862 Andel som studerar kvällstid: 29,9 % 18 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan:

Transkript

1 Kvalitetsrapport Perioden 28 juli juni 2015 Anordnare Lernia Utbildning AB Skolenhet Skolenhet: Lernia AB SFI Liljeholmen Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 70,1% Skolenhetens kvalitetsarbete Arbetsformer Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: 1 Planering, uppföljning och utveckling Den övergripande planeringen av kvalitetsarbetet sker på en studiedag i slutet av våren då enhetens personal tillsammans med ledningen följer upp årets kvalitetsplan och de underlag som finns för upprättandet av årets kvalitetsrapport och under en studiedag på hösten då kommande års kvalitetsplan tas fram med utgångspunkt från föregående års kvalitetsrapport. Eleverna deltar indirekt i planeringen genom de diskussioner som förs på grupp- och elevråd, i utvärderingen av föregående verksamhetsårs plan mot diskriminering och kränkande behandling samt genom vår egen slututvärdering av verksamheten. 862 Andel som studerar kvällstid: 29,9 % Totalt antal medarbetare: 26 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 72 % Antal 18 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 6 % Andel övrig tid (tex helg, distans): - sfi-lärare Andel övriga lärare: 22 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarlegitimation för sfi eller lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer att uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år. 1

2 Forum för det kontinuerliga kvalitetsarbetet med personalen: - arbetslagsmöten (3 gånger/mån) - arbetsplatsträffar (1 gång/månad) - studiedagar (5 gånger/verksamhetsår) - diskussioner utvärderingsresultat/enkätundersökningar - medarbetarsamtal Forum för elevernas delaktighet i kvalitetsarbetet: - grupp- och elevråd (2 gånger/ verksamhetsår) - muntliga utvärderingar av arbetet i klassrummet - mini-utvärderingar via vår lärplattform - elevernas individuella samtal med sin lärare - pulsmätningar via SMS till samtliga elever (var tredje månad) - skolans rutiner för klagomål - återkoppling och diskussion av utvärderingsresultat/enkätundersökningar i elevgrupperna Utvärdering - utvärdering av kvalitetsarbete och kvalitetsplan tillsammans med enhetens personal. - Lernias slututvärdering (2 gånger/verksamhetsår, höst och vår) - utvärderingen av enhetens arbete mot diskriminering och kränkande behandling sker inom ramen av övriga utvärderingar - KSL:s brukarundersökning Dokumentation - studiedagar, arbetslagsmöten, APT, grupp- och elevråd: minnesanteckningar och protokoll. - klagomål: noteringar och minnesanteckningar Underlag och källor som använts i kvalitetsrapporten Protokoll och minnesanteckningar från APT och arbetslagsmöten Protokoll från elevråd (genomfördes två gånger per och föregicks av gruppråd i alla grupper). Lokal betygsstatistik för verksamhetsåret Resultat från Lernias slututvärdering ( och ) KSL:s (Kommunförbundet Stockholms län) Brukarundersökning 2015 (Vuxenutbildningen 2015 sfi/sfx - antal svarande 360 (50 %). Statistik från verksamhetsåret gällande elever i praktik och elever på yrkesorienterande sfikurser. Kvalitativa underlag i form av redogörelser av och samtal med praktiksamordnare och studieoch yrkesvägledare. Dokumentation av klagomål och elevsamtal. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Vi anser att vi har en fungerande arbetsform och rutiner för enhetens kvalitetsarbete. Vi har tidigare år noterat att vi behöver hitta effektivare former för återkoppling av protokoll för eleråd och resultat av utvärderingar till eleverna, något vi ser att vi även behöver fortsätta jobba med kommande år. Vi behöver också se till att bättre tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på enheten för personalen för att öka förståelsen för hur alla bidrar till att höja kvalitén och att arbetet pågår dagligen i klassrummet. Vi behöver fortsätta med att tydliggöra innehållet i och syftet med de utvärderingar som görs, både interna och externa så att svarsfrekvensen kan höjas och på så sätt ge högre reabilitet. 2

3 Verksamhetens prioriterade åtgärder för utveckling i föregående kvalitetsrapport och kvalitetsplan Kunskaper och Bedömning och betygsättning Arbeta med att utveckla det kollegiala lärandet med fokus på den formativa bedömningen i klassrummet. Bedömning och betygssättning Vi ska öka antalet elever som får minst E på nationellt prov i skriv på kurserna 2B, 2C och 3D samt på 2C också i tal. Utbildningsval arbete och samhällsliv Skapa fler kontakter med samhällsinstitutioner och företag och erbjuda våra elever fler relevanta kontakter med det omgivande samhället. Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Mål Vårt mål är att - nya elever som kommer till oss ska få en tydlig introduktion som visar hur studierna är organiserade. - alla elever känner till kunskapskraven för kursen, vet vad som förväntas av dem och har en individuell studieplan som följs upp i individuella samtal under kursens gång. - eleverna ska få relevant formativ återkoppling så att de förstår vad de ska fokusera på för att uppnå nivån för kunskapskraven, vilket ansvar de själva har för sina studier och att eleverna kan påverka undervisningen utifrån sina individuella behov. Vi har för inte haft något prioriterat mål enbart under rubriken Kunskaper utan ett prioriterat mål som täcker in både området Kunskaper och Betyg och bedömning. Detta kommer att kommenteras under rubriken Betyg och bedömning. Resultat Introduktion Nya elever som börjar studera hos oss går en introduktionsvecka. Den är väl genomarbetad och innehåller flera olika moment för att våra elever ska få en så bra start som möjligt på sfi. En viktig del av introduktionsveckan är att information lämnas om hur sfi fungerar, om kurser och kunskapskrav samt var i sfi-systemet eleven befinner sig. Detta följs upp under kursen i den ordinarie gruppen. Lärarbehörighet Andelen behöriga lärare ligger i dag på 72 % och 6 % har kompetensutvecklingsplaner ( : 70,8% - 8,3%). 3

4 ISP-samtal, kunskapskrav och individuella behov Tabell 1 visar elevernas svar på utvärderingens frågor som berör kunskapskrav, ISP-samtal samt inflytande över undervisningen. Resultatet visar att vi inte ligger lika högt som föregående år. Några frågor är en marginell minskning men totalen sjunker från 4,08 till 3,99 i år. Det är framförallt frågan om eleven vet vad hen behöver för att få betyg samt om läraren har pratat med eleven om hens studieplan som får lägre betyg i år än tidigare. Arbetet för att uppnå årets mål angående formativ bedömning under året har bestått av att arbetslagen vid ett par tillfällen under våren diskuterat på vilket sätt man kan arbeta i klassrummet för att ge eleverna löpande respons. Tabell 1. Resultat Lernias slututvärdering området kunskaper (skala 1-5 där 5 är högst) Lernia sfi Liljeholmen Frågor om kursmål, ISP-samtal, betygskriterier, inflytande: KSL Brukarundersökning Jag fick bra information när skolan började. 4,12 4,19 4,23 Min Lärare berättar vad jag behöver kunna för att få betyg 3,84 4,1 3,8 4,2 Min lärare pratat med mig om min studieplan. 3,64 3,87 3,8 52% svarade ja Jag har fått bra stöd av mina lärare. 4,32 4,33 4,1 4,3 Mina lärare har lärt ut på ett bra sätt. 4,36 4,37 4,3 4,37 Totalt 3,99 4,08 4,1 Antal och andel svarande. 752/51% 443/54,15% 499 * 720 / 50% * Uppgift om andel svarande saknas för Individuella behov Enheten har under året som gått haft speciella skrivgrupper på kurserna B, C och D på eftermiddagarna för att erbjuda elever extra stöd i skriv. Vi har även erbjudit elever på D- kursen möjlighet till extra skriv på förmiddagarna. Vi har utöver detta också erbjudit tillfällen på eftermiddagarna för konversation på B, C och D-nivå. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Studieplaner och formativ bedömning Vi brister i vår målsättning att alla elever ska veta vad de behöver kunna för att få betyg samt känna till sin studieplan. Det här tror vi handlar om på vilket sätt vi förmedlar kunskapskraven och kopplingen mellan dem och lektionsinnehållet. Syftet med lektionen måste tydliggöras bättre och vara uttalat för både elever och lärare. Båda de här sakerna är en utmaning och något som vi behöver jobba vidare med så att det blir en naturlig del av arbetet. Den formativa bedömningen har halkat efter under året och har inte varit en stor fråga för arbetslagen. Det tar dock tid att ändra arbetssätt och vi är övertygade om att vi under året har startat tankar om hur vi kan arbeta mer formativt och skapa en tydligare målbild för eleven. Vi tror att en av anledningarna till att fler elever svarar att de inte pratat med sin lärare om sin studieplan eller att de inte vet vad det krävs för att få betyg är att lärarna saknar kunskap och resurser för att våga prova nya saker i vad det formativa arbetssättet innebär. Under kommande år vill vi därför ge arbetslagen möjlighet att utarbeta friare arbetsformer för sitt arbete samt att ledningen i större utsträckning ska fungera som ett pedagogiskt bollplank i dessa frågor. 4

5 Bedömning och betygssättning Mål Vårt mål är att - att eleverna kan avsluta sina studier inom rimlig tid och om möjligt få betyg på kurs D inom 600 timmar. - att elever som anmäls till prov har en färdighetsnivå som svarar mot kunskapskraven och får betyg på kurs och att de som får kursbetyg är väl förberedda och även kan visa sin färdighetsnivå i provsituationen. - att vi står för en rättvis och likvärdig bedömning vad gäller elevernas färdigheter. Våra prioriterade mål under året har varit att bygga upp nya strukturer kring kollegialt lärande avseende formativ bedömning och att öka antalet elever som får minst betyget E på färdigheten skriv på det nationella provet på kurserna 2B, 2C och 3D samt öka antalet elever som får minst betyget E på färdigheten tal på det nationella provet på kurs 2C. Resultat Enheten har kontinuerligt arbetat med frågan om bedömning på olika sätt och i olika forum under året. I arbetslagen har lärarna arbetat med gemensam bedömning av elevtexter, framförallt inför anmälan till prov. En annan del av detta arbete var en studiedag i november 2014 då fokus låg på muntlig bedömning. Den grupp på enheten som arbetar med de nationella proven och rättning av dessa har träffats vid två tillfällen under året för att diskutera bedömning och tolkning av kunskapskrav. När det gäller målet som avser betyg på kurs D inom 600 timmar hänvisas till tabell 2 nedan. Där går att utläsa att enheten haft ett lägre resultat i år än föregående år men fortfarande betydligt starkare än under verksamhetsåret Skillnaden mellan enheten och Stockholm totalt är inom samma spann som tidigare år (8-10%) Tabell 2. Antal godkända i procent inom 600 timmar och och inom ett år Antal D-betyg (600 tim) (600 tim) andel antal andel antal Andel Antal Lernia Liljeholmen av , av ,7 - (nov 12-dec 13) 59 av 165 Stockholm totalt 63 65,6 45,2 - (nov 12-dec 13) Av de F som ges på de nationella proven är färdigheten skriv den högst representerade. Detta gäller på såväl 2B, 2C, 3C samt 3D. Målet för verksamhetsåret var därför att öka antalet elever som får minst E på skriv på nationella provet och öka antalet elever som får minst betyget E på färdigheten tal på det nationella provet på kurs 2C. Vi har under året ägnat tid på studiedagar åt att diskutera skriv och hur vi kan jobba med det. Vi har tillsammans i kollegiet definierat svårigheter och diskuterat möjliga lösningar och arbetssätt. Tabell 3. Statistik över F på enskilda färdigheter på nationella prov ANTAL F I ENSKILDA FÄRDIGHETER PÅ PROV ANTAL F I ENSKILDA FÄRDIGHETER PÅ PROV L H T S * L H T S * 1A / 0 1A / 0 1B / 15,4 1B / 11,1 2B / 19,3 2B / 9,3 2C / 14,7 2C / 14,1 3C / 8,0 3C / 8,5 3D / 22,9 3D / 17,2 *Antal med F på färdigheten skriv / Andel med F på färdigheten skriv 5

6 Tabell 4 visar betygsstatistiken från verksamhetsåret. Lägst resultat ser vi på kurs 1B och 3D där antalet godkända prov ligger på strax över 80 %. Bäst är 1A där testresultatet är 100%. 1A är också enda kursen utan diskrepans mellan provresultat och kursbetyg. På 3D har diskrepansen ökat något från föregående år och övriga kurser visar i år en minusdiskrepans. Tabell 4. Betygsstatistik provresultat och kursbetyg. Stv 1 1A 1B Antal prov Antal G/VG E-A på prov Andel G/VG- E-A på prov ,8 88, Antal betyg Andel betyg % ,2 83, Diskrepans ,5-5, Antal elever Stv 2 2B 2C Antal prov Antal G/VG E-A på prov Andel G/VG- E.A på prov 93,7 97, , Antal betyg Andel betyg % 91,1 95,6 98, ,3 81,8 91,7 83 Diskrepans -2,6-1,5 2,5 5-1,7-6,1 11,7 6 Antal elever Stv 3 3C 3D Antal prov Antal G/VG E-A på prov Andel G/VG- E.A på prov 93,5 98, ,2 95,0 79,4 78 Antal betyg Andel betyg % 91,9 97, ,6 96,1 95,6 88 Diskrepans -1,6-0, ,3 1,1 16,1 10 Antal elever Kollegialt lärande Inför detta verksamhetsår ville vi arbeta mer och utveckla det kollegiala lärandet på enheten. Vi såg ett stort behov av att försöka hitta nya samarbetsformer lärare emellan för att effektivisera, utnyttja varandras kompetenser samt att underlätta arbetsbördan och inte uppfinna hjulet på nytt. Vårt arbete med vår lärplattform har varit en stor del av detta nya arbetssätt. Genom att samla material av olika slag digitalt har det blivit lättare för alla lärare inom arbetslaget att ta del av andra lärares material samt enkelt dela med sig av sitt eget. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Betyg på kurs D inom 600 timmar Vi fortsätter att närma oss målet att fler elever ska klara D-kursen på 600 timmar eller färre. Under det senaste verksamhetsåret har vi fortsatt den goda trenden men tappat något jämfört med förra året. Att det tar tid för många att få betyg på kurs D kan ha flera bakgrunder. En viktig faktor är att vi nu har haft elever som klarat D-kursen med godkänt betyg som kommer från studieväg 1 i något fall men också en stor andel från studieväg 2. I och med att fler elever med kort eller ingen skolbakgrund fortsätter hela vägen till studieväg 3 ställer det nya krav på undervisningen och att arbeta mer med studieteknik och individualisering på samtliga kurser för att ge bättre förutsättningar för alla att klara kurs D samt för en snabbare genomströmning. 6

7 Betygsdiskrepans Att diskrepansen ökar igen för kurs D jämfört med föregående verksamhetsår tyder på att när vi gör stora insatser och för en kontinuerlig aktiv dialog om kunskapskraven för kurserna som vi gjorde förra året så ger det resultat också i statistiken. Det blir tydligt för oss att detta är ett mycket långsiktigt arbete och årets resultat visar att det inte räcker med punktinsatser när det gäller att hålla diskrepansen låg. I år har kurs D ökat sin diskrepans en aning och fler elever har fått betyg på kursen än ett godkänt resultat på det nationella provet. Detta kan bero på att lärarna i vissa fall har anmält eleven innan denne uppnått en jämn nivå i språket men kunnat prestera godkända uppgifter vid andra tillfällen än NP. Det är dock viktigt att, som nämnts tidigare, hålla kunskapskraven aktiva och koppla våra bedömningar till dessa både innan anmälan till prov och vid betygskonferenser så att elever som inte har tillfredsställande kunskaper går vidare till nästa kurs för tidigt. Minusdiskrepansen, som vi ser i samtliga andra kurser förutom 1A, beror sannolikt på att lärare inte anser sig kunna, trots att eleven endast har ett F som ändå ger ett godkänt resultat på provet, sätta ett kursbetyg. Det beslutet kan dels bero på att den färdighet som fick F på provet legat så långt ifrån ett E så att läraren inte kunnat sätta ett kursbetyg utan eleven har fått fortsätta för att förbättra den färdigheten. Ett annat skäl till att kursbetyg ej sätts vid ett sådant tillfälle är att eleven haft exempelvis bristande närvaro vilket försvårat insamlandet av underlag för att stödja ett kursbetyg. Detta är en konsekvens av att lärare inte, genom insamlandet av underlag av olika slag, säkrat att elever som anmäls till prov har uppnått kunskapskraven och ska ha kunnat visa sina kunskaper både i det dagliga arbetet och i en provsituation. Glädjande är att kurs 2C har höjt minusdiskrepansen från - 6,1 till -1,7 under året vilket vi kan se är en följd av det arbetet som startades under tidigare år och som i år har utvecklats ännu mer med hjälp av den digitala lärplattformen. Godkända betyg på färdigheten skriv Vi har inte riktigt lyckats fullt ut med målet att öka antalet elever som får minst betyget E på skriv på det nationella provet. Kurs 2C är dock i stort sett oförändrad mot föregående år. På kurs 2B har antalet F på skriv ökat markant jämfört med föregående år. En för oss tydlig orsak till detta är att vid ett NPB såg vi en extra tydlig ökning av antalet F på skriv. Då diskuterades uppgiftens utformning som en anledning till detta. Denna specifika uppgift gick att tolka på olika sätt och bedömningsprotokollen var mycket mer specifika i sin utformning vilket omöjliggjorde att godkänna texter som till textstruktur och grammatiskt befann sig på godkänd nivå. Att antalet F på skriv ökar i år igen tror vi också beror på att vi arbetat i mindre utsträckning med genrepedagogiken i år än tidigare och att det speglas i resultaten. Våra extragrupper i skriv är en möjlighet för elever att få riktad färdighetsträning som hjälper många framåt när de ges möjlighet att fokusera på en specifik färdighet i en mindre grupp med mycket lärartid. Dock har vi inga siffror på huruvida just dessa elever har varit de som klarat det nationella provet med godkänt betyg på skriv eller ej. Vi kommer att fortsätta med dessa grupper men också fundera över på alternativa lösningar för att stötta elever som halkar efter på någon färdighet. Kollegialt lärande När det gäller det kollegiala lärandet har vi en bit kvar på det målet. Vi anser oss ha en bra grund för ett effektivt kollegialt utbyte med det vi har gjort hittills men det finns mycket kvar att göra. Arbetet med lärplattformen har varit krävande, till viss del pedagogiskt men framföallt tekniskt. Det har varit ett tidskrävande projekt för lärare att lära sig att använda plattformen och förstå hur den fungerar. Vi har fått prova oss fram för att hitta bästa sättet att utnyttja 7

8 plattformens potential och det är ett arbete som måste få ta tid för att nå det mest gynnsamma sättet för språkinlärningen. Tyvärr har vi inte haft möjlighet att prioritera auskultationer under våren så som vi hade önskat och tänkt oss. Orsaken till det är till stor del den omtumlande situation som verksamheten befunnit sig i efter att Stockholms stad meddelade om tilldelning och Lernia har befunnit sig i ett osäkert läge sedan dess. Mycket av det kollegiala stödet har under den här tiden gått åt till att stötta och peppa varandra att fortsätta skapa det bästa vi kan för våra elever. Under kommande år kommer vi därför fortsätta med det kollegiala lärandet. Lärandemiljö Mål Vårt mål är att: - att erbjuda varje elev som kommer till oss en attraktiv och trygg lärandemiljö i enlighet med diskrimineringslagstiftningen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument för våra elever och de ska vara väl förtrogna med vår klagomålshantering. - att våra elever genom fungerande gruppråd, elevråd, utvärderingar och uppföljningar ska ha ett reellt inflytande över studiesituation och studiemiljö samt klassrumsarbetets innehåll och arbetsmetoder. Vi har för läsåret 2014/2015 inte haft något prioriterat mål under rubriken Lärandemiljö. Resultat Elevinflytande För att på bästa sätt ta vara på synpunkter och ge elever möjlighet till inflytande över sin undervisning och skola har vi under året arbetat på flera olika plan. Arbetslagen har vid flera tillfällen diskuterat vilka arbetssätt som på bästa sätt främjar elevernas inflytande över undervisningen och hur dessa ska omsättas i praktiken. Möjligheter till elevinflytande har också varit en punkt vid de medarbetarsamtal som verksamhetschefen hållit med enhetens personal. En gång per halvår har det genomförts gruppråd och elevråd på skolan. Klagomål Vi har haft åtta stycken klagomål under året som har hanterats enligt våra klagomålsrutiner. Av dessa klagomål har ett varit missnöje över sitt prov/kursbetyg, fyra rörande anmälning till NP samt tre klagomål rörande undervisningen. Likabehandling Frågan om likabehandling, trygghet och inflytande är ett regelbundet återkommande inslag i verksamheten. Redan under introduktionsveckan presenteras enhetens Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna diskuteras och gås igenom vid två tillfällen under året då vi har Normer och värdeveckor. På hösten hade dessa veckor tema normer och värden i arbetslivet och på våren var temat allas lika värde, mobbing och bemötande i skolan. Eleverna fick på olika sätt, bland annat genom drama, texter, spel och föreläsningar, fundera över och diskutera dessa teman. Lernias slututvärdering har genomförts vid två tillfällen under verksamhetsåret, en gång i december 2014 samt en gång i juni I tabell 5 (se nästa sida) redovisas svar på de frågor som rör studiemiljö, trygghet och likabehandling samt bemötande. Slututvärderingen genomfördes på papper på hösten och i digital form på våren. I kolumnen längst till höger redovisas svaren från brukarundersökningen som genomfördes i maj/juni Svar redovisas på de frågor som har sin motsvarighet i Lernias slututvärdering. 8

9 Tabell 5. Enkätresultat från Lernias slututvärdering rörande området lärandemiljö (skala 1-5 där 5 är högst). Lernia sfi Liljeholmen Frågor om likabehandlingsplanen, trygghet, inflytande klgomålshantering och bemötande: Jag känner till Lernias Likabehandlingsplan 3,6 3,9 3,8 Jag känner mig trygg på Lernia. 4,3 4,3 4 Jag vet vem jag skall prata med, om jag har problem. 4,1 4,2 3,9 4,0 Jag får ett bra bemötande av mina lärare. 4,3 4,4 4,3 Jag har möjlighet att påverka min utbildning. 3,5 3,7 3,8 3,6 Vi har elevråd. 3,2 3,8 3,7 Studiemiljön är bra. 3,9 4,1 4,1 4,1 KSL:s brukaunder-sökning Antal och andel svarande. 752/51% 443/54% 499* 720 /50% * Uppgift om andel svarande saknas för Analys och bedömning av måluppfyllelsen Gruppråd och elevråd Lärandemiljön har en hög prioritet för oss och det är av största vikt att lyssna på våra elevers synpunkter när det gäller denna fråga. Därför är vi noga med att genomföra våra grupp- och elevråd och ge snabb återkoppling från dessa möten tillbaka till eleverna. Vi har också sett till att snabbt genomföra det som utlovats vid mötet. Dessa möten är en viktig kanal för att få veta vad eleverna tänker om sin skolmiljö, både vad det gäller den fysiska men också den psykiska miljön. Genom att vi ställde frågor som lyfter det som vi ville diskutera fick vi mycket värdfulla diskussioner kring pedagogik, arbetsmiljö m m. Årets elevråd var väldigt givande med ett stort engagemang hos de elever som deltog. Skriftliga utvärderingar Lernias slututvärdering på våren hade ett relativt lågt svarsantal vilket berodde på att vid ungefär samma tidpunkt genomfördes brukarundersökningen från KSL vilket gjorde det svårt att motivera eleverna att fylla i ännu en enkät. Att använda möjligheten att svara via lärplattformen även utanför skoltid och via ipads på både slututvärderingen och brukarundersökningen var en fördel och underlättade arbetet med att få upp svarsfrekvensen något. Resultatet på vår egen slututvärdering som redovisats i tabell 5 ger oss vissa indikationer på vilka områden våra elever är mest nöjda med. Svaren visar att eleverna i stor utsträckning vem de ska prata med om de har problem. Det beror på att frågan dels tas upp under introduktionsveckan, dels finns det en tydlighet gentemot elever från personalen om rutinerna samtidigt som ledningen varit än mer synlig ute i verksamheten. På frågan om studiemiljö uppger färre elever i år att de har en bra studiemiljö på vår slututvärdering medan siffran från KSL:s brukarundersökning ligger på samma nivå som tidigare. En möjlig förklaring kan vara att enkäten genomfördes i en tid av intensivt arbete med många nationella prov där lärare jobbade hårt för att få elever klara för test, det var andra utvärderingar samt lärare som slutade vilket påverkade kontinuiteten för delar av eleverna. När situationer uppstår som rubbar balansen på arbetsplatsen och i lärarlagen, till exempel att många vikarier kommer in, finns en risk att det ger ringar på vattnet ut i klassrummen. Vi är en trygg skola, det syns i utvärderingen men också i det faktum att inga av de inkomna klagomålen är relaterat till diskriminering eller kränkande behandling. Vårt arbete med normer och värderingar ger resultat. Vi arbetar också kontinuerligt med att lärare, så fort det behövs, lyfter frågan om lika värde och diskriminering i klassrummen och visar att vi inte tolererar att någon talar nedlåtande om någon annan eller beter sig illa på andra sätt

10 Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Vårt mål är att - elever som studerar hos oss ska utveckla effektiva språkliga redskap för att kunna kommunicera inom och aktivt delta i arbets- och samhällslivet. - eleverna vet vad som krävs och hur de ska gå till väga när det gäller fortsatta studier och yrkesval samt får inblick i och ges möjlighet att etablera kontakter med arbetslivet, andra utbildningsinstanser och det omgivande samhället. - de elever som så önskar erbjuds vägledningssamtal med vår studie- och yrkesvägledare samt hjälp av våra praktiksamordnare att skaffa en praktikplats. - att skapa fler kontakter med samhällsinstitutioner, föreningar, myndigheter och företag och erbjuda våra elever fler relevanta kontakter med det omgivande samhället. Resultat Arbete och utbildning På enheten jobbar vi aktivt med att knyta ihop språkundervisningen med arbetslivet och det omgivande samhället. Det är viktigt att språket förankras i ett praktiskt användningsområde och ses som relevant för den studerande. Detta arbete sker på flera olika sätt. Våra lärare är involverade genom att varje grupp har arbete och utbildning på schemat vid minst ett tillfälle i veckan. Under dessa pass kretsar innehållet i undervisningen kring exempelvis yrken, lön, anställning och andra områden som är relevanta för eleverna i gruppen. De ordinarie undervisningsgrupperna gör också flera studiebesök per termin, ibland så ofta som en gång i veckan, i syfte att flytta lärandesituationen till nya platser i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledning Fram till och med mars 2015 hade vi en anställd Studie- och yrkesvägledare (SYV) på enheten som arbetade med gruppinformationer på våra introduktioner och i samtliga grupper på 2B-3D. SYV erbjöd också samtliga elever på D-kursen individuella vägledningssamtal någon gång under deras tid på D-kursen. Från april saknades en fast anställd SYV på enheten och på grund av den upphandling som gjorts och ovisshet om framtiden rekryterades inte någon ny SYV utan sådana resurser lånades in från andra enheter inom Lernia. På grund av detta så fokuserades SYV:s arbete på att erbjuda D-elever möjlighet till individuella vägledningssamtal. Tyvärr finns inga siffror på antal samtal som genomfördes men samtliga elever erbjöds denna möjlighet. Språkpraktik Vi har två praktiksamordnare som båda arbetar 50% med praktiksamordning på enheten. Målet är att hitta praktik-platser som i första hand fungerar som en möjlighet att träna svenska men samtidigt ger möjlighet arbetslivserfarenhet inom ett yrke. Arbetet med praktiken är väl fungerande och tabell 7a visar statistiken över praktikförmedlingen under verksamhetsåret totalt samt andel skapade jobb i direkt anknytning till språkpraktiken. Tabell 7b visar fördelningen mellan studievägar och kurser. Tabell 8 visar fördelningen mellan olika branscher som tagit emot praktikanter under året och där vi nu har etablerade kontakter med handledare. Tabell 7a. Statistik över praktik och skapade jobb Verksamhets-period Antal praktiktimar* Antal praktkanter Antal praktikperioder Antal branscher 10 Antal skapade jobb** antal procent ca ca ca * Praktiktimmarna uträknade genom ett genomsnitt på 20 timmar i veckan i 8 veckor per praktikperiod. Siffran sedan avrundad till hela hundratal.

11 ** Räknat på hur många praktikanter som fått jobb. I tillägg finns det praktikanter som fått fler än ett jobb, men dessa är utelämnade här. Tabell 7b. Praktik per studieväg antal och i % (statistik per studieväg saknas för verksamhetsåret : Stv och kurs/ 1A 1B 2B 2C 3C 3D Verksamhetsår antal % antal % Antal % antal % Antal % Antal % ,0 5 5, , , , , ,80 6 4, , ,2 11 8, , ,5 5 6, , , , , ,49 3 2, , ,25 8 5, ,65 Tabell 8. Praktik i procent per bransch Branscher Branscher Vård 22,7 29,6 18,75 Managementföretag 6,6 0,80 3,75 Lager/logistik 8,5 8,8 6,25 Restauranggrossist - 0,80 3,75 Restaurang 9,5 8,0 5,00 Klädaffär 1,9 2,40 1,25 Mediaföretag - 0,8 1,25 Gymnasielärare - 1,60 1,25 Förskola 11,4 15,2 11,25 Ortopedteknik - 0,80 - El-installation 1,9 1,6 - Turism - - 1,25 Frisör 0,9 1,6 2,50 Optik - - 1,25 Skivbolag - 0,8 - Redovisning/bokföring - - 2,50 Fritids - 0,8 - Grafisk design - - 1,25 Hotell 10,4 8,8 13,75 Konsthall/muséum 0,9 - - Bygg - 0,8 5,0 Biltvätt 0,9 - - Mataffär 8,5 12,0 18,75 Finans 0,9 - - Post 1,9 0,8 - Sportaffär 0,9 - - Bilverkstad 4,7 2,4 1,25 Återvining 3,8 - - Skrädderi 0,9 0,8 - Möbelaffär 0,9 - - Klädtillverkare 1,9 0,8 - Kontakt med andra organisationer Vi strävar hela tiden efter att hjälpa våra elever att få en närmare kontakt och inblick i arbetslivet, det gäller inte minst dem som studerar på de senare kurserna och är på väg att lämna sfi. Ett led i detta är de samarbeten vi har med olika organisationer från samhället och som regelbundet har besökt oss för att träffa elever i olika fora. Dessa organisationer är: Vårdguiden information om vårdguiden på somaliska och arabiska. Försäkringskassan information om kassans tjänster samt hur man når dem. Röda Korset - volontärer är på plats på skolan en gång i veckan och hjälper elever med olika sker, att fylla blanketter, ringa myndigheter etc. Brännkyrka brandstation information om brandsäkerhet Yrkesorienterad sfi Under hösten 2014 och våren 2015 gav vi kurser i yrkesorienterad sfi. Dessa var Omvårdnad, Barn och ungdom, Restaurang och Handel och affär under hösten samt Handel och affär och Omvårdnad under våren. Innehållet i dessa kurser tar bland annat upp relevant ordförråd för arbete inom fältet, enklare arbetsrätt mm. Eleverna på kurserna får arbeta med autentiska texter och texter från läroböcker för att få en så bred språklig bas som möjligt för att vara förberedd för att gå ut på praktik.flera elever på kurserna har erfarenhet från sina hemländer av respektive bransch men saknar yrkesspråket på svenska. Respektive grupp gör också studiebesök under kursens gång på relevanta arbetsplatser och får där möjlighet att se hur arbetet kan vara upplagt och planerat samt ställa frågor direkt till personer i verksamheten. Det är också ett bra tillfälle att skaffa sig kontakter inom den bransch man är intresserad av. Tabell 10. Yrkesorienterande sfi-kurser antal deltagare Omvårdnad Barn och ungdom Handel/affär restaurang Totalt ** 52 13** **Kursen gavs endast en gång på hösten

12 ***Kursen gavs endast hösten 2014 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Praktiken är en både intressant, spännande och viktig del av vår verksamhet. Vi är stolta över det arbete som praktiksamordnarna gör och vilken skillnad det gör för människor. Andel skapade jobb var detta år 26% och högre än föregående år men en bit ifrån toppåret då 41% av våra språkpraktikanter fick jobb. Den stora majoriteten av våra praktikanter studerar på studieväg 1 och 2 vilket troligen har sin naturliga förklaring i att dessa elever har kommit längre inom samtliga färdigheter i språket vilket i många fall är en förutsättning för att kunna få praktik. Studie- och yrkesvägledningen har haft stort fokus på D-elever av den enkla anledningen att de är på väg ut från sfi och ska välja vidare utbildning. Det har varit viktigt att ge elever stötning i sina ansökningar och Dock finns det även många elever på A och B kurserna som kommer med någon form av yrkeserfarenhet och/eller utbildning och som skulle behöva den här stöttningen redan tidigt på sfi för att göra en tydlig plan och inte behöva vänta till kurs D, vilket ofta tar lång tid för en studieväg 1-elev. Risken är då att vi missar att hjälpa personer som har möjligheter att komma ut i arbetslivet tidigt. Här är det viktigt med ett nära samarbete med praktiksamordnarna och läraren för att vara så effektiv som möjligt. De yrkesorienterade kurserna är också fortsatt populära. Det har varit en utmaning att hitta en nivå på innehållet som fungerar bra för elever från alla kurser och studievägar som deltar. Kursen ger eleverna en bra språklig bas för att kunna gå vidare med utbildning och /eller praktik inom yrkesområdet. Studiebesök på lektionstid hjälper elever att lära känna nya delar av samhället, få praktisk erfarenhet av institutioner och samhällsservice såsom simhallar, bibliotek etc samt en självskerhet att hitta i Stockholm. För en del elever, särskilt på studieväg 1, är det förknippat med stora svårigheter att läsa skyltar och att tolka kartor och andra bilder och därför ser vi att det öppnar nya möjligheter för eleverna att bli självständiga och aktiva samhällsmedborgare om vi praktiskt och språkligt låter dem möta världen utanför klassrummet. Sammanfattande analys Vi kan konstatera att vi bara delvis uppnått de mål vi satte upp för enheten inför verksamhetsret. Måluppfyllelsen är bäst inom Utbildningval arbete och samhällsliv där vi har lyckats knyta till oss fler kontakter med relevanta myndigheter och samhällsinstitutioner och vi har en fortsatt väl fungerande praktikorganisation. När det gäller våra mål under kunskaper och bedömning har vi gjort satsningar för att öka antalet godkända betyg i skriv och tal på det nationella provet i form av extra grupper. Deltagarna har varit mycket nöjda med detta men tyvärr har detta inte räckt för att ge de resultat vi hade som målsättning och vi kommer att göra en ny satsning kommande verksamhetsår. Vi tror att nyckeln till framgång inom samtliga områden ligger i lärarnas kompetens och goda förmåga att utforma en effektiv, flexibel och individanpassad undervisning. Därför vill vi utveckla arbetet inom arbetslagen för att skapa en hållbar, kontinuerlig och bra lärandemiljö för eleverna. Vi vill att respektive studieväg har sitt arbetslag och att lärarna inom arbetslaget arbetar nära varandra både vad gäller utformning av verksamheten och fysiskt i skolan. När vi skapar en trygg lärandemiljö där flera lärare utgör grunden och delar på flera klasser blir organisationen inte lika sårbar och elevernas studier blir inte avhängigt en enskild lärare och därmed skapas lugn och ro för studierna vilket i sin tur kommer att ge goda resultat. 12

13 Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling Kunskaper Utveckla arbetet med synligt lärande och formativ bedömning. Ny satsning på arbetet med genrearbetet särskilt inom färdigheten skriv. Bedömning och betygsättning Kollegialt lärande använda lärplattformen för gemensam bedömning och dokumentaion Lärandemiljö Göra arbetslagen mer delaktiga i organiseringen av verksamheten för att skapa ännu bättre pedagogiska förutsättningar inom varje studieväg. Utbildningsval arbete och samhällsliv Få fler elever från studieväg 1 i kontakt med studie- och yrkesvägledare och praktiksamordnare. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvarig: Martin Lundell, verksamhetschef/utbildningsansvarig och Camilla Berner, uppdragsansvarig 13