Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015

Transkript

1 Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015 Forntida försvar vid Finsta Sidan 1 av 10 Björkarn Gammelgården Vägens planerade sträckning korsar Finstaån mellan Björkarn och Gammelgården.

2 Sidan 2 av Forntida försvarsanläggning vid Finsta? Vid istidens slut låg Roslagen under vatten. När isen smälte bildades stora isälvar på isens undersida. Där transporterades och formades enorma mängder stenmaterial, som samlades i rullstensåsarna. För år sedan låg havsytan ca 15 m högre än idag. Då hade Sjuhundrabygden direktkontakt med havet. Husby gärde var en 7-8 m djup havsfjärd. Skederidsåsen fungerade som en naturlig skyddsvall mot angrepp från havet. Men vid Finsta var den genombruten av en vik som sträckte sig in mot och förbi Rimbo. Vid genombrottet bildades ett sund. Åsen var hög och sluttade brant. Sundet blev smalt och grunt. Omkring 1000 år före Kristi födelse låg havsnivån ca 15 m högre än idag. Under de följande 1000 åren förvandlades sundet till en fors med ca 2 meters fallhöjd. Havsviken blev en insjö, nuvarande Björkarn. Havsviken hade alltså övergått till att bli en insjö. Vattennivån i sjön låg ca +12 meter över nuvarande havsnivå. Sjöns nivå var oförändrad fram till sjösänkningen på 1880-talet. Vid tiden för Kristi födelse kunde forsen fortfarande nås med båt österifrån. Men för att komma vidare in i landet med båt måste den dras över åsen i den svacka, mellan åskullarna, som låg ca 200 meter söder om forsen. Bild från 1960-talet. Bilden är tagen mot söder från Grusåsen (företeelse som blivit namn).

3 Sidan 3 av 10 Jag fascinerades av tanken på att båtarna skulle ha dragits över land. Jag besökte platsen på åsens västra sida, där båtarna skulle ha dragits upp på land/lagts i vattnet. Platsen låg söder om Björkarns mynning i nära anslutning till en skogsbacke, ca 300 m från åsens krön. Av en slump upptäckte jag att en del av skogsbackens släntfot var rak och späckad med stenar. Släntfoten sammanfaller ungefär med 15-meterskurvan. Var det rester av en forntida konstruktion som kunde anas här? Försvarsvall? Hamn? Nästa gång jag besökte platsen tyckte jag mig se en hamn/båtplats (10 m x 10 m) vid släntfoten. Kullen är mycket rik på sten. Där finns också markant stenfria gräsytor som skulle kunna ha rensats från sten för att bereda plats för något annat.

4 Sidan 4 av 10 Jag anade en väg som gick från kullens baksida ned till båtplatsen. Den syns bäst från andra sidan ån/sjön beroende på årstid. I sin övre del svänger vägen 90 grader. I kurvan är den 2-3 gånger bredare än på raksträckan ned till båtplatsen. Det kanske kan bero på att vägen använts till att forsla båtar på? En båt kräver ju större utrymme i en kurva än på en raksträcka. Hade man haft båtar upplagda här under vintern? En bit på väg? Vägen från andra sidan?

5 Sidan 5 av 10 Det finns gott om sten i kullen. Vem har sorterat dessa? Delar av en raserad mur?

6 Bautasten? Forntida försvar vid Finsta Sidan 6 av 10 Egna funderingar/fantasier. Jag tror att det jag sett på kullen vid Björkarn är rester av en forntida anläggning av något slag. Dess läge vid den dåtida strandlinjen och i anslutning till ett eventuellt båtdrag tyder på att den bör ha haft något samband med försvaret mot illasinnade besökare från öster. Kan det ha varit en anläggning för folk som försvarade sundet/forsen/båtdraget vid Finsta? År 1000 före Kristi födelse bestod området öster om Finsta av skärgård. Skederidsåsen var fastlandets gräns mot öster. Finsta och Darsgärde fornborg (Hamnbrinken) var samtida. Åsen kunde passeras från Husbyfjärden med båt endast vid Finsta och Darsgärde. Avståndet dem emellan är bara km. Förmodligen samarbetade de för att slå tillbaka fientliga anfall österifrån.

7 Sidan 7 av 10 Gamla fotografier över kända miljöer är alltid intressanta. Jag äger en flygbild över Finsta från år Bilden visar samhället i bakgrunden och den s k Stenhusåkern i förgrunden. När jag tittade på bilden för ett par år sedan lade jag märke till några figurer som vid förstoring liknar korvbröd. Var det rester av pålkransar som jag såg? Läget talar för att dessa i så fall kan ha uppburit bryggor för landstigning/urstigning vid båtdrag över åsen? Stenhusåkerns jordmån består av lera. På andra sidan vägen ligger Sandåkern. Där är jordmånen sandjord. Om det legat ett båtdrag här är det förståeligt om bryggor byggts på nuvarande Stenhusåkern. Vem vill gå i lera och dra båtar?

8 Sidan 8 av 10 Finsta Tegelbruk hämtade för länge sedan (100 år) lera på Stenhusåkern. De grävde som synes djupt med tanke på de redskap som de använde. Hur lång tid tog det att fylla en vagn? Att gräva upp hård lera kan inte ha varit lätt. De grävde kanske så djupt att läget av eventuella pålar kunde ses från luften under vissa förhållanden?

9 Sammanfattning Forntida försvar vid Finsta Sidan 9 av 10

10 Sidan 10 av 10 Havets utbredning i Husby-Skederid