IKT-strategi

Transkript

1 IKT-strategi

2 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag.

3 IKT-strategi I arbetet mot vår vision - har eleverna förvärvat förmågan att använda relevanta IT-verktyg för fortsatt lärande och yrkesverksamhet - utvecklas elevernas lust att lära med IT som verktyg - utvecklas våra elevers digitala kompetens - minskas den digitala klyftan genom ökad tillgänglighet och bättre användning av IT-verktyg - används IT för ökad måluppfyllelse - används IT som ett verktyg för att individanpassa undervisningen - har personalen den digitala kompetens som krävs - reflekterar arbetslagen över hur IT-användning och lärande kan stärkas - verkar IT-avdelningen för att möta verksamhetens behov i förhållande till kommunen som helhet Utbildningsförvaltningen Ronneby Kommun

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Vision Fokusområden Likvärdighet Tillgänglighet Pedagogisk utveckling Kompetensutveckling Samordning och effektivisering... 9

5 1. Inledning Digitalisering och globalisering i samhället ställer krav på fördjupade kunskaper och nya kompetenser. För detta krävs digital kompetens liksom förmågorna att samverka och kommunicera samt att vara kreativ och innovativ. En medborgare bör även ha företagsanda och initiativförmåga. Inom förskola och skola behöver lärande och arbetssätt anpassas till de krav som alla våra elever möter efter avslutad utbildning idag - men också om vi blickar framåt - för de barn som ännu inte har börjat skolan. För barn och elever i behov av särskilt stöd är IT rätt använt ett kraftfullt verktyg och hjälpmedel. Skolans mål kan inte uppfyllas utan IKT. Därmed inte sagt att problemen automatiskt löser sig bara för att vi använder IKT i undervisningen. Ingen teknik utan mål ska genomsyra planering och genomförande. Då först ges möjligheter för eleverna att få uppgifter som före införandet av digitala verktyg inte var möjliga. Med IKT som stöd kan arbetssätten utvecklas i förskola och skola mot högre måluppfyllelse. Men, det kräver ett systematiskt och planerat arbete och en röd tråd genom hela vår förvaltning och kräver aktivt ledarskap på kommunal nivå, politiskt såväl som administrativt 1. För att lyckas måste arbetssätt förändras hur använder man de digitala verktygen, hur utformar man uppgifter och hur gör lärare bedömningar av elevernas arbeten och prestationer. Pedagoger kan dock inte bara fundera över hur verktygen ska användas utan måste aktivt i målen för sin undervisningsplanering också fundera kring vilket verktyg som lämpar sig bäst och vilket program/applikation/simulering som bäst banar väg för högre måluppfyllelse. Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolverket Carina Andersson IKT-pedagog Jesper Rehn IKT-pedagog 1 Unos uno slutrapport, 1

6 2. Bakgrund Under våren 2010 tog IKT-pedagog och rektorer fram IKT-strategi Då ansågs IT-utrustning och IT-kompetensutveckling vara eftersatt och undermålig. I utvärderingen av strategin, daterad , kan utifrån IT-utrustning och IT-kompetensutveckling följande sammanfattas: Årliga medel med centrala inköp har lett till att standarden på befintliga datorer är god, men en förtätning av it-teknik är nödvändig. Grundläggande kompetensutveckling har tagit mycket tid men har bidragit till en gemensam grund. Utökning av IKT-organisation har gagnat verksamheterna, men är ännu ej tillräcklig. Detta dokument IKT-strategi är en revidering av föregående strategi. Nämnas bör att mål i föregående strategi, som ej har uppnåtts eller som ska genomsyra förvaltningens verksamheter under längre tid, finns kvar även i denna strategi. Omformuleringar har i vissa fall gjorts. När denna strategi skrivs tar vi avsteg i en helt annan IT-miljö med bättre förutsättningar jämfört med föregående strategi. Därtill har även ny forskning och ny teknik tillkommit. Detta sammantaget gör att även nya mål har lagts till i IKT-strategi Enkelt beskrivet kan man säga att vi under förra strategiperioden till stor del förbättrade de tekniska förutsättningarna och att vi i denna betonar vikten av att medel måste finnas som förtätar tekniken samt skapar förutsättningar som leder till förändring av undervisning, arbetssätt, uppgifter och bedömning av elevarbeten där IKT inkluderas som ett lärande verktyg. Förtätning av digitala verktyg får inte ses som en tekniksatsning utan en satsning på en process som förändrar pedagogernas arbetssätt! I Unos uno slutrapport 2 skriver man Den viktigaste framgångsfaktorn för spridning av innovationer så de kommer alla elever i alla skolor tillgodo är god ledning på kommunnivå. Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av IT i skolan förutsätter ett antal styrande politiska beslut angående ekonomi, infrastruktur, organisationsutveckling, pedagogiskt innehåll och teknikanvändningsavtal. Det handlar om många förändringar som kräver politiskt ledarskap. Med detta som grund och utifrån pedagogers och rektorers/förskolechefers efterfrågan finns följande utvecklingsområden: fortbildning som syftar till o förändrat arbetssätt anpassat till digital teknik och dess möjligheter o bedömning av elevernas arbeten och prestationer förtätning av tekniska verktyg och tjänster trådlösa nätverk Strategin är Utbildningsförvaltningens övergripande dokument för att utveckla och säkerställa IKT i förskola och skola och berör samtliga medarbetare, barn och elever. IKT-pedagogerna har utarbetat strategin utifrån verksamheternas behov och efterfrågan. Strategin ska stödja verksamheterna med att utveckla, förbättra och förnya. I dokumentet benämns förskola och skola för verksamheter. Den enskilda förskolan eller skolan benämns enhet

7 Gällande styrdokument och aktuell forskning ligger som grund. Betoning ligger på Digital kompetens 3, 21 century Skills 4 samt Puenteduras 5 trappmodell. Digital kompetens En av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT). 21st century skills förmågan att hantera informationsöverflödet och frånvaro av ordning och struktur på nätet, att kunna dra nytta av digitala medier i sitt lärande och att kunna göra sig gällande på de nya sociala, kreativa och politiska arenorna. Puenteduras trappmodell (SAMR) Med rätta förutsättningar är det möjligt att nå upp till Puenteduras fjärde och slutliga steg i SAMR-modellen där R står för redefinition (omdefiniering). Då först skapar pedagogen uppgifter och lärprocesser på ett sätt som var omöjliga utan den nya tekniken. Detta medför och innebär att nya arbetssätt införs. 2.1 Syfte Syftet med detta dokument är att: - få en samsyn på IKT och dess möjligheter inom Utbildningsförvaltningens alla verksamheter i Ronneby kommun, där IKT bidrar till att förändra förhållningssätt, arbetssätt och undervisning - säkerställa en hög digital kompetens - ge vägledning och stöd och skapa dialog 2.2 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. I arbetet mot vår vision - har eleverna förvärvat förmågan att använda relevanta IT-verktyg för fortsatt lärande och yrkesverksamhet - utvecklas elevernas lust att lära med IT som verktyg - utvecklas våra elevers digitala kompetens - minskas den digitala klyftan genom ökad tillgänglighet och bättre användning av ITverktyg - används IT för ökad måluppfyllelse - används IT som ett verktyg för att individanpassa undervisningen - har personalen den digitala kompetens som krävs - reflekterar arbetslagen över hur IT-användning och lärande kan stärkas - verkar IT-avdelningen för att möta verksamhetens behov i förhållande till kommunen som helhet

8 3. Fokusområden IKT-strategin är uppdelad i fem fokusområden 3.1 Likvärdighet 3.2 Tillgänglighet 3.3 Pedagogisk utveckling 3.4 Kompetensutveckling 3.5 Samordning och effektivisering 4

9 3.1 Likvärdighet IKT-strategin ska garantera alla en likvärdig digital kompetens vad gäller kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och attityder. En utökad IKT-organisation, centralt och lokalt, ska ge stöd samt skapa förutsättningar för varje enhet att arbeta efter strategin mot ökad måluppfyllelse. Enhetlighet kring hård- och mjukvara ska alltid eftersträvas. Elever i behov av särskilt stöd ska garanteras alternativa verktyg i sitt skolarbete. Central nivå Utbildningsförvaltningen avsätter medel med fokus på mångfald av tekniska verktyg och tjänster, trådlösa nätverk och kompetensutveckling i syfte att utveckla arbetssätt där tekniken och dess möjligheter inkluderas. Utbildningsförvaltningen verkar för en utökad IKT-organisation för att möta verksamheternas efterfrågan och behov. Centralt med en IKT-samordnare och minst en IKT-pedagog per skolområde samt lokalt med minst en IKT-ansvarig pedagog till varje rektor och förskolechef. IKT-organisationen följer upp och reviderar IKT-strategin samt utifrån denna gör de handlingsplaner som efterfrågas. IKT-organisationen ansvarar för att sammanställa och följa upp skolornas årliga utvärdering kring IKT. IKT-organisationen samordnar inköp av hård- och mjukvara och i samarbete med IKT-ansvariga ansvarar för att program och webbtjänster är tidsenliga. Skoldatateket organiserar och lånar ut alternativa verktyg samt tillhandahåller utbildning. IKT-organisationen bevakar utvecklingen i omvärlden med fokus på nationell it-strategi för skolan. Förskolan/skolan Skolledare ansvarar för att elever och personal har förutsättningar att använda IKT som stöd i undervisning och administration Tillsammans med IKT-ansvarig pedagog bevakar att lokala resurser används effektivt. Samarbetar med IKT-organisationen och verkar för förstärkning av lokalt IKTansvarig pedagog. Reflekterar över och tillämpar IKT-strategi samt tillhörande handlingsplaner. Skolledare och IKT-ansvarig håller sig uppdaterade och följer upp arbete kopplat till strategi och tillhörande handlingsplaner. Vid enhetens ålagda utvärderingar följa upp och utvärdera hur IKT används i den pedagogiska vardagen. Använder och utvärderar hård- och mjukvara. Använder och utvärderar alternativa verktyg samt står för vissa inköp vid behov. Vid nyrekrytering av personal ska IKT som ett lärande verktyg vägas in. 5

10 3.2 Tillgänglighet För att IKT ska användas aktivt och skapa möjlighet att öppna klassrummen mot omvärlden samt ha ett utvecklingsorienterat arbetssätt krävs mångfald av teknisk utrustning med hög tillgänglighet. Den tekniska utrustningen ska vara tidsenlig och användarvänlig och utgå från verksamhetens behov. Det ska finnas en effektiv support- och servicehantering utifrån verksamheternas behov. Elever, personal och föräldrar ska ges förutsättningar för digital kommunikation samt att ta del av skolarbetet, bland annat via en digital lärplattform. Central nivå IT-avdelningen ansvarar för att skolornas nätverk, fast och trådlöst, är driftsäkert. IT-avdelningen verkar för att möta verksamhetens behov i förhållande till kommunen som helhet och tillhandahåller effektiv support- och servicehantering. Utbildningsförvaltningen avsätter medel för datorer och andra IT-verktyg. IKTorganisationen ansvarar för reinvestering av datorer. Utbildningsförvaltningen avsätter medel för reinvestering av personaldatorer. Utbildningsförvaltningen strävar efter 1:1 på grundskola och gymnasium samt förtätning på förskolan. Förskolan/skolan Följer kommunens dokument gällande IT och IT-säkerhet. Rapporterar support- och servicebehov för garanterat god IT-miljö. Formulerar behov. Reinvesteringsplan upprättas i förhållande till total budget. Rektor/förskolechef ansvarar för att upprätthålla administrationen kring dessa datorer. Pedagoger använder datorn i sitt uppdrag. Utvecklar arbetssätt, undervisning och bedömning där IKT är ett lärande verktyg. Utbildningsförvaltningen avsätter medel till trådlösa nätverk. IKT-organisationen tar i samarbete med IKTansvariga fram en lärplattform till skola/förskola. Utvecklar arbetssätt för lärplattformen. 6

11 3.3 Pedagogisk utveckling Kompetensutveckling samt förtätning och ökad användning av tekniska verktyg och tjänster förändrar förhållningssätt, arbetssätt och bedömning. IKT skapar fler sätt att lära på och möjliggör tydliga mottagare. Elevernas lust att lära ökar och fler förutsättningar ges för att nå de nationella målen. Med digital teknik som en del av vår vardag främjas demokratin och ökar möjligheter till kommunikation, skapande, lärande och kunskap. Eleverna ska på ett säkert sätt, hitta och sovra information, förvärva en reflekterande och kritisk attityd samt vara väl förtrogen med upphovsrätt när det gäller information hämtad från, och vid användning av, interaktiva medier. Digitala verktyg för skapande och berättande ska stärka elevernas kreativitet samt leda tilll medvetna konsumenter och producenter. Central nivå Utbildningsförvaltningen ger rekommendationer och fattar beslut som säkerställer uppsatta mål och möjliggör genomförandet såväl för den övergripande IKT-organisationen som för enskilda förskolor och skolor. Utbildningsförvaltningen prioriterar förutsättningar som säkerställer en utveckling av IKT som ett lärande verktyg. IKT-organisationen tar fram riktlinjer samt digital mötesplats för arbete med demokrati, informationshantering, källkritik, upphovsrätt och säker IT-användning. IKT-organisationen omvärldsbevakar, samordnar nätverksträffar, driver pedagogiska frågor, inspirerar, ger råd och stöd till skolledare och pedagoger i verksamheternas utveckling. Förskolan/skolan Verkar för uppsatta mål, utvärderar och följer upp. Utvecklar arbetssätt, undervisning och bedömning som integrerar IKT i ett pedagogiskt förändringsarbete. Arbetar aktivt och utvecklar arbetssätt som årligen följs upp. Rektor/förskolechef verkar för IKT-ansvarig som driver lokal utveckling och deltar på nätverksträffar. Skolenheter och förskoleenheter ansvarar för att skolsområdet har en väl fungerande och aktuell hemsida. Varje skola ska ha tillgång till en webbsida där elever kan publicera och där skolans profil och arbetssätt lyfts fram. 7

12 3.4 Kompetensutveckling I den digitala barn- och ungdomskulturen finns ett lärande och detta påverkar i hög grad skolan. Nya och kompletterande kompetenser behövs kontinuerligt hos alla pedagoger. Kompetensutveckling för ett lyckat införande av IKT som lärande verktyg, har fokus på förändring av undervisning, arbetssätt, uppgifter och bedömning av elevernas arbeten och prestationer. Grundläggande kompetensutveckling ska direkt kunna omsättas i den pedagogiska vardagen. Central nivå Utbildningsförvaltningen i samarbete med IKT-organisationen ansvarar för och planlägger kompetensutveckling för personal som leder till ett förändrat arbetssätt med IKT som lärande verktyg. Utbildningsförvaltningen i samarbete med IKT-organisationen ansvarar för fortsatt kompetensutveckling IKT samt att stöd för detta finns. KPC i samarbete med IKT-organisationen tillhandahåller pedagogiskt stöd samt tidsenliga digitala verktyg med fokus på musik och bild som en resurs. Skoldatateket ansvarar för kompetensutveckling av alternativa verktyg. Förskolan/skolan Verkar för och bidrar till förändrat arbetssätt med IKT som lärande verktyg Ges möjlighet att lyfta diskussion och utbyte kring IKT, lärande, kunskapssyn och bedömning. Hur används IKT? Hur utformas uppgifter? Hur ska bedömning ske? Deltar, implementerar och för kunskap vidare i sitt arbete samt ger förslag på nya utbildningsområden. Rektor/förskolechef i samarbete med pedagog beslutar vilka fördjupningsnivåer denne ska genomföra. Deltar, implementerar och för kunskap vidare i sitt arbete. Deltar, implementerar och för kunskap vidare i sitt arbete. 8

13 3.5 Samordning och effektivisering Det ska finnas enhetlighet kring kompetensutveckling samt inköp av hård- och mjukvara. IT-avdelningen ger råd och stöd i syfte att möta verksamhetens behov i förhållande till kommunen som helhet. Central nivå IKT-organisationen standardiserar och samordnar inköp av hård- och mjukvara. ITavdelningen har en rådgivande och stödjande funktion. Utbildningsförvaltningen i samarbete med IKT-organisationen ger förutsättningar för strömmande media och att tidsenlig utrustning för detta finns. Förskolan/skolan Framför önskemål, behov och förbättringsområden kring hård- och mjukvara. Använder utrustning och strömmande media och utvärderar utbudet. Personal kommunicerar, administrerar och informerar via digitala resurser så långt det är möjligt bland annat för att minska antal utskrifter. Utbildningsförvaltningen i samarbete med IKT-organisationen verkar för en intern webbaserad mötesplats i syfte att sprida delakulturen. Använder mötesplatsen och bidrar med idéer och metodtips. 9