Tabell 1. Dimensionerande ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor enligt SS 25268:2007, kontorslokaler.

Transkript

1 Stockhol Er beteckning: --- Vår beteckning: PM1 Buller och vibrationer vid 2 Vid kvarteret Tygeln i Solna planeras ett nytt kontorshus. En ny detaljplan håller på att tas fra för orådet och det finns risk för höga ljud- och vibrationsnivåer från fräst järnvägen. Structor Akustik har därför på uppdrag av Skanska Fastigheter AB, geno Claes Pernling, fått i uppdrag att redogöra för förutsättningarna, vilka ljudkrav so ska gälla och hur an ska gå tillväga för att säkerställa att det nya kontoret får en god inohusiljö. PM:et utgör underlag till detaljplanens iljöbedöning. 1. Bakgrund Projektet avser nybyggnation av ett kontorshus i anslutning till Solna Station. Byggnaden koer även att inrya en restaurang och eventuellt även någon indre affärslokal. Solna Station L:\2014\ LG, Skanska Fastigheter Stockhol AB\Korrespondens\ b1 rev docx Frösundaleden Figur 1. Situationsplan över kv Tygeln ed ogivningar. Byggnaden planeras ycket nära järnvägsspåret vid Solna Station. Avståndet ellan tänkt fasad och närsta spåritt är 10 eter. Järnvägen går i bergsskärning förbi det planerade huset. Vid flera platser i närorådet finns berg i dagen. Structor Akustik AB, Terinalvägen 36, SOLNA, Org.nr Tel:

2 Skanska Fastigheter Stockhol AB Sida 2 (5) Figur 2. Sektion geno kv Tygeln. Befintliga spår ligger på ca + 5. Byggnadens entréplan ligger på + 11 och första kontorsvåningen ot spår ligger på Bedöningsgrunder För kontor och restauranger finns ljudkrav fastställda i Svensk Standard SS 25268:2007, Byggakustik Ljudklassning av utryen i byggnader vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshe, kontor och hotell. Projektet har inte beslutat vilken ljudklass so skall gälla. Den lägsta acceptabla ljudklassen otsvarar ljudklass C. Ljudklass B innebär en något bättre ljudiljö. I tabellerna nedan redovisas både ljudklass B och C. Tabell 1. Diensionerande ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor enligt SS 25268:2007, kontorslokaler. Lägsta tillåtna saanvägda ljudisoleringen skall fastställas geno beräkning utifrån diensionerande ljudtrycksnivåer utohus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utryen: L pa,eq db L pafax db Typ av utrye Ljudklass Ljudklass B C B C 24a Utrye för presentationer (>20 personer) exepelvis större konferensru 24b Utrye för enskilt arbete, satal eller vila exepelvis cellkontor, ötesru, reception, vilru c I stora utryen exepelvis öppen planlösning, kontorslandskap, storruskontor d Övriga utryen där änniskor vistas er än tillfälligt exepelvis restaurang, atsal, pausutrye Structor Akustik AB 23e Utrye där änniskor vistas tillfälligt exepelvis korridorer, foajé, entréhall, kappru, kopiering, WC, trapphus eller hisshall

3 Skanska Fastigheter Stockhol AB Sida 3 (5) Stoburet ljud från trafik skall uppfylla krav på A-vägd ljudtrycksnivå från installationer vilket otsvarar värden enligt tabell nedan. Tabell 2. Högsta A-vägda ljudnivå från installationer enligt SS 25268:2007, kontorslokaler. Typ av utrye L pa,eq db Ljudklass B C 23a Utrye för presentationer (>20 personer), videokonferens exepelvis videokonferensru, större konferensru 23b Utrye för enskilt arbete, satal eller vila exepelvis cellkontor, ötesru, reception, vilru c Stora utryen för arbete enskilt eller i grupp exepelvis öppen planlösning, kontorslandskap, storruskontor d Övriga utryen där änniskor vistas er än tillfälligt exepelvis restaurang, atsal, pausutrye e Utrye där änniskor vistas tillfälligt exepelvis korridorer, foajé, entréhall, kappru, kopiering, WC För axnivån gäller 5 db högre värden. För kännbara vibrationer, så kallade kofortvibrationer, från exepelvis spårtrafik gäller riktvärden angivna i SS , Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedöning av kofort i byggnader. Tabell 3. Riktvärden för kofortvibrationer enligt SS Vägd hastighet Vägd acceleration Måttlig störning 0,4 1,0 /s 14,4 36,0 /s 2 Sannolik störning > 1 /s > 36 /s 2 Riktvärdena gäller för både bostäder och kontor en det anges att de kan tilläpas indre strikt för kontor. Då järnvägen är så kraftigt trafikerad bedös det vara läpligt att so ål sträva efter att klara den lägre gränsen för åttlig störning, dvs 0,4 /s och 14,4 /s 2. Structor Akustik AB

4 Skanska Fastigheter Stockhol AB Sida 4 (5) 3. Buller från järnvägen Solna Station passeras av fyra järnvägsspår. De två yttre trafikeras av fjärr- och regionaltåg inklusive Arlanda Express, de två inre trafikeras av pendel- och godståg. I dagsläget trafikeras spåren av ca 740 tåg per vardagsedeldygn. Trafikverket utreder öjligheten att utöka antalet spår på stationens västra sida. Med en utökad kapacitet förväntas sträckan trafikeras av tåg per dygn år Beräkningarna är gjorda för trafikering enligt prognos för 2020, vilket otsvarar totalt 750 tåg per vardagsedeldygn. Räknar an på den prognostiserade trafikökningen fra till 2050 edför den en ljudnivåökning ed 2 db relativt de beräknade nivåerna. Satidigt är det troligt att äldre, bullriga tågtyper successivt fasas ut varvid den verkligen ljudnivåökningen blir lägre. I bilaga 1 och 2 redovisas beräknade dygnsekvivalenta och axiala ljudnivåer i orådet. Ljudnivåer vid est utsatta fasad redovisas i tabellen nedan. Tabell 4. Beräknad nivå vid fasad ot spår. Trafikprognos 750 rörelser per dygn. Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maxial ljudnivå Plan 3 (första kontorsplan) 77 dba 93 dba Plan 9 77 dba 86 dba 4. Krav på ljudisolering De höga ljudnivåerna ställer höga krav på fasadens utforning och ljudisolerande föråga. De tågtyper so ger det största bidraget till ljudnivån vid fasad är regional-, fjärr- och snabbtågen so kör ed hög hastighet. Ljudnivåkravet anges därför i R W+C. Då rusutforningen inte är fastställd har kravet beräknats för typru ed olika diensioner och användning. Tabell 5. Beräknat krav på fasad ot spår inklusive fönster och eventuella don Typ av utrye Kontorslandskap < ca 20 personer Kontorslandskap > ca 20 personer Satalsru Större konferensru > ca 20 personer Resulterande reduktionstal på fasad, R w+c 44 db 42 db 49 db 49 db Det koer att ställas ycket stora krav på fönster o an väljer att lägga satalsru eller konferensru ot spåret. Förodligen krävs specialkonstruktioner i dessa lägen. Väljer an i stället att lägga kontorslandskap av blandade storlekar ot spåret kan an ha norala fönster ed god ljudisolering. Det krävs även att ytterväggen har god ljudisolering ot tågbuller. Det kan vara läpligt ed en tung ytterväggsstoe. Structor Akustik AB 1 Uppgifterna är tagna från Riskanalys för 2, Brandskyddslaget, daterad , so i sin tur hänvisar till Trafikverket.

5 Skanska Fastigheter Stockhol AB Sida 5 (5) 5. Påverkan på befintlig bebyggelse Det nya kontorshuset koer att skära av buller från spårtrafiken något. Detta berör fräst punkthusen vid Förvaltarvägen. Där erhålls en däpning ed 2 6 db efter utbyggnad. Beräkningar över ljudnivåskillnad efter utbyggnad på 2 och 15 höjd redovisas i bilaga 3 och Vibrationsisolering Den geotekniska utredningen so gjorts anger att berget ligger ytligt i orådets västra del 2. Orådet närast spår koer att behöva sprängas ut i relativt stor ofattning för att ge plats för byggnadens källarvåningar. Byggnaden koer däred att grundläggas på berg. Med hänsyn till närheten till spår och berggrundens beskaffenhet är det troligt att byggnaden behöver någon sorts stoljudsisolering. Någon ätning av vibrationsnivåer i berggrunden har inte genoförts en ska utföras innan systeprojekteringen inleds. Mätningen koer att besvara frågan o och i vilken utsträckning det behövs isolering ot stoljud eller vibrationer för att efterleva kraven i avsnitt 2 ovan. Bilagor 1. Dygnsekvivalent och axial ljudnivå vid kv Tygeln, 2 över ark 2. Dygnsekvivalent och axial ljudnivå vid kv Tygeln, 15 över ark 3. Ljudnivåskillnad efter utbyggnad, 2 över ark 4. Ljudnivåskillnad efter utbyggnad, 15 över ark Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Lars Ekströ Structor Akustik AB 2 PM Geoteknik, Kv. Tygeln 2. WSP Sahällsbyggnad, daterad

6 Dygnsekvivalent och axial ljudnivå Väg- och spårtrafik 2 över ark Dygnsekvivalent ljudnivå (dba) 70 < 65 < <= < <= < <= < <= < <= 50 <= 45 Skala 1: Maxial ljudnivå (dba) 85 < 80 < <= < <= < <= < <= < <= 65 <= 60 Skala 1: Beräkningsodell Beräkningarna har utförts i enlighet ed de Nordiska beräkningsodellerna för vägoch spårtrafik (NV 4653 och NV 4935) b01 Bilaga 1 AFN LGÅ Ljudnivå från väg- och spårtrafik Efter utbyggnad ed nytt kontorshus 2 över ark

7 Dygnsekvivalent och axial ljudnivå Väg- och spårtrafik 15 över ark Dygnsekvivalent ljudnivå (dba) 70 < 65 < <= < <= < <= < <= < <= 50 <= 45 Skala 1: Maxial ljudnivå (dba) 85 < 80 < <= < <= < <= < <= < <= 65 <= 60 Skala 1: Beräkningsodell Beräkningarna har utförts i enlighet ed de Nordiska beräkningsodellerna för vägoch spårtrafik (NV 4653 och NV 4935) b01 Bilaga 2 AFN LGÅ Ljudnivå från väg- och spårtrafik Efter utbyggnad ed nytt kontorshus 15 över ark

8 Dygnsekvivalent ljudnivå Maxial ljudnivå från spårtrafik Ljudnivåskillnad efter utbyggnad 2 över ark Ljudnivåskillnad (dba) <= -8-8 < <= -6-6 < <= -4-4 < <= -2-2 < <= 0 0< <= 2 2< Skala 1: Beräkningsodell Beräkningarna har utförts i enlighet ed de Nordiska beräkningsodellerna för vägoch spårtrafik (NV 4653 och NV 4935) b01 Bilaga 3 AFN LGÅ Ljudnivåskillnad, väg- och spårtrafik Efter utbyggnad ed nytt kontorshus 2 över ark

9 Dygnsekvivalent ljudnivå Maxial ljudnivå från spårtrafik Ljudnivåskillnad efter utbyggnad 15 över ark Ljudnivåskillnad (dba) <= -8-8 < <= -6-6 < <= -4-4 < <= -2-2 < <= 0 0< <= 2 2< Skala 1: Beräkningsodell Beräkningarna har utförts i enlighet ed de Nordiska beräkningsodellerna för vägoch spårtrafik (NV 4653 och NV 4935) b01 Bilaga 4 AFN LGÅ Ljudnivåskillnad, väg- och spårtrafik Efter utbyggnad ed nytt kontorshus 15 över ark