STATENS METEOROLOGIS K-HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 24. RICKLEÅN

Transkript

1 STATENS METERLGIS K-HYDRGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 24. RICKLEÅN RISÅN-RICKLEÅN MELLAN LIDSTRÄSKET CH HAVET SIKÅN MELLAN GRANTRÄSKET CH STRA BYGDETRÄSKET Kartblad 44/ H Vatteriminig'dssCjilioii m Nederbörds station, -c IvartblailsgTönjs Skala : Läge. Rickleån tillsammans med Risån liar räknat frän Lidsträsket en längd av 3.8 km ocli Sikån mellan G-ranträsket och Stora Bygdeträsket en längd av 55.4 km. Tillhörande kartblad hava benämnts. Faranforsen och 2. Långmyrforsen, det förstnämnda omfattande Rickleån jämte den nedre delen av Risân, det sistnämnda den återstående sträckan av Risån jämte Sikån. Kartbladens läge inom flodområdet framgår av ovanstående kartskiss, där gränserna äro angivna. Flodsträckorna återfinnas på topografiska kartbladen 50 Norsjö, 56 Degerfors N och 57 Lövånger, av vilka 56 Degerfors är utgivet i skala : och de båda övriga i skala : De två sistnämnda bladen finnas dessutom tillgängliga såsom konceptkartor i skala : I administrativt avseende tillhör området Burträsk socken av Burträsk tingslag samt Bygdeå socken av Nysätra tingslag i Västerbottens län. Vattenrättsligt hör området till Norrbygdens vattendomstol. Geografiska Rickleån bildas av Risån och Sikån, vilka rinna till Stora Bygdeträsket. giskå e för- källgrenarna rinna upp helt nära ÏN örsjön i Norsjö socken. Ricklehållandcn. ft:u mynnar ut i Bottniska viken N om Bygdeå. I stort sett tillhör den del av vattenområdet, som ligger nedanför stambanan, det senglaciala havets största utbredningsområde, det ligger under marina gränsen (M. Gr.). Detta område, som karakteriseras av sedimentens närvaro, är älvsedimentens och liavsavlagringarnas region, medan vattenområdets övre del tillhör moränlidernas och de stora myrarnas region. Det sistnämnda området är i huvudsak skogsbygd, medan de odlade markerna oftast ligga å sedimenten. Sammanlagt tiro, något mer än 50 kvkm odlade. M. G. finnes inom vattenområdet observerad å följande ställen. Â berget ö om Bygdsiljum å 255 m, å Kolucksberget vid södra ändan av St. Bygdeträsket à 255 m, å Tallberget V om samma träsk å 248.G m, och V om Åsen å 246 m. I stort^ sett visar M. Gr. således fallande värden från kusten, vilket förklarats boro pu, att de inre delarna legat djupare nedsänkta i det senglaciala havet. De anförda värdena falla icke kontinuerligt, varför det är möjligt, att här ett par strandlinjegenerationer sammanblandats. m stränderna må följande anföras. Risån, den norra av Rickleåns källfloder, rinner i huvudsak genom låga sumpiga ängar och är strax nedanför järnvägen rik på öar och vattenväxter. Nära Brännvattnet vid cm 79.5 äro stränderna 2 B m höga och uppbyggda av sand. Vid km 76 ligger en ö, som enligt uppgift skulle uppkommit därigenom, att älven brutit sig ny väg. Nya grenens stränder äro höga och branta grusstränder. Sikåns stränder äro ofta sumpiga. Fast berg finnes vid Åsträskets utlopp, nedom Villvattnet vid km 2, vid Långmyrforsen (km 9) och nedan bron vid Torrbergsliden (km 6). Rickleåns stränder synas i regel vara relativt höga (3 4 m eller mera) och branta. Fast berg finnes vid Âselestupet och därnedan; i själva stupet är en ränna sprängd för flottningen. Berggrunden är relativt enhetlig. NV om en gränslinje mellan St. Tallträsket och St. Bygdeträsket uppbygges den sålunda till övervägande del av vanligen ögonförande graniter, Revsundsgranit, ej sällan med inneslutningar av den äldre berggrunden. Återstoden av området tillhör kustgnejsernäs region. Dessa bergarter äro grafit- och granatgnejser samt gnejsgraniter, rika på pegmatitgångar och understundom genomsatta av yngre graniter. Av visst intresse är, att i Bygdsiljum vid ostsidan av St. Bygdeträsket fanns på 600-talet en»järngruva». Malmen har sedermera visat sig vara den ganska sällsynta eulysiten. Kring St. Bygdeträskets norra ände och alltså likaledes liggande i kustgnejsområdet finnas fyra kalkstensförekomster. De kvartära avlagringarna bestå av morän, rullstensgrus, sand, mjäla, etc, samt olika slags torv, uppbyggande myrarna. Dominerande inom vattenområdets högre delar är, som redan antytts, morän (och myrar). Moränen är en i regel osorterad blandning av block, grus, sand etc. med en finkornigare grundmassa. Ehuru den således i huvudsak är osorterad, finnas dock moräntyper rika på sandinlagringar och sorterat material. Understundom kan kornstorleken vara ganska betydande. Man urskiljer allt efter material och bildningssätt olika slags morän. De viktigaste av de genom bildningssättet karakteriserade äro ytmorän och bottenmorän. Den förra har avlagrats inuti eller på inlandsisen och är därför av relativt lu eker beskaffenhet. Bottenmoränen däremot har bildats under landisen och har sålunda varit underkastad ett oerhört tryck. Den är därför hårt packad och mera svårarbetad. Moräntypernas konsistens är av vikt för det rinnande vattnets erosionsarbete. I den relativt luckra ytmoränen skär vattnet lättare än i den hårda bottenmoränen. Blockhalten är mycket växlande, varigenom förutsättningarna för älvarnas erosionsarbete bli ganska olika. Av topografiskt karakteriserade moräntyper urskiljer man bl. a. drumlins och ändmoräner. De förstnämnda uppbyggas av bottenmorän och äro ryggformigt utsträckta i inlandsisens rörelseriktning. Inom vattenområdets övre del var denna NV S men svänger inom nedre delen kontinuerligt mot N S-linjen. Drumlins äro ovanligt rikliga inom Rickleåns vattenområde, där de huvudsakligen saknas endast inom ett smalt bälte vid stambanan. Ändmoränerna äro vanligen av mindre dimensioner än de föregående. De äro uppbyggda av ytmorän och sträckta vinkelrätt mot isrörelseriktningen, d. v. s. längs med iskanten. Ändmoräner finnas inom vattenområdet huvudsakligen inom det sjörika området S om Åsträsk (Lubboträsket, Brännträsket, örträsket, Långträsket, St. Tallträsket etc.). I träsken framträda ändmoränerna som uddar utskjutande i vattnet. Rullstensåsarna äro vanligen av ganska obetydlig areal. De uppbyggas av ett väl sorterat material av växlande kornstorlek från sand till block. Rullstensasarna avlagras av slamfyllda isälvar, vilka med stor hastighet framrinna i istunnlar utmed inlandsisens underlag. Avlagringen skedde omedelbart innanför iskanten och på så sätt, att det grova materialet avsattes först, d. v. s. längst in under isen. Åstopografien är beroende av om isälven utmynnade på land eller under M. G. Åsarna äro i alla fall bildade genom vattnets medverkan, och detta är orsaken till, att materialet är så väl sorterat. Kornstorleken anger direkt den avlagrande strömmens hastighet, då materialet avlastades. Av de täta skiktväxlingarna inser man, att strömhastigheten varit mycket varierande. Inom Rickleåns vattenområde finnes ett stråk av rullstensåsar. Det följer ganska noga älvdalen, och på grund av rullstensgrusets lämplighet till väggrus är landsvägen ofta lagd därpå. Detta är fallet dels å en sträcka nedanför överklinten, dels förbi Villvattnet upp mot Åsen. Genom Åsträsket synes rullstensåsen som en långsmal ö i sjöns längdsträckning. Samma torde gälla om ön i Mensträsket. Mellan Stensträsket och Norsjö finnas några mindre partier, vilka sannolikt äro åsbildningar. De finkorniga sedimenten, sand, mjäla etc. äro liksom rullstensåsarna avlagrade i vatten och därför ofta fint skiktade. Detta vatten utgjorde emellertid vikar och fjärdar av det senglaciala havet. Men då vattnet ej varit starkare strömmande, saknas hastiga kornstorleksväxlingar. Emedan materialet transporterats ut till avlagringsplatsen genom älvar, vilka växla vattenmängd och transportförmåga med årstider etc., registreras detta i lagerföljden. Vårflodens material är givetvis av större kornstorlek. Sedimenten ligga huvudsakligen nedanför M. G. och äro avlagrade till jämna fält, som intaga en relativt större areal ned mot kusten. Flygsand finnes i trakten om Mensträsk och kan möjligen finnas på flera ställen. De kvartära avlagringarna inom Rickleåns vattenområde äro i regel kalkfattiga. Lokal högre kalkhalt förefinnes emellertid kring Robertsfors, där skalbankar anträffats. Någon kalklialtsökning torde även förefinnas strax S om kalkförekomsten N om St. Bygdeträsket. Myrarna äro i stor utsträckning starrmossar, ofta skogbevuxna. Torvlagrets mäktighet är vanligen ej så stor. Moränsluttningarna äro ofta försumpade och täckta av tunna torvlager. Nederbördens storlek och fördelning framgår av nedanstående tabeller, som Nederbörd. upptaga månads- och årsmedeltal av nederbörden vid några stationer inom eller i närheten av flodområdet dels för perioden 97, som kan antagas ge ungefär de normala värdena, och dels för perioderna 924 och 93 6, samma perioder för vilka vattenmängderna äro uträknade. Nederbördsstationernas läge framgår av den före texten stående kartskissen, där även den normala årsnederbörden är angiven. Endast två av stationerna, Talliden och Bygdeå, finnas under alla tre perioderna. TJnder 97 utgör årsmedeltalet vid dessa 550 mm, under mm och under mm. Tiden 924 är således mera vattenrik och tiden 93 6 mindre vattenrik än normalt i genomsnitt.

2 / 2 N a m n Medelnederiörd i mm Ï97 höjd ö. h. m s" B'. C* s ra m j l ir pa B i nnj. gnac-u. tc o *p o Ö K".. o.. fl 58 Talliden Tn Grönlid en Gn Bygdsiljum... Bm Bvgdeå B N a m n Medeltal S S Medelnederbörd i trim Beteckning. Beteckning Höjd Ö.. m «J. P ö. r bef 5 s l ir pa B «2 i nnj - & o. t pes. j vo. n o. CU & o P po *-i 5» H Vattenstånd. Vattenståndsinätningar föreligga från stationerna Risåtjärn (från =% 923). och Andersfors ( 4 /» % 23) i Risån, Bygdsiljum (från 906) i.stora Bygdeträsket, llickleå (*/? 92»% 25) i Rickleån och Berglund X 9 /? % 2S) i Sikån. Karakteristiska vattenstånd liava uträknats vid Riså-. tjärn,.andersfors och Berglund för perioden 924,. vid Bygdsiljum för perioderna 924, 93 6 och 907 samt vid Rickleå för perioden 93 C. På de platser, där observationerna äro ofullständiga ha ra därvid vattenstånden hänförts till de nämnda perioderna med lijälp av någon närbelägen station... I' St.,BygdeÉrasket/är0 vattenstånden vid sjöutloppet. De erhållna karakteristiska värdena Eisåtjärn m ö. h. Högsta högvattenyta Normal medelvattenyta » Normal lågvattenyta cm. påverkade av en damm äro följande: Anders- Berglund B fors-. y.g, ds J u m Rickleå ' m ö. h. m ö. h. ni ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h (34.22) (34.3) i i. i. i "Vattenstånd, vie 95 i i Rickleå Talliden Tn " Grönliden... -Gn S Bygdsiljum... Bm Bvgdeå B Jjkj \ / / / / /' ' N a m n Medeltal 205 2S (Ï0 5S G Medelnederbörd i mm 9S 96. pr c4- Beteckning höjd ö. h. m Pû' p. r bef 58 Talliden... Tn 372 so 30j 26 2öj B Ì S 465 s ra m - l ir pa Medeltal m Ncderbördsfördelningen under!. i i Medelnec jerbörd. 97- året åskådliggöres liven av diagrammet. Sommaren är don ojäm mni.!.0 förligt nederbördsrikaste årstiden medan vintern är den nederbördsfattigaste. medeltal under tiden 9.7 liar augusti den största nederbörden med S mm ocli februari den minsta med 24 mm. Bifloder ock - Rickleåns största källgren, Rissjöar. : än, har vid utloppet ur Lidsträsket ett nederbördsområde av 23 kvkm oeli vid inflödet i Göksjön 483 kvkm. Vid inflödet i Stora Byg -so deträsket är nederbördsområdet 549 kvkm. Sikån, den därnäst största källgrenen, som mynnar i Stora Bygdeträsket liar vid utloppet ur Granträsket ett nederbördsområde av 0 kvkm och vid mynningen i Stora Bygdeträsket 470 kvkm. Vid utloppet ur Stora Bygdeträsket.ianjfiteknan. miril mai Hum iüli Imur.lsept okt-lwvirìi'c har Rickleån ett nederbördsom råde av 353 kvkm och vid mynningen i havet 673 kvkm. I Stora Bygdeträskot tillstöter ännu ett större. tillflöde, Tallån, som har ett nederbördsområde av 22 kvkm, men i övrigt har ieke vare sig Rickleån eller dessa källfloder några tillflöden av mera betydande storlek.. Rickleans område är förhållandevis sjörikt. Vid mynningen i havet utgör den totala sjöarealen 8.0 % av hela flodområdet, vid mynningen i Göksjön avvattnar Risån ett område, som till 8.5 % består av sjöar ocli Sikån vid mynningen i Stora Bygdeträsket ett område med 7.4 % sjöyta. Den största sjön inom flodområdet är Stora Bygdeträsket, som liar en yta av 29.2 kvkm. Nederbördsområdets storlek, den totala sjöarealen och procenten sjöyta vid karakteristiska avsnitt av vattendraget samt de större sjöarnas ytor meddelas -i nedanstående tabeller. Nederbörds-, område Sjöyta kvkm kvkm % Risån vid utloppet av Lidsträsket G»»» Risåtjärn »» inflödet i Göksjön »». i St. Bvgdeträsket Rickle5,n vid utloppet av St. Bvgdeträsket.... : ' j» mynningen i havet S 8.9 Sikån s utloppet av Granträsket ». ' Kalvträsket s mynningen i St. Bygdeträsket Lidsträsket, norra delen kvkm, södra Örnträsket 6.0 Mensträskot Göksjön...! j a m i nuj. gnas u Î e*t- S s Lubboträsket 3.5 St. Tallträsket 5.3 St. Bygdeträsket ' p. f 5 Ko -s.jaii. febr! mars april TTwrj i.juni juli i an.«-- sept. oltfc. nov. dec. En föreställning om årsvariationen erhålles av diagrammet, som upptager vattenståndskurvor vid Rickleå under ett par karakteristiska år. Högsta vattenstånd inträffar vanligen om våren i samband med snösmältningen. Under perioden 907- liar vårmaximum i Stora Bygdeträsket inträffat tidigast don april, i medeltal den 2 maj och senast den 7 juni. m hösten förekommer i allmänhet ett sekundärt maximum orsakat av hög nederbörd samtidigt som avdunstningen vid denna tid är liten. Under, vintern är vattenståndet lågt utom på de platser där vattenståndet är påverkat av isdämningar. Även högsommaren har vanligen låga vattenstånd. I Stora Bygdeträsket blir vattenståndet i hög grad utjämnat på grund av magasineringen i denna sjö och företer därför ej de hastiga variationer som äro vanliga i Risån och Sikån i samband med nederbörd och tappningar från kraftverksocli flottningsmagasin. Vattenmängdsmätningar hava utförts vid Risåtjärn ocli Andersfors i Risan, vid Berglund i Sikån, vid Rickleå i Rickleån, varjämte även en mätning utförts vid utloppet ur St. Bygdeträsket och en vid Fredriksfors.i Rickleån. Avbördningskurvor hava uppgjorts vid Risåtjärn, Berglund och Rickleå, varefter dagliga vattenmängder uträknats för tiden 924 vid Risåtjärn och Berglund och för tiden 93 6 vid Rickleå, sommartid med hjälp av de avlästa vattenstånden och vintertid med stöd av utförda vattenmängdsmätningar och med ledning av förhållandena i närbelägna vattendrag. Ur de dagliga vattenmängderna hava månadsmedia och karakteristiska vattenmängder uträknats för perioden 924 vid Risåtjärn och Berglund och för perioden 93 6 vid Rickleå. Vid de två förstnämnda platserna har därefter en omräkning av de erhållna värdena verkställts till perioden 97 med hjälp av motsvarande värden i Sävarån vid Sävar. De beräknade månadsmedia och karakteristiska vattenmängderna äro sammanställda i nedanstående tabeller. Nederbördsområde samt medelvattenmängd och medelavrinning för månad och år p' B c 5 5U w Medelvattenmängd i kbm per sek. Medelavrinning i liter per sek. och kvkm Risåtjärn 924 kbm/ sok p M B «2. S D P» c a<5 /s. km kbm/ set /s. bm Borglund 924 kbm/ sek /s. km k"m/ sek » /s. km Rickleå 93 6 kbm/ sek G /s. km Karalderistislca vattenmängder och motsvarande avrinning. Högsta högvattenmängd... Normal... s medelvattenmängd.... var Vattenmängd med 50 % aktighet Nederbördsområde i kvkm Normal 6-månaders vattenmängd I Normal 9-månaders vattenmängd. Normal lågvattenmängd Risåtjärn Rickleå Berglund kbm por sek w o Risåtjärn FT B o «Berg lund 924- CL <T ~i ' Vattenmängd med 75 % varaktighet Rickleå liter per sek. och kvkm , ' ' l : ' , : Vattenmängder.

3 i 3 Avrinningsvarâkîighet i dagar per år. Avrinning i /s. km ' 00 Risåtjärn 9?4; » * Berglund Rickleå De förestående karakteristiska vattenmängderna vid Risåtjärn, Berglund ocli Rickleå äro icke jämförbara, då f de ju omfatta olika perioder. Perioden 97 torde kunna anses motsvara normala -förhållanden medan.9*3 6 är betydligt torrare än normalt. 3\!ed hänsyn härtill hava en del korrigeringar av de karakteristiska vattenmängderna vid Rickleå vidtagits,.så att även dessa, värden blivit hänförda till den normala Vid Eisåtjärn och- Berglund har den lägsta lågvattenmängden även något korrigerats. Härefter liar slutligen med stöd av de sålunda erhållna ; karakteristiska vattenmängderna vid Risåtjärn, Berglund och Rickleå beräknats de värden för varje avsnitt av vattendraget, som finnas angivna i tabellen å sid. 4 under hänsynstagande till områdenas olika karaktär. Vid Granlunda, strax uppströms Risåtjärn, finnes en flottningskanal, varigenom en del, vatten under flottningssäsongen ledes över i Bureälvs vattensystem. Härigenom ; liar medelvattenmängden och.möjligen också högvattenmängde» i Risån blivit något för lågt beräknad. Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt månadsmedeltal uppritade medelkurvan- har maximum under :juni och minimum un- \ 'I -, n /' /' ) ' i * : I Avrinritng'i'r nedéltal per månad. vicl Risåtjärn 9' 24- / \ 9J P ' -o, \l \\ \\ i! // : yl V ' v \\ \s. /"\ f\ \ \ / ' c y \\ \A.ianjfetalmacs april xngj Lfurà juli! axis:! sept dkfc.lnovlclec. der mars. Från ijuni ^junker kurvan till ettpganska utpräglat minimum under augusti, stiger till ett maximum under september och faller därefter åter, i början..snabbt, därefter.långsamt, till minimum i mars. Under april Avrmrangens /varaktighet viil Ris å-tjärn dog är avrinningen endast obetydligt större än'i mars, men når i maj ett värde, som dr obetydligt mindre än i juni. Under de enskilda åren kunna givetvis stora avvikelser inträffa från detta normala förlopp. Disponibel De i tabellen angivna turbineffekternai hava beräknats ur de naturliga vattenkraft, framrinnnande vattenmängderna under antagande av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit möjligt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräkningen i allmänhet utgått från medel vattenytan, som vid avvägningen i regel'blivit säkert bestämd. Då fallhöjderna vid; forsar och fall vanligen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanliggande sträckor, är det enligt denna beräkningsgrund vanligare, att forssträckornas effekter blivit för ; lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än som kan ligtra i desi antagna verkningsgraden, och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och då uppgifterna angående forsarnas benämning ofta äro ofullständiga, kunna, i tabellen mindre felaktigheter i dessa.avseenden förekomma..;. För olika sträckor.hava följande effekter i turbinhästkrafter erhållits: Km Effekt vid lågvattenmängd Normal årsvärde Effekt med varaktighet av -75%- 50 % perioden årsvärde perioden Effekt vid medelvattenmängd Normal Risån ',.60 40'. 200 '320 ' :0 59: , : *8-59 :.8. : V , 760., Effekt -per km Rickleån Q0.? 900, , 3530 A W0 4 S 5, isb SSI ' ;f Ì Effekt per km ' Sikån ;0 :.. : : : \r' Effekt per km 2 6 : " På de behandlade flodsträckorna finnas iöljande kraftverk av någon be- Tillgodotydenhet: '.'v,..al gjord vattenkraft. I.'i Slhl. '! Andersfors kraftverk. Den tillgodogjorda fallhöjden är c:a 7 m och den installerade effekten 00 hkr, som användes^ör drift av elektriska generatorer. Ägare är Bygdsilj.ums el. kraft A. B-, Bygdsiljum. Andersfors kvarn. Den tillgodogjorda-fallhöjden är i; c:a 5.5 m och den installerade effekten 65 hkr, som användes för drift av kvarnmaskineri. Ägare är Andersfors kvarn A. B., Burträsk. Kvarnbyns såg. Den tillgodogjorda fallhöjden âr.l,ïti och den installerade -effekten 40 hkr. Ägare är Kvarnbyns sågintressenter^. Kvarnbyri. Kvarnbyns kvarn. Den tillgodogjorda fallhöjden ar' c:a 2 m och den installerade effekten 40 hip, varav 5 l^kr för drift av elektrisk generator och 25 hkr för drift av kvarnmaskineri. Ägare är Firma scar N~ordstedt, Kvarnbyn. ' ' Sikån.. ' :. Kalvträsk kvarn. Installerade! äro 48 likr. Ägare,är Bernhard Berglund, Botsmark. " ' '' Kalvträsk kraftverk. Installerade, äro* 25 hkr. Ägare är Kalvträsk el. förening, Kalvträsk. ".. U-t, - - Villvattnets kraftverk och såg/ Den tillgodogjorda fallhöjden är 2.5 m och den installerade effekten 36 hkr. Ägare är YiUvattnets el. bolag, Åsträsk..;,,, Storbäcksforsens kraftverk. Den tillgodogjorda "fallhöjden är 3.5 m och den installerade effekten 22 hkr. Ägare är Storbrännans el. förening, Storbrännan.. ;. v.* I Bickleån. t Bygdsiljums kraftverk. Byggdes ; år 923. Den. tillgodogjorda fallhöjden är c:a 6 m och den installerade effekten 475 hkr, varav 350 hkr för drift av elektriska generatorer och 25 hkr för drift av kvarnmaskineri. Den producerade energien utgjorde.under år '-kWh. Ägare är Bygdsiljums el. kraft'a. B., Bygäsiljum. överjclintens. kraftverk. /Kvarn byggdes. 900, såg ;,907 och generatot' installerades 95. Den-tillgodogjorda fallhöjden utgör c:a 2.5 m och installerade effekten 50 hkr, varav 20 hkr för drift av elektrisk generator och 30 hkr för drift av kvarn- och sågmaskiilferi. Ägaré! är överklintens kvarn A. B. och överklintens belysningsförening, överklinten. Fredriksfors kraftverk. Byggdes' 90. Den tillgodogjorda fallhöjden är 5.5 m och den installerade effekten 600 hkr,.som användes för drift av elektriska generatorer. Den producerade energien utgjorde år 926' kwih. Ägare är A. B. Robertsfors, Robertsfors. Sågforsens kraftverk. mbyggdes 95. Den tillgodogjorda fallhöjden är 4.5 m och den installerade effekten 475 hkr, som användes för drift av sågmaskineri. Ägare är A. B. Robertsfors, Rpbertsfors., ; Hammarforsens kraftverk. mbyggdes-.94. Den tillgodogjorda fallhöjden är 4.5 m och- den installerade effekten. 450 hkr, som användes för drift av elektriska generatorer. Den producerade energien utgjorde under år kwh. Ägare är A. B. Robertsfors, Robertsfors. Laxbackans kraftverk. Byggdes 925. Den tillgodogjorda fallhöjden utgör 5 m ocli den installerade effekten.200 hkr, som.användes för drift av elektriska generatorer. Den producerade energien utgjorde under år kwh. Ägare är Rickleå belysningsförening, B,ygdeå. Allmän farled finnes icke i Risån, Sikån och Rickleån. Farled. Allmän flottled finnes i Risån från och med Lidsträsken och till utloppet Flottled. i St. Bygdeträsket, i Sikån från och med Lilla Krokträsket till och med inloppet i St. Bygdeträsket och i Rickleån från och med St- Bygdeträsket till Robertsfors bruk i enlighet med Kungl. Maj :ts kungörelse den 3 j s 920 och 2 / 9 92 med provisorisk förteckning och tilläggsförteckning över de vattenområden, i vilka enligt vattenlagen allmän flottled skall bibehållas. Kungsådra finnes icke inom någon del äv Rickleån eller dess källgrenar Kungsådra. och tillflöden. : ;

4 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, disponibel och utbyggd vattenkraft.. Förklaringar. Läg-(hög-~)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta medeltalet av de årliga låg-(medel-, liög-)vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, hög-)vattenyta hänför sig till den betraktade Analoga betydelser tilläggas de olika vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenniängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskridits under 4 (83) dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en period = den vattenmängd som överskridits under 75 (50) % av Effekt vid olika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, som vid en verkningsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. V attenmängd i kbm per sekund Turbineffekt i hkr 7j = 75 % Fallsträckans benämning. km kvkm m ö. h. Avstånd från mynningen Nederbörd s- område Medelvattenyta Fallhöjd Lågvattenmängd. Vattenmängd med aktighet av 75 % 50 % var- Medel- Hög- Låg vatteu- vattenvattenmängd mängd effekt. Högsta.. Effekt med varaktighet av 75 % 50 % Medelvatten effekt.. Risån Kickleån. Lidsträsket Stora Lappselet Risåträsket, Ytter Aträsket Granängesforscn Brännvattuet Dammforsen Gärdforsen Krokforsen Tuvforsen Högvakten Källholmforsen Dalforsen Tjärnforsen Granlund» damm S S o.o i »»»»» ?»»»»»» »»»» Ï 0.5 l.g »»»» 5»» 2 o »»» -»»» ».»»»» t» »»» i.0» S»»»»»» S»»»»» »?»»» » î»»» ï?» 2»» S )»»» î 2 2 g ï»» » y»» s» s» ).0» } »»» S » 2»»» » s»» s-» s»» s»»»»»» S»»»» » ï»» »»»»»» ï»»»»»»» »»» »»» ï» 2»» » ï» »»»»»»» » ï»»»»» »»»»» » ï»»» »»» »»»»» ï»» » ï»»» »»»» 3 S »»» Ï »»»» »»»» s »»» s» }»» »» ï»»» »»»»» »»»»»» »»»» » ï S Ï» )» , )» S» ,» » i» ï S i? s i» J»

5 5 Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i hkr. t] = 75 % Fallsträckans benämning. Avstånd Låg Vattenmängd med var- Neder- Medel- aktighet av Medel- Hög- vatten vatten Lågvattenbörds- Fallhöjd 75 % 50 % mängd. mängd. vatten- från om- vatten mängd. effekt. mynyta råde ningen Läg Nor Läg Nor Nor Hög Läg Norsta. mal. årsvärdeodenvärdeoden. peri- års- peri km kvkm m ö. h. m sta. mal. mal. sta. sta. mal. Effekt med varaktighet av 75 K 50 % årsvärdeodenvärde. peri års- Läg Nor sta. mal. Medelvatteneffekt. Installeraturbineffekt hkr Andersfors övre fall Andersfors kvarnfall Göksjön Kvarnbyforsen Stora Bygdeträsket HnltfäbodforseD Lilla Långforsen Stora Långforsen Gamfäbodforsen Åselestupet Kvarnforsen Övre Siknäsforsen - Faranforsen Stuphällforsen Isakfäbodforsen Fredriksfors Sågforsen Hammarforsen Kryddgårdsforsen Baekforsen Laxbackforsen Riekleåforsen Garnströmmen Netingforsen G Ö S léu» 7 t o o.o i o.l S»» y » Ï» » 2 *» »»»» s» » S»» »»» S»» » 7 *»» » s s» » 5 i» s» »»»» * s»» »» *» » * »»»»» »» »» $ »»»» o * o ? »»»»» »» » } S »» » »»» s ) » t» ) »»» } »» s S » »» s» »»» S »» C o.o»» »»» »»» î X»» Ï» o.o »» »» »» i »» » 4.3» » » » S »»» » s» »»»» »»» » » f»» »»» » » »»»» »» *»» »

6 Vattenmängd i kubikmeter per sekund Turbineffekt i likr. i] = 75 % Fallsträckans benämning. Avstånd från mynningen? i Medelbords - vatten-' fï!." 0 - vta! h0jd ràde km! kvkm m ö. Ii. Lågvattenmängd. Vattenmängd med varaktighet av 75 % 50 % Medelvatteumängd. Högvattenmängd Högsta. Lågvatteneffekt. Effekt med varaktighet av 75 % 50 % Medel vatteneffekt. Installerad turbineffekt hkr Sikån. Granträsket GrBtselen Kvarnforsen Kalvträsket Efraimsdammforsen Nyrådforsen Smörselet. Smörselforsen Bockedforsen Höselforsen Bössedforsen Kvarnselforsen Asträsket Storkvarnforsen Villvattnet Trollströmmen Bockliolmforsen Lângmyrforsen Lappstuforsen Åbroforsen Dömanforsen Småängesforsen Storbäcksforsen Gammalkvarnforsen Brattmyrforsen Stornddforsen Vestinuddforsen Koforsen Sikforaen Stora Bygdeträsket ' S ' , ' I I I 253. ' S.2' ' ' ' I 52.9 I 52.9 : 52.3 I 52. I Ü i » »» »» » »»» Ö »» »» Ì» » »»» » i i» '.2 ' "6 9 " 0 0 0! » "28 ' 42»» Ö' ' »» ' y » S »» 2' 2 : 3 S * ; i »» Ó ) ' ^ ; 4 7 0» ) » c: ii..' * ; » 0. i-,2 3 4 ) ] Ö 0» ' , 720 I ' » ;29»» o t » " 0» I-»»! ! i ; 0» »» »» » » »» »» * , 9» » » » S ) » , »

7 7 Avvägda fixpunkter (923) och peglar. Förklaringar. Precisionsfix (järn- eller mässingsdubb). A Järndnbb (Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt) eller Koppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). + Kors (Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt). A Kors (Rikets allmänna kartverk, äldre fix). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = berg. Km fr. mynningen B e s k r i v n i n g Höjd över havet m Km fr. mynningen B e s k r i Höjd över havet Karta G 50 Norsjö 3.9 v.9 h 09.3 h 06.0 v 02.0 h 0 h 97.2 h 94.0 h 9. h 87.2 v 83.0 h v 79.5 v 76.0 v h 7.2 v h 68.7 v 68.4 h 67.4 h 67.4 h 67.4 h 67.4 h 67.4 v Karta G56 Degerfors N 64.8 v 6 h 48.8 v v 43.2 v 4.4 v 4. v 4 v Karta G 57 Lövånger 37.9 v 33.2 v h 26. h Ris&n Rickleån. A st. Lidsträsket vid Lidsträskets utlopp, 5 m uppströms om dammluckorna, c:a 2 m från ån, 30 cm från kisthörn. A st. Långliclen, vid dammen, c:a km uppströms Stora Lappselet, i dammens nedströmskant, c:a 7 m från ån. A 3704 st. Stora Lappselet, vid Stora Lappselets utlopp, 4 m från broräckets ända, c:a 20 m uppströms om koja, 0.5 m utanför dess mot ån vända långsidas förlängningslinje. A bg. Lappseisån, c:a km S Lappseisån, vid spång över ån, c:a 5 m uppströms själva spången, c:a 6 m från stort löst stenblock, 3.4 m från kistan. A 3706 st. Forstjärn övre, 20 m uppströms bron vid Forstjärn, c:a 0 m nedströms båtplats, c:a 8 m från stranden i stort block. A 320 st. Forstjärn, i iärnvägsbrons högra landfäste, uppströms banan, 0.95 m från bron. A 32 st. Risåträsk, å krönet av kullen, c:a 00 m uppströms Risåns utflöde i Risåträsk, 22 m NNV lada, 0 m NNV hög sten, i jordfast låg sten. A 322 st. Ytter Aträsk övre, vid åns inflöde i Ytter Aträsk, 2 m från uddens spets vid sjöstranden, 5 m från flottningspegel. A 323 st. sytter Aträskdammen, mitt för dammen vid åns utflöde nr Ytter Aträsket, 23 m från luckorna och m nedströms om dem. A 324 st. Nilsmyrliden, vid llottarkojan 2 km Y Nilsmyrliden, c:a 00 m uppströms ö och fors, 9.5 m från lada med båtskjul åt ån, m uppströms ladans uppström s väggs förlängningslinje, c:a 5 m från stranden i stor sten. A 325 st. Brännvattnet, vid Brännvattnets övre ända, å udden mitt för gård, 0 m från lada åt gården, i stor sten. A 326 bg. Degernäs, vid nordvästra gården, 20 steg V mangårdsbyggliaden och 6 steg S den södra långsidans förlängningslinje. A 3 st. Selsliden, vid dammen i Brännvattnets nedre ände, 4 m uppströms luckorna, 0 m upp mot land från desamma, i flat jordfast sten. A 328 st. Storbränna a, N Storbränna, c:a 500 m nedströms, där älven delar sig rant en holme, c:a 70 m nedströms ägogräns, c:a 00 m uppströms flottningskoja, 2 m från stranden, i stort plant block. A 329 st. Storbränna b, där väg till skjutsstation tager av från landsvägen, vid den förra vägens västra kant, 3 steg S landsvägen. A 3 30 st. Granlunda, c:a km uppströms Granlunda bro, vid nedre ändan av fors, mitt för nedre ändan av kista å h. str, mitt för lada, i stort plant block vid stranden. Pegel Risåtjäm. 2-nipkt. 25 /ö 9 A 3 70 st. Risåtjäm b, c:a 00 m nedströms pegeln, vid kröken, 0.5 m nedströms syftlinjen genom pegeln mot avlägsen björkbevuxen udde, 5 m från strandkanten. A st. Risåtjäm a, c:a 00 m nedströms pegeln, vid kröken, c:a 5 m uppströms översta forsen, i sten i strandlinjen. Ä 33 st. Andersfors kraftstation, 20 m uppströms kraftstationsdammen, mitt för forsen, 5 in från denna vid lågt vatten, hög järnbalt å uppströmssidan av stor sten vid skogskanten, mitt på bultens skalle. Pegel Andersfors. 0-pkt. 4 /V 928 A 332 st. Andersfors a, c:a 20 m nedom forsen, 8.5 m från ån, m uppströms förlängningslinjen av smedjans nedströmsvägg, i låg plan sten. A 333 st. Andersfors b, 9.0 m rakt uppströms fix a, i låg plan sten. A 334 st. Andersfors c, c:a 2 m innanför stenvallen, mitt för och 4.0 m från björk å stenvallens ytterkant, c:a 6 m uppströms stenvallens nedre ända, 4.5 m från fix a mot älven, i låg plan sten. A 335 st. Andersfors d, vid Andersfors gård, där vägen tager av till kvarn från landsvägen, i landsvägens S kant, 7 steg V avvägen. A 336 st. Innansjön, 7 m uppströms bron vid Innansjön, å toppen av sten vid stranden. A 337 st. Kvarnbyn, mellan Göksjön och St. Bygdeträsket, 70 m uppströms dammen å inre delen av udden, 5 m från åkern, 55 m nedströms stort block å åkern, 3 m uppåt land från förlängningslinjen av sågens mot ån vända långsida. A st. Bygdsiljum b, vid Albert Eliasons gård, vid -SV byvägskanten, 46 steg Ö mangårdsbyggnadens ingång. Pegel Bygdsiljum. 0-punkt 6 % 922 A 3094 st. Bygdsiljum a, c:a 30 m uppströms regleringsdammen, 60 m uppströms dämningsmärket, 30 m nedströms kajen vid båthuset, 6 m uppströms mindre byggnad vid stranden, i större sten ungefär i hög vattenlinjen. A 3096 st. korptjärn, vid Hultfäbodforsen, 7 m uppströms nya bron, 2.5 ni innanför kistans innerkant, 3 m från stort stenblock. A st. Lilla Långforsen övre, 20 m från forsnacken, å spetsig sten ute i vattnet i viken. Kraftverkets fix. A 3098 bg. Lilla Långforsen nedre, c:a 00 m nedom kraftstationen, horisontal dubb i mot ån stupande häll. Kraftverkets fix. A st. Stora Långforsen, 00 m nedströms forsnacken, 25 m nedströms bro, i block på vilken lada är byggd, överkant av horisontal dubb i mot ån vända sidan. Kraftverkets fix. A 300 st. Åsele, c:a 750 m nedströms Tväråns inflöde, 00 m nedström mindre furs, c:a 50 m uppströms Gamfäbodforsen, i nedströmsändan av stor sten ute i vattnet. A 30 st. Rislandet, c:a 500 m NNV bäck från Notsjön, c:a 20 m uppströms brant berghäll, c:a 50 m nedströms lada, 4 m från gärdesgård, i kanten av.sumpmark. A 302 st. verklinten a, 0 m uppströms dammen vid kvarnen i Överklinten, i stort stenblock ute i vattnet. A 303 bg. Överklinten b, S Klintsjön, c:a 50 m SY avvägen till kapellet, 0 steg N landsvägen, på högsta delen av spetsig uppstickande berghäll. A 304 st. Övre Siknäs, c:a 50 m uppströms Ö Siknäsgården å andra stranden, 0 m nedströms vik och stråkans början, c:a 2 m från ån invid stig h 23.8 v 23.8 h 2.8 h 2. h 8.5 h 7.9 v 5.7 v 5.3 h v 7.5 b h 2.2 h v Karta G 50 Norsjö 55. v 53.0 h 5.0 v 47 v 47.0 v 42. v 38.2 v 35.0 v 35 v. 3.9 v 29.7 v 25.3 h 22.0 h 9. h 7.0 h 7.0 h 7.0 h 7.0 h 2.7 h. v Karta G56 Degerfors N 7.5 h 6.2 h.9 h A 305 st. Degermyrberget, Ö Överklinten, där rågången mellan Överklinten och Siknäs skär landsvägen, 44 steg Ö rågången, 4 steg S landsvägen. A 306 bg. Ytter Siknäs a, vid övre ändan av forsen, nedom Ytter Siknäs, c:a 75 m från ån, c:a 50 m nedströms åker, 33 cm hög järndubb. Vattenbyggnadsbyråns fix. A 307 bg. Ytter Siknäs b, c:a 50 m nedströms övre ändan av forsen nedom Ytter Siknäs, å högsta krönet av udden, 26 cm hög järndubb, A 308 st. Isakfäboda b, c:a km V Isakfäboda, där gamla vägen tager av från landsvägen vid skarpa kröken av ån, 25 steg S gamla vägeu, 53 steg N landsvägen, 90 steg Ö vägskälet, i avlång sten. A 309 bg. Isakfäboda a, c:a 500 m uppströms den skarpa kröken vid Isakfäboda, i förlängningen av fallets nacke,. m innanför stenkista. A 30 st. Fredriksfors b, där landsvägen skär Rickleån uppströms Fredriksfors, i V kanten av gamla vägen till bruket, 20 steg S vägskälet vid brons V ända. A 3 st. Fredriksfors a, 35 m uppströms dammen vid kraftstationen, i stenfoten till byggnaden, hörnet mot dammen, överkant av horisontal dubb. Vattenbyggnadsbyråns fix. A 33 bg. Robertsfors b, vid kyrkan, 5 steg NN tornets norra hörn, 4 steg SV kyrkogårdsstaketets nordöstra hörn, 2 steg S staketet, i låg berghäll. A 32 st. Robertsfors a, mitt emellan nedersta dammen och järnvägsbron i Robertsfors, å stenmuren mellan kraftkanalen och ån, 40 cm från skibordets nedströmsända. A 34 bg. Bergnäs, vid bron km VNV Bergnäs, m nedströms brokistan, i linje med dess innersida. A 305 bg. Laxbacken, i linje med brons uppströmskant, 0 m från brospannet,.7 m uppströms vägkanten, 2.5 m från björk åt bron. Pei gel Rickleå. 0-pkt. S A 922 A 337 bg. Rickleå a, å holmen, 5 m nedströms landsvägskanten närmast högra ågrenen. A 338 bg. Rickleå b, å holmen, 5 m nedströms landsvägskanten, längre från högra ågrenen, vänster om gångstig. A 339 bg. Rickleå c, å holmen, 0 m nedströms landsvägskanten, 5 m nedströms fix a. 36 bg. Rickleå d, 38 steg V om södra brofästet till landsvägsbron, 6 steg N mindre väg, å nedströmssidan av stor berghäll. Precisionsflx 997. A 3 7 bg. Fagervikstjärn,. km VSV Fagervikstjärn, å udden 00 m nedströms översta stryket, c:a 5 m uppströms nacken till mindre fors, 6 m från lada, i linje med västra långsidan, i mot ån sluttande häll. A 38 bg. Avan, vid Rickleåns mynning, c:a 00 m nedströms sista forsen (Netingforsen), i nedströmsändan av sista branta berghällen, 50 cm från branten. Sikån. A st. Granträsk, 45m uppströms dammen vid Granträskets utlopp, 0 m nedströms lada, i linje med dess västra gavel, c:a 3 m från stranden. A st. Ytter Anäset, där landsvägen korsar Sikån, 35 m från broräckets slut, 5 m V avtagsväg, 8 m nedströms om landsvägen, i stort block. A bg. Grötselet, vid Stora Grötselets utlopp, c:a 50 m uppströms lada å udde å andra stranden, c:a 50 m uppströms bergudde med tall, å högsta delen av bergudde, m uppströms blekad tall. A 3 70 st. Kalvträsks kyrka, vid hörnet närmast tornet å kyrkans södra sida. i låg jordfast sten. A 3 7 st. Kalvträsk, 45 m uppströms kvarndammen, c:a 5 m från stranden, å strandbrinken. A 3 72 st. Lidfors, c:a 3.5 km rakt V Lidfors, c:a 50 m ovan Nyrådforsens nacke, ungefär mitt för telefonstolpe 0, vid landsvägen, i stor sten i mindre bäcks mynning. A 3 73 st. Smör seiet, 25 m från Smörselsdammen, 4 m uppströms koja, m Ö om V gavelns förlängningslinje, i stort jordfast block. A 3 74 st. Stavträsk, i järnvägsbrons vänstra landfäste, uppströms om banan, i, linje med broregeln, c:a 20 cm från bron. 2-r o 9 st. Åsträsk, SY Åsträsk järnvägsstation. 03 m N km stolpen 94.7, 9 osteg NV banvallen. Precisionsflx A 3 75 st. Åsen, i landsvägsbrons landfäste, nedströmskanten, strax intill bron. o A 3 76 bg. Asträsket, å bergudden, 00 m ovan dammen, toppen av kramla med ring. A 3 77 st. Nyby, där landsvägen från Åsträsk först kommer fram till Villvattnet, S om landsvägen, å krönet av åsryggen mellan vägen och Sultenträsket. A 3 78 st. Villvattnet, vid sjöutloppet, där körvägen till södra gårdarna går över ån, 0 m uppströms om körvägen, c:a 6 m från ån, 30 m från västligaste dammlnckorna, i jordfast sten. A 3 79 st. Aspliden, N Aspliden, strax ovan Långmyrforsens nacke, i kröken mitt för lada, invid liten bäck, i stort block vid stranden. Pegel Berglund. 0-pkt sc ß 9 A st. Berglund a, 6 m nedströms bron, i stort block, hörnet längst från ån,.2 m från blekad gran. A 3 72 st. Berglund b, 3 m nedströms bron, S m från brospannet, 3 m från fix a,.4 m från blekad gran, i låg sten. A st. Berglund c. 8 m uppåt stranden från fix b, 7 m nedströms vägens mitt, 3 m nedströms pegeln, strax nedanför sluttning. A 3 7*23 st. Storbäcken, 2.5 m nedströms dammen, 6.5 m väster kraftstationens västra hörn, i stort block. A st. Nybrännliden, vid åkroken VSV om Nybrännliden, vid Storuddforsens övre del, 6 m nedströms spång, 6 m från kista, i låg kullrig sten. A st. Sikfors, mitt för bron V Sikfors, 20 m från brons mitt. A st. Siknäs, V om Siknäs, där Holmbäcken först närmar sig ån, m uppströms om spång, 4 m från ån, i stort, lågt jordfast block. A 3 7 st. Holmliden, i avsatsen å stenkonen, uppströms nya bron. 0l.« Texten rörande de geografiska och geologiska förhållandena är författad av Fil. dr. G. Lunclqvist. Stockholm 928. P. A. Norstedt & Söner

8 t

9 Höjd över havet i meter c <n 0o </ <D ci t_sr - vrsi CM " is =3 DQX S v # CP & Pcç\êL yf ûy^vau;\uttvy; p J mm. xnoers- A PMjêlAWsftija s : 5. AS?w c.2 0 -f- ^ Höjd Qver hftveti meter jnederböi'dsomrade T<ykm Medelvattenmångd i kbm per sek 25 io 6 Vattenkraft i turbinhästkrafter !

10

11 c ) iöid över Tiavet i meter ocö ci a '< Ld _! I* csr ojcvi ' " CN o \rs= CVITJ " g «3 CÛX C 00 f <D '< C cö t" ïftqevlictouiîul < (0 L L E.C?C\J JD - ^ _D H.s ~o I c. r-s"^ _..I uz c w ' S?- ^ I C C _ 5 5 ''Ö 5,-fc _ic <0 "D T3 ty iti fi'iti i.2 5 n s"m 0) * un_o-ao ^ o -s - c-.5 Q) Û.Û.Q.3J5 + ' + +, I *M CXI NederbördsomTåde i taten iosô i Vattenmängd I Kbm per sek is o Moia over navet l meter Vattenkraft i turbinhastkrafter 500

12