IT-strategi för Strängnäs kommun

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas Dnr BUN/2010: /5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi för Strängnäs kommun Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. Anta den föreslagna IT-strategin Bakgrund/Sammanfattning Utbildnings- och kulturkontoret redovisade den 28 april ett första utkast till ITstrategi för Strängnäs kommuns skolor, och fick då i uppdrag att ta fram en kort version av IT-strategin som kan tjäna som grund för inriktningen av det fortsatta arbetet med att implementera IT i undervisningen. IT-strategin redovisas som Bilaga 1. Härmed redovisas en förkortad IT-strategi för Strängnäs kommuns skolor, som är baserad på styrdokument från Europarådet och Skolverket. Strategin utgår från skolans pedagogiska uppdrag, och tar fasta på att plattformsoberoende lösningar med öppna system gynnar lärandet och ger bättre förutsättningar för verksamheten att själva ta ansvar för den löpande IT-utvecklingen. Detta gäller såväl hårdvara, mjukvara som egen kompetensutveckling. Samverkan med ITenheten är väsentlig för att upprätthålla en god infrastruktur för åtkomst av viktiga pedagogiska resurser utanför skolan. Beredning I december 2006 antog Europaparlamentet och Europarådet sina rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande, en rekommendation som även Sverige har skrivit under på. En av dessa kompetenser är Digital kompetens som definieras enligt följande: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta I samarbetsnätverk via Internet

2 2/5 Den digitala kompetensen bedöms vara så viktig att den jämställs med att läsa, skriva och räkna. Skolans uppdrag är att rusta nästa generations samhällsmedborgare. Det är inte möjligt med gårdagens teknik eller gårdagens förhållningssätt till tekniken. Framtiden är redan här. Skolans lärmiljöer ska motsvara det omgivande samhället, med samma mångfald och tekniska förutsättningar. Flexibelt lärande, lärande obundet i tid och rum, kräver öppna och tillgängliga system och lösningar. Skolan ska, så långt det går, möta eleverna där dom finns, på deras villkor. Eleverna förväntar sig att skolan ska spegla deras värld och gör den inte det så förlorar den i trovärdighet. För de allra flesta studenter är IT och Internet inte ett skolämne, utan något som ingår i all undervisning. Skolan och tekniken När det gäller det pedagogiska perspektivet så är det skolans behov som måste styra annars finns risk att ett system som är tänkt att stödja verksamheten istället blir ett hinder. Det är verksamhetsnyttan som ska avgöra vilka vägval verksamheten gör och vilka verktyg man väljer att använda sig av. Införande av system för med sig kostnader för hård- och mjukvara, kostnader för konsulter och anpassningar och slutligen kostnader för användarutbildning. Genom att välja plattformsoberoende och standardiserade lösningar så kan kostnader för konsulter minimeras. Fokus kan istället läggas på utbildning av användarna och därigenom öka utbytet och verksamhetsnyttan av systemen. Teknik och samhälle utvecklas fort. Skolan behöver en IT-infrastruktur som tillåter innovativa elever och kreativitet och underlättar den pedagogisk utvecklingen, både för elever och lärare. Den ska snabbt kunna svara upp mot en föränderlig omvärld. För att nå dessa mål krävs plattformsoberoende system, öppna standarder och beslut fattade i samverkan med användarna. Synen på öppenhet vid val av system märks tydligt i de kommittédirektiv som regeringen utfärdade till E-delegationen den 26 mars I direktiven heter det bla att man ska: "sträva efter att den offentliga förvaltningens e-tjänster i så stor utsträckning som möjligt ska bygga på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar."

3 3/5 Mål för skolans utveckling av IT Genom IT-användning i pedagogiska processer skall vi utveckla nya arbetsformer, lärmiljöer och metoder Genom innovativ IT-användning skall vi arbeta med att öka lusten att lära hos lärare och elever IT-användningen i skolan skall i alla lägen ha som yttersta mål att öka måluppfyllelse och resultat inom områdena kunskap och demokrati, samt skall bidra till att förbättra lärandemiljöernas arbetsvillkor Skolan ska sträva efter plattformsoberoende system, öppna standarder och öppen källkod för att kunna uppfylla krav på tillgänglighet och informationsutbyte. Detta är också den väg som ger lägst kostnader i och med att programvaror, lagringsutrymmen och kommunikationsplattformar i allt större utsträckning är gratis. För att nå de kunskapsmål som skolan har krävs det en IT-infrastruktur som både stödjer och stimulerar verksamheten. En egen dator med fulla rättigheter och möjlighet till personlig anpassning ger bättre förutsättningar för att nå skolans kunskapsmål. En väl fungerande och tillgänglig lärplattform som skapar möjligheter att arbeta med lärande utan att vara begränsad av tid och rum likaså. Med ökad IT-användning följer också behovet av att ha en kontinuerlig kompetensutveckling inom IT-området. Vid införande av nya system ska personalen alltid ges utbildning. All erfarenhet visar att den största kostnaden vid användning av IT är bristande kompetens hos personalen. Lärare och skolledning måste skaffa sig fortlöpande IT-kompetens för att fullt ut kunna använda de pedagogiska verktyg som IKT erbjuder. Detta är inget som kan läras i en kurs en gång för alla, utan förutsätter ständig kompetensutveckling i hårdvara, mjukvara och IT-pedagogisk fortbildning. Kommunens övergripande IT-policy behöver, när den formulerats, tillåta plattforms-oberoende hårdvara och möjligheter till nerladdning av material från olika kompetenskällor inom den pedagogiska sfären med därtill hörande säkerhetskrav och brandväggar. Lärare och elever behöver ha tillgång till datorer, projektorer och ljudutrustning för att till fullo kunna utnyttja alla de uttrycksmöjligheter som finns i dagens och morgondagens IT-baserade värld. Det kan handla om filmer, animeringar, pedagogiska spel. Uttrycksformerna kan varieras långt bortom traditionella former som begränsas till text och tal. Det pedagogiska uppdraget kommer att förändras. Lärarrummet kommer att vidgas, genom att man kommer at kunna ta del av gratis pedagogiskt material från hela världen.

4 4/5 Det kompensatoriska uppdraget, där pedagogen har att se till varje individs specifika behov av hjälpmedel för att underlätta undervisningen kommer att förändras och i vissa fall underlättas i vissa fall försvåras av de nya pedagogiska modellerna. Sammanfattande barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalysen görs i detta fall utifrån två huvudperspektiv: Kunskap och demokrati Kreativitet och innovativ nyfikenhet Kunskap och demokrati En ökad användning av IT i undervisningen kommer att påverka de kunskapsmässiga och demokratiska resultaten för våra elever. I många fall har eleverna tillgång till många av de kommunikationsredskap som skolan idag saknar; datorer och mobiltelefoner t ex. Genom att införa dessa redskap i undervisningen kommer våra barn att i högre utsträckning kunna vara förberedda på morgondagens studier och arbete. Skolans uppdrag kommer i högre utsträckning att handla om att lära ut andra saker, såsom faktakontroll, källkritik, etik, datahygien, säkerhet och medmänskliga samt de demokratiska villkorens inverkan på de nya kommunikationsmönstren. Kreativitet och innovativ nyfikenhet Forskare, bland annat vid Harvard Business School, har konstaterat att kreativitet och innovativa processer startar när man får använda sig av olika uttrycksformer, när man får vistas i skiftande miljöer och när man får träffa människor med olika kunskaper. IT i skolan ger möjligheter att röra sig utanför skolans väggar. Att få möta unga människor, miljöer och kunskaper från hela världen och att få använda sig av olika former för både kunskapsinhämtning och olika uttrycksformer för att redovisa sina kunskaper. IT ger också möjlighet att bedriva studier oberoende av tid och rum det vill säga att lära sig just precis när man behöver och just precis när man vill. Rätt använd bör en ökad ITanvändning i skolan kombinerad med en god IT-pedagogik kunna frigöra mer kreativitet, innovationslust och nyfikenhet hos våra elever. Ekonomiska konsekvenser och finansiering För att uppfylla IT-strategins målsättning kommer kommunen att behöva ta en del kostnader i infrastruktur, hårdvara, mjukvara IT-kompetens och utbildning av pedagoger. Genom att tillåta plattformsoberoende lösningar och ges tillgång till Internet/webb så kommer också en hel del arbete som gjorts av andra pedagoger att kunna tillföras pedagogerna i Strängnäs kommun. Genom att använda programvaror som är gratis, eller som betalas till självkostnad, men ändå har samma funktioner som köpta programvaror, så kan

5 5/5 kostnaden reduceras. För specialprogramvaror kommer kommunen fortsättningsvis att behöva betala licenskostnaderna. En stor del av kostnaderna för en IT-satsning, från det grundläge där Strängnäs kommuns skolor just nu befinner sig, är att betrakta som investeringsmedel och bör fördelas som kostnader över 3-5 års perioder. Det gäller t ex inköp av datorer och skrivare samt övrig tillkommande AV-utrustning. Kompetensutveckling av undervisande personal har redan inletts, och kommer att fortsätta inom ramen för Skolverkets satsning PIM (Praktisk IT och Mediautbildning), där idag cirka 200 lärare/pedagoger från Strängnäs har utbildats och ständigt nya grupper inlemmas i systemet. Tiden för denna utbildning tas idag från de 104 timmar som varje lärare har i sin tjänst för kompetensutveckling. Uppföljning Ärendet följs upp vid barn- och utbildningsnämndens möte i juni 2011 Lillemor Bylund Bildningschef Tor-Erik Lillsebbas Biträdande bildningschef Sändlista