IT strategi och IT pedagogik

Transkript

1 IT strategi och IT pedagogik Gruppens medlemmar: Mirre Söderlund Svensson, Andrè Olofsson, Christine Zolnir

2 Verksamheters pedagogiska IT tankar och IT strategier En verksamhet inom Stockholms Stad: Medioteket Medioteket i Stockholm är en enhet inom avdelningen uppdrag kring lärande och elevhälsa. I enheten finns det olika grupper och en av dessa grupper arbetar med lärande med digitala verktyg. Mediotekets uppdrag är att utbilda personal inom skola och förskola så att det kommer till nytta för eleverna. Medioteket distribuerar film, litteratur, laborationsmaterial och andra lärresurser. De erbjuder bl.a. utbildning och stöd. Kompetensutveckling via Medioteket planeras tillsammans med uppdragsgivarna. Utbildning sker i Mediotekets lokaler eller på skolorna. Medioteket är nu i projektstadiet att införa ett Robotek. Man har bildat en referensgrupp med utvalda lärare från förskola och skola för att diskutera hur Roboteket ska utformas. Det finns många saker att ta ställning till: Vad behövs? Vilken form vore bäst? Ska det ingå handledning? Tanken är att pedagoger på förskolor och skolor ska få möjlighet att pröva de digitala verktygen innan de gör egna inköp. Ett alternativ är uthyrning, ett annat är utlåning, Men då behövs finansiering från något håll, t.ex. från grundskoleavdelningen, programmeringskommissionen i Stockholm Stad, eller liknande. Inget sådant är klart men hittills tycker alla tillfrågade att ett Robotek skulle behövas. Medioteket är en pedagogisk resurs för Stockholms kommunala förskolor och skolor och riktar sig alltså inte till verksamheter som drivs enskilt. En av anledningarna till detta är att man med sina självkostnadspriser inte konkurrerar på samma villkor som de utbildningsföretag som säljer ungefär samma tjänster. Medioteket ska inte gå med vinst men bära sig, därav lägre kostnad än vinstdrivande företag. Medioteket måste rätta sig efter Stockholm stads strategier, riktlinjer, regler och styrdokument. Mediotekets verksamhet finansieras på flera olika sätt. Den är inte anslagsfinansierad som många andra enheter utan intäkts och uppdragsfinansierad. Delar av Mediotekets utbildningar mot grundskolan finansieras av att grundskoleavdelningen i förväg köpt in en viss mängd utbildningstimmar från Medioteket inom valda områden, vilka sedan fördelas som utbildningar till skolor. Dessa blir då gratis för skolorna som får dem eftersom grundskoleavdelningen redan köpt dem. Eftersom Medioteket arbetar på uppdrag så formar man innehållet utifrån det som beställs. Anser man att förskolorna och skolorna behöver något helt annat är det ändå något som måste beställas först innan innehållet kan skapas. Medioteket måste alltså presentera och sälja in idén till ett innehåll som skolan/förskolan inte vet att de behöver. En anslagsfinansierad enhet kan jobba från andra hållet eftersom finansieringen kommer innan uppdraget utförs.

3 Analys: Mediotekets verksamhet är uppdaterad och ligger steget före inom IT/IKT. De vet vad skolor och förskolor behöver utbildning i. På grund av uppdragsfinansieringen så kan de inte förbereda kurser och utbildningar, vilket kan vara frustrerande för verksamheten. Det är hela tiden Stockholms stad som godkänner och därmed ytterst styr verksamheten eftersom Medioteket ska följa deras riktlinjer Skolor och förskolor lägger ner stora pengar på olika digitala verktyg. Men något som ofta glöms bort är att det även kostar att lära sig använda utrustningen, det vill säga att utbilda pedagogerna i de olika verktygen. Detta finns sällan med i vare sig planering eller budget. Följden blir att de digitala verktygen inte används på rätt sätt eller i värsta fall inte alls. Utbildning krävs för att säkerställa att pedagogerna utför sitt jobb på ett professionellt sätt. Lärplattan ska vara ett pedagogiskt verktyg där man jobbar med lärande, inte en enhet för spel eller filmtittande. IT strategi Strängnäs kommun Strategin utgår från skolans pedagogiska uppdrag och tar fasta på att plattformsoberoende lösningar med öppna system gynnar lärandet och ger bättre förutsättningar för verksamheten att själv ta ansvar för den löpande IT utvecklingen. Detta gäller hårdvara, mjukvara och egen kompetensutveckling. Digital kompetens bedöms vara så viktigt att det jämställs med att läsa, skriva och räkna. Skolan ska i möjligaste mån möta eleverna där dom finns, på deras villkor. Eleverna förväntar sig att skolan ska spegla deras värld och gör den inte det så förlorar den i

4 trovärdighet. För de flesta elever är IT och internet inte ett separat skolämne, utan något som ingår i all undervisning. När det gäller det pedagogiska perspektivet så är det skolans behov som måste styra annars finns risk att system som ska stödja verksamheten istället blir ett hinder. Det är verksamhetsnyttan som ska avgöra vilka verktyg och system man väljer att använda sig av. Genom IT användning i pedagogiska processer ska man utveckla nya arbetsformer, lärmiljöer och metoder samt öka lusten att lära hos lärare och elever. Vid införande av nya system ska personalen alltid ges utbildning. All erfarenhet visar att den största kostnaden vid användning av IT är bristande kompetens hos personalen. Lärare och skolledning måste skaffa sig fortlöpande IT kompetens i hårdvara, mjukvara och IT pedagogik. Det pedagogiska uppdraget kommer att förändras. Man kommer att kunna ta del av pedagogiskt material från hela världen. Skolans uppdrag kommer allt mer att handla om att lära ut t.ex. faktakontroll, källkritik, etik, datahygien och säkerhet. Rätt använd bör en ökad IT användning i skolan kombinerad med god IT pedagogik kunna frigöra mer kreativitet, innovationslust och nyfikenhet hos eleverna. Kommunen kommer att få ökade kostnader för infrastruktur, hårdvara, mjukvara, IT kompetens och utbildning av pedagoger. Genom att använda programvaror som är gratis, eller som betalas till självkostnad, men ändå har samma funktioner som köpta programvaror, så kan kostnaderna reduceras. Kommunens övergripande IT policy behöver tillåta plattformsoberoende hårdvara och möjligheter till nerladdning av material från olika pedagogiska kompetenskällor. Analys: Strängnäs kommun har förstått att IT är en del av världen idag och att många elever dels betraktar den som självklar redan nu, dels måste betrakta den som självklar i framtiden. Man ser möjligheter att skapa lärglädje och kreativitet hos både elever och lärare med hjälp av de verktyg och resurser som IT teknik kan erbjuda. Man inser också att fortlöpande vidareutbildning och kompetensutveckling av framförallt personalen är av största vikt för att det här arbetssättet ska fungera. Formuleringen lärare och skolledning måste skaffa sig ger dock upphov till funderingar. Kommer ansvaret att utbilda sig läggas på lärarna, som redan idag anser att de inte hinner med allting ordentligt? Kommer de lärare som är tveksamma till IT pedagogik verkligen att prioritera den typen av fortbildning framför annan mer traditionell? Att det kommer att bli fråga om kostnader för att införa IT fullt ut i skolan har man förstått. Men att tro att användandet av gratisprogram reducerar kostnaderna kan vara att lura sig själv. Man har ju tidigare i strategin identifierat den största kostnaden vid användning av IT: bristande kompetens hos personalen. Den bristande kompetensen löser man inte med gratisprogram, för de måste man också lära sig att hantera. Ibland är inlärningströskeln för gratisprograms användande faktiskt högre än kommersiella program, eftersom gratis ofta betyder avsaknad av support, hjälpfunktioner, buggfixar och utveckling.

5 IKT strategier Lerums kommun Lerums kommun är på gång att upprätta en IKT strategi, med hjälp av två IKT utvecklare i Lerums kommun. Fram till nu har varje verksamhet själv haft ansvar för att se över IKT delen i sina egna verksamheter. Sara Reynolds är rektor på Höjdens förskola. Hon anser att framtiden ligger i IT och IKT. Det vill hon använda till att effektivisera, men också uppnå miljömässiga fördelar eftersom Lerum har som mål att bli en ledande miljökommun. Idag används fler olika dokumentsystem och verksamheten tar hjälp av olika IKT verktyg. Saras plan är att utveckla de olika systemen och verktygen för att göra verksamheten mer öppen för föräldrar och pedagoger. Sara menar att elever och barn många gånger kan mer än pedagogerna om hur man använder olika IKT verktyg. För att verktygen ska utnyttjas på mest pedagogiska vis vill Sara fortbilda personal och därmed höja pedagogernas kompetens. Det är viktigt, påpekar Sara, att verktygen inte missbrukas och blir till leksaker. I dagsläget används bland annat systemet Unikum, där pedagogerna gör det möjligt för föräldrar att följa sina barns utveckling. Google Apps for Education finns med i planen för att utveckla och använda IKT ännu mer. Sara betraktar Lerums kommun som nybörjare på området. Strategierna som man tar fram ska leda till att man utforskar IKT området och kopplar det till Lerums fokusområden: systematiskt kvalitetsarbete, värdegrund och förhållningssätt, samt hållbar utveckling. Analys: Lerums kommun har förstått att man kan underlätta för verksamheterna genom användning av IKT verktyg. Man kan göra verksamheterna mer levande, och man har mycket att vinna på att få fler involverade och inkluderade. Men Lerum ligger efter i planering och strategier. Fokus har legat mer på att upprätthålla ett bra värdegrundsarbete och miljötänkande i kommunen. Det är förstås också viktigt men man kan faktiskt göra båda delarna. När man t.ex. pratar om näthat så blir det tydligt att IKT och värdegrundsarbete hänger ihop. Där tycks Lerum kommun och kanske fler kommuner med dem stå något steg bakom och inte veta vad de ska göra när dessa problem uppstår. Lerums kommun skulle behöva mer personal med IKT kompetens, inriktade på utveckling och effektivisering av verksamheterna. Man känner till att flera pedagoger saknar tillräckliga kunskaper inom IKT och därför blir osäkra, vilket leder till att verksamheten inte utvecklas och användningen av IKT verktyg inte blir som planerat. Utbildning av personalen uttrycks vara svaret på detta problem och nu återstår att se om kommunen kan lyckas med det.

6 IT pedagogers arbetsuppgifter IT pedagog Katrin på Medioteket ägnar sin arbetstid åt: Utbilda personal inom skola och förskola i digitala verktyg Mejlkontakt med beställare Själv gå på kompetensutveckling och hålla sig uppdaterad, t.ex. läsa böcker, bloggar, självstudiekurser, föreläsningar, m.m. Planera och genomföra egna kursupplägg Kursutbud som ligger i kurskatalogen och på webben Småkurser på Medioteket Planera och genomföra förskolan och skolans eventdag som hålls två gånger per termin. Hela dagen är full med föreläsningar och kurser. På förmiddagarna är det för chefer och rektorer och andra ansvariga, på eftermiddagen är det för pedagoger på skola och förskola. Lerums kommun Lerums kommun satsar på IT utveckling både för att effektivisera och för miljöns skull. Här finns två IKT utvecklare på heltid som ansvarar för att: Beställa varor och upphandlingar. Vara stöd för IKT pedagoger. Se över kommunens upphandlingar av varor och system. Ha övergripande insyn i brister och utvecklingsområden i hela kommunen. Hålla utbildningar och utföra omvärldsbevakning. Varje skola eller förskola har en ansvarig pedagog för IKT frågor. Ca 20 % av respektive persons arbetstid är avsatt till dessa frågor. Varje IKT pedagog ansvarar inom den rollen för att: Se över enhetens utvecklingsområden. Vara stöd för sina kollegor. Vara ett föredöme och inspirera till mer IT inriktad pedagogik. Leda workshops och utbildningstillfällen. Intervju med Erik Winerö, IKT pedagog på Lerums gymnasium Erik är anställd som förstalärare och har ingen IT utbildning. 20 % av sin tjänst ska han ägna åt IKT frågor. Erik har startat en IKT grupp på skolan bestående av en kollega från varje arbetslag som ska hjälpa honom att stötta 140 anställda samt bistå Erik med omvärldsbevakning. Erik har två tillfällen per termin då han kan tala inför alla 140 anställa. Han har gjort enkätundersökningar, haft workshop, visat goda exempel i undervisning med IT, osv. Han har också påbörjat ett arbete med få in IKT frågorna i medarbetarsamtalen, för att kunna se över allas IT kunskap och därmed få reda på vilka resurser som behövs. Erik vill även få in

7 IKT frågor i elevernas utvecklingssamtal för att se om det behövs något individanpassat hjälpmedel eller verktyg, så eleverna får rätt stöd även i IKT pedagogiken. På Lerums gymnasium använder man ett IT system för närvaro, ett för betyg och ett för omdömen. Vissa system kommer att bytas ut till Google Apps och Google Classroom. Betygssystemet är dock ett nationellt system som alla skolor måste använda. Både elever och lärare har Outlook mejl och Gmail. Upphandling, beställning och teknisk support sköts av två heltidsanställda IT supporttekniker på skolan, och för detta finns separata system. Erik påpekar att de nya riktlinjerna från regeringen fokuserar på att IKT ska ingå i undervisningen och ska spela stor roll men det står inte hur. Det tycker Erik är ett jättestort problem. Hur ska det gå till och vems är ansvaret? Erik upplever att de lärare som är intresserade av IKT ofta är självgående men hur får man med sig de som inte är det? Hur ska t.ex. mattelärare och kemilärare få in IKT i undervisningen? Ett annat viktigt område som Erik vill uppmärksamma är näthat. Internet är bra men har öppnat en helt ny arena för kränkande behandling. Som exempel nämner han appar som går att använda för mobbning och kränkningar, hemsidor och chattar där man verbalt utsätter andra för extrema trakasserier, m.m. För många ungdomar idag kan livet på internet vara väldigt viktigt, för där kan du vara dig själv och öppna dig på ett helt nytt sätt. Att få en fysisk spark eller ett slag kan göra ont men det går ofta snabbt över. Men att varje dag få läsa att man är äcklig kan sätta djupa sår i själen och vara svårare att få bort, säger Erik. Erik ser allvarligt på detta men vet inte hur han ska jobba med denna viktiga fråga bland kollegorna för att uppmärksamma problemen. Erik vill uppmana till samarbete mellan skolors trygghetsgrupper för att kunna jobba bredare mot näthat. På utvecklingssamtal med elever bör frågor runt värderingar och liknande tas upp för att belysa vikten av allas lika värde både IRL och virtuellt. För en IT pedagog på Alingsås kommun ser arbetsuppgifterna ut så här: vara resurs och delta vid genomförandet av skolutvecklingsarbeten initiera och handleda interna skolutvecklingsarbeten och externa projekt organisera och genomföra intern kompetensutveckling av personal initiera och uppmuntra användningen av IT i undervisningen På Helenelundsskolan i Sollentuna definieras uppdraget så här: I IT pedagogens uppdrag ingår, förutom handledning, omvärldsbevakning, inspirationsarbete, fortbildning och inläsning av litteratur inom områdena IKT, även pedagogik, undervisningsmetodik och ämnesdidaktik. Dessutom ska IT pedagogen administrera, testa och köpa in pedagogiska verktyg och enheter som behövs i verksamheten. IT pedagogen har också en viktig roll i skolans övergripande utveckling som del av ledningsgruppen och den pedagogiska utvecklingsgruppen.

8 Sammanfattning IT/IKT pedagogens uppgifter En IT pedagog ska initiera, handleda, utveckla och uppmuntra användningen av IT i undervisningen. Det innebär till exempel att stötta IT ansvariga på skolor och förskolor samt inspirera pedagoger att använda olika digitala verktyg i undervisningen. Det kan också innebära att administrera, testa och köpa in pedagogiska verktyg och enheter som behövs i verksamheten. IT pedagogen kan vara den som organiserar och genomför intern kompetensutveckling av personal. En IT/IKT pedagog har olika arbetsuppgifter beroende på vilket företag eller inom vilken verksamhet man arbetar. Ju större organisation, desto mer karaktär av IT tekniker med färre pedagogiska inslag. Den främsta uppgiften för IT/IKT pedagogen verkar dock vara att lära ut med hjälp av tekniska verktyg. Titeln IT pedagog är inte alltid kopplad till en specifik utbildning, utan kunskaper och erfarenhet kan också leda till yrket. Våra reflektioner inför studierna och framtiden Det är bra att ha en inblick i vad IT/IKT pedagoger har för arbetsuppgifter och roller. Vetskapen om hur skiftande tillvaron kan vara på olika ställlen är också bra att ha med sig. Eftersom uppdragen och arbetsuppgifterna kan variera så mycket så är det bra att lära sig så mycket som möjligt om både IT och pedagogik. Vid införandet av IT i undervisningen är det lätt att glömma bort vikten av utbildning för personalen. Det gäller både hårdvara och mjukvara, speciellt då mjukvaran ofta är av sådan sort att hjälpfunktionerna i programmen är mycket begränsade. Systemen må många gånger vara gratis i inköp och finnas enkelt tillgängliga på internet, men det betyder inte med automatik att de är enkla att använda eller är pedagogiska för vare sig lärare eller elev. Pedagogers ansvar utökas i takt med att IT och internet blir till en del av allas vår vardag. Även medaljens baksida, att kränkningar och trakasserier hittar nya vägar, måste tas på allvar och bli en del av IT i undervisningen. Lärare och skolledning måste bli bekanta med elevernas nya digitala verklighet och så att säga hitta motsvarigheter till nattvandring. Det verkar i vissa fall inte skilja så mycket mellan att vara IT pedagog och hur man normalt arbetar med användarsupport för IT. Även i den senare rollen är det viktigt att vara pedagogisk och man behöver ha bred allmän IT kunskap snarare än djup specialexpertis. Många supporttekniker är självlärda, har stort IT intresse och lång erfarenhet, vilket man troligen skulle komma långt med även som IT pedagog. IT är framtiden! Vår kompetens efter denna utbildning bör komma väl till användning inom verksamheter som skola och förskolor. IT/IKT verktyg kan göra verksamheten mer effektiv och kontrollerbar men risken finns också att verktygen kan missbrukas. För att ha störst nytta av IT och IKT verktyg krävs rätt kompetens och rätt syfte. Därför behövs IT pedagoger och därför behövs IT strategier. Utbildning är svaret på många frågor!