STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISIvA ANSTALT 71. BOTORPSSTRÖMMEN. BOTORPSSTRÛMMEN NEDOM LÅNGSJÖN FALSTERBOÅN NEDOM YXERN Kartblad 178/1935

Transkript

1 STATENS METEOROLOGISK-HYDROGRAFISIvA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 71. BOTORPSSTRÖMMEN BOTORPSSTRÛMMEN NEDOM LÅNGSJÖN FALSTERBOÅN NEDOM YXERN Kartblad 178/1935.A» 552 y 530 o H VallextärLgds srtaiiotl jsreflerbordsstatlön, Läge. De här behandlade vattendragen ino Botorpsströens oråde äro huvudfloden nedo Långsjön sat det största tillflödet Falsterboån nedo Yxern. Den ra har en längd av 22.0 k, den senare en längd av 23.6 k. Båda vattendragen äro upptagna på kartbladet 1. Svarteströ. Orådet återfinnes på de topografiska kartbladen 29 Oskarshan och 37 Västervik i skala 1: I adinistrativt avseende tillhör orådet Hjorteds, Hallingebergs, Gladhaars och Västrus socknar av S. Tjusts härad sat Tuna socken av Tunaläns härad av Kalar län. Vattenrättsligt hör orådet till Söderbygdens vattendostol. Geografiska Botorpsströen saanrinner av två huvudgrenar, Ankarsrusån och och geolo- Falsterboån, vilka ena sig i den lilla' sjön St. Flugen. Den stnända Vållanaen avvatt nar det största orådet och har där betraktats såso huvudflod. Såv so dess källsjöar kunna Spillernsjöarna på gränsen ellan Jönköpings och Kalar län räknas. Härifrån flyter vattendraget åt norr och öster, passerar Kyrksjön och ottager ett nordligt tillflöde från sjön Tynn. Strax efteråt koer floden ner i en arkerad nord sydlig sprickdal, so den sedan följer geno sjöarna Långraen, Kogaren och Långsjön.. Mellan Spillern och Långsjön har floden sänkt sig 60 från 115 till 55 ö. h. Efter utloppet av Långsjön länar den ovannända sprickdal, bildar strax nedo de 3 fallen vid Ankarsru och ännu några k längre ned vattendragets största fall, det 19 höga Svarteströs fall, varefter den utrinner i St. Flugen. Fallhöjden ellan Långsjön och St. Flugen är 30. Falsterboån koer från sjön Yxern, so utgör ett uppsalingsbäcken en del indre åar. Från utloppet av Yxern följer den i östlig huvudriktning och ed ett slingrande lopp sala sprickdalar. Den passerar sjön Hjorten sat flera så sala sjöar sat bildar en ängd ofta ganska betydande fall såso Uddafallet, Kvarnbroströen, Isnäseströarna, Falsterbofallet och Labotorpsströarna. Mellan Yxern och St. Flugen har ån sänkt sig 67 från 92 till 25 ö. h. Efter utloppet av St. Flugen följer ån till en början en djupt nedskuren sal dalgång, där den bildar ett par, fall sat genorinner därefter sjöarna Maren, Ålsjön och Töven. Mellan sjöarna ligga Brunsö- och Tovehultfallen. Från sjön Töven gick sjöns naturliga huvudavlopp bi Helgeru till Gåsfjärden, varjäte ett indre avlopp gick längre västerut bi Gröp till saa fjärd. I saband ed byggande av kraftverket Skaftet år 1911 upptogs eellertid ett nytt avlopp längre norr ut till Västrusfjärden, so utgör tilloppskanal till det nända kraftverket och so nu är att anse so huvudavlopp. _ ' Botorpsströen avvattnar ett oråde på östsluttningen av det såländska höglandet och har karaktär av ett ot öster sluttande av sprickdalar starkt sönderstyclcat platåland. De. största höjderna ekoa uteii vattendelaren i väster eot Stångåns oråde och stiga till okring 180 ö. h. Sprickdalarna, so vanligen ha en nordväst sydostlig huvudriktning, utgöra orådets dräneringsvägar och upptagas ofta av sjöar. Orådet ligger ino sydöstra Sveriges stora granitoråde och berggrunden saansättes av graniter eller närstående bergarter., Graniterna utgöras i allänhet av röda, edelkorniga och jänkorniga graniter sat av röda eller grå graniter, so geno inblandning av fältspatkristaller få ett porfyriskt 585 utseende. Ino nedre delen av orådet ekoa leptiter och kvartsiter, närstående bergarter, so geno parallellt ordnade glierfjäll bli er eller indre skiff riga. Av orådets lösa jordarter har oränen utan jäelse den största utbredningen. Den täcker berggrunden i ett er eller indre saanhängan-, de täcke, tjockare i sänkorna och tunnare på höjderna. Moränen är bildad av inlandsisen och består av en osorterad, packad assa av block, stenar, grus, sand och lera. Då i oränaterialet i huvudsak ingår den underliggande berggrundens, sönderfallsprodukter är den kalkfattig och föga näringsrik. Den är dessuto på grund av den ofta rikliga ekosten av block svårodlad. Moränen är där i allänhet ej odlad utan bevuxen ed skog. Särskilt i dalgångarna överlagras oränen av yngre sedient, sand och leror, avsatta i det hav so efter istiden utbredde sig över hela orådet, så när so de högsta partierna i väster, den baltiska issjön sat i detta havs senare utvecklingsstadier, Ancylussjön och Litorinahavet. Rullstensgrus ekoer icke så allänt. Endast en ås av betydenhet berör denna del av Botorpsströen, näligen Hjortedsåsen, so från trakten av Odensvi och Hallingeberg i norr går fra bi Ankarsru, skär Falsterboåns dal vid Hjorted och fortsätter i sydostlig riktning bi Misterhult till havet. Den är osaanhängande, utbreder sig ibland i sandfält och har endast sträckvis tydlig åsfor. Vid Hjorted är den både norr och söder o sjön Hjorten utbredd i fält. Ino norra och västra delarna av flodorådet ekoa estadels oregelbundna grus- och sandavlagringar. av ganska stor ofattning. När landet efter istidens slut steg upp ur havet voro alla depressioner i orän- och lerterrängen fyllda av vatten och bildade otaliga sjöar och tjärnar. Geno igenväxning av de gala sjöarna och supning av fastark hava bildats yrarker, vilka dock icke nå någon större utbredning på grund av den kuperade terrängen och indre gynnsaa kliatiska betingelser deras tillväxt. Gyttja och torv äro dock vanliga jordarter. Vattendragen åtföljas på en del ställen av sväsand och svälera, vilka bildas i saband eid flodvattnets olagrande verksahet. Botorpsströens oråde är nederbördsfattigt. Nederbörden torde sålun- Nederbörd. da hålla sig ellan 500 och 600 och delar sig täligen jänt över hela orådet. I tabellen hava saanställts edeltal tiden nederbördsstationer ino eller i närheten av flodorådet, avsedda att visa den ungefärliga nederbördsdelningen. Då observationerna några av stationerna äro ofullständiga, har en oräkning dessa verkställts till den nända perioden ed hjälp av en nätbelägen station ed fullständig serie. Stationernas läge fragår av den e texten stående kartskissen, där även _ Stationsnan Medelnederbörd i Höjd ö. h.. naj. rbe F 282 Adelsnäs A Kisa Ki Ogestad O Vierby... Vy Falsterbo... Fo Tovehult T s 1 ra M l i I rp A Medeltal i i 1 1 Nederbörd i edeltal stationerna. i taiehen nini K =2. i_j i I t J I i l u J 1 Beteckning -Wj an. febr.{ars april] aj [iura. juli 1 ffug. serpl oki,.)rurv. dec.. gn A œ CD "S J. t k O. 1 vo N 1. ce D Hl

2 1 2 Bifloder och sjöar. Vattenstånd. den norala årsnederbörden vid varje station är angiven. Av de anda stationerna har i genosnitt Tovehult den största nederbörden ed 585 ocli Yierby den insta ed 530. Soaren och hösten äro de nederbördsrikaste årstiderna edan vintern är nederbördsfattigast. Sålunda har i genosnitt satliga stationer juli den största nederbörden ed 69 och februari den insta ed 24. Diagraet åskådliggör nederbördens delning under året. Under tiden inträffade utpräglade torrår 1932 och 1933 sat ett utpräglat våtår Även senare delen av 1934 utärkte sig ovanligt stor nederbörd. Botorpsströens nederbördsoråde är vid Långsjön-s utlopp 469 kvk, vid utloppet av Stora Flugen 939 kvk och vid ynningen i Östersjön 1007 kvk. Falsterboåns nederbördsoråde är vid Yxerns utlopp 321 kvk och vid ynningen i Stora Flugen 437 kvk. Föruto Falsterboån har Botorpsströen endast helt så tillflöden. Falsterboån saknar större tillflöden. Sjöarealen upptager vid ynningen c:a 60 kvk eller c:a 6 % av nederbördsorådet. De största sjöarna äro följande: An en 4.3 kvk Spillern ed Nedre Spillern. 5.9 kvk Kyrksjön 3.6» Tynn 9.0» Långsjön 7.3» Yxern 16.7» Dagliga vattenståndsobservationer eligga från Botorpsströen i Lång- Sjön vid Ankarsruin från 1 / 1 1S85 sat ovan och nedan Tovehult från, 12 / , från Falsterboån i Yxern vid Junkerhorva eller Boö från */., De äldre observationerna i Yxern äro dock icke tilllitliga. Med hjälp av de dagliga observationerna hava uträknats karakteristiska vattenstånd i Långsjön och Yxern tiden och vid Tovehult tiden , so saanställts i nedanstående tabell. Station och period Karakteristiska vattenstånd. Högsta högvattenyta ö. h. Noral högvattenyta ö. h. Noral edelvattenyta ö. h. edelvattenyta ö. h. Noral lågvattenyta ö. h. lågvattenyta ö. h. Noral edelvattenängd... Vattenängd ed 50 % varaktighet Noral 6-ånadersvattenängd.... Vattenängd ed 75 % varaktighet Noral 9-ånadersvattenängd..». Noral lägvattenängd ' '7 sek. Vs. k O Avrinningsvaraktighet i dagar per år vid Junkerhorva Avrinning i 1/s. k Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt ånadsedeltalen uppritade edelkurvan Yxerns utlopp har sitt axiu i aj och iniu i septeber sat ett sekundärt axiu i deceber och iniu i januari februari. Avrinning i edeltal per xaåxiacl vicl Yxerais utlopp i Långsjön, Ankarsru ! Ålsjön, Övre Tovehult ! Töven, Nedre i Yxern, Junkerhorva En eställning o vattenståndets årliga variation erhålles av diagraet, so fraställer vattenståndet under torråret 1933, våtåret 1927 och det era norala året Vattenstånden äro i stort sett höga under vintern och låga under soaren. Nästan alla år ekoer vårflöde, so dock ofta ej är särskilt arkerat, enär vinternederbörden ånga år till stor del avrinner under vintern. Det lägsta vattenståndet ekoer under sensoaren eller den tidiga hösten, under den tid således, då nederbörden i geloo c i l 1! 1 i! t 100 Vautteristånd i Yxer-n t /\ \ /\ \ i v * 1933 s t \ y 1^- i \ \ \ \ i v,. \J K f\ ~ s -- janj fein?[ar a-prjl[a.i [juni juli 1 augi 7e-T "okt..[-ddv. [ dec 75.k z Avrinningens varaktighet vid Yxerns ullo up ^ 20 " v, -\ nosnitt är störst. Orsaken är den starka avdunstningefi under soaren och att yt- och grundvattenagasinen, so fyllts under vinter och vår, vid slutet av soaren hunnit töas. TJnder ycket regniga sorar såso år 1927 kan'eellertid vattenståndet vara högt även denna årstid. Noralt uppträda flöden på senhösten, so en del år kunna vara ycket utpräglade och höga. Nästan alla år under den beräknade perioden har dock det högsta vattenståndet inträffat på våren vid snösältningen. Det högsta vattenståndet hela tiden inträffade i april 1924 och aj 1931 vid dessa års ovanligt höga vårflöden, det lägsta i augusti 1934 vid slutet av en ycket utpräglad och långvarig torrperiod. Är ed särskilt högt edelvattenstånd äro 1927 och 1931 och år ed särskilt lågt 1925 och Vattenängdsinätniiigar i Botorpsströen hava utts vid Yxerns ut- lopp. En avbördningskurva har uppgjorts och dagliga vattenängder uträknats tiden på grundval av denna kurva och de dagligen avlästa vattenstånden. Härefter hava ånadsedia och de karakteristiska vattenängderna beräknats. Slutligen hava de i tabellen å sid. 3 varje avsnitt av vattendragen angivna karakteristiska värdena erhållits geno proportionering i hållande till nederbördsorådets storlek och ed hänsyn tagen till nederbördens och sjöagasineringens olika storlek. Månadsedia, karakteristiska vattenängder och avrinningens varaktighet tiden vid \ xerns utlopp hava saanställts i nedanstående tabeller: Vattenängder. o.ian.l febr. linor«. april 1 "ai 1.Tu juli 1 autf. 1 sept. okt. 1 nov. 1 di?c. o Nederbördsoråde, edeivattenängd och edelavrinning ånad och år vid Junkerhorvà 1922 S «. De i tabellen å sid. 3 varje avsnitt av vattendragen angivna turbinef- Disponibel fekterna hava beräknats ur de naturliga avrinnande vattenängderna under vattenkraft. antagande av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit öjligt att bestäa otsvarande fallhöjder, har beräkningen utgått från edelvattenytan, so vid avvägningen i regel blivit säkert bestäd. Då fall-' höjderna vid forsar och fall vanligen öka ed fallande vattenstånd under det att ett otsatt hållande äger ru vid sel och spakvatten är det på grund av detta beräkningssätt vanligare att forssträckornas effekter blivit lågt än högt beräknade. Till falllusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits än so kan ligga i den antagna verkningsgraden, och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och då uppgifterna angående forsarnas benäning ofta äro ofullständiga, kunna i tabellen och å kartorna indre fel i dessa avseenden ekoa. Följande effektbelopp i turbinliästkrafter hava erhållits de här behandlade vattendragen. N ederbördso ràde 321 kvk jan. febr. ars april nj juni juli ang. sept. okt. nov. dec. år K Effekt vid lågvattenängd Effekt ed varaktighet av Effekt vid edelvattenängd Kb per sek Liter per sek. o. kvk ; l.cj Noral årsvärde perioden årsvärdc perioden Noral Karakteristiska vattenängder och otsvarande avrinning vid Junkerhorva Högsta högvattenängd Noral %ek V s. k Botorpsströen från Långsjön Falsterboån från Yxern... Sua

3 Tillgodogjord Uppgifter rörande kraftverken i de här behandlade vattendragen återfinnas i nedanstående tabell. Vattenfallets eller kraftverkets nan Botorpsströen. Ägare eller innehavare Ankarsru övre... AB. Ankarsrns Bruk Byggnadsår Tillgodogjord fallhöjd Installerad turbineffekt hk direkt Total 21, nedre... S 21, Svarteströ ) 00,21, Brunsö Gunnebo Bruks Nya AB. 05, Tovehult Västerviks KraftAB , Skaftet Finsjö Kraft AB. 11, Vattenfallets eller kraftverkets nan Falsterboån. Agare eller innehavare Byggnadsår av el. generatorer Tillgodogjord fallhöjd av el. generatorer Installerad turbineffekt hk direkt 3 Total Nykvarn Yxereds byaän Vattenhjul : Hässeltull C. Stern 21, Spinneri o. kättingfabrik Vattènhjul Totebo hjulfabrik... C. O. Larsson o. söner 4 65 Udda kvarn AB. Ankarsrus 25 Bruk Kvarnbro såg... L. Lindströ 60 Falsterbo kvarn, såg och el.verk S. Stefansson 60 Allän farled finnes icke i Botorpsströen eller dess tillflöden. Allän flottled ekoer i Botorpsströen från och ed sjön Tynn och till utloppet i havet sat i Falsterboån från och ed sjön Yxern och till utloppet i St. Flugen. Kungsådra ekoer icke i Botorpsströen eller i dess tillflöden. Farled. Flottled. Kungsådra. Tabell över fallhöjder, vattenängder, disponibel och utbyggd vattenkraft.. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet nnder ett år. Medelvattenyta = edeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Noral låg-(edel-, hög-)vattenyta = edeltalet av de årliga låg-(edel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(edel-, hög-)vattenyta hän sig till den betraktade Analoga betydelser tilläggas de olika vattenängderna. 9-(6-)ånadersvattenängd = vattenängd ed 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenängd, so under ett år överskridits under 274 (183) Förklaringar. dagar. Vattenängd ed 75 (50, 95) % varaktighet under en period = den vattenängd so överskridits under 75 (50, 95) % av Effekt vid olika vattenängd = det antal turbinhästkrafter, so vid en verkningsgrad av 75 % otsvarar resp. vattenängd och fallhöjden vid edelvattenstånd. Effekt ed 75 (50, 95) % varaktighet har analog betydelse ed otsvarande vattenängd. Fallsträckans benäning. k Avstånd från ynningen Nederbördsoråde Medelvattenyta kvk 5. h. Vattenängd i kb per sek. Turbineffekt i hk -q = 75 % Installerad Vattenängd ed Medel- Lågvattenän e-d Hög Eifekt ed Fallvaraktighet av vatten Lågvattenvatten varaktighet av Medelvatteneffekt. AffVV+. turbinhöjd ängd. ängd. 75 SS 50 % effekt.. Högsta... hk ; Botorpsströen. Långsjön Övre Ankarsru Nedre Ankarsru Hällesjön o. L. Flugen Svarteströ St. Flugen Maren Brunsö Alsjön Tovehult Töven , , O.o , »»»» ; O.o» y " O.o ; O.o ) »» O.o, O.o Falsterboån. Yxern Nykvarn Hässeltull Hagsjön Toteboströen Utlången « t J ) )»»»» T»» s»»» »»» O.o»» } »»» »» i » s» »»»» i * O.o _ 4.0 o.i C O.o»»»»» Kraftverket, Skaftet, ligger i en nordligare gren och tillgodogör hela fallhöjden ellan Töven och havet.

4 4 Vattenängd kb per sek. Turbineffekt i hk V = 75 % Fallsträckans benäning. Av Neder- stånd Medel börds- från vatten o ynytrådningen k kvk ö. k.. Vattenängd ed varaktighet av årsr värde. Lågvattenängd Medelvattenängd.. Högsta.. Effekt ed varaktighet av Högvatten-: ängd. Lågvatteneffekt Medelvatteneffekt. Fallhöjd Installeradturbin effekt hk Uddafallet Hjorten Kvarnbroströen Isnäseströarna Falsterbofallet Övre f Labotorps- Nedre 1 ströen St. Flugen O.o ! » : O.o O.o ) » O.o O.o ' »» »» ) O.o»» s Avvägda flxpuiikter och peglar. Förklaringar. Botorpsströen avvägdes år Avvägningen utgår från precisionsavvägningen vid Långsjön sat norr o Totebo järnvägsstation. Den är utd 1 gång ellan Långsjön och St. Flugen sat ellan St. Flugen och Totebo, 2 gånger ovan Totebo och nedo St. Flugen. 2-r Precisionsfix (järn- eller ässingsdubb). A Järndubb eller ässingsdubb (Statens eteorologisk-hydrografiska anstalt eller enskild). O Ring, + Kors, Skåra (enskild). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten, bg. = berg. K fr. ynningen B e s k r i v n i n Höjd över havet K fr. ynningon B e s k r i v n i n Höjd över havet Karta R 37 Västervik 23.0 h v h 16.9 v 16.9 v 16.6 v 14.6 h 11.4 h ÎO.O v h 3.5 h 3.5 h h 2^ 5076 bg. Långsjön, V o sjön, 15 syllar Y o sta viken so banan skär över, Täknat österifrån, 5 à 6 steg S o banan, 1 steg N o staketet. Precisionsfix 272. Pegel Ankarsru, 0-pkt 16 /& BO A st. Ankarsrus bruk a, horisontal ässingsdubb i daen till övre kraftverket. A st. Ankarsrus bruk b, horisontal ässingsdubb i daen till nedre kraftverket. A bg. Ankarsru nedre, c:a 400 nedo verkstäderna, å bergudde nedo viken å h. str., c:a 0.75 uppströs berguddens sta avsats och c:a 2 från vattnet. A bg. Lilla Flugen a, c;a 10 uppströs daen till Svarteströs kraftverk, på den utskjutande bergudden. A bg. Lilla Flugen b, ovan grindarna till kraftstationens intag, c:a 10 c lång, något krökt järndubb. Högsta punkt på dubben avvägd. Däningsfix Svarteströs kraftverk. A 5132 st. Stora Flugen övre, överst i St. Flugen, c:a 50 nedströs Svarteströs kraftverk, horisontal dubb i sten i strandkanten. Däningsfix. O bg. Stora Flugen nedre, vid sjöutloppet, c:a 8 nedströs väg, so går över daen vid utloppet, i bergklack. A bg. Botorps bro, 5 uppströs landsvägsbron vid Botorp, på bergklack. A st. Maren, vid inflödet i Maren, c:a 50 längre upp än skarp krök i stranden på högra sidan, i stort block något nedströs stor toppforad sten. A 5134 bg. Rätsle, c:a 30 uppströs daen vid Marens utlopp. Däningsärke i kanalsidan. Pegel Övre Tovehult, 0-pkt ss / bg. Tovehult övre a, vid Alsjöns utlopp uted kanalen, 20 steg uppströs bron över kanalen, 2 steg nedströs där större sten ligger. Kraftverkets fix bg. Tovehult övre b, horisontal skåra S o pegeln, bredvid krapa. Däningsärke. Pegel Nedre Tovehult, 0-pkt st. Tovehult nedre, på bron över naturliga ån nedo Tovehult, 2 steg från landfästet och nedo räcket bg. Skaftet, horisontal skåra bredvid järnsprint 25 uppströs, där tilloppskanalen till Skaftets kraftvork rinner ut från sjön Töven. Däningsärke h 21.8 h 20.7 v 19.5 v 19.4 v v Karta R Oskarshan 12.7 v h Karta R 37 Väster vik 7.3 v v h A bg. Helgeru, uted avloppet från Töven bi Helgeru, c:a 1 k uppströs Helgeru, 22 steg nedströs da och 3 steg till vänster o väg, i bergklack. Falsterboån. Pegel Jnnkerhorva, 0-pkt B h st. Boö a, Ö o Boö, där pegeln ut stod A bg. Boö b, i viken N o udden, där Boö ligger, c,:a 15 längre in i viken än pegeln, i rund bergklack. A st. Boö c, i saa sten, där pegeln är fästad A bg. Yxerns utlopp, c:a 50 uppströs utloppet, bredvid stor järnögla, i berghäll. A bg. Nykvarn, c:a 25 uppströs daen, i liten bergudde. A bg. Ströstad, c:a 30 uppströs da och landsvägsbro, C:a 3 från vattnet. A bg. Bagsjön övre a, uppströs sta kraftverket ovan Hagsjön, c:a 25 ovan bron, på högsta punkten av ryggforat berg i strandkanten st. Hagsjön övre b, vid dafästet till spinneriet ovan Hagsjön. O bg. Totebo, itt i ån, c:a 25 ovan järnvägsbron, nedo stendaen. Vattendostolens fix st. Vågöl, vid sydvästra ändan av Våingöl invid järnvägens västra dikeskant, 7 steg S o itten av sta järnvägsövergången. Precisionsfix 276. A st. Möckelhult, c:a 25 uppströs bron vid Möckelhult, strax uppströs tall, i stor något spetsig sten. O bg. Hjorten övre, c:a 3 uppströs Udda kvarndaen och c:a 4 från vattnet. A st. Hjorten nedre, vid sjöutloppet, c.a 100 ni ovan daen och c:a 15 ovan gala landsvägsbron, i ycket stort block i strandkanten. A bg. Bkssjön, nedo Isnäseströarna, 27 steg från ån, 16 steg från landsvägen, i bergklack eller stor sten bredvid björk. A st. Labotorp, c:a 200 uppströs Övre Labotorpsströen, vid övre änden av åker, i stor sten i strandlinjen Stockhol Kgl. Boktr. P.A. Norstedts Söner «

5 Xèinxgr/ins Här cul s- och tisujsfarfstjj'nn s SocJ:c7u/r(ULs. Skiftcsilàgs - och bygran*y Jiygjwiis irui' sìrìftcslay Precisionsfix Fixpunkt (järndubb) Pegelstation Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. FALSTERBOAN K Blad 71.i Svarteströ Huvudflod: 71 Botorpsströen BOTORPSSTROMMEN K iocknevi s.tl. Frösvi Blacksfaxis sra VcistarztoTip Tovecrn/ Fvöäuzge}i Sr-coTiestad, Pröäg Sevede 11 i SUngsò MjösTzult S. TjuSt ix:(i. YTJM'tv. SKALA 1: IOKM 'NTpiI pt-it ftr fl sorågg TS-NkAMTT*-. INederbn HfiaseXiuXL Medelvai±en&n.&i Medel valtenän^d Tlaflsicra T ottüj O Sir ÖTTOVU'JX UtlörtQen, DdäudfaDjet "fil en? ten Läng^xf Övre AlCkflPSTTJITV. Tsrväse sh^ötreirrna K. ÅnVyivsruxtL KallRsjöTv Ecilstet bofawt't S^artesträ (Wre- laavcbo tor 'psströttteiv _ efipe Xicoriho torp sströrrai\<y< SyVujgenj St.TTliAjgert Effekt rped 75 % varaktighet Effekt ed 751 varaktighet Noral lå^vajtteneffekt ÜBTOJ TMTlâO -åls^ötl) tr To^éhxxttj Noral lågvatten effekt Tcvenj Avstapd frhtl ynxi4ert i St.Fludervl ilorv ir&p- yiiiuiigen. i i i. GENERALSTABENS UTOSR. ANSTALT STHLM. 1935

6