STATENS METEOROLOGI SK-HYDROGRAFl SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 2 6. SÄ VAR ÅN

Transkript

1 STATENS METEOROLOGI SK-HYDROGRAFl SK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 2 6. SÄ VAR ÅN MELLAN LILLSÄVARTRÄSKET OCH HAVET Kartblad 128/1928 Til» 573 Ga* 562 Ha* 551 K*502 gvatteriitiänc-dsstariaii NedertördsstaHon ^dvartblads gräns Skala. 1= «ra u*524 B *527 Läge. Sävarån liar ellan Lillsävarträsket och havet en längd av 77.6 k. denna sträcka finnes upptagen på kartbladet Krokbäcksforsen. Läget ino flodorådet åskådliggöres av ovanstående kartskiss, där den övre gränsen är arkerad. Orådet återfinnes på topografiska kartbladen 56 Degerfors NO och SO, 63 Ueå NO och 64 Holön NV, satliga i skala 1: I adinistrativt avseende tillhör orådet Sävar socken och Ueå tingslag sat Degerfors socken och tingslag i Västerbottens län. De vattenrättsliga förhållandena handhavas av Norr bygdens vattendostol. Geografiska Sävarån koer från ett oråde oedelbart intill Månsträsket i Burträsks och geolo- (Kalvträsks kapell) socken och rinner ut 15 k rakt O o Ueå. Ungefär 9 hèlanden tred 3 edel ar av vattenorådet eller närare bestät hela partiet nedanför Storsdvarträskets norra del ligger under gränsen för det senglaciala havets största utbredning (M. G.). En väsentlig del av vattenorådet tillhör sålunda älv- och havssedientens region, edan resten faller ino oränlidernas och-de stora yrarnas region. Myrarna finnas huvudsakligen ino övre orådet, en en icke ringa del av sedienten ino det nedre äro torvtäckta. Endast en obetydlig del av vattenorådet är lagt under plogen, och de odlingar so finnas ligga huvudsakligen ino sedientregionen. M.G. skulle här ino kusttrakten ligga c:a 260 ö. h. och kring Lossenträsket ino översta delen av vattenorådet c:a 230. Denna höjdskillnad beror på, att landet närare kusten under den senkvartära tiden höjt sig era än de inre delarna. Ett par M.G-.-observationer finnas från orådet. Den ena ligger å höjden N o Bergdalen, O o Botsarksträsket. Nivån är 257 och arkerar undre gränsen för bergets oränkalott. Den andra punkten ligger a Selsberget S o Botsarksträsket. Bergets topp ligger ö. h. ; den är helt renspolad och arkerar därför endast ett iniivärde på M. G. Sdvarans lopp är i stort sett synnerligen regelbundet och distinkt till sin NV SO-liga riktning. Detta beror på den ganska karakteristiska topografien, so fått sin prägel geno inlandsisens arbete. Ser an på detaljerna, företer loppet rätt stora skillnader över och under M.G. Orsaken är att söka i de kvartära avlagringarnas resistens för älvens erosion, över M.G. utgöras stränderna av torv eller orän ed den förstnända typen doinerande. Loppet är här visserligen slingrande en icke på ett regelbundet sätt. Ino speciellt sträckan Lossenträsket Ekträsk slingrar sig Sävarån fra geno en trakt rik på såsjöar åtskilda av oränryggar och vallar. Den härvarande ycket speciella topografien saanhänger ed en oräntyp utbildad under vissa av inlandsisens avsältningsförhållanden. Nedanför M.G., alltså ino sedientregionen,. får älvloppet en annan typ. Det slingrar sig här ofta på ett orliknande sätt, det eandrar. Härvid skär älven sig in på sin yttre strand, edan den avlagrar aterial på läsidan av den inre. Denna sistnända blir därför långsluttande, edan den förra blir brant. Efter en tid kan älven på erosionsstranden skära igeno landresan till nedanför liggande krök. Då den sålunda koer att taga ett nytt lopp, blir en slinga i det tidigare loppet delvis torrlagd. På sina ställen förblir den dock ofta vattenfylld. Här har då bildats en korvsjö. Är älven djupare nedskuren, ändrar den dock era sällan lopp, och korvsjöar koa endast i undantagsfall till utbildning. So exepel på en sträcka av förra slaget å hänvisas till Sävaråns lopp från Lillsävarträsket till Gravark. På sträckan ned ot Gunnisark synes älven ligga djupare nedskuren. Nedanför Sävar rinner den ellan relativt låga kärrarkstränder. Strandtyperna äro starkt växlande beroende på, i vilket aterial stranden är inskuren. I regel äro stränderna endast en à ett par höga, en kunna ino sedientorådet vara högre. Största antecknade höjden, c:a 20, är vid Krokbäcksforsen. Vid byn Sävar nå de 8 à 10. Dessa höga stränder äro i regel ycket branta, beroende på aterialets finkornighet och starka saanhållning. Bas inträffa. dock här ganska ofta och kunna förorsaka rätt betydande strandförskjutningar. Sådant aterial är alltså ganska opålitligt och bör noga undersökas innan dabyggnader uppföras i detsaa. Berg är blottat flerstädes, vanligtvis lokaliserat till forsarna. So exepel på dylika blottningar å nänas Skvallerforsen, Klyvedforsen, Tjärnforsen, Botsarkskvarnforsen, strax före inloppet i Botsarksträsket, nedanför Långforsen, i Krokbäcksforsen, Kvarnforsen, Holforsarna sat c:a 2.5 k nedanför Gunnisark. Berggrunden består ino orådet ovanför Storsävarträsket till övervägande del av en porfyrisk granit, Revsundsgranit. Nedanför granitterrängen vidtaga gnejser och gnejsgraniter av kustgnejsregionens typer, d. v. s. grafit-, granat-, leptit-, granitgnejser. fl., genodragna av pegatitgångar. De kvartära avlagringarna bestå av orän, rullstensgrus, sand, jäla, lera och torv. Moränen håller sig huvudsakligen till de högre orådena, alltså särskilt ovan M.G. Sedienten däreot ligga i synnerhet nedanför denna gräns. Moränen är en av inlandsisens viktigaste avlagringar. Den är i sin typiska for en fullständigt osorterad jordart, uppbyggd av block, grus och sand i en ycket finkornig grundassa. Alltefter dess bildningssätt indelar an den i olika typer, av vilka ytorän óch bottenorän ha den största utbredningen. Den förra är bildad inuti inlandsisen och är av era sandig och lucker konsistens. Bottenoränen däreot har avsatts under isen och är på grund av dess enora tryck ycket hårt saanpackad. Blockhalten är i båda dessa typer växlande från nästan blockfrihet till rikedo på block av er än en kb :s storlek. So speciella topografiskt fraträdande oräntyper å anföras ändoräner och drulins i huvudsak uppbyggda av resp. ytorän och bottenorän. Ändoränerna äro vallforiga och bildade fraför iskanten vid dess stagnationsperioder eller tillfälliga fraryckningar (under vintern). De ligga därför vinkelrätt ot isrörelseriktningen, alltså här i c:a SV NO. De bli särskilt fraträdande såso uddar i sjöarna. Det på såsjöar rika orådet ellan Lossenträsket och Storsävarträsket likso även orådet kring den sistnända sjön torde uppvisa en hel del ändoräner. Detsaa är sannolikt även fallet ed orådet c:a x / 2 il NO o Gravfors. Drulins däreot äro sträckta i isrörelseriktningen och innehålla ofta en kärna av berg. Då de ofta uppträda i ett relativt stort antal ge de trakten en alldeles speciell topografi. Ino Sävaråns vattenoråde förefinnas de huvudsakligen å sträckan Lillsävarträsk ynningen. Drulinstopografien blir era arkant, då endast ryggarna nå upp över den flacka sedientslätten och särskilt fraträdande blir den nere vid kusten, där drulinsryggarna so uddar nå ut i Bottniska viken. De angiva där oedelbart, att isrörelsen svängt av från den NV SO-liga riktningen i vattenorådets övre del till N S ed någon dragning åt NNO.SSV. Rullstensåsarna följa älvloppets riktning. De ha näligen bildats av isälvar, so under högt tryck frarunnit ed stor hastighet i tunnlar uted inlandsisens botten. Avsättningen ägde ru oedelbart innanför iskanten. Då det skett geno föredling av rinnande vatten är aterialet (block, grus, sand etc.) väl sorterat sat skiktat. Materialets växlande grovlek ger en föreställning o de olika ' hastigheterna hos den strö, so avsatt detsaa. So huvudregel gäller dock, att den tidigaste delen av en årsaysättning är grövst och ligger längst in under isen. Kunskapen o denna regelbundenhet i aterialets variation är av vikt vid exploateringen av en ås. Sättet för isälvens avlastning av åsaterialet är beroende av, o den utynnar över eller under M.G. I förra fallet sker avlastningen nästan oentant vid istunnelns ynning, och älven kan då även eroderà åsen. Utynnar älven under M.G., alltså under vatten, har densaa att övervinna ett ottryck utanför iskanten, och aterialet koer till era successiv avlastning. Påbyggnaden kan då även ske till M.G. en vid denna sker ofta i stället erosion, och det nya aterialet avlagras längre ut. Ett oråde ed dylik utveckling är det på erosionsrännor rika fältet ellan Storsävarträsket och Ilvädersträsk. Rullstensåsar äro icke närare karterade i hela sin utsträckning ino Sävaråns vattenoråde en finnas på flera ställen. Särskilt vackert utbildade åsar finiias strax ovanför Storsävarträsk. En rygg dyker sålunda upp so en ö ute i nordvästra viken. Eri annan skarp åsrygg finnes vid åns utlopp ur Lillsävarträsk. Sand och jäla doinera ino havs- cich älvsedientens region. Dessa jordarter äro avlagrade i havet eller dess vikar och vanligen salade i plana fält. Materialet är finkornigt och hos finare typer av ganska stor saanhållning. Det uppvisar ofta en fin växellagring ellan något grövre och fi-

2 > ilare aterial. Det förra är avsatt av vårfloden. Sedienten iiro vattenorådets viktigaste jordarter, ty det Sr i huvudsak dessa, so iiro odlade, ehuru denna areal ej är stor. Endast c:a 24 ino hela vattenorådet iiro lagda under plogen. Myrarna iiro i regöl starryrar ed vitossor, alltså starrossar. Ino orådets övre del äro dock även backsluttningarna i större utsträckning- försupade, backyrar. Nederbörd. Ino Siivaråns oråde finnas inga nederbördsstationer. I tabellen hava därför saanställts värden å nederbörden vid i närheten av flodorådet liggande stationer. En västligare belägen station står över en ed östligare läge. Stationernas läge åskådiiggöres av kartskissen, där även årsedelnederbörden vid varje station är angiven. Fullständiga observationer för hela den beräknade perioden finnas ej vid stationerna Hällnäs och Bygdsilju, en ed hjälp av de fullständiga serierna,har en oräkning för dessa stationer verkställts till perioden astederbördsfördelningen under året åskådiiggöres även av diagraet, so är uppgjort enligt edeltalen för satliga stationer. Nan Medelnederbörd i < i» P. rbef s ra l i rpa 3 «2. P S 0' 581 Talliden Tn Grönliden Gn Hällnäs Hä Kulbäcksliden K IS Bvgdsilju B Bygdeå B Ueå U Medeltal I ,! MëddtaederbôrdL ?= c CJÎ. t pes 0 B 0 < p. O P S» Sävarän ovan inflödet av Pålböleån Nederbördsoråde 95g > nedo».»» = Siivar pegel , vid ynningen nßö Sjöareal Sjö-# Vattenståndsätningar föreligga från stationerna Stenfors (från 1 J S 1922) och Sävar (från 20 / ^ 1928). Karakteristiska vattenstånd hava uträknats för perioderna och , varvid den senare perioden vid fetenfors bestiits geno jäförelse ed de otsvarande värdena vid Sävar. De erhållna karakteristiska värdena äro följande: Stenfors Sävar ö. Ii. ni ö. h Högsta högvattenyta Noral» » edelvattenyta > Noral lâgvattenyta > vättenstanfl. Stenfors 1925 r Vattenstånd. vlol Sàvar Be-, höj c teckning ö. h S<h jail. [Ccbr. inars lapril aj.juiri. jun autf.! sept, akt. I rurv. åcc.bißoder och sjöar. janjt'ébr.lani atril[n«ri burn jjuh guy'sept; At. [notti dec. Av diagra och tabell synes, att soaren är den nederbördsrikaste årstiden. I edeltal är augusti den nederbördsrikaste ånaden ed 78 och februari den nederbördsfattigaste ed edeltal för satliga stationer utgör nederbörden 547. O avrinningen fördelas lika över hela orådet erhålles i edeltal för år 323. Då nederbördsstationerna ligga jänt fördelade kan edelnederbörden för hela orådet approxiativt sättas lika ed edelnederbörden för stationerna. Under denna förutsättning erhålles en avdunstning av 225 och en avrinningskoefficient av 59 %. Siivarån har vid utloppet ur Lillsåvartriiskct ett nederbördsoråde av 389 och vid ynningen Pa den ellanliggande sträckan ottager ån följande tillflöden av någon betydenhet: Norsån eller Lillån fr. v. vid k Gravån > >»» > Pålböleån *»»» > En föreställning o årsvariationen erhålles av diagraet, so upptager vattenståndskur.vor vid Stenfors ocli Sävar för år Högsta vattenstånd inträffar vanligen o våren i saband ed snösältningen. Under perioden har våraxiu vid Sävar inträffat tidigast den 19 april (1925), i edeltal den 16 aj och senast den 19 juni (1918). Ino den övre delen av orådet börjar våravsältningen senare, varjäte även agasineringen i sjöar och flottningsagasin är större än ino den nedre delen. Yid Stenfors når därför vårfloden sitt axiu i allänhet ganska ycket senare än vid Sävar. Vattenståndskurvorna äro särskilt under våren och försoaren ycket oregelbundna, beroende på ojän tappning i saband ed flottningen. Soaren utiirkes vanligen av låga vattenstånd. Mot hösten inträffar ofta en betydlig ökning av vattenståndet, orsakad av liög nederbörd satidigt so avdunstningen vid denna tid är liten. De höga vattenstånd, so ofta förekoa vintertid, otsvaras ej av någon stor avrinning utan bero på isdiining. I särskilt hög grad uppträder sådan diining vid isläggningen på senhösten sat under tider ed ycket låga teperaturer. Både vid Stenfors och Sävar äro vattenstånden er eller indre däda av is under hela vintern. Vattenängdsätningar hava utförts vid Stenfors och Siivar och avbördningskurvor uppgjorts för båda dessa platser. Med stöd av avbördningskurvorna och de avlästa vattenstånden hava dagliga vattenängder uträknats vid Stenfors för perioden och vid Sävar för perioden På grund av isdäningen äro eellertid ej vattenstånden vintertid användbara för beräkning av vattenängder, utan hava dessa därför under denna årstid bestäts ed stöd av utförda vattenängdsätningar och ed ledning av för 398 hållandena i närbelägna vattendrag. Ur de dagliga vattenängderna hava beräknats ånadsedia och karakteristiska vattenängder. Värdena vid Stenfors hava därefter oräknats till perioden ed hjälp av otsva Av den totala ökningen, 776, koina således på dessa tillflöden 398 eller c:a 50 %. rande värden vid Sävar, och slutligen hava under hänsynstagande till orådenas karaktär de i tabellen å sid. 4 angivna vattenängderna för varje avsnitt Ehuru inga större sjöar förekoa ino orådet, är dock den saanlagda sjöarealen förhållandevis stor. De större sjöarnas storlek, den totala av vattendraget uträknats. I stort sett hava därvid värdena ovan Stenfors extrapolerats ed ledning av de erhållna vattenängderna vid denna plats sjöarealen sat procenten sjöyta av ovanliggande oråde vid karakteristiska sat ellan Stenfors och Sävar interpolerats ed ledning av vattenängderna vid båda platserna. avsnitt av vattendraget eddelas här. Lossen träsket,5.5 Följande ånadsedia och karakteristiska vattenängder hava erhållits vid Fäbodträsket 2.4» Stenfors och Sävar för perioden : Stora Renträsket 2.2 >- Stora Ekträsket ed Ekavan 3.8» Villsjön 2.2» Nederbördsoråde sai edelvattenängd och edelavrinning för ånad och år Storsävarträsket 8.0» ( ). Lillsävarträsket ed Usjön. 2.1» Neder Medel vattenängd i kb per sek. börds Medelavrinning i liter per sek. och o Nederbörds Sjöareal råde nedo»» vid utloppet av Bo > Stenfors pegel oråde Sjö-?! 1 jan. febr. ars apr. aj juni juli aug. sept. okt. nov. dec. år «Stenfors kb/sek » 1/s. k Sävar kb/sek j 1/s. k s, Vattenstånd. Vattenängder.

3 Karakteristiska vattenängder och otsvarande avrinning ( ).. Period Stenfors Sävar Stenfors Sävar kb per sek. liter per sek. o. Högsta högvattenängd S Noral >... v > edelvattenängd. "i' ' > Vattenängd ed 50 % varaktighet Noral 6-ânaders vattenängd »»., Vattenängd ed 75 % varaktighet Noral 9-ånäders vattenängd » > Noral lägvattenängd > Avrinning svar alrtighet i dagar per år ( ). Avrinning i 1/s. k Stenfors Sävar Vs.tan? -Î0 " / i! r 1 A /\ ' 1 1 \ ' \ \ \ ' S 1 \. : \ \ // >."janjfebr.tniflrs aprfljaj j.iuni juli augi sept. ökt. nov: clec. i K ton? Avrinxiin V V \\ V st fors SäyaA \ \ SX h-. 30 JÏT1S TllCC lkvaräktig; let O 2 DO 3< K) dagar Avrinningens variation åskådliggöres av diagraet, so fraställer avrinningen i ånadsedeltal för perioden vid båda vattenängdsstationerna. 1 1 I Avrinning- i i edeltâl per ânafl ors Säya a? 30- Avrinningen. visar..ett _nägot.olika - förlopp vid Stenfors och Sävar. Vid Sävar har i edeltal aj den största avrinningen edan vid Stenfors avrinningen i edeltal är störst under juni. Vid Sävar är avrinningens axiu i edeltal avsevärt större än vid Stenfors en i stället håller sig avrinningen hög en längre tid vid den senare platsen. Avrinningens lägsta värde inträffar under senvintern strax före snösältningens början, och under sensoaren, i augusti ånad, visa avrinningskurvorna sekundära inia. Vid iniu är avrinningen större vid Stenfors än vid Sävar. Olikheterna i avrinningens storlek vid Sävar och Stenfors saanhänger huvudsakligen ed olikheten i^ sjöprocent. Vid Stenfors utgör sjöarealen ino det ovanför liggande orådet lo.o % och vid Sävar betydligt indre eller 6.5 %. Sjöarnas inflytande blir därför ino det förstnända orådet större och vattenängden e r a u t j ä n a d ä n i n o d e t s e n a r e.... Under de enskilda åren förekoa givetvis stora avvikelser från de i diagraet fraställda norala förloppen, då avrinningen i överensstäelse ed vattenståndet under soar och höst är starkt varierande. Den för skogsälvarna karakteristiska snabbt avrinnande vårfloden fraträder naturligt nog indre väl av de utjänade kurvorna. De i tabellerna angivna turbineffekterna hava beräknats ur de naturliga Disponibel frararînnande vattenängderna under antagande av en verkningsgrad av 7S %. vattenkraft. Då det endast i undantagsfall varit öjligt att bestäa otsvarande fallhöjder, har beräkningen i allänhet utgått från edelvattenytan, so vid avvägningen i regel blivit säkert bestäd. Då fallhöjderna vid forsar och fall yanligen öka ed fallande vattenstånd, under det att ett otsatt förhållande äger^ ru för ellanliggande sträckor, är det enligt denna beräkningsgrund vanligare, att forssträckornas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än so kan ligga i den antagna verkningsgraden, och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och då uppgifterna angående forsarnas benäning ofta äro ofullständiga, kunna i tabellen indre felaktigheter i dessa avseenden förekoa. För olika sträckor hava följande effekter i turbinhästkrafter erhållits: K Effekt pr k Effekt vid lägvattenängd Noral årsvärde Effekt ed varaktighet äv * 50 % perioden årsvärde perioden Effekt vid edelvattenängd Noral På den-behandlade sträckan, av Sävarån finnas följande kraftverk av någon betydenhet: Botsarks kvarn i Kvarnforsen. Byggdes Den tillgodogjorda fallhöjden ar c:a 6 och den installerade effekten 123 hkr varav 23 hkr for drift av elektrisk generator. Ägare är Anders Karlsson, Botsark. Botsarks såg i Kvarnforsen. Den tillgodogjorda fallhöjden är c:a 4.5 och den installerade effekten 40 hkr. Ägare äro Botsarks byaän, Botsark. I Kvarnforsen vid k.46 indre såg. I Killingholforsen indre kraftstation för de kringliggande gårdarnas behov. ' Gravarksforsens kraftstation och kvarn. Byggdes Den tillgodogjorda fallhöjden är 3.5 och den installerade effekten 125 hkr varav 60 hkr for drift av elektrisk generator. Ägaré är Arvid Lundströ, Gravark Bullark. v ' Bullarks^ kraftverk och såg i Kvarnforsen. Byggdes Den tillgodogjorda fallhöjden är 2.0 och den installerade effekten 33 hkr, varav 15 hkr för drift av elektrisk generator. Ägare är Bullniarks el. förening u. p. a., Bullark. - Sävar såg och kraftstation. Byggdes Den tillgodogjorda fallhöjden är 4 och den installerade effekten 25 hkr so användes för drift av elektrisk generator. Ägare är Sävar belysningsförening, Sävar. Sävar kvarn. Den tillgodogjorda fallhöjden är c:a 2.8' och den installerade effekten 40 hkr för drift av kvarnaskiner. Ägare är Sandviks Ångsågs A B Holsund. Allän farled finnes icke i Sävarån. Farled. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 aug ed provisorisk förteckning över vattendrag, i vilka enligt vattenlagen allän flottled skall bibehållas Flottled. finnes allän flottled i Sävarån från åns början i sjön Lossenträsket och till utloppet i havet. Kungsådra finnes icke i Sävarån. Kungsådra. Tillgodogjord vattenkraft.

4 1 Fallsträckans benäning. Lillsävartriisket Vårstbäckforsen Skvallerforaen Anders Jakobssons fors Klyvedforsen Tjälsängsforsen Nyholsforsen Tjärnforsarna Killingholforsen Botsarkskvarnforscn Botsarksträsket Svartideforsen Stcnforseu Dalaforsen Rödstensforsen Krokideforsen Långforsen Krokbäcksforsen > Kvarnforsen Killingholforsen Gravarksforsen Gaalänges forsen Övre Holforsen Nedre Holforsen Kvarnforsen Ilforseu Sävar sågfors Sävar kvarnfors Tabell över fallhöjder, vattenängder, disponibel ocli utbyggd vattenkraft k 77.G ! I G ö. h. 832 ; I 81.6 ; 76.8 ] : 68.9 I 68.2 i 60.7 I I O.o O.o O.o O.o O.O Avstånd från ynningen Nedcrbördsoråde Medelvattenvta Fallhöjd Lågvattenängd.. Noral > Vattenängder i kubiketer per sekund Turbineffekt i hkr. i\ = 75 % Vattenängd ed varaktighet av 75 årsvärde. perioden. årsvärde. 50 % Högvattenängd. Läg- i Norsta.! al. perioden. Medelvattenängd Noral. Högsta. Lågvatteneffekt.. Noral. j 14 ; Effekt ed varaktighet av årsvärde. 75 %! i perioden. årsvärde. 50 % 18! ; 72 > > > > >» > > > > > > ! > > > > >!» » >» > > > 1! 2! 2 > > > > > > > > > > o O i 17 I ! 120 > l ! 8 > > j > > >» i [ 220 > >! > > > » > > >» > > > > > >» > ISO > > > >» > > > > > > > > > >, i > >» > > > > > > > > > > > > > > T> > > > > > > > ) > > » > > > > > > > > > ' 0 > > > > > > > > > > > > > > > > > > > > > i >» > > > > > > > > > > > > I > > > > » > > > > > > > > > > > A o.o > > > > > > ! * > > > > > > > Y > > > » > > > > > > > > >» > > > > > > > > > > > >» > > > o » ) > > > > >» >»» > > > > > > » > > > > > » > >» > > » > > > > > > > > > > > >» > > > > > > > > T>» >» » > > > >» > > > > i >» >» > > > > > > > > i > > > > > > 4 6! i > > » y >»» > > > > > > > > > > s > > > > > > > > > > > > > > > > > > > S ' C C 0 0 S > i > I ) C 26C » " > t > > > c > > > > > ) C 23C > D > > > > f perioden. Medelvatteneffekt.. Noral. Installerad turbineffekt hkr

5 5 Fork] Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = edeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Noral låg-(edel-, hög-)vattenyta = edeltalet av de årliga låg-(edel-, hög-)vattenstånden. (högsta)låg-(edel-, hög-)vattenyta hänför sig till den betraktade perioden. Analoga betydelser tilläggas de olika vattenängderna. 9-(6-)ånadersvattenängd = vattenängd ed 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenängd, so under ett år överskridits under 274 (183) ringar. dagar. Vattenängd ed 75 (50) % varaktighet under en period = den vattenängd, so överskridits under 75 (50) % av perioden. Effekt vid olika vattenängd = det antal turbinhästkrafter. so vid en verkningsgrad av 75 % otsvarar resp. vattenängd och fallhöjden vid edelvattenstånd. Effekt ed 75 (50) % varaktighet har analog betydelse ed otsvarande vattenängd. Avvägda fixpikter (1922) och peglar. Förklaringar. A Preeisionsfix (järn- eller ässingsdubb). A Järndubb (Statens eteorologisk-hydrografiska anstalt) eller Koppardubb (Rikets allänna kartverk, nyare fix). + Kors (Statens eteorologi sk-hydrografiska anstalt). A Kors (Rikets allänna kartverk, äldre fix). v = vänster strand, h höger strand. st. sten. bg. berg. K fr. ynningen Beskrivni.ng Höjd över havet K fr. ynningen Beskrivning Höjd över havet G56 Degerfors 77.6 v 74.0 h 71.3 h 67.6 h 64.2 h 59.7 v 56. G h 56.5 v 56.5 v 56.5 h 51.9 h 48.8 h 44.2 h 40.5 h 32.7 v 3 v 3 h A bg. Lillsävarträskets utlopp, vid daen, 10 nedströs luckorna och 10 upp ot land från luckorna, 12.5 från kojans S hörn, å högsta krönet av berget, 0.5 från branten. A st. Bergvall, där vägen ellan Bergvall och Aberget skär ån, 8 nedströs resterna av bron (nu spång), i jordfast sten i strandlinjen. A 3140 st. Igeltjärn, c:a 700 N Igeltjärn, itt för udden uppströs viken å vänstra stranden, c:a 10 uppströs forsens slut, c:a 10 nedströs toppigt stenblock, i den nedre av två i strandlinjen liggande jordfasta stenar. A st. Västerark, c:a 400 NNO Västerark, c:a 20 uppströs nacken till indre fors, c:a 10 uppströs flera stenar i ån, i strandlinjen, i jordfast sten i arkens plan. A 3142 st. Botsark, å landsvägsbrons landfäste, uppströssidan, i brobanans plan, 1.3 från dess västra ända, innanför. A st. Selsfors, NV Selsfors, 32 steg från vägskäl, där väg tager av till Ytterträsk, i stort platt stenblock. A 3144 st. Ytterträsk, vid Botsarksträskets utlopp, 7.5 uppströs brons itt, 15 inåt land från landfästets ytterkant, i jordfast stor sten. A st. Stenfors a, å udden 60 uppströs bron vid Stenfors, c:a 50 nedo forsen, vid edelvatten 3 från stranden, vid högvatten i strandlinjen, å toppen av jordfast sten. Pegel 26-10Ü6 Stenfors 0-pkt. -'/o 1927 A 3146 st. Stenfors b, nedströs bron, rakt nedströs pegeln. A 3147 st. Stenfors c, 1.65 nedströs landfästet till bron.... A 3148 st. Krokan, S o Krokån, där väg tager av till Brattfors, det nordligaste vägskälet, 55 steg N vägskälet, 30 steg V landsvägen, i toppig sten. A 3149 st. Storkläppyren, c:a 300 nedströs Västra Kroknäs, gården itt för själva forsen, c:a 50 uppåt land från kistan, c:a 75 uppströs udden, i stor sten i strandlinjen vid bäckvattengren. A 3150 st. Olofsfors a, 63 nedströs bron vid Olofsfors, 4 snett uppströs o en stor ute i ån liggande sten, å toppen av en i strandlinjen belägen stor sten. A st. Olofsfors b, Ö Olofsfors, där väg Bäcknäs Olofsfors skär landsvägen, vid landsvägens V kant, 134 steg N vägskälet. A 3152 st. Gravark a, 3.6 uppströs landsvägsbron (gaal), 6.6 från ån, 1.0 åt älven från brokistans övre kants förlängning, i jordfast sten, 30 c över arken. A st. Gravark b, vid G-ravarks skjutstation, 200 S bron, 9 steg från landsvägen, 8 steg från gala anbyggnadens S gavel, något skadat kors i jordfast sten. A 3154 bg. Holjors, 1 uppströs landfästet till bron vid Holfors, i berghällen i strandlinjen. A st. Furunäs,,S Furuuäs, invid nordligaste gården av Bullarks by, 26 steg Ö landsvägen, 14 steg N o nordligaste stugan, i toppig sten. A st. Bullark, c:a 200 nedströs bäck från Lårsjön, å holen vid intaget till sågen, c:a 10 nedströs holens övre spets och forsnacken, 4 från forsen i stor sten. A st. Tålsark a, vid landsvägsbron i Tålsark, 12.5 från bron, 2 nedströs vägdiket, 0.3 uppströs brons nedströslinje. A st. Tälsark b, 12 från brons landfäste, 0.5 nedströs brons uppströskant G63 Ueå 22.9 h i 22.9 h 19.2 G64 ; Holön ; 15.8 h 12.2 v G 63 Ueå 11.5 h 11.5 h 11.5 h 11.5 h G 64 Holön 10.5 h 10.5 v G63 Ueå G64 Holön 3. L h A bg. Eedlunda a, Ö Hedlunda, c:a 50 uppströs fors, c:a 50 nedströs krök av ån, itt på berghäll, 2 uppströs björk, 1 utåt från högvattenlinjen. A st. Hedlunda b, vid vägskälet, där utfartsvägen från Gunnisinark träffar landsvägen, 47 steg V o där ilpålen stått, i stort stenblock. Gunnisark, 750 nedströs bron, vid forsens början, 10 uppströs den långa holens nedre spets, 3 från vänstra ågrenen, i jordfast sten, i vilken ring är fästad. A st. A bg. Svedjan, c:a 100 nedströs den sala holen vid Svedjan, å berguddens krön, itt för det lilla fallet i forsen st. Pålböleån, vid och norr o åns inflöde i Sävarån, V vägen, 15 steg S broräckets norra ända, i stor jordfast sten. Preeisionsfix Pegel Siivar 0-pkt. 23 / A st. Sävar a, c:a 300 uppströs Sävar kyrka, 24 nedströs nya bron vid sågen, c:a 3 från stranden, invid staket. A st. Sävar c, c:a 75 nedströs bron vid sågen, vid stranden, i stor sten i vilken kätting är fästad. O st. Sävar d, uppströs landfästet, nedtill i strandslänten, 5.6 från ån. A st. Sävar e, 23 nedströs bron vid sågen, 7.3 från fix a, c:a 10 från stranden, i jordfast sten i arkens plan. A st, Sävar landsvägsbro a, å landfästets nedströssida, innanför räcket, 0.5 från brobanan. O 3166 st. Sävar landsvägsbro b, 10 nedströs bron, i stor sten i strandlinjen bg. Krutbrånet, 1.5 k- SV Sävar kyrka, 24 steg NO ilstolpe, 3 steg NV vägen. Preeisionsfix A st. Ytterboda, V den sydligaste gården i Ytterboda, Ö Tefteåns.ynning, c:a 100 från åfåran, c:a 20 uppströs röd liten stuga, c:a o nedströs grå lada ed björk fraför. A o 169 st. Skeppsvik, vid Sävaråns ynning (>sundet>) å högra sidan av huvudgrenen, 12 från densaa, 5 V stugan, i linje ed dess norra gavel Testen rörande de geografiska och geologiska förhållandena är författad av Fil. dr. Q. I/Lindqvist. {Stockhol P. A. Norstedt & Söner

6 I

7 Hqjd. över liayet i el:er C <D e <e c ijl r 5(0 > -g.*(d CO «35 "o 5 CO > Z3 OQX I; "8 i SP öp^ if e?^ W <C :5Ì 2 5 w ^0{2 --?n >^" 00 9> X ^OjO -OO i ris + : i i i! +<. Cc] Hai cl över havet i Ie Ler ^Vattenängd i kb per sek. Nederbördsoråde i latori Vattenkrafl: i turfainhästkrafter "Toöq : *- -rf.

8