellan uthuslängrna. Pegel Åkerö. Slutat. 0-pkt. A 5789 st. Åkerö b, c:a k NNO Åkerö vd Yngarens nrra strand ch Hässelängens skgvaktarebställe. Hrsntalt nslagen ässngsdubb str sten belägen 0 steg V bryggan. A 5788 st. Åkerö a, c:a k NNO Åkerö vd Yngarens nrra strand ch Hässelängens skgvaktarebställe. Hrsntal järndubb str sten belägen 0 steg Y bryggan. A 5787 st. Sjölunda, c:a k VNY Sjölunda vd åns utflöde ur Tagaren, lnje ed tsatta stranden str sten strandlnjen strax uppströs ndre stråk. A 5786 st. Skräddaretrp, c:a.2 k OSO Skräddaretrp, där vägen krsar ån, uppströssdan av brns landfäste, strax ntll där brbanan börjar. Pegel Lfnge. Slutat. 0-pkt. A 5785 bg. Lånnnge a, vd Lännnge båtbrygga c:a 8 v rött "skjul högsta punkten av str berghäll. A 5987 st. Vrena a, c:a 200 uppströs landsvägsbrn, c.-a 25 uppströs stuga ed gaveln t sjön, uppströssdan av strt kullrgt blck själva strandkanten. Hrsntal dubb. A 5988 bg. Vrena b, c:a 200 uppströs landsvägsbrn ch c:a 20 nedströs arkerad bergudde. Hrsntal dubb. A 5784 bg. Vrena c, vd Vrena ch vägskäl, där väg tager av från landsvägen Bettna Vrena tll Vrena kyrka ch statnen, rakt V vägtrangclns tt, 20 NV tten av gaveln tll ett ndre hus, 4 SV landsvägskanten sat ungefär.2 över densaa tppen av slät, kulng berghäll v 29.8 v 29.5 h 29.5 h h 28 h 5.5 h 5.5 h 5.2 h 5.2 h 5.2 h 4.5 h 4.5 h v Karta R v 0.4 v 0. v 7.9 v h.4 h. h. h 0.9 v 0.2 v 0.2 v Pegel Hallbsjön. 0-pkt. s / 5 34 A 5989 st. Hallbsjön, vänstra landfästet tll brn, uppströssdan, c:a från bröppnngen. Hrsntal dubb. A 2089 st. Vrenaby a, 3 van Kvarnbrn. Hrsntal dubb... A 2090 bg. Vrenaby b, krng 25 ned sektnen vd Kvarnbrn. Hrsntal dubb. Pegel 65 9SS Vrenaby. Slutat. 0-pkt Pegel Skgstrp. Slutat. O-pkt A 5783 st. Skgstrp, vd Skgstrp c:a 700 VNV Mjälnäs. Hrsntal dubb strt stenblck strandlnjen ed vertkala sdr, påle av trä strax nvd. Pegel , Övre Tckhannar. Slutat. 0-pkt A 5782 bg. Övre Täckhaar, vd Täckhaars - gård ch dess båtbrygga, strax V stgen s leder ned tll denna ch c:a 4 från strandlnjen vd lågvatten, plan häll arkens plan. Pegel Spånga. Slutat. 0-pkt A 578 bg. Spånga b, c:a 700 V Spånga vd utlppet nr Långhalsen strt bergparts nedströssda, där berget stupar ldrätt ned t vattenytan, hrsntal hakdubb. A 5780 bg. Spånga a, c:a 700 Y Spånga vd utlppet ur Lån»- halsen strt bergparts nedströssda, där berget stupar ldrätt ned t vattenytan, hrsntal hakdubb. Pegel Nedre Täcklanar. 0-pkt. -% 32 A 57 bg, Nedre Täckhaar a, c:a 32 ned brn, vd vlken pegeln har sn plats, c:a 0 från strandlnje, nära arkytan. A 5779 bg. Nedre Täckhaar b, vd Täckhaars br nrra ändan av en lten hle Nyköpngsån, NNY västra landfästet, 22 NNV brns nrra långsda, 4 S bergets nrra ända sat ungefär.8 över edelvattenstånd. A 5778 bg. Krstnehl b, vd Krstnehl c:a 5 SV gångbrn över Nyköpngsån ch lka ycket NO ndre gul stugas nrra gavel " sluttande berghäll nära dess högsta del ch ntll gräskant. Dubb ed kvadratsk genskärnng ch ärkt 922. A 5777 bg. Skresta, 400 VNV Skresta gård, kröken, där åns ' lpp ändrar sg från VSV-lg tll SSO-lg, strt klppart, 50 uppströs anläggnng för ålfske, 0 nedströs Bjälva åkröken, lägre ryggåsfrat part strandlnjen. A 5776 bg. Nystugan, NNV Nystugan vd landsvägen Harg Täckhaar, t landsvägen utskjutande avsprängd ndre berghäll, NNV nrra gaveln tll Nystugans anbyggnad, O vägkanten sat ungefär 0.5 över vägbanan. A 5775 st. Bönsta, c:a 700 NNV Bönsta, 50 SSO ndre gård (Nystugan) vd vägen, strt blck vägens västra kant, c:a under vägens plan. A 5774 bg. Brby, c:a 500 V Brby gård nvd strt stenröse å gärde, c:a 50 från ån, häll vd rösets ft å dess västra sda betydlgt över arkens plan. A 5772 bg. Harg a, slät t Nyköpngsån avsprängd berghäll vd brn över åns södra gren, 4 O landsvägsbrns nrdöstra landfäste sat 3 d under brbanan. O 5773 bg. Harg b, rng berg vd Harg.8 SV kvarnarrendatrsbyggnngens sydöstra hörn. Reglerngsfx. A 577 st. Nyköpng Perden, vd A. B. Perdens Bullsspnner dabrnb uppströssda, vänstra brpelaren, hrsntal järndubb. Dänngsgräns. A 5770 bg. Nyköpng Frs fabrker, vd A. B. Frs Ullspnners fabrker òch 'kraftstatn, strax uppströs dabrn ch ndre rött skjul, t ån sluttande häll, den längst uppströs belägna av närlggande dubbar. Dänngsgräns. A 5769 st. Nyköpngs belysnngsverk, vd Västra Kvarngatan, där dabrn börjar; uppströs densaa ch tt för elektrctetsverket, hrsntal dubb. Dänngsgräns. Pegel vre Nyköpng. Slutat. A 5768 st. Nyköpng Behbrn, strax nedströs Behbrn större sten strandsknngen. A 5767 bg. Nyköpng Krsbrn, strax uppströs Krsbrn vd Krsbrfallet. Pegel Nedre Nyköpng. 0-pkt. 4 /e 32 A 5766 Nyköpngs han, betng vd gala tullhusets (nu, 932, hankntr) trappa, dess nrra sda, hrsntal dubb Stckhl 984. Kgl.Bktr. P. A. Nntadt fcsäner 38330

5 HöcL över havet eter J- ' B ^ g JZ N t J- LO c n cd "a LO ~ "'fe ZJ 3 OQ X PegéL TxeÄre, ïegël övre. EeKKarrtrYjarr TÖjäéKartrxc ävv ïrpœnjqa. ê % X j?cël Skjjgst^p ël Weuîb^ Häffbüsjört' Xncrànge.. Q) W < t() O z gjgël Qtepö 0. :0 * X OJ U < cn feäbl n 4" h» t <J) + - ^ t " 2 2 $2 X OÛ-O'-ÛO _ c..- tu +*, te ' Q_ L- Q. 3 -O Höjd över havef; et -»-< Crt< SedfT^ör'dsara'äLe fevk_ j Vatten ängd kb per sek Vattenkraft lurbnhästkrafter

6