1. Folkhögskola Antal svarande 25 Antal ej svar 0 Öppna svar (25 st)

Transkript

1 Resultatrapport IT-Folkhögskola Rapporten skapad 6/4/ :25:44 AM Formulär IT Folkhögskola Period 4/28/2003-6/9/2003 Aktivitetstyp Anonym standard Status Pågående Mottagargrupp(er) Antal mottagare Antal svarande Svarsfrekvens IT-fhsk % 1. Folkhögskola Antal svarande 25 Antal ej svar 0 Öppna svar (25 st) 2. Enkätbesvarare Antal svarande 25 Antal ej svar 0 Öppna svar (25 st) 3. Epost till svarande Öppna svar (24 st) 4. Telefon till svarande Öppna svar (24 st) Del A IT som redskap för information och kommunikation i skolans I) inre arbete, II) utåtriktad information och marknadsföring, III) studieverksamhet Vad gör ni, hur mycket och varför använder ni IT som redskap i det interna arbetet, i den utåtriktade verksamheten och för pedagogiska ändamål? I) Hur använder ni IT i skolans interna arbete? 5. Vilka av följande punkter finns med i skolans planering för år 2003? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! inköp av nya datorer [1] 87,5% 21 inköp av utrustning för [2] multimedia mm 58,3% 14 marknadsföring/rekrytering av [3] elever med hjälp av IT 91,7% 22 lärarfortbildning för [4] 62,5% 15 pedagogisk användning av IT utveckling av distanskurser [5] 45,8% 11 utveckling av kurser med ITstöd i närundervisning [6] 50% 12 utveckling av nätbaserat [7] 29,2% 7 studiematerial annat: [8] 4,2% 1 1

2 Öppna svar (4 st) "Vi har haft distanskurser via First class i ett antal år" "Utvecklingen går fort inom ITområdet vilket mycket väl kan innebära att vi också kommer att köpa utrustning i9nom multimedia och göra kurser med IT-stöd eller annat..." "Nya utbildningar startar i den närmaste framtiden och det kräver satsningar." "Vi heltidsanställer en datatekniker 07-01, förr halvtid" 6. På vilket sätt har ni valt att tillgodose behovet av information / kommunikation internt inom skolan med hjälp av IT? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! har inget internt nätverk [1] 4,2% 1 (intranät) Folkbildningsnätet [2] 79,2% 19 huvudmannens eller rörelsens [3] 20,8% 5 nät (fhsk) medlemsorganisationer (stfb) [4] 4,2% 1 eget nät inom skolan (eller tillsammans med samverkande [5] 58,3% 14 skolor) annat nät: [6] 0% 0 nytt intranät planeras: [7] 0% 0 Öppna svar (1 st) "Infoprmation sprids genom att den läggs i delade filer på det egna nätet. För konferenser används Folkbildningsnätet. Dessutom används hemsidan för att skapa allmän information." 7. Till vad använder ni Folkbildningsnätet eller annat intranät i skolans interna arbete? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! har inget intranät [1] 4,2% 1 används nästan inte alls [2] 4,2% 1 information från / till Folkbildningsrådet [3] 83,3% 20 information från / till den egna styrelsen [4] 29,2% 7 utbyte av information med huvudman / eller [5] 37,5% 9 centralorganisation intern information till skolans personal och [6] 83,3% 20 elever elektroniska konferenser för olika [7] 75% 18 grupperingar på skolan forum för samverkan med andra skolor [8] 50% 12 forum för samverkan med annan: [9] 29,2% 7 2

3 utbyte av information med andra [10] 50% 12 folkbildningsaktörer aktiva samtal om folkbildningens [11] 29,2% 7 idéburna frågor annat: [12] 0% 0 Öppna svar (2 st) "Vi håller på att bli bättre på att använda nätet men fortfarande använder vi parallellt också andra informationsvägar." "Mest använs IT för att informera elever/personal om olika saker. Även annat förekommer, men i mycket mindre utsträckning." 8. Vilka har tillträde till skolans intranät? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! styrelsen [1] 21,7% 5 viss personal på skolan [2] 21,7% 5 all personal på skolan [3] 87% 20 elever på vissa utbildningar [4] 26,1% 6 alla skolans elever [5] 60,9% 14 Öppna svar (3 st) "Alla långkurselever och distanskursdeltagare samt vissa andra kortkursdeltagare" "När det gäller studerande så avses hewltidsstuderande på långa kurser" "Utbildningsnätet - alla skolans elever och personal Adm nätet - viss personal" Antal svarande 23 Antal ej svar 2 II) Hur använder ni skolans eventuella hemsida i det utåtriktade informationsoch marknadsföringsarbetet? 9. Om ni har egen hemsida, hur ofta uppdateras den? ungefär en gång per år [1] 8,3% 2 minst en gång per termin [2] 16,7% 4 minst en gång per månad [3] 41,7% 10 minst en gång per vecka [4] 29,2% 7 annat [5] 4,2% 1 Öppna svar (5 st) "Just nu del i annans hemsida, egen hemsida inom 1 månad." "Vid behov och periodvis varje dag" "Ofta, allt efter behov." "Vi är enligt uppgift den skola i landet som skaffat hemsida sist av alla och vi ligger med den under 3

4 hembygdens/områdets sida. Den hjar varit i brukl sedan mars och har sedan dess uppdaterats i princip varje vecka, men det kan beror på nyhetens behag." "Vid behov, då något nytt händer eller uppgifter förändras" 10. Om hemsida finns, är det då möjligt att göra kursanmälan elektroniskt? ja, det är möjligt att göra [1] kursanmälan via hemsidan 8,7% 2 nej, det är inte möjligt att göra [2] kursanmälan på webben 56,5% 13 nej, inte än men planer finns att [3] göra det möjligt 34,8% 8 Öppna svar (3 st) "Vi vill att ansökan kompletteras med arbetsprover och kopior på betyg mm och det gör att vi f.n. inte bedönmer att det är rimligt att söka via nätet." "Inför nästa års ansökningstillfälle. Ansökningsblankett ligger på hemsidan." "Man kan fn bara ladda ner anslkningsblanketter som sedan skickas med post eller fax." Antal svarande 23 Antal ej svar Om möjligheten finns, hur stor del av kursansökningarna kommer in via nätet? mindre än 10% [1] 50% 3 mer än 10% men mindre än [2] 50% 3 50% mer än hälften [3] 0% 0 Antal svarande Vad är ert syfte med att ha egen hemsida? Öppna svar (21 st) Antal svarande 21 Antal ej svar 4 "Information om skolans utbildningar. Visa vad som sker på skolan. Ge möjlighet för studerande och lärare att skapa lännkar. Länkmöjligheter till andra hemsidor. Information om Tidaholm och närområdet. Möjlighet att fråga skolan via gästboken." "Att synas!" "Information,marknadsföring,rekrytering" "Att göra reklam för vår skola. Man ska kunna läsa om allt vi tillhandahåller. Hemsidan underlättar rekryteringen av elever." "Informera om verksamheten " "Extern information och marknadsföring" "Marknadsföring Informationsspridning 4

5 Hjälpmedel inim egen undervisning" "Extern information." "Kommunicera med omvärlden, snabb uppdatering, stabil drift" "Få ut information om verksamheten" "att vara en ansikte ut till alla de som har behov att komma i kontakt med skolan, att visa vad skolan kan erbjuda i form av kurser mm." "Aktuell information om verksamheten för personal, studerande och allmänhet. En för hela skolan gemensam startsida med möjlighet till aktuell information och relevanta länkar. Marknadsföring." "Extern och intern information" "Rekrytera elever, informera om skolan" "Informera om olika saker Underlätta att ta kontakt med skolan Locka nya elever, kunder, gäster Väcka intresse för skolan Göra skolan mer känd " "att synas," "Göra reklam för skolan i syfte att nå nya studerande" "Vi vill finnas med på Internet. Det ska vara enkelt att se vilket utbud vi har. Vi vill att våra blivande elever ska hämta ansökningshandlingar på nätet, via Acrobat Reader och skicka till oss. De flesta skickar in arbetsprover, så vi har ännu inte gjort det möjligt att skicka in ansökningarna via nätet. Att ha en egen hemsida är en viktig del i vårt marknadsföringsarbete, både för kursdeltagare och för andra gäster som kan vilja besöka Biskops-Arnö." "Marknadsföring och rekrytering. Kursdeltagarna på t ex Foto/Videokursen ska kunna presentera bilder. Textilutställningen. Bilder från sommarkurser mm." "Information rekrytering av studerande pr viss försäljning spridning av studieresultat m.m. länkar" "Information, service till sökande (kan ladda ner ansökningar)" III) Hur använder ni IT i studieverksamheten? 13. Har ni valt att nyttja IT i skolans studieverksamhet och i så fall till vad? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! nej, används nästan inte alls [1] 0% 0 ja, men endast i datakurser [2] 20,8% 5 ja, som inslag i [3] närundervisningen 87,5% 21 ja, som stöd för vissa grupper [4] av studerande 83,3% 20 ja, i distanskurser med fysiska [5] träffar 50% 12 ja, i distanskurser utan fysiska [6] 20,8% 5 träffar annat: [7] 0% 0 Öppna svar (5 st) "ITiS och ett CFL-projket har gjort att det finns många idéer om hur IT kan utvecklas i våra kurser och ge nya kurser." "Viktigt stöd i kurser för funktionshindrade Multimediateknik i meddiakurser" "Mycket av undervisningen av för vissa studerande me läs och skrivsvårigheter sker med hjälp av särskilda program." 5

6 "Distanskurser i nordisk historia och i friskvård och psykologi Alla kurser på skolan har en liten kurs i källkritik och internetsök" "Allmänna kurserna får uppgifter och redovisar via nätet." 14. På vilka sätt använder lärarna Internet, Folkbildningsnätet (och ev annat gemensamt 'intranät') i studieverksamheten? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! informationssökning på Internet [1] 95,8% 23 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser [2] 83,3% 20 ( undervisning helt eller delvis på distans via Folkbildningsnätet [3] 45,8% 11 eller via annan teknisk plattform skapar egna konferenser för möten och grupparbeten i [4] 62,5% 15 distanskurser som plattform för tankar, diskussioner eller grupparbete [5] 75% 18 även i närstudier annat: [6] 0% 0 Öppna svar (1 st) "De pedagogiska resurserna används NÄSTAN inte alls, några lärare använder de lite." 15. Hur används IT för att ge eleverna stöd i studierna, oavsett det gäller distans- eller närutbildning? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! IT används mycket sällan av [1] 0% 0 eleverna datorn som ordbehandlare [2] 91,7% 22 komplement till andra läromedel både i distans- [3] 83,3% 20 och närundervisning informationssökning på [4] 100% 24 Internet informationssökning via Folkbildningsnätets [5] 50% 12 pedagogiska resurser grupparbete, diskussionsforum på nätet, [6] 45,8% 11 t ex Folkbildningsnätet datorteknik i kombination med annan teknik för t ex [7] 75% 18 bild, ljud, musik datortekniken i kombination [8] 20,8% 5 med annat: annat: [9] 0% 0 6

7 Hur mycket används IT i det interna arbetet, det utåtriktade informationsarbetet och studieverksamheten? 16. Gör en ungefärlig uppskattning av hur ofta olika grupper använder skolans eget intranät / Folkbildningsnätet / Internet oavsett användningsområde: aldrig/nästan aldrig (= några ggr/år) sällan/ibland (= några ggr/månad) ofta (= 1-2 ggr/vecka) dagligen aldrig/nästan aldrig sällan/ibland ofta dagligen Svarande Ej svar Styrelse [1] 68,2% 18,2% 9,1% 4,5% 22 3 Ledning [2] 0% 0% 16,7% 83,3% 24 1 Lärare [3] 0% 4,2% 29,2% 66,7% 24 1 Övrig personal [4] 8,3% 25% 29,2% 37,5% 24 1 Elever [5] 8,3% 12,5% 25% 54,2% 24 1 Öppna svar (4 st) "I gruppen övrigpersonal varierar användandet av nätet från aldrig till dagligen." "Mycket varierande inom grupperna lärare och övrig personal" "En del av lärarna och övrig personal använder näten dagligen, medan andra mycket mer sällan." "Styrelsen =landstingsstyrelsen och jag har ingen aning om hur de använder IT, men förmodligen dagligen." Vilka för- och nackdelar ser ni med att använda IT som redskap i skolans studieverksamhet? 17. I vilken grad instämmer ni i följande påståenden om vilka vinster det finns med att använda IT som redskap i skolans undervisning? instämmer helt instämmer till stor del instämmer delvis instämmer inte alls Svarande Ej svar att använda IT ökar möjligheterna att utgå från den enskildes behov av flexibilitet IT-stöd gör det lättare att anpassa kursinnehållet till de enskilda elevernas kunskapsbehov nätet är ett kompletterande pedagogiskt mötesrum för samtal och debatt [1] 75% 8,3% 16,7% 0% 24 1 [2] 37,5% 41,7% 20,8% 0% 24 1 [3] 45,8% 41,7% 8,3% 4,2%

8 det 'virtuella rummet' är ett medel för demokratisk fostran där alla som har något att säga får komma till tals flexibel uppläggning av studierna med hjälp av IT gör att skolan har lättare att nå fler/andra målgrupper [4] 16,7% 33,3% 37,5% 12,5% 24 1 [5] 25% 37,5% 25% 12,5% 24 1 Öppna svar (3 st) "Snabbhet att hämta information. Möjligheterna är lika oberoende av var skolan ligger." "Tanken är att de virtuella rummen ska vara ett medel för demokratisk fostran så att alla ska komma till tal, men alla kan inte tillgodogöra sig möjligheten ännu. Fritt och flexibelt i tid och rum." "Varje elev blir kommunicerad/uppmärksammad. För flera mycket mer än de skulle ha blivit i en traditionell undervisningssituation." 18. Vilka är de viktigaste vinsterna ni ser med att använda IT som redskap i skolans undervisning? Öppna svar (23 st) Antal svarande 23 Antal ej svar 2 "Med IT har vi fått ytterligare ett pedagogiskt redskap som rätt använt verkligen kan tillföra undervisningen nya och bättre möjligheter att nå alla elever på deras individuella nivå." "Möjligheten att finna olika former av underlag till undervisningen, att enkelt sprida information till alla och att det är öppet när som helst på dygnet." "Rationell informationshantering IT tillför kvaliter i undervisningen ex. när studerande lämnar in arbeten via nätet, kan andra studerande läsa och kommentera arbetena direkt." "Flexibilitet, förstärker andra resurser, kompenserar handikapp" "Man kan snabbt få fram aktuell information. De flesta ungdomar är intresserade av IT och är därför lätta att aktivera. Tillgängligheten ökar med hjälp av IT." "ta hänsyn till de enskilda elevernas kunskapsbehov" "Underlättar DELAR I INFORMATIONSSÖKNINGSPROCESSEN" "Individualisering - man kan arbeta när man vill" "Ökad individualisering, ökad motivation, internet är ett utmärkt kompletterande medium, intresset och kvaliten ökar när det gäller att skriva redovisningar och rapporter, kunskapsmakten demokratiseras, dialogen i studiegruppen blir bättre när fler har egna kunskaper," "Enkelt att uppdatera elektroniska material. Når andra grupper. Kan ersätta tryckta material" "Surfande på jakt efter information i olika ämnen." "Snabbheten, aktualiteten, möjligheten till individanpassning, ökade möjligheter för elever med särskilda behov" "Mer aktuella läromedel. Mer flexibel kommunikation. Mer varierat och flexibelt lärande." "Färsk kunskap kan inhämtas. Inköp av läromedel i vissa ämnen kan minimeras." "Lättare att nå eleverna utanför klassrummet och undervisningen blir därmed mer flexibel." "Som ett ständigt aktuellt media för informations- och kunskapssökning, som kompletterar detraditionella metoderna." "Att man har möjlighet att utgå från den enskildes behov av flexibilitet och kunskap är nog det viktigaste. 8

9 Även flexibel uppläggning i form av distanskurser är viktig; antalet fysiska elever minskar men antalet distanskurser och -elever ökar. Mängder av info finns till allas förfogande (berikar innehållet i kurserna och gör det mer intressant)." "Omöjligt att genomföra uppdraget i denna tid utan IT" "Omvärlden kan komma närmare, vad andra tidningar skriver på stuerandes hemspråk kan bli en del av lärandet här och nu. Ordbehandlingsdelen gör att det blir lättare att arbeta med ett processinriktat skrivande." "Nya målgrupper har möjlighet att studera på Biskops-Arnö Researcharbete inför studieresor och större ämnesblock underlättas Färre läroböcker köps in Engagemanget ökar hos våra deltagare - de höjer sin ansvarsnivå Individualisering underlättas" "Möjligheterna till individualisering. Ett komplement till andra sätt att inhämta och till viss del bearbeta information. Ökad kreativitet genom t ex digital bildbehandling. Power point demonstrationer." "Framförallt gynnas skrivsvaga studerande, de får lättare att producera text. Snabb informationsöversikt i projektarbeten Distanskurser i smala ämnen som annars skulle få för få deltagare" "INformation och gemensamma diskussionämnen når alla. Digitalt arkiv med viktiga dokument. Kan gynna kreativitet. Gynnar studerande som behöver lite längre tid att formulera sig, som inte är så talföra. Aktuell information. För övrigt tycker jag att frågan är något mossig, tänk er frågan, vilka är de viktigaste vinsterna att använda en bok, eller penna och papper i studierna." 19. Vilka är de största riskerna ni ser med att använda IT som redskap i skolans undervisning? Öppna svar (22 st) Antal svarande 22 Antal ej svar 3 "Att elever slentrianmässigt sitter framför datorn. Att elever inte kritiskt granskar... Att elever hänger upp hela sin studiesituation på datorn..." "Att tro att allt som finns att hämta på nätet är sant, att blanda ihop kunskap med information. Dessutom att det kan få vissa människoratt vara utanför den gemensamma lärprocessen p.g.a. att de inte tycker sig hänga med i det tekniska." "Ibland blir det för lätt för vissa studerande att fly iväg ut på nätet och fast i annat." "Sårbarhet vad gäller energitillgång, osäkerhhet om teknisk tillförlitlighet" "Att undervisningen blir för opersonlig. Viktigt att bibehålla den mänskliga kontakten." "Värdet av den mänskliga kontakten får inte glömmas bort" "Kan förhindra att bibringa en grundläggande förtrogenhet med hela kedjani informationssökningsprocessen STÄLLA RÄTT FRÅGOR - SÖKA - INHÄMTA - BEARBETA - ANALYS AV INFORMATION-KRITIK AV INFO-KÄLLKRITIK - VÄRDERA INFORMATION- SYNTES AV INFO - SAMMANSTÄLLNING AVINFO - PRESENTATION AV INFO. Kan ge felaktig bild av nödvändig arbetsinsats. Här finns mycket att säga.!!" "De som inte är duktiga i språket kommer inte in i konferenser mm" "Det är lätt att källkritiken glöms när material hämtas från okända källor, arbetet vid datorerna kan stjäla mycken tid, en del fastnar i datorn, beroendet av datorn blir allt större, datorn är en gökunge i skolan som tar mycket pengar," "Minskar grupparbeten/diskussioner" "Ser inga större risker. Möjligen är det oerhörda utbudet i sig en begränsning. Jag upplever inte källkritiska frågor som något större problem. Kanske får man se upp så inte tekninken skymmer innehållet." "Etiska och källkritiska frågor. Hur ska kontroversiell information hanteras?" "Vi ser inga stora risker. Alla elever skriver på ett kontrakt om vad som är tillåtet och vad som är otillåtet." "Att det avsätts mycket tid för annat som finns på nätet." "Risk för alltför okritiskt användande av tekniken, teknikens begränsningar kan också bli pedagogikens begränsningar" "Att man använder IT för att lärarna ska ha tid för annat; användning av IT utan något pedagogiskt syfte. Eleverna använder tiden som borde jobba med någon uppgift till att spela och mejla till kompisar, tar inte sitt eget ansvar." "Att överbetona användandet. Gäller att kombinera de olika redskapen" "Några elever verkar fastna i ett internetsökande. Fokus blir inte på det stora linjerna utan på små detaljer." "För mycket stillasittande, dagar som kvällar Man blir slukad av cyberspace Deltagarna läser för lite faktaböcker" "För stor fokusering på egna lärandet. det sociala sammanhanget får inte förloras (om än i virtuell miljö). Teknikfixering IT blir mål snarare än medel. 9

10 Ställer stora krav på kritisk granskning och värdering av information." "Lättheten att ladda ner och skriva ut information; medlet blir målet; ibland gynnas inte egen kreativitet eftersom det är lättare att överta något som andra redan fixat till; det ostrukturerade surfandet tar för stor del av studietiden" "Oj, ännu en mossig fråga. Det får väl bli elallergi, höga kostnader eller liknande." Del B Om förutsättningarna att använda IT-stöd i verksamheten på skolan tillgång till datateknik, tillgänglig kompetens och andra faktorer Tekniska förutsättningar för IT-användning 20. Hur är skolan uppkopplad till Internet? skolan är inte ansluten till [1] 0% 0 Internet via modem på telenätet [2] 0% 0 genom ADSL [3] 29,2% 7 genom bredband [4] 62,5% 15 annat: [5] 8,3% 2 Öppna svar (2 st) "Via kommunens nät" "Flera olika lösningar" 21. Finns möjligheter till fast uppkoppling på nätet om skolan så vill? nej, endast modemuppkoppling [1] 4,8% 1 är möjlig på orten ja, genom ADSL [2] 42,9% 9 ja, genom bredband [3] 61,9% 13 annat: [4] 4,8% 1 Öppna svar (6 st) "Som ovan" "Vi har fast uppkoppling" "se fråga 20" "Möjlighet till fast uppkoppling via bredband finns, men har ej ännu bedömts som nödvändigt. Det är också en kostnadsfråga." "Se ovan." "Bredband är enl uppgift på väg inom ett ½-år" Antal svarande 21 Antal ej svar 4 10

11 22. I vilken utsträckning har lärare tillgång till arbetsdator? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! alla lärare har tillgång till egen [1] datorarbetsplats på skolan 30,4% 7 alla lärare har tillgång till delad [2] dator på skolan 69,6% 16 alla distansundervisande lärare har tillgång till egen [3] 8,7% 2 datorarbetsplats Öppna svar (8 st) "Flertalet lärare har även via ITIS tillgång till dator även i hemmet" "De flesta lärare har egen bärbar dator men i några fall har man fasta datorer som är placerade så att de kan användas gemensamt. Vi har 20 lärare på hel- eller deltid och 20 lärardatorer i nätet. Dessutom finns det andra datorer som inte är nätasnluta och elevresp. personaldatorer i nätet som lärare kan utnyttja." "2 lärare per dator samt 10 lärare som har ITIS-datorer" "1-2 lärare/dator" "ca 4 lärare/dator." "På skolan finns två lärararbetsrum med tre datorer. 7 lärare på de tre arbetsrumsdatorerna. Men alla lärare har tillgång till var sin dator om de nyttjar dem som finns i lärosalarna." "De flesta har dator, speciellt efter ITiS-satsningen, där 10 lärare deltog. Det är tre-fyra stycken som inte har egen och som delar." "Alla lärare har tillgång till dator, dock vissa av dem väljer att ha datorn hemma. För dessa finns ett antal centralt placerade datorer i arbetsrummen. 2-3 delar då på en dator, men som sagt om alla tar med sig sin bärbara dator så har alla tillgång till egen dator också." Antal svarande 23 Antal ej svar I vilken utsträckning har eleverna tillgång till dator? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! alla elever har tillgång till dator [1] i undervisningen 95,8% 23 vissa utbildningar har tillgång [2] till egna datorarbetsplatser 33,3% 8 alla distanselever kan hyra [3] (eller låna) dator 0% 0 distanseleverna har tillgång till dator på hemortens lärcenter [4] 8,3% 2 eller bibliotek alla elever har möjlighet att använda dator dygnet runt i [5] 41,7% 10 skolans lokaler begränsade möjligheter finns att använda dator i skolans [6] 33,3% 8 lokaler utanför undervisningstid 11

12 Öppna svar (7 st) "Alla elever har inte egen dator. Ca 30 datorer för 130 elever." "Elever i skolans internat har anslutning till skolans nät och internet från sina elevrum. Detta kräver dock att eleven har egen dator. Skolan är låst mellan " "ca 6 elever/dator. Allmän linje - basprofil har egen tillgång." "3 elever/dator, om de ska använda dem samtidigt. Alla utbildningar/ämnen har tillgång till datorer." "ca 8 elever/dator" "Skolan har ca 25 datorer för de knappt 100 studerande på huvudskolan." "Bildjournalistutbildningen har 18 datorer (36 elever) Övriga kurser har specialdatorer utifrån behov - filmkklippning, bildspelsarbete mm görs i datorer idag -det finns två-tre sådana datorer till varje kurs. (12-15 elever i varje kurs) Skolan har utöver det två datasalar med 6 resp. 8 datorer som alltid är tillgängliga" 24. Hur bedömer ni skolans IT-kapacitet (tillgång och standard) i relation till den IT-baserade verksamhet ni önskar bedriva? vår IT-kapacitet är mer än [1] 0% 0 tillräcklig vår IT-kapacitet är tillräcklig [2] 66,7% 16 vår IT-kapacitet är mindre god [3] 29,2% 7 vår IT-kapacitet räcker inte till [4] 4,2% 1 Öppna svar (7 st) "På gränsen mellan tillräcklig och mindre god. Eleverna blir väl aldrig 100% nöjda och det behövs investeringar varje år för att hålla god standard." "Just nu men utvecklingen går fort och datorerna måste därför hela tiden bytas ut eller uppdateras. Anslutningen till nätet (bredbandet) kommer sannolikt också att behöva snabbas upp." "En mycket knapp budget gör det mycket svårt att hänga med i utvecklingen. Gamla uttjänade datorer används så långt det är möjligt tills de helt enkelt går sönder. Svårt att göra stora uppdateringar och nysatsningar." "Efter många års utbyggnad tycker vi att det är tillräckligt men vi har ambitionen att gå lite längre." "IT-kapacitetenpå Svefi kan inte bli mer än tillräcklig eftersom behovet styr: allt (både utrustning och 12

13 kompetens tas i bruk direkt)." "hyfsad, men kan förbättras" "Vi skulle vilja ha fler datorer i varje klassrum och vi behöver någre fler datorer som med kraft kan medverka i film och bildspelsarbete." Kompetens som förutsättning för att använda IT i studieverksamheten (IT både som redskap eller 'läromedel' för kunskapssökande och 'hjälpmedel' för flexibelt lärande och distansstudier) 25. Finns datorsupport till stöd för IT- och datoranvändningen inom skolans väggar? nej, tillgång till datorsupport är [1] överlag problematiskt 4,2% 1 nej, datorsupport (hårdvara/mjukvara) köpes [2] 12,5% 3 utifrån vid behov ja, skolan har egna anställda med datorkompetens i hårdvara/programvara (tex [3] datatekniker, egen 83,3% 20 administratör för Folkbildningsnätet ) Öppna svar (7 st) "Men för lite. Det behövs ibland mer support snabbare men det är en kostnads- och personfråga som vi inte kan lösa f.n." "Vi behöver anställa mer supportpersonal" "Delvis, dock behövs mer." "Det finns datorkompetens även inom skolans väggar." "Ibland anlitas utomstående experter." "Support också från landstingets ITenhet. Begränsat konsultstöd är också upphandlat fram till " "Den IT-verksamhet som bedrivs inom landstingets nät (skolledning, administration) har fungerande support via helpdesk. Det interna elev- och läararnätet har begränsad support från dataläraren och vid särskilt kniviga fall köps supporten externt, och det kan ibland bli problematiskt, med långa väntetider etc." 13

14 26. Hur stor andel av skolans lärare har kompetens att använda IT i undervisningen? Öppna svar (5 st) nästan ingen [1] 0% 0 några få [2] 8,3% 2 hälften [3] 20,8% 5 alla/nästan alla [4] 70,8% 17 "ITiS har varit mycket betydelsefullt för att öka datoranvändning och därmed också IT-utnyttjandet." "Mer eller mindre" "De som inte har är de som absolut inte vill. Det är 2 av 25." "Alla lärare har kompetens att handleda elverna när det gäller ordbehandling och att söka fakta på internet." "Kompetensen varierar mycket." 27. Har skolan deltagit i särskilda IT-projekt i så fall vilket/vilka projekt och finansierade av vem? Öppna svar (23 st) "ITIS, KKstiftelsen" "ITiS i två grupper och ett CFLprojekt i flexibelt lärande i samverkan med skolans huvudman (Volontärutbildning)" "ITiS" "För handikappade, Allmänna arvsfonden Distanskurser, av folkbildningsrådet" "ITiS" "ITiS" "ITiS" "Vi har deltagit i ITiS" "Många! Bla flera internationella som finansierats av EU-kommisionen. Nationella projekt, tex DLK som finansierats av KK-stiftelsen." "ITiS" "Projekt IT i folkbildningen finansierat av KK-Stiftelsen ITiS-projekt" "ITiS" "ITiS Delegationen för IT i skolan" "Itis och flexibelt lärande (projekt)" "ITIS, finansierat genom FBR" "ITIS" "Potatisplantan (byaprojekt) ( ), KK-Stiftelsen Folkbildningsnätverk på distans ( ), Folkbildningsrådet Regionala resurspersoner för IT-stött lärande ( ), Folkbildningsrådet Nätverk för samverkan ( ), Distum IKT och språklig kommunikation ( ), Distum Hypermedia ( ), EU nej [1] 8,3% 2 ja [2] 91,7% 22 14

15 Interreg IIa, Länsstyrelsen i Norrbottens län PUTT10 ( ), Haparanda stad PUK2000 ( ), Interreg IIIa Kolarctic, Lapplands förbund " ">ITIS, flera Distumprojekt, Nätbildarna mm" "Om inte ITiS räknas så... (mer än hälften av lärarna jobbade med det)" "ITiS-projektet finansierat av Skolverket" "ITiS" "DUKOM: uppbyggnad av gemensamt lärcenter med kommunala vuxenutbildningen ITiS. lärarfortbildning Infrastrukturpengar: gemensamt med kommunen, bl.a. inköp av videokonferensanläggning" "ITiS, fortbildningsinsatser för fhsklärare, Distum, stödperson, FBR" 28. Bedömer ni att skolans tidigare IT-projekt har fått betydelse för dagens verksamhet? har inte deltagit [1] 4,3% 1 ja, begränsad betydelse [2] 39,1% 9 ja, stor betydelse på vissa [3] 56,5% 13 områden Öppna svar (5 st) "Användandet av Folkbildningsnätet har ökat tack vara projektet. Större förståelse för hur man kan intregera IT med vanlig undervisning." "ITiS gav användningen av datorn en puff framåt." "KK-projektet var startskottet för den användningen vi har av IT idag." "Distansutbildningen har påbörjats och utveclats med hjälp av ITprojekt och har alltså haft en mycket stor betydelse för att skapa ny verksamhet på skolan. Samtidigt har kompetensen inom området höjts." "Det har medfört att alla kurser idag har en grundkurs i internetsök och källkritik Det har blivit mera samarbete mellan kurserna" Antal svarande 23 Antal ej svar 2 15

16 29. Har lärarna fått fortbildning i hur IT kan användas i studieverksamheten? nej, ingen fortbildning [1] 0% 0 ja, en mindre del av lärarna har deltagit i fortbildning för [2] pedagogiskt arbete med ITstöd 8,3% 2 ja, cirka hälften av lärarna har [3] deltagit i fortbildning 37,5% 9 ja, majoriteten av lärarna har [4] deltagit i fortbildning 54,2% 13 Öppna svar (1 st) "Kontinuerlig forbildning inom IT är ett måste." 30. Hur har lärarfortbildningen arrangerats? Kryssa alla alternativ! ingen fortbildning [1] 0% 0 inom ITiS (IT i Skolan) [2] 100% 24 som kurser anordnade av CFL (Nationellt centrum för flexibelt [3] 20,8% 5 lärande) i samarbete med andra [4] 12,5% 3 folkhögskolor eller annan internt på skolan [5] 91,7% 22 på annat sätt: [6] 29,2% 7 Öppna svar (5 st) "Via konsult" "Riktad fortbildning inom ramen för DLK-projektet genomfördes i samarbete med LIU/VUXEN" "Köpta kurser" "Köpt kurs av lokal utbildningsanordnare" "Vi har satsat på mycket personlig support." 31. Samarbetar ni med något lärcentrum / studiecenter eller bibliotek när det gäller egna distanskurser (utöver eventuellt engagemang i Nätbildarna)? nej, har inga distanskurser [1] 45,8% 11 nej, har distanskurser men [2] 37,5% 9 inget samarbete ja, samarbete finns [3] 16,7% 4 Öppna svar (5 st) "Vi för diskussioner med Tidaholms kiunskapscenter men har inget samarbete igång." "Komvux" "Med Karlstads Universitet." "Med kommunens lärcentra." "Planer på att börja samarbeta 16

17 finns." 32. Har skolan själv, eller i samverkan med andra, deltagit i att bygga upp någon fysisk stödmiljö för distansstudier (utöver eventuellt engagemang i Nätbildarna)? Öppna svar (1 st) "se ovan fråga 27" nej [1] 83,3% 20 ja [2] 16,7% 4 17

18 Faktorer som påverkar ert val att integrera IT eller ej i verksamheten Av vilken anledning integrerar ni IT i skolans verksamhet? 33. Vilket av följande fyra påståenden om skolans IT-användning anser ni stämmer bäst för just er studieverksamhet? vår IT-användning är nästan [1] obefintlig 0% 0 vi integrerar IT i begränsad [2] omfattning i våra kurser 25% 6 vi integrerar IT ganska mycket [3] och på olika sätt i våra kurser 58,3% 14 vi integrerar IT i stor omfattning och på många olika [4] 16,7% 4 sätt i våra kurser 34. I vilken grad instämmer ni i följande påståenden? instämmer helt instämmer till stor del instämmer delvis instämmer inte alls Svarande Ej svar eleverna efterfrågar IT som redskap i studierna eleverna efterfrågar flexibla studieformer, t ex utbildning på distans vi ser en positiv utmaning i att utveckla våra kurser och vår pedagogik med hjälp av IT det är nödvändigt för oss att följa med i teknikutvecklingen för att vi ska kunna erbjuda eleverna den utbildning de behöver [1] 50% 45,8% 4,2% 0% 24 1 [2] 8,7% 13% 52,2% 26,1% 23 2 [3] 33,3% 41,7% 20,8% 4,2% 24 1 [4] 62,5% 37,5% 0% 0%

19 35. Uppskatta vilken betydelse följande faktorer har för att skolan integrerar IT i undervisningen idag? helt avgörande stor betydelse begränsad betydelse saknar betydelse Svarande Ej svar särskilda möjligheter att få projektbidrag för kursutveckling extra resurser för inköp / förnyelse av teknisk utrustning en ambition att bibehålla eller öka vår verksamhetsnivå [1] 8,3% 54,2% 33,3% 4,2% 24 1 [2] 20,8% 58,3% 16,7% 4,2% 24 1 [3] 20,8% 66,7% 12,5% 0% 24 1 Öppna svar (2 st) "Svårförståelig fråga. Kan tolkas som om de tre faktorerna är å ena sidan orsak eller å andra sidan verkan. Valde att tolka det som verkan, dvs om faktorerna uppfylls har det den och den betydelsen." "Vad menas med detta? Otydligt formulerad. IT är viktigt för att bedriva projekt och för att hålla verksamhetsnivån hög." 36. Hur avgörande värderar ni att följande faktorer är för skolans möjligheter att använda IT framöver i studieverksamheten? helt avgörande stor betydelse begränsad betydelse saknar betydelse Svarande Ej svar tillgång till egen teknisk utrustning tillgång till internetanslutning med hög kapacitet låga kostnader för inköp av teknisk utrustning / de fasta kostnaderna låga kostnader för nätanvändningen / driftskostnaderna särskilda bidrag, t ex projektmedel för ITverksamhet lärarkompetens att använda den moderna tekniken [1] 66,7% 33,3% 0% 0% 24 1 [2] 54,2% 41,7% 4,2% 0% 24 1 [3] 20,8% 70,8% 8,3% 0% 24 1 [4] 25% 62,5% 12,5% 0% 24 1 [5] 12,5% 50% 33,3% 4,2% 24 1 [6] 45,8% 54,2% 0% 0%

20 Öppna svar (1 st) "Känns som underliga frågor. Självklart vägs IT-relaterade kostnader mot andra kostnader. SÅnt som är billigt är lättare att säga ja till än sånt som ör dyrt och på samma sätt är det ju med projektmedel som är extra medel som styr verksamheten åt visst håll." 37. Besvara dessa två frågor så kort och kärnfullt som möjligt för att sammanfatta just era förutsättningar för att använda IT i skolans arbete: Vilka faktorer är viktigast för att underlätta ert arbete att integrera IT i skolans [1] verksamhet? 100% 24 Vilka faktorer utgör de svåraste hindren för att integrera IT i skolans [2] verksamhet? 95,8% 23 Öppna svar (24 st) Vilka faktorer är viktigast för att underlätta ert arbete att integrera IT i skolans verksamhet? Vi vill det och vi gör det! Motiverade lärare som på själva vill integrera IT i lärandet. Intresserad och kunnig personal Bra utrustning, dvs god ekonomi Fungerande support Vilka faktorer utgör de svåraste hindren för att integrera IT i skolans verksamhet? Brist på pengar Se ovan Ointresserad personal Höga driftkostnader Tillgång till fungerande IT-support. Vi har Att inte alla lärare har egen arbetsplats med egen IT-tekniker som utbildar personalen i egen dator och att datormedvetenheten ännu datoranvändning. så länge är relativt låg. Lärarnas entusiasm och kunskap. Teknisk tillförlitlighet Kompetenta lärare, datorer anpassade till verksamheten Egen kompetent personal för drift Ökad datakompetens. Tidsmässiga resurser för att utveckla möjligheterna Resurser i form av pengar och kunnig personal lärarkompetens att använda den moderna tekniken Tillgänglighet, motivation och nyfikenhet. Vi har en verksamhet idag med många ITinslag, så frågan är redan besvarad. Mycket mer pengar. Välutbildad personal som ställer krav och arbetar för samma Om det brister i ovanstående Kostnadsutvecklingen Vi hyr samtliga våra lokaler och är beroende av fastighetsägaren för driften Skapa det tidsmässiga utrymmet för att utveckla IT användningen. Förhållningssätt/pedagogisk grundsyn. Resurser i form av pengar Svårt att förändra attityder. Är redan integrerat. Brist på pengar. Till viss del även gammalmodighet. 20

21 mål. bättre ekonomi tekniktillgång personalens ITattityd Kompetenta lärare som kan handleda eleverna på rätt sätt. Funderar på att stänga datasalen och flytta ut datorerna i klassrummen men det känns inte som att tiden är riktigt mogen för det än. Lärarkompentensen ska höjas ytterligare för att lusten ska finnas hos alla. Datateknikertjänsten är oerhört viktig - det måste fungera när det är undervisning Bibliotekets roll är viktig - vi försöker ha gemensamma lektioner där och om det fungerar som vi drömmer om - då har vi en bra integration på gång. fortbildning hård och mjukvaroresurer Engagerade lärare, samverkan med andra skolor och aktörer Nya datorer och fortbildning En hyfsad ekonomi så att fortbildning och investeringar i hård- och mjukvara kan ske. Pedagogers engagemang. Resurser Tillgång till tekniken IT-kompetens hos personalen Fortbildning. ekonomin tid Okunnighet hos lärare och en tröghet / ovilja att lära, tänka i nya banor. I viss mån även en kostnadsfråga. Datorer drar även med sig krav på larm m.m. Den traditionella lärarrollen - det finns mycket hinder att röja för att integration av IT ska bli helt lätt och naturlig Vi måste få till ett bättre bestånd av datorer och förbättra servern - det är alldeles för mycket krångel för att det ska kännas bra de anställdas tid vissa anställdas inställning Oengagerade lärare, brist på övriga resurser Se ovan Det kan ta lite tid att motivera enstaka enskilda lärare att ta till sig möjligheterna. Bristande resurser. Deltagarnas behov av klassisk bildning i informationssökningsprocessen innan IT blandas in. Lärarnas kompetens varierar mycket. Personalens kompetens varierar mycket. Utrustningen är dyr och måste uppdateras och servas kontinuerligt (kostar också mycket). Brist på pengar Att utvecklingen går för snabbt fram och att vi Att ha utbildad personal som vill använda därmed får problem att fortbilda personal och IT. ha råd med nyinvesteringar i teknik. Att kostnader för utrustning och teknik inte Det finns alltid från de studerande att vi ska ha blir för höga. den senaste tekniken för att de ska vara motiverade att använda IT. 38. Har folkhögskolan någon uttalad målsättning, eller IT-policy, för den framtida användningen av IT (formulerad i en IT-plan eller annat dokument)? ja [1] 29,2% 7 nej [2] 41,7% 10 nej, men vår IT-policy håller på [3] 29,2% 7 att arbetas fram Öppna svar (4 st) "03/04" "2004" "2004" "Gäller för hela tre folkhögskolor.it samordnare finns ckså." 21

22 39. Ange hur angeläget det är för er skola att utveckla verksamhet där IT används i undervisningen? helt avgörande [1] 4,2% 1 stor betydelse [2] 79,2% 19 begränsad betydelse [3] 16,7% 4 saknar betydelse [4] 0% 0 Del C bakgrundsfrågor om folkhögskolan Med frågorna i denna avslutande del är avsikten att belysa några specifika förutsättningar i relation till hur ni använder IT. 40. Prioriterar er skola särskilda målgrupper i studieverksamheten som helhet? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! nej, endast skolformens allmänna målgrupper [1] 45,8% 11 lågutbildade [2] 66,7% 16 kvinnor [3] 29,2% 7 invandrare [4] 50% 12 ungdomar under 18 år [5] 4,2% 1 ungdomar 18 år-25 år [6] 12,5% 3 skiftarbetare [7] 0% 0 äldre [8] 16,7% 4 medlemmar i huvudmannens [9] 29,2% 7 organisationer personer med funktionshinder eller [10] 41,7% 10 handikapp Öppna svar (1 st) "Vi ser det som en merit att deltagarna har livserfarenhet." 22

23 41. Prioriterar er skola särskilda målgrupper i distansstudieverksamheten? Sätt kryss för alla aktuella alternativ! nej, endast skolformens allmänna målgrupper [1] 41,2% 7 lågutbildade [2] 35,3% 6 kvinnor [3] 11,8% 2 invandrare [4] 11,8% 2 ungdomar under 18 år [5] 0% 0 ungdomar 18 år-25 år [6] 5,9% 1 skiftarbetare [7] 0% 0 äldre [8] 5,9% 1 medlemmar i huvudmannens [9] 23,5% 4 organisationer personer med funktionshinder eller [10] 17,6% 3 handikapp Öppna svar (4 st) "Den kurs som vi just nu genomför sker i nära samverkan med vår huvudman. men vi tar också emot andra kursdeltagare också till den kursen." "Medlemmar i sociala organisationer som vi samarbetar med." "Vi försöker ha blandade grupper med tanke på ålder, kön, utbildningsbakgrund mm bla i distanskurser." "Nej eftersom vi inte ser distansutbildning som en prioriterad verksamhet för svensk folkbildning utan snartast har blivit ett sätt för skolor med vikande underlag att överleva. Detta kan utvecklas vid behov, men i grunden ligger en stark irritation över att hålla befintliga skolor bakom ryggen. Utan distandundervisning så hade vi haft möjlighet att ge möjlighet för bla muslimer att driva egna folkhögskolor." Antal svarande 17 Antal ej svar 8 23

24 42. Har folkhögskolan verksamhet på flera orter? Öppna svar (12 st) "Markaryd - Halmstad - Bjärnum" "Skövde." "Örebro, Lindesberg" "I huvudsak: Strömsholm Hallstahammar Wången" "Dala-Järna Malung" "En liten filial i Halmstad." "Åkersberga och Sthlm" "Linköping" "Hallunda, Tumba, Flemmingsberg" "Stockholm Bålsta Örsundsbor Valparaiso, Chile" "Inte regelmässigt. Kan dock förekomma vid uppdragsverksamhet." "Motala, Mjölby, Norrköping" ja [1] 50% 12 nej [2] 50% 12 24