på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent"

Transkript

1 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR SYMMERISKA MARISER Defnton (Smmetrsk matrs) En kadratsk matrs kallas smmetrsk om A A V upprepar defntonen a en ortogonal matrs Defnton ( Ortogonal matrs ) En kadratsk matrs kallas ortogonal om A A AA d s om A A I Egenskaper för smmetrska matrser V har sat tdgare kursen att en matrs är dagonalserbar om och endast om matrsen har n st lnjäroberoende egenektorer (kolla stenclen "Dagonalserng a en kadratsk matrs") Man kan sa att detta kra är uppfllt för en smmetrsk matrs En smmetrsk matrs är alltd dagonalserbar Dessutom kan älja ortonormerade egenektorer Här följer några satser om dagonalserbarhet a smetrska matrser Sats (Egenärden tll smetrska matrser) För en smetrsk matrs A gäller följande: a) Alla egenärden tll A är reella tal b) Egenektorer från olka egenrum är ortogonala Bes för b delen Låt och ara tå olka egenärden med motsarande egenektorer och V beräknar ( ) A på tå sätt och därför resultat måste ara lka: I) ) A ( ) ( A ) ( ) ( ) ( ) (*) ( II) ( ) A ( A smmetrsk ds AA ) ) A ( A ) ( ) ( ) (**) ( Därför ) ) eller ekalent ( ( ( )( ) (***) Enlgt antagande och första faktorn (***) är nte Därför måste andra faktorn I (***) ara ds ( )

2 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR Sats ( Spektralsatsen om ortogonal dagonalserng a en smmetrsk matrs) Låt A ara en ortogonalt dagonalserbar matrs ds det fnns en ortogonal matrs P och en dagonalmatrs D sådana att A PDP Då är A en smmetrsk matrs Bes: Anta A PDP Eftersom P P A PDP (*) Om transponerar båda leden (*) får A PDP P D P PDP A ( ) ( ) ( ortogonal matrs) har att A är en smmetrsk matrs (V SB) Satsen om egenärden tll och dagonalserng a en smetrsk reell matrs kallas spektralsatsen Sats 3 ( Spektralsatsen om ortogonal dagonalserng a en smmetrsk matrs) En smetrsk matrs A är ortogonalt dagonalserbar ds det fnns en ortogonal matrs P och en dagonalmatrs D sådana att A PDP eller A PDP ( eftersom P P för en ortogonal matrs) Eftersom kolonner en ortogonal matrs P bldar en ortonormerad bas ( ON bas) R n kan uttrcka satser och 3 på följande sätt: Sats 4 (smmetrsk matrs och ortonormerade egenätorer ) ( En kadratsk matrsen a tp n n är smmetrsk) (Man kan blda en ON bas tll R n a matrsens egenektorer) En drekt påföljd a sats 3 (eller 4) år att dm( E ) den algebraska multplcteten för, för arje egenärde som hör tll en smmetrsk matrs A Hur bestämmer man en ortogonal matrs P som dagonalserar en smmetrsk matrs A? För att bestämma en ortogonal matrs P som dagonalserar A gör enlgt följande V bestämmer som anlgt egenärden och egenektorer tll matrsen A V normerar de egenektorer som hör tll egenärden ars algebr multplctet är (Egenektorer som hör tll olka egenärden är redan ortogonala mot arandra enlg sats ) 3 Om ett egenärde har den algebraska multplcteten m> då är dm( E ) den algebraska multplcteten för De basektorer som spänner upp egenrummet E

3 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 3 ortonormerar med Gram-Schmdt metoden På detta sätt får en ortonormerad bas för E 4 De ortonormerade basektorer och 3 bldar kolonner P Uppgft Låt A / Bestäm en ortogonal matrs som dagonalserar A / Lösnng: V bestämmer egenärden, egenektorer och därefter ortonormerar ektorerna ( ) / dddddd(aa ) / ( ) ( ) /4 ( ) /4 ±/ 3/ och / Motsarande egenektorer är ooooh Vektorerna är ortogonala V normerar ektorer och bldar P uu / / ooooh uu / / Därmed är / / PP / / en ortogonal matrs som dagonalserar A ds som uppfller ekalent AA PPPPPP ( eller PP AAAA DD) AA PPPPPP eller Uppgft ( Ortogonalt dagonalserng a en smmetrsk matrs med en dubbelrot) Låt A Bestäm en ortogonal matrs P som dagonalserar A Lösnng: V bestämmer egenärden, egenektorer och därefter ortonormerar ektorerna dddddd(aa ) För att fnna en heltalslösnng ( om en sådan fnns) testar faktorer a 4 (konstant term slutet a ekatonen), ds testar om det fnns en lösnng bland, -,,, 4, 4 och fnner att är en lösnng Polnomdson ( )/( ) Från ekatonen får tå lösnngar tll

4 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 4 ooooh 3 4 Därmed har en dubbelrot, och 3 4 ) Substtutonen (AA ) ger tå oberoende (men nte ortogonala) ektorer och V ortoganalserar de med hjälp a Gram-Schmdts metod och får en n bas med ortogonala ektorer för egenrum som hör tll / uu och uu ( V kan stället anända uu som är / också ortogonal mot uu ) ) Den egenektor som tllhör egenärdet 4 är 3 och är redan ortogonal mot alla ektorer det första egenrummet (Egenektorer för en smmetrsk matrs från olka egenrum är ortogonala ) Alltså har en bas med ortogonala ektorer, och För att få en ORONORMERAD bas delar arje ektor med dess längd Därefter / / 6 / 3 bldar PP / 6 / 3 som ortogonalt dagonalserar A / / 6 / 3 Uppgft 3 En matrs har komplexa egenärden + och Är matrsen smmetrsk? Sar Nej En smmetrsk matrs har reella egenärden Uppgft 4 Kan man bestämma en smmetrsk matrs a tp som har a) egenärden 3 och med motsarande egenektorer ooooh b) egenärden 3 och med motsarande egenektorer ooooh c) ett egenärde 5 med den algebraska multplcteten med motsarande egenektorer ooooh d) ett egenärde 5 med den algebraska multplcteten med motsarande egenrummet EE ssssssss( )? Lösnng:

5 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 5 V anänder Sats och undersöker om kan blda en bas a ortonormerade egenektorer a) Nej Egenektorer för en smmetrsk matrs från olka egenrum måste ara ortogonala (Sats) I årt fall och som tllhör olka egenärden 3, är nte ortogonala Anmärknng: Matrsen AA PPPPPP 3 4, som har gna egenärden och egenektorer, är dagonalserbar men nte smmetrsk b) Ja Matrsen har ortogonala ektorer (som kan normera, om ll) och därför, enlgt Sats är matrsen smmetrsk: (Matrsen är smmetrsk) (V kan blda en ON bas a matrsens egenektorer) V kan äen bestämma A: AA PPPPPP 3 4, ( 5) 5 c) Ja Den karakterstska ekatonen har en dubbelrot 5 med motsarande egenektorer ooooh som kan ortonormera, t ex med Gram- Schmdt metoden, och blda en ON bas som består a egenektorer (V kan blda en ON bas a matrsens egenektorer) ( Matrsen är smmetrsk) Anmärknng : V har nte kra år uppgft att bestämma en ON bas Om ll endast bestämma A som har gna egenektorer/ egenärden kan räkna drekt, (utan att normera egenektorer) AA PPPPPP 5 5, 5 5 Anmärknng : Lägg märke tll att alla ektorer R förutom är egenektorer eftersom EE ssssssss(, ) har dmenson och därmed spänner upp hela rummet R d) Nej Matrsen är nte alls dagonalserbar ( endast en oberoende egenektor ) Uppgft 5 Bestäm en smmetrsk matrs a tp som har ett egenärde med motsarande egenektor och ett egenärde (ps: Bestäm först en egenektor som sarar mot ) Lösnng: Egenektorer som tllhör olka egenärden ( ds som tllhör olka egenrum) är ortogonala, därmed är ortogonal mot x Beteckna Från har t x+ och x Därmed är ortogonal mot t för arje t

6 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 6 V äljer en ektor för t ex och bldar matrsen P Då är P Slutlgen har A PDP 3 3/ / 3 / 3/ 3/ / Sar: A / 3/ Uppgft 6 Kan man bestämma en smmetrsk matrs a tp 3 3 som har egenärden 3 och,3, (ds en dubbel rot ) med motsarande egenrum 3, EE (3) ssssssss, (dddddddddddd rrrrrr), EE () ssssssss(, ) Sar: Ja Först: Matrsen A, a tp 3 3, har tre lnjärt oberoende ( kontrollera själ) egenärden och därmed är matrsen dagonalserbar Egenektorer som tllhör olka egenärden ( ds som tllhör olka egenrum) är ortogonala: För från EE (3) och, 3 från EE () gäller och 3 3 å basektorer, 3 ( som nte är ortogonala men tllhör samma egenrum) från underrummet EE () ssssssss(, ) kan ortogonalsera och äen ortonormera ( Gram_Schmdt) På detta sätt får en bas med tre ON egenektorer som betder att matrsen A, a tp 3 3, är ortogonal dagonalserbar och därmed smmetrsk Uppgft 7 Kan man bestämma en smmetrsk matrs a tp 3 3 som har egenärden 3 och,3, (ds en dubbel rot )

7 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 7 med motsarande egenrum 3, EE (3) ssssssss, (dddddddddddd rrrrrr), EE () ssssssss(, ) Sar: Nej Egenektorer för en smmetrsk matrs som tllhör olka egenärden ( ds som tllhör olka egenrum) måste ara ortogonala men årt fall från egenrummet EE (3) och 3 från egenrummet EE () är INE ortogonala Uppgft 8 Bestäm en smmetrsk 3 3-matrs A med följande tå egenskaper: Matrsen har ett egenärde 3 med den algebraska multplcteten Motsarande egenektorer "lgger " planet ( ds är parallella med planet) x 3 Matrsen har ett egenärde med den algebraska multplcteten Lösnng: å egenektorer från egenrummet EE 3 som sarar mot 3 bestämmer genom att älja tå lnjärt oberoende ektorer som lgger planet x 3 Punkten O(,,) lgger planet Om t ex äljer, får x och punkten M(,,) Om t ex äljer, får x3 och punkten N(3,,) som lgger planet Därmed har tå lnjärt oberoende ( kolla själ) ektorer 3 OOOO och OONN som lgger planet och är därmed egenektorer för matrsen A För att få en smmetrsk matrs måste älja den tredje egenektor ortogonal mot de första tå (Egenektorer för en smmetrsk matrs från olka egenrum måste ara ortogonala (Sats)) V kan tll exempel älja en ektor som är parallell med 3 3 Låt P ara matrsen ars kollon är,, 3 3 PP 3 6 V beräknar PP och A PDP

8 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 8 Anmärknng: V skulle få samma sar om först bestämde en ON bas a egenektorer Denna metod skulle kräa lte mer beräknng Sar: AA Uppgft 9 Bestäm en smmetrsk 3 3-matrs A med följande tå egenskaper: Matrsen har ett egenärde med den algebraska multplcteten Motsarande egenektorer "lgger på " lnjen ( ds är parallella med lnjen) xx t Matrsen har ett egenärde 5 med den algebraska multplcteten Lösnng: V ska bestämma tre lnjärt oberoende egenektorer men de som lgger olka egenrum måste ara ortogonala En egenektor som tllhör EE () är ( ljens rktnngsektor) V äljer tå lnjärt oberoende egenektorer, 3 som tllhör EE (5) De tå måste ara nkelrätta mot ( I en smmetrsk matrs är egenektorer från olka egenrum ortogonala ) V kan älja t ex och 3 De är lnjärt oberoende och dessutom nkelräta mot, 3 Anmärknng: Vektorerna och 3 behöer nte ara ortogonala snsemellan eftersom de tllhör samma egenrum, men själklart, om ll, kan ortonormera de Detta är onödgt den här uppgften) Låt P ara matrsen ars kollon är,, 3 PP 4 4 V beräknar PP och 4 A PDP Sar: AA 4 3 4

9 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR 9 Låt A ara en smmetrsk matrs med gna egenärden k, Om, motsarande egenrum E, E är gna ( alla förutom E k ) då kan bestämma E k k genom att utnttja följande fakta : en smmetrsk matrs är dagonalserbar, därmed dm( E ) den algebraska multplcteten för ( för en smmetrsk matrs) egenektorer för en smmetrsk matrs som hör tll olka egenärden är ortogonala k Uppgft Låt A ara en smmetrsk matrs a tp 3 3 som har en enkel rot med motsarande egenrummet E span och en dubbelrot a) Bestäm E b) Bestäm A om och Lösnng: V anänder fakta att en smmetrsk matrs är dagonalserbar (därmed har år matrs 3 lnjärt oberoende egenektorer) och att egenektorer som hör tll olka egenärden är ortogonala Därför har E dmenson och ektorer som lgger E är ortogonala mot x Låt ara en godtcklg ektor E Då gäller x ds x + + Ekatonen x + + har tå fra arabler s och t Hära x s t och därför x s t + s s t t Därmed är E span, b) V har tre lnjärt oberoende egenektorer och kan blda P

10 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR Först beräknar 5 6 P (kontrollera själ) och slutlgen PDP A Uppgft ( Jämför upp 9 ten 5 maj 4) Låt A ara en smmetrsk matrs a tp 4 4 som har en enkel rot med motsarande egenrummet span E, en enkel rot med motsarande egenrummet span E och en dubbelrot 3 Bestäm 3 E Lösnng: V anänder fakta att en smmetrsk matrs är dagonalserbar (därmed har år matrs 4 lnjärt oberoende egenektorer) och att egenektorer som hör tll olka egenärden är ortogonala Därför har 3 E dmenson och ektorer som lgger 3 E är ortogonala mot och mot Alltså, för en godtcklgt ektor x 3 E har ek : x och ek : x som ger sstemet + + x å fra arabler s och t Lösnngen s x, s, t, t kan skra på formen + t s t t s s x Alltså är, 3 span E

11 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR Några teoretska uppgfter I nedanstående uppgfter anänder att skalärprodukten u ( u ) kan skras som matrsprodukten u ( u ) Låt A ara en smmetrsk matrs a tp n n Låt u och ara tå n-dmensonella kolonnektorer Då är Au och A också kolonnektorer Vsa att Au u A för alla u och R n Bes: Au ( matrsprodukt) ( Au) u A (A smmetrsk ) u A u A VSB I följande uppgfter anänder komplexa tal Här är kort sammanfattnng om grundläggande räknelagar Om a + b och a, b R då gäller: a kallas realdelen a och betecknas Re( ) b kallas magnärdelen a och betecknas Im( ) a b kallas konjugatet tll och betecknas a + b kallas absolutbeloppet a och betecknas Följande relatoner anänds d olka beräknngar: ( a + b)( a b) a b a + b Med andra ord: om och endast om är ett reellt tal Räknelagar för komplexkonjugerng ( + ) +, ( ), Exempel Låt 5 3 Bestäm Re( ), Im( ),, och Lösnng: Re( ) 5, Im( ) 3, 5+ 3, ( 5) + ( 3) 34, ( 5 3)( 5+ 3) Exempel Låt 3 och + Beräkna a) + b) och c) Lösnng: a) + ( 3) + ( + ) 3 b) ( 3)( + ) c)

12 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR Konjugatet tll en radektor (,, n ) är (,, n ) På samma sätt defneras konjugatet tll en kolonnektor och konjugatet tll en matrs Om A [ a j ] är en n m då är A [ a j ] ( + ) (3 4) ( ) (3 + 4) Exempels, om A då är A Det är enkelt att sa att för konjugerng a en matrsprodukt gäller AB AB Låt A ara en reell kadratsk matrs a tp n n som har ett komplext egenärde med tllhörande egenektor Vsa att är också ett egenärde med tllhörande egenektor Bes V konjugerar båda sdor A och får A A (eftersom A är en reell matrs) A VSB Nu kan besa följande ktga sats 3 Låt A ara en reell smmetrsk matrs a tp n n Vsa att alla matrsens egenärden är reella tal Bes Låt ara ett egenärde med tllhörande egenektor Alltså A Enlgt gäller också A V ska sa att som betder att är ett reellt tal V beräknar ( ) ( ) ( A) A ( A är smmetrsk) A Alltså har sat att ( ) (*) Notera att är ett reellt tal (förklara arför) Vektorn är en egenektor och därmed skld från Därmed är > V delar (*) med > och får Med andra ord är ett reellt tal, VSB Här besar spektralsatsen för x matrser 4 Låt A ara en reell smetrsk x matrs Besa att A är ortogonalt dagonalserbar ds det fnns en ortogonal matrs P och en dagonalmatrs D sådana att P AP D ( eller A PDP ) Bes Den karakterstska ekatonen det(a I) har tå reella (enlgt 3) lösnngar och (det kan hända att ) Låt ara en enhetsegenektor och en enhetsektor R som är ortogonal mot Då har P [, ] ortonormerade kolonner och är därmed en ortogonalmatrs, (ds P P I ) För matrsen P AP har P AP A[, ] (blokmatrsmultplkaton)

13 3 Armn Halloc: EXRA ÖVNINGAR A A A A A A ], [ ) eftersom ( A A A A A ) och eftersom ( A A ( eftersom, som, ) ( A A A ) A Alltså har sat att det fnns en ortogonal matrs ], [ P och en dagonalmatrs A D sådana att D AP P VSB Anmärknng Med hjälp a matematsk ndukton sar att spektralsatsen gäller för reella smetrska matrser a tp n n

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1 Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1

Läs mer

Inversa matriser och determinanter.

Inversa matriser och determinanter. rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR a TILLÄMPNINGR V DETERMINNTER Tllämpnngar a determnanter Inersa matrser och determnanter. En adrats matrs är nerterbar om och endast om det Eftersom matrsen är nerterbar om och

Läs mer

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform) Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL a + b, där a, b R (rektangulär form r(cosθ + snθ (polär form θ re (potensform Om a + b och a, b R då gäller: a kallas realdelen av och betecknas Re( b kallas magnärdelen

Läs mer

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx). TENTAMEN 9 jan 01, HF1006 och HF1008 Moment: TEN1 (Lnjär algebra), hp, skrftlg tentamen Kurser: Analys och lnjär algebra, HF1008, Lnjär algebra och analys HF1006 Klasser: TIELA1, TIMEL1, TIDAA1 Td: 115-1715,

Läs mer

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

DIAGONALISERING AV EN MATRIS DIAGONALISERING AV EN MATRIS Definition ( Diagonaliserbar matris ) Låt A vara en kvadratisk matris dvs en matris av typ n n. Matrisen A är diagonaliserbar om det finns en inverterbar matris P och en diagonalmatris

Läs mer

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan ORTOGONALA VEKTORER OCH ORTONORMERADE (ORTONORMALA) BASER I R n INLEDNING ( repetition om R n ) Låt RR nn vara mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs RR nn {(aa, aa,, aa

Läs mer

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel. rmin Haliloic: EXTR ÖVNINGR a 9 aser och koordinater i D-rummet SER CH KRDINTER Vektorer i ett plan Vektorer i rummet SER CH KRDINTER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betraktar ektorer som ligger

Läs mer

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR GRAM-SCHMIDTS METOD Med hjälp av kan vi omvandla n st linjäroberoende vektorer vv vv nn i ett vektorrum till n st ortonormerade vektorer ff ff nn som spänner upp samma rum

Läs mer

A = x

A = x Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar på linjära avbildningar och egenvärden och ehenvektorer inför lappskrivning nummer 5 på kursen linjär algebra SF604, ht 07.. (a) A(2,, 0) A(2(,

Läs mer

Norm och QR-faktorisering

Norm och QR-faktorisering Norm och QR-faktorisering Skalärprodukten på C n (R n ) hänger ihop med några viktiga klasser av matriser. För en komplex matris A betecknar vi med A H det Hermitiska konjugatet till A, dvs A H = A T.

Läs mer

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp 6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6 Skalärprodukt Norm/längd Normerad vektor/enhetsvektor Avståndet mellan två vektorer Ortogonala vektorer Ortogonala komplementet

Läs mer

Linjär algebra kurs TNA002

Linjär algebra kurs TNA002 Linjär algebra kurs TNA002 Lektionsanteckningar klass ED1 I detta dokument finns ett utdrag av de tavelanteckningar som uppkommit under lektionstid under kursen TNA002. Alltså kan detta dokument långt

Läs mer

Rotation Rotation 187

Rotation Rotation 187 6. Rotation 87 6.. Rotation Vi har tidigare i Exempel 6.5 isat hur man roterar rummets ektorer kring en axel parallell med en a basektorerna. Nu är i redo att besara frågan om hur man rider kring en godtycklig

Läs mer

Avsnitt 6, Egenvärden och egenvektorer. Redan första produktelementet avslöjar att matrisen inte är en ortogonal matris. En matris 1 0.

Avsnitt 6, Egenvärden och egenvektorer. Redan första produktelementet avslöjar att matrisen inte är en ortogonal matris. En matris 1 0. Avsnitt Egenvärden och egenvektorer W Vilka av följande matriser är ortogonala? b d En matris A a a a n a a a n a a a n a m a m a mn är en ortogonal matris om dess kolumner bildar en ON-bas för rummet

Läs mer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 08.00-1.00. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Bonuspoäng

Läs mer

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65 Analys o Lektion 7 p1/65 Har redan (i matlab bla) stött på tal-listor eller vektorer av typen etc Vad kan sådana tänkas representera/modellera? Hur kan man räkna med sådana? Skall närmast fokusera på ordnade

Läs mer

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen Ax + Bxy + Cy + Dx + Fy + G 0 (ekv) där minst en av A,B, eller C är skild från 0 En andragradskurva är mängden av alla punkter vilkas koordinater satisfierar en

Läs mer

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN 9 SPEKTRALSATSEN 9. Spektralsatsen 9.. Spektralsatsen Symmetriska avbildningar är en viktig klass av linjära avbildningar. Vi kommer nedan att formulera ett antal viktiga resultat för dessa avbildningar

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Skalärprodukt Innehåll Skalärprodukt - Inledning

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 16 Institutionen för matematik KTH 5 december 2017 Modul 6 Veckans arbete 1. Idag: Ortonormalt, kap 7.1-7.2 a. Ortogonala och ortonormala baser b. Gram-Schmidts metod c. Ortogonala matriser

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter

Läs mer

Sammanfattning, Dag 1

Sammanfattning, Dag 1 Sammanfattnng, Dag 1 V började med en sammanfattnng om vad v redan hade lärt oss från Matematk I Sedan fortsatte v (nästan punkt för punkt) resonera vad v skulle kunna göra mer och vsade vart v kunde komma

Läs mer

För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma014a 2015 02 26. ATM-Matematik Mikael Forsberg 0734-41 23 31

För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma014a 2015 02 26. ATM-Matematik Mikael Forsberg 0734-41 23 31 ATM-Matematik Mikael Forsberg 074-4 För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma04a 0 0 Skrivtid: 09:00-4:00. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje

Läs mer

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former: KVADRAISKA FORMER Definition. ( av en vadratis form) En vadratis form är ett uttryc av typ nn nn aa iiii xx ii xx jj ii= jj= Några exempel på vadratisa former: QQ = 4xx + 5xx xx + 8xx xx 3 + 9xx + xx xx

Läs mer

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p) SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag fredag, 21 oktober 216 1 Låt A = [ ] 4 2 7 8 3 1 (a) Bestäm alla lösningar till det homogena systemet Ax = [ ] T (3 p) (b) Bestäm alla lösningar

Läs mer

6.2 Transitionselement

6.2 Transitionselement -- FEM för Ingenjörstllämpnngar, SE5 rshen@kth.se 6. Transtonselement Den här tpen av element används för förbnda ett lnjärt och ett kvadratskt element. Gvet: Sökt: Bestäm formfunktonen för nod. Vsa att

Läs mer

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 010 kl 14.00-19.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Betygsgränser:

Läs mer

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002. Inför tentamen i Linjär algebra TNA002. 1. Linjära ekvationssytem (a) Omskrivningen av ekvationssystem på matrisform samt utföra radoperationer. (b) De 3 typer av lösningar som dyker upp vid lösning av

Läs mer

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM RTNRMERADE BASER I PLAN (D) CH RUMMET (D) RTNRMERAT KRDINAT SYSTEM Vi säger att en bas i rummet e x e e z följande villkor är uppfllda: ( e x e i plan) är en ortonormerad bas om basvektorerna är parvis

Läs mer

Blixtkurs i komplex integration

Blixtkurs i komplex integration Blxtkurs komplex ntegraton Sven Spanne 7 oktober 998 Komplex ntegraton Vad är en komplex kurvntegral? Antag att f z är en komplex funkton och att är en kurva det komplexa talplanet. Man kan då beräkna

Läs mer

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 017-05-09 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade. 1. Bestäm

Läs mer

Linjär algebra på några minuter

Linjär algebra på några minuter Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen

Läs mer

Geometriska vektorer

Geometriska vektorer Föreläsning 1, Linjär algebra IT VT2008 1 Geometriska vektorer De begrepp som linjär algebra kretsar kring är vektorer och matriser Dessa svarar mot datorernas fält (`arra') av dimension ett respektive

Läs mer

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005 VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA70) Måndagen den 13 juni 005 Uppgift 1. Lös ekvationssystemet AX

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 9

Linjär Algebra, Föreläsning 9 Linjär Algebra, Föreläsning 9 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Euklidiska rum Vi ska nu införa en extra struktur på vektorrum, en så kallad skalärprodukt, vilken vi kan använda för att definiera längd

Läs mer

Förklaring:

Förklaring: rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016 SF624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 26 Skrivtid: 8: 3: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Tilman Bauer Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. Del A på

Läs mer

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 Uppgift. Bestäm samtliga vektorer

Läs mer

Stelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi

Stelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi Föreläsnng 4/10 Stelkroppsdynamk tre dmensoner Ulf Torkelsson 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och knetsk energ Låt oss beräkna tröghetsmomentet för en goycklg axel som går genom en fx punkt O en

Läs mer

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs Sida av 7 ALLMÄNNA VEKTORRUM VEKTORRUM Definition Mängden V sägs vara ett reellt vektorrum om det finns i) en additionsoperation som till varje uu VV och vv VV ordnar uu vv VV ii) en operation kallad multiplikation

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 22--6 DEL A Planet H ges av ekvationen x + 2y + z =, och planet W ges på parameterform som 2t 4s, t + 2s där s och t är reella parametrar (a) Bestäm

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Diagonalisering av linjära avbildningar III

Läs mer

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer. Arm Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Bomska ekvatoer EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A Ekvatoer som ehåller både ett obekat komplext tal och dess kojugat B Bomska ekvatoer. A Ekvatoer som ehåller både och För att lösa

Läs mer

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009 DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009 DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009 DEL A 1 a Bestäm de komplexa koefficienterna a, b och c så att polynomet Pz z 3 + az 2 + bz + c har nollställena

Läs mer

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt VEKTORPRODUKT OCH TILLÄMPNINGAR Kompln etorer. Defnton: V säger tt... n är ompln etorer om etorern lgger ett pln när de stts från smm pnt. Med ndr ord ompln etorer

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A (1) (a) Bestäm de övriga rötterna till ekvationen z 3 11z 2 + 43z 65 = 0 när det är känt att en av rötterna

Läs mer

1 x 1 x 2 1 x x 2 x 2 2 x 3 2 A = 1 x 3 x 2 3 x x 4 x 2 4 x 3 4

1 x 1 x 2 1 x x 2 x 2 2 x 3 2 A = 1 x 3 x 2 3 x x 4 x 2 4 x 3 4 KARLSTADS UNIVERSITET Avdelningen för matematik Tentamen i Linjär Algebra, 7,5p för MAGA4 Mån -6-7, 8.5-3.5 på Kau Ansvarig lärare: Ilie Barza, tel.54-7 5 95 Hjälpmedel: Skrivdon. Maximalt antal poäng:

Läs mer

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z Tentamen TMV40 Linjär algebra Z 307 kl. 08.30 2.30 Examinator: Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt: Dawan Mustafa, 0703 088 304 Hjälpmedel: Inga, ej heller räknedosa För godkänt

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 04-05-0 DEL A. Planet P innehåller punkterna (,, 0), (0, 3, ) och (,, ). (a) Bestäm en ekvation, på formen ax + by + cz + d = 0, för planet P. (

Läs mer

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j. 34 3 SKALÄPRODUKT 3. Skaläprodukt Definition 3.. Skalärprodukten mellan två vektorer u och v definieras där θ är vinkeln mellan u och v. u v = u v cos θ, Anmärkning 3.. Andra beteckningar för skalärprodukt

Läs mer

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Volodymyr Mazorchuk Ryszard Rubinsztein Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA 007 08 16 Skrivtid:

Läs mer

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM 94 8 EUKLIDISKA RUM 8. Euklidiska rum Definition 8.. En skalärprodukt på vektorrummet V är en funktion som till varje par av element u och v i V ordnar ett reellt tal u v eller u v med följande egenskaper:.

Läs mer

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan Fö 9: November 7, 5 Determinanter och ekvationssystem Betrakta ett linjärt ekvssystem A X = B, där A är en kvadratisk n n)-matris och X, B n )-matriser. Låt C = [A B] utökad matris ). Gausselimination

Läs mer

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002. LINKÖPINGS UNIVERSITET ITN, Campus Norrköping Univ lekt George Baravdish Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002. Läsråd: Detta är ett stöd för dig som vill repetera inför en omtentamen. 1. Börja

Läs mer

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och Fö : September 3, 205 Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har i en riktning, och ii en nollskild längd betecknad P Q. Man använder riktade sträckor

Läs mer

4.2. Vektorprodukt i koordinater

4.2. Vektorprodukt i koordinater 4 Vektorprodukt i koordinater 5 4 Vektorprodukt i koordinater Nästa sats visar hur vi kan räkna med vektorprodukt i en ON-bas Satsen följer av Definition 4 samt räknelagrna i Sats 44 Sats 45 Låt e = {e,

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar I Innehåll En liten tillbakablick:

Läs mer

a VEKTORRUMMET R, - dimesioella etorer.. STANDARDBASEN i R. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER LINJÄRT BEROENDE OCH OBEROENDE VEKTORER LINJÄRT HÖLJE (LINJÄRT SPAN) -----------------------------------------------------------------

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l. SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 5.6. DEL A. Betrakta följande punkter i rummet: A = (,, ), B = (,, ) och C = (,, ). (a) Ange en parametrisk ekvation för linjen l som går genom B

Läs mer

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition Vektorer En ektor anger en riktning i rmmet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brkar ritas som pilar, Vektoraddition Smman a tå ektorer och får i på följande is: lacera i pnkten och placera

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Räta linjens och planets ekvationer II Innehåll

Läs mer

TENTAMEN Datum: 11 feb 08

TENTAMEN Datum: 11 feb 08 TENTAMEN Datum: feb 8 Kurs: MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK (TEN: Dfferentalekvatoner, komplea tal och Taylors formel ) Kurskod 6H, 6H, 6L Skrvtd: :5-7:5 Hjälpmedel: Bfogat formelblad och mnräknare av vlken

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 0-0-0 DEL A De tre totalmatriserna 0 3 3 4 0 3 0 0 0 0, 0 3 0 4 4 0 3 0 3 0 0 0 0 och 0 3 0 4 0 3 3 0 0 0 0 0 svarar mot linjära ekvationssystem

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i mekanik TFYA16 TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen

Läs mer

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I Lösningar till MVE Linjär algebra för I 7-8-9 (a Vektorer är ortogonala precis när deras skalärprodukt är Vi har u v 8 5h + h h 5h + 6 (h (h När h och när h (b Låt B beteckna basen {v, v } Om vi sätter

Läs mer

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer. Ortogonalitet Man kan tala om vinkel mellan vektorer.. Skalär produkt Vi definierar längden (eller normen) av en vektor som ett reellt tal 0 (Se boken avsnitt.). Vi definierar skalär produkt (Inner product),

Läs mer

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t) Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 2, 6hp Fredagen den 16 maj 2014 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Låt l vara linjen genom punkten (5, 4, 4) som är vinkelrät mot planet 2x+2y +3z

Läs mer

Kontsys F7 Skalärprodukt och normer

Kontsys F7 Skalärprodukt och normer Repetition Skalärprodukt Norm Kontsys F7 Skalärprodukt och normer Pelle 11 februari 2019 Linjära rum Repetition Skalärprodukt Norm Linjära rum Linjärt underrum Ett linjärt rum över R är en mängd H där

Läs mer

LINJÄRA AVBILDNINGAR

LINJÄRA AVBILDNINGAR LINJÄRA AVBILDNINGAR Xantcha november 05 Linjära avbildningar Definition Definition En avbildning T : R Ñ R (eller R Ñ R ) är linjär om T pau ` bvq at puq ` bt pvq för alla vektorer u, v P R (eller u,

Läs mer

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Variabelbyte i linjära system di erentialekvationer. Målet med det kapitlet i kursen är att lösa linjära system di erentialekvationer på

Läs mer

DN1230 Tillämpad linjär algebra Tentamen Onsdagen den 29 maj 2013

DN1230 Tillämpad linjär algebra Tentamen Onsdagen den 29 maj 2013 TILLÄMPAD LINJÄR ALGEBRA, DN123 1 DN123 Tillämpad linjär algebra Tentamen Onsdagen den 29 maj 213 Skrivtid: 8-13 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Anna-Karin Tornberg Betygsgränser: Betyg A B C D E

Läs mer

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) TENTAMEN 7-Okt-4, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjär algebra, 4 hp, skriftlig tentamen Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF6 Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plats: Campus

Läs mer

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT2008 1 Skalärprodukt Denition 1 Låt u oh v vara två vektorer oh låt α vara minsta vinkeln mellan dem Då denierar vi skalärprodukten u v genom u v = u v os α Exempel 1

Läs mer

3. Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x + y = 1 x + 2y = 3 x + 3y = 4 x + 4y = 6

3. Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x + y = 1 x + 2y = 3 x + 3y = 4 x + 4y = 6 TM-Matematik Sören Hector :: 7-46686 Mikael Forsberg :: 734-433 kurser:: Linjär Algebra ma4a Matematik för ingenjörer ma3a 5 4 Skrivtid: 9:-4:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004 UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 24 Skrivtid: Fem timmar. Tillåtna hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna skall vara

Läs mer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF604, den 5 mars 202 kl 08.00-3.00. Examinator: Olof Heden. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen.

Läs mer

A = v 2 B = = (λ 1) 2 16 = λ 2 2λ 15 = (λ 5)(λ+3). E 5 = Span C =

A = v 2 B = = (λ 1) 2 16 = λ 2 2λ 15 = (λ 5)(λ+3). E 5 = Span C = KTH Matematik Lösningar till Kapitel 7 A a Karakteristiska polynomet av detλi A det A λ λ λ b Egenvdena av A nollställen till karakteristiska polynomet alltså har A egenvdet λ c Motsvarande egenrum E lösningsrummet

Läs mer

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN 48 5 LINJER OCH PLAN 5. Lijer och pla 5.. Lijer Eempel 5.. Låt L ara e lije i rummet. Atag att P är e pukt på L och att L är parallell med e ektor, lijes riktigsektor. Då gäller att e pukt P ligger på

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016 SF4 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 7 mars Skrivtid: 8:-: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Tilman Bauer Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. Del A på tentamen

Läs mer

(1, 3, 2, 5), (0, 2, 0, 8), (2, 0, 1, 0) och (2, 2, 1, 8)

(1, 3, 2, 5), (0, 2, 0, 8), (2, 0, 1, 0) och (2, 2, 1, 8) 1 Matematiska Institutionen KTH Tentamen på kursen SF1604 (och B1109, för D1, Mars 9, 008, kl: 9:00-14:00 Inga hjälpmedel ät tillåtna 1 poäng totalt eller mer ger minst omdömet Fx 1 poäng totalt eller

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 14129 DEL A 1 (a) Bestäm linjen genom punkterna A = (,, 1) och B = (2, 4, 1) (1 p) (b) Med hjälp av projektion kan man bestämma det kortaste avståndet

Läs mer

Linjär algebra och geometri I

Linjär algebra och geometri I UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Jörgen Östensson Vårterminen 2010 Kurslitteratur Linjär algebra och geometri I för X, geo, frist, lärare H. Anton, C. Rorres, Elementary Linear Algebra (Application

Läs mer

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning? Repetition, Matematik 2, linjär algebra 10 Lös ekvationssystemet 5 x + 2 y + 2 z = 7 a x y + 3 z = 8 3 x y 3 z = 2 b 11 Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet 2 x + 3 y z = 3 x 2

Läs mer

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Övningshäfte 2: Komplexa tal LMA100 VT007 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet

Läs mer

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1 Arm Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL x + y, där x, y R (rektagulär form r(cosθ + sθ (polär form r (cos θ + s θ De Movres formel y O x + x y re θ (potesform eller expoetell form θ e cosθ + sθ Eulers

Läs mer

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic Tentamen i Linjär algebra, HF94 eempel Datum: Skrivtid: 4 timmar Eaminator: Armin Halilovic För godkänt betg krävs av ma 4 poäng. Betgsgränser: För betg A, B, C, D, E krävs, 9, 6, respektive poäng. Komplettering:

Läs mer

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA 2017-10-2 1 Om vi skriver ekvationssystemet på matrisform AX = Y, så vet vi att systemet har en entydig lösning X = A 1 Y då det A 0 Om det A

Läs mer

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S MATEMATIK Hjälpmedel: inga Chalmers tekniska högskola Datum: 69 kl 4-8 Tentamen Telefonvakt: Linnea Hietala 55 MVE48 Linjär algebra S Tentan rättas och bedöms anonymt Skriv tentamenskoden tydligt på placeringlista

Läs mer

Linjer och plan (lösningar)

Linjer och plan (lösningar) Linjer och plan (lösningar) 0. Enligt mittpunktsformeln (med O i just origo) OM = ³ OA + OB a) b) ((, 0, ) + (,, )) = (0,, ) µ +, +, z + z 0. Enligt tngdpunktsformeln (med O i just origo) ³ OA + OB + OC

Läs mer

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar. LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING Uppgft: Materel: Att undersöka ljusets reflekton plana speglar och rytnng glaskroppar. Rätlock av glas Halvcylndrsk skva av glas Plan spegel Korkplatta Knappnålar. -papper

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Linjär Algebra, Föreläsning 2 Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Riktade sträckor och Geometriska vektorer En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.

Läs mer

Isometrier och ortogonala matriser

Isometrier och ortogonala matriser Isometrier och ortogonala matriser (Delvis resultat som kunde kommit tidigare i kursen) För att slippa parenteser, betecknas linära avbildningar med A och bilden av x under en lin avbildn med Ax i stället

Läs mer

3x + y z = 0 4x + y 2z = 0 2x + y = Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x = 1 x + y = 1 x + 2y = 2

3x + y z = 0 4x + y 2z = 0 2x + y = Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x = 1 x + y = 1 x + 2y = 2 TM-Matematik Sören Hector :: 7-46686 Mikael Forsberg :: 734-433 kurser:: Linjär Algebra ma4a Matematik för ingenjörer ma3a 3 7 Skrivtid: 9:-4:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och

Läs mer

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad: MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Linjär algebra 2 Senast korrigerad: 2006-02-10 Övningar Linjära rum 1. Låt v 1,..., v m vara vektorer i R n. Ge bevis eller motexempel till

Läs mer

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska

Läs mer

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0.

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0. TM-Matematik Mikael Forsberg, 734-4 3 3 Rolf Källström, 7-6 93 9 För Campus och Distans Linjär algebra mag4 och ma4a 6 5 Skrivtid: 9:-4:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta

Läs mer

12. SINGULÄRA VÄRDEN. (u Av) u v

12. SINGULÄRA VÄRDEN. (u Av) u v . SINGULÄRA VÄRDEN Vårt huvudresultat sen tidigare är Sats.. Varje n n matris A kan jordaniseras, dvs det finns en inverterbar matris S sån att S AS J där J är en jordanmatris. Om u och v är två kolonnvektorer

Läs mer

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET INLEDNING Ett polyom ( i variabel λ ) av grad är ett uttryc på forme P( λ) a λ + aλ + aλ + a, där a Polyomets ollställe är lösigar ( rötter) till evatioe

Läs mer

Stabilitetsberäkning av höga byggnader enligt andra ordningens teori

Stabilitetsberäkning av höga byggnader enligt andra ordningens teori tabltetsberäknng a höga bggnader enlgt andra ordnngens teor Jan tenmark -- En balkelare enlgt fgr analseras. n n Fgr. alkelare med frhetsgrader Elementsthetsmatrs för ett element Φ Φ Z (4 µ ) EI ( µ )

Läs mer