Kvalitetsrapport 2011/2012

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2011/2012 ANORDNARE Lernia Utbildning AB SKOLENHET Skolenhet: Lernia Utbildning AB sfi Globen City, Arenavägen 63 Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 46 % Andel som studerar kvällstid: 43% Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Andel övrig tid (tex helg, distans): Distans 8%, lördag 11% Totalt antal medarbetare: 16 Antal sfi-lärare 11 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 : 96 % Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 4 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övriga lärare: 0 % 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal. 1

2 SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Vi följer upp: -individens studieresultat genom kontinuerliga IUP-samtal som dokumenteras i vårt administrativa system. - gruppens åsikter om undervisningens arbetsformer och innehåll efter varje genomgånget tema. - deltagarnas synpunkter genom Lernias digitala kursutvärdering som genomförs i alla grupper två gånger per halvår. -deltagarnas synpunkter genom Lernias digitala slututvärdering som genomförs då deltagaren avslutar en studieväg. - genom gruppråd i grupperna med utbildaren för att förbereda deltagarråd med ledningen. - på deltagarråd som hålls en gång i halvåret med ledningen. -genom att på arbetslagsmöten, som vi har varje vecka, hålla den aktuella lokala arbetsplanen levande och se till att vi följer det vi åtagit oss. - på APT- möten som hålls en gång per månad. - på studiedagar (max fem per år). - genom att hålla likabehandlingsplanen (numera planen mot diskriminering och kränkande behandling) levande. - genom att anordna särskilda temaveckor kring normer och värden. - att klagomålsrutinerna är kända för deltagare och personal. - genom att jobba mot de nationella styrdokumenten, Stockholms skolplan och avtalet med Stockholms stad. Underlag och källor I kvalitetsrapporten använder vi resultaten från Lernias digitala utvärderingar; slututvärderingen som genomförs av de deltagare som skriver nationella provet på D- kursen och kursutvärderingen som genomförs 2 gånger/halvår i samtliga grupper. Slututvärderingen har besvarats av 161 deltagare jämfört med , då denna utvärderingsform var ny och besvarades av 89 deltagare. Utvärderingen innehåller 18 frågor. Kursutvärderingen har besvarats av i snitt 268 deltagare vid de fyra tillfällena under verksamhetsåret Jämförelsesiffra med saknas. Kursutvärderingen innehåller endast tre frågor och därför används i huvudsak resultaten från slututvärderingen. En annan källa som vi använder är de minnesanteckningar som förts vid deltagarråden. Ytterligare ser vi till den enkätundersökning som görs vid revideringen av likabehandlingsplanen. Vid analys av kunskapsresultaten använder vi Stockholms stads betygsstatistik. Då vi tar fram uppgifter om andelen deltagare och i vad mån de läser dag- eller kvällstid eller övriga tider använder vi vårt administrativa system där alla deltagare är registrerade. Resultaten på utvärderingarna har följts upp på arbetslagsmöten. 2

3 Medverkan av lärare, övrig personal och elever Beskrivning av hur kvalitetsarbetet sker Varje år upprättas av utbildare och utbildningschef en lokal arbetsplan. Planering av det kommande årets verksamhetsår bygger på föregående års kvalitetsredovisning där det framkommit vilka områden vi behöver förbättra och utveckla. Den lokala arbetsplanen har följts upp under arbetslagsmöten och en studiedag. Då har vi också sett till de åsikter som framkommit på gruppråden, deltagarråden och de digitala utvärderingarna. Vid revideringen av likabehandlingsplanen, som sker en gång per år, har alla deltagare och all personal fått besvara en enkät skriftligt med frågor med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Dokumentation sker av IUP-samtal i vårt administrativa system. Minnesanteckningar har förts på arbetslagsmöten, gruppråd, deltagarråd och APT-möten. Enskilda klagomål har dokumenteras separat. Bedömning och analys av kvalitetsarbetet I det stora hela har vi fungerande rutiner för kvalitetsarbetet men vi behöver bli bättre på att dokumentera IUP-samtalen så att de är tydliga i beskrivningen av var deltagaren befinner sig i förhållande till de nya kunskapskraven, så att studieplanen verkligen blir ett stöd för studierna. VERKSAMHETENS PRIORITERADE MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE LÄSÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH ARBETSPLAN Kunskap, betyg och bedömning Vi fortsätter arbetet med att minska diskrepansen mellan testresultat och kursbetyg så att deltagarnas måluppfyllelse i större utsträckning visar sig i testresultatet och kommer här att fokusera på studievägarnas slutkurser. Vi arbetar med att ytterligare öka andelen godkända deltagare på respektive kurs och även här gäller fokus på studievägarnas slutkurser. Vi arbetar för att öka andelen godkända deltagare som inom ett år från kursstart når godkänt på kurs D. För att uppnå målen för ovanstående tre utvecklingsområden, arbetar vi på flera plan. Vi kommer lokalt i arbetslagen och i samarbete mellan enheterna att föra pedagogiska diskussioner om hur vi arbetar med de olika färdigheterna i klassrummet. Detta för att utveckla arbetssätt inom framförallt de receptiva färdigheterna och skriftlig färdighet där deltagarna behöver träna på instruktioner och olika texttyper och genrer. Vidare handlar det om att de typfrågor som förekommer i testet är bekanta för deltagarna och att de verkligen har uppnått den fördjupade litteracitet som motsvarar måluppfyllelse. Vi fortsätter också med arbetet att medvetandegöra kursmål och betygskriterier för deltagarna både genom att i regelbundna IUP-samtal uppmärksamma deltagarna på individuella 3

4 utvecklingsbehov och genom att i den dagliga verksamheten i klassrummet anknyta till och åskådliggöra kursmål och betygskriterier. Utbildningsval, arbete och samhälle Vi arbetar för att anordna fler praktikplatser än föregående år. Vi gör detta genom att lägga mer resurser på praktikanskaffning och ett ökat samarbete mellan de olika enheternas praktiksamordnare. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL Som inledning till varje avsnitt står de lokala mål vi på Arenavägen 63 satt i vår lokala arbetsplan 2011/2012. Kunskaper och Ansvar och inflytande Individuella studieplaner/återkoppling - Att i de individuella utvecklingssamtalen (IUP-samtalen) ha fokus på deltagarnas färdigheter i tal, skriv, hör och läs så att deltagaren är medveten om sin progression i förhållande till kursmålen. - Att det i dokumentationen av IUP-samtal tydligt framkommer vilka färdigheter deltagaren har uppnått i jämförelse med kursmålen och vad som behöver förbättras. Resultat I vårt uppdrag ingår att dokumentera individens studieresultat genom kontinuerliga IUPsamtal som dokumenteras i vårt administrativa system. I de individuella utvecklingssamtalen har vi fokuserat på deltagarens färdigheter i läs, hör, skriv och tal i förhållande till målen. Under en studiedag i januari arbetade vi med hur man på ett tydligt sätt dokumenterar de fyra färdigheterna. IUP-samtalen ligger för varje grupp schemalagda samma tid varje vecka. Uppföljning av IUP-samtalen bland deltagarna sker genom Lernias slututvärdering som ska undersöka om deltagarna har haft IUP-samtal med sin utbildare samt känner till kursmålen. Poängen redovisas nedan i genomsnitt för 2012 och för 2011 i parentes, där 1 är lägst och 5 högst. Fråga i slututvärderingen Poäng i genomsnitt 2012, 2011 i parentes Min utbildare har haft samtal med mig 4,01 (4,02) om min studieplan Jag känner till kursmålen 4,40 (4,44) På deltagarråden framkom det under hösten 2011 att en del utbildare bokar samtal och andra utbildare säger att de som vill kan ha samtal. De flesta deltagare tycker att de kan tala med utbildaren om de behöver, någon säger att man vill ha feed-back oftare. Under 4

5 våren 2012 framfördes på deltagarrådet åsikten att många deltagare vill ha fler samtal och att de inte tyckte att de hade fått tillräckligt mycket återkoppling på sina studier. Det var bra att ha en studiedag kring IUP-dokumentation och fokus på de fyra färdigheterna. Det har resulterat i att dokumentationen av IUP-samtal blivit tydligare och nu fokuserar mer på måluppfyllelse. Dock har vi fortfarande en del kvar att arbeta med kring dokumentationen och tror att denna typ av studiedag är en bra arbetsform. Vi behöver också arbeta vidare med att inte bara göra en summativ bedömning utan göra en tydligare formativ bedömning. Varför inte alla säger att de känner till kursmålen har vi inget svar på. Kursmålen delas ut vid introduktionen och lärarna går kontinuerligt igenom kursmålen under kursens gång. Kursmål och betygskriterier finns uppsatta i klassrummen. I IUP-samtalen talar man om kurens mål. Vi får diskutera i arbetslaget om hur vi ska kunna tydliggöra ordet kursmål bättre, deltagaren kanske inte har förstått ordet, ordet mål kanske används frekventare än kursmål? I slututvärderingen kan vi utläsa att de flesta anser sig ha haft samtal med sin utbildare om sin studieplan men på deltagarrådet framkom även avvikande åsikter. Någon framhöll att vissa deltagare inte kunde komma på den tiden som är schemalagd för samtal. När detta är en orsak har utbildarna skickat mejl och föreslagit andra tider för IUP-samtal. Vi behöver arbeta på att rutinerna, hur vi säkerställer att deltagare får sina IUP-samtal, blir tydliga. Deltagarna ska inte ha olika möjligheter beroende på vilken utbildare de har. Det är något vi behöver tänka på när vi gör nästa verksamhetsårs kvalitetsplan. Deltagarinflytande Vi arbetar för att ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra det dagliga arbetet och att deltagarna ska känna delaktighet och att de kan påverka sin studiesituation. Resultat Vi följer upp gruppens åsikter om undervisningens arbetsformer och innehåll efter varje genomgånget tema. I vår temaplanering finns också temafria veckor, där deltagarna själva får ge förslag på vilket innehåll de önskar sig. Utbildaren har dessutom ständigt en dialog med gruppen i klassrummet för att fånga upp önskemål och behov. Deltagarnas synpunkter följs upp genom Lernias digitala slututvärdering som genomförs då deltagaren avslutar en studieväg. 5

6 Fråga i slututvärderingen Jag har möjlighet att påverka min utbildning Poäng i genomsnitt 2012, 2011 i parentes 4,18 (4,39) På deltagarrådet hösten 2011 och våren 2012 framkom att grupperna tycker att de kan påverka studierna. De säger att de ibland får välja tema och att utbildaren brukar lyssna på gruppens förslag. I nybörjarkursen anser man att det är svårt att påverka eftersom man är nybörjare i språket och har svårt att uttrycka sig men att utbildaren försöker vara lyhörd för deras åsikter och önskemål. På deltagarråd och i slututvärderingen kan vi se att deltagarna anser att de har möjlighet att påverka sina studier och känner sig delaktiga. Det är viktigt för oss och vi tror att ett öppet arbetsklimat mellan utbildare och deltagare bidrar till en positiv studiemiljö och får deltagarna att reflektera över sin inlärning och sina behov. Deltagarens ansvar - Att deltagarna tar personligt ansvar för sina studier - Att IUP- amtalen ska vara en vägledning för deltagarna att kunna ta eget ansvar Resultat I undervisningen och vid IUP-samtalen har utbildarna löpande medvetandegjort och diskuterat kursmålen och betygskriterierna, vilket gett deltagarna möjlighet att ta eget ansvar och påverka sin språkinlärning och sitt studieresultat. Som stöd vid den fria fördjupningstiden med tillgång till handledning har vi satt upp förslag på aktiviteter som deltagare kan ägna sig åt. Vi har en lärportal där deltagare har tillgång till schema, textmaterial och övningar samt en inlämningsmapp. Många av våra deltagare använder sig av denna lärportal även hemifrån. På deltagarråden har det framkommit att deltagarna anser lärportalen vara en stor hjälp och i slututvärderingen ser vi: Fråga i slututvärderingen Poäng i genomsnitt 2012, 2011 i parentes Jag är nöjd med min egen insats 4,23 (4,11) Lärportalen hjälper mig i mina studier 4,13(4,10) Jag är nöjd med mina resultat 4,10 (4,11) Vår målgrupp är studievan och de flesta tar ansvar för sina studier och har stor glädje av vår lärportal som de kan använda hemifrån. Utan att ha någon siffra att stödja oss på tror vi att många av dem som inte hinner med sina studier arbetar, ofta oregelbundna tider, och har svårt att få tiden att räcka till. De deltagare som inte kan komma till de lektionspass då 6

7 vi har IUP-samtal behöver själva också ta ansvar för att samtalet med utbildaren blir av. Rutiner för detta ska arbetas fram under nästa år, då vi sett (vilket vi tidigare skrivit) att det görs lite olika i olika grupper beroende på vem som är utbildare. Vi kan i slututvärderingen dock se att deltagarna i stort är nöjda med sina resultat och sin insats. Särskilt stöd eller annan studieform -Att deltagaren ska uppnå kursmålen -Att utarbeta en mall med plan för deltagare med särskilda behov Resultat Redan vid introduktionen är vi uppmärksamma på en deltagares studieteknik och möjligheter att följa undervisningen. De deltagare på D-kursen, som kommer från studieväg 2, är vi vaksamma på huruvida de skulle gynnas av att studera på Arenavägen 55 i stället, där de arbetar långsammare, mer konkret och mer inriktat på skrivträning. För de deltagare som behövt träna extra på vissa moment har extratimmar i liten grupp med max 8 deltagare erbjudits, både förmiddag och eftermiddag, under våren Sammanlagt har 48 deltagare tagit del av extrastödet i uttal/konversation och hör och 30 deltagare av extra skrivträning. Vi har inte, som vi satt upp som mål, utarbetat en särskild mall för deltagare med särskilda behov. Det har känts överflödigt. Dokumentation har skett i samband med IUP-samtal. Det är svårt att bedöma i hur hög grad dessa extra insatser gjort att deltagarna verkligen nått sina mål snabbare men i enskilda fall har vi solskenshistorier där deltagare med mycket långsam progression och som vi varit tveksamma till någonsin skulle uppnå målen faktiskt har gjort det. Vi ser också att det har varit efterfrågan på att få komma till extratimmarna även om lektionerna schemamässigt inte alltid legat optimalt för den enskilde deltagaren. Det finns också de som kanske önskat, velat och behövt delta men som inte haft möjlighet till det på grund av exempelvis arbete eller familjesituation. I utfallet på frågan i slututvärderingen på en skala 1 till 5, där 5 är bäst, visar att deltagarna anser att de får bra hjälp av sina utbildare. Fråga i slututvärderingen Jag får bra hjälp av min/mina utbildare 4,52 (4,55) Poäng i genomsnitt 2012, 2011 i parentes Behörighet sfi-utbildare Vi strävar efter att nå 100% behörighet gällande sfi-utbildarna. Det målet har vi ännu inte uppnått men vi hade under verksamhetsåret 96 % behörighet. Till våren 2013 hoppas vi att vi har 100% behöriga sfi-utbildare. 7

8 Bedömning och betygssättning -Vi kommer att fortsätta arbetet med att tydliggöra kursmål och betygskriterier -Vi arbetar för att i arbetslaget ha en samsyn i bedömning av texter och muntlig produktion. -Att minska diskrepansen på kurs D Resultat C-kursen När vi ser på resultaten på C-kursen de tre sista åren ser vi att var 86,2% G på testet och 90,5 på kursen. Diskrepansen var 4,3 procentenheter var 88 % G på testet och 89 % G på kursen. Diskrepansen var 1 procentenhet var 93 % G på testet och 97 % G på kursen. Diskrepansen var 4 procentenheter. Vi kan se att andelen G har höjts med 5 procentenheter på testet och 8 procentenheter på kursen från föregående år. Vi tror att ökningen beror på att det nya avtalet innebär att det är utbildaren som anmäler deltagaren till test då utbildaren bedömt att målen för kursen uppnåtts. Möjligheten för deltagaren att själv anmäla sig till test trots utbildarens bedömning att kursmålen ej uppnåtts har tagits bort. Resultat D-kursen När vi ser på resultaten på D-kursen de tre sista åren ser vi att var 81,4% G på testet och 86,2 på kursen. Diskrepansen var 4,8 procentenheter var 81 % G på testet och 91 % G på kursen. Diskrepansen var 10 procentenheter var 90 % G på testet och 96 % G på kursen. Diskrepansen var 6 procentenheter. Vi kan se att andelen G har höjts med 9 procentenheter på testet och 5 procentenheter på kursen från föregående år. Även här tror vi att förklaringen ligger i att det är utbildaren som anmäler deltagaren till test då utbildaren bedömt att målen för kursen uppnåtts och att deltagaren inte kan anmäla sig själv. Testresultat, betygsbeslut och diskrepans Diskrepansen har under den senaste treårsperioden gått upp och sedan ner. Diskrepansen på C-kursen ligger runt 4 procentenheter idag och på 1 procentenhet På D- kursen hade vi en diskrepans på 10 procentenheter och den hade vi som mål att sänka under och har därför aktivt jobbat med att vara säkrare i vår bedömning när vi anmäler till test. Vi har lyckats minska diskrepansen till 6 procentenheter. Anledningen till att diskrepansen ökade så markant under och särskilt under våren 2011 beror på att ordinarie utbildare i en av våra två dagkurser på D-nivå var sjukskriven under långa perioder och ersattes av flera vikarier. Vi har lyckats med att 8

9 sänka diskrepansen till 6 procentenheter och vi kommer att under nästa verksamhetsår försöka att sänka den ytterligare på både C- och D- kursen. Vi kunde också se att det var många som inte klarade hörförståelsen på testet. Vi har därför på en studiedag diskuterat hur vi kan arbeta med hörförståelse på olika sätt och vi har satsat på att i högre grad öva på hörförståelse i klassrummen. Vi har på enheten också utarbetat egna hörförståelseövningar som kan användas i grupperna. Vi kan se, utan att uppge en exakt siffra, att dessa insatser har gett resultat med fler som klarar godkänt på hörförståelsen på testen. Resultat, andelen klara inom ett år Stockholms stad har kravet att 37 % av andelen deltagare ska avsluta utbildningen inom ett år, dvs klara kurs D. Under klarade 48 % kurs D på mindre än ett år. Under klarade 52,7 % kurs D på mindre än ett år och under klarade 36,5 % kurs på mindre än ett år. Vi kan konstatera att andelen som blir klara med D-kursen på mindre än ett år har sjunkit markant. Det finns säkert flera orsaker till detta. Vi tror att utbildarna med det nya avtalet och vårt mål att sänka diskrepansen på D-kursen har gjort att utbildarna i högre grad avvaktat att anmäla deltagare till prov. Vi kan t ex se att andelen VG har ökat betydligt på både C- och D-kursen. På C-kursen har antalet VG ökat från 23,7% ( ) till 34,3 % ( ). På D-kursen har antalet VG ökat från 26,7 % ( ) till 37,1 % ( ). Vi tror också att grupper som har haft byten av utbildare av olika skäl har påverkat hur länge deltagaren har stannat på en kurs innan deltagaren har anmälts till test. Anmärkningsvärt är att vi under hade 52,7 % som blev klara med D-kursen på mindre än ett år, möjligtvis har det samband med att diskrepansen var ovanligt hög samma period (10 procentenheter). Ytterligare en anledning skulle kunna vara att vi har en större andel som läst sfi i många år som faktiskt blir klara med sina studier var det 16 deltagare som hade påbörjat sfi för mer än fyra år sedan som avslutade sina studier medan det under endast var fyra deltagare som läst sfi mer än fyra år. Vi hade under heller inget uppsatt mål att antalet som skulle klara sina studier på mindre än ett år skulle öka. Detta får vi se över under kommande verksamhetsår. Normer och värden Vårt övergripande mål under verksamhetsåret har varit att hålla frågor kring normer och värden levande. Som delmål hade vi att göra en plan för hur vi arbetar med vårt bildspel för normer och värden på c- respektive d-kursen. Ett annat delmål var att planera och genomföra studiebesök med koppling till normer och värden. Resultat Vi har presenterat likabehandlingsplanen och rutiner för klagomålshantering på introduktionen. Dessa är också uppsatta i varje undervisningssal. Likabehandlingsplanen har reviderats under året i samarbete med deltagare, utbildare och utbildningschef. Som 9

10 underlag har alla besvarat skriftliga enkäter och diskussioner har förts i klassrum och på arbetslagsmöten. Vi har gått igenom rutiner för klagomålshantering på arbetslagsmöten och i grupperna. Varje halvår har vi temaveckor kring normer och värden där vi använder filmer och ett bildspel som diskussionsunderlag. Vi har under verksamhetsåret justerat vårt arbete med detta material så att det ska fungera optimalt för både c- och d-gruppen. I slututvärderingen, som görs efter varje nationellt prov på D-kursen, ser vi att deltagarna är mycket nöjda med sin studiemiljö. Följande tabell visar deltagarnas genomsnittliga svar i enkäten, där skalan går från 1-5. Siffrorna i parentes visar svaren på samma frågor i juni Påstående Svar i genomsnitt (juni 2011) Studiemiljön är bra 4,40 (4,47) Jag får ett bra bemötande av Lernias personal 4,44 (4,62) Jag känner till Lernias likabehandlingsplan 3,99 (4,22) Jag känner mig trygg på Lernia 4,42 (4,44) Jag vet vem jag ska prata med, om jag har synpunkter på skolan. 4,23 (4,43) Klagomål som inkommer till oss kan handla om att nya deltagare anser att kursen är för svår och ber att få byta till B-kursen. I dessa fall har utbildaren och utbildningschefen diskuterat utbildarens uppfattning av deltagarens förmåga och nivå samt undersökt deltagarens behov av extra stöd och hjälp. I första hand har vi talat med deltagaren om att ge kursen en chans, för att sedan följa upp efter ett par veckor. Om problemet kvarstått, har vi tagit kontakt med SFI-centrum och tillsammans kommit överens om en eventuell omkategorisering eller så har deltagaren efter samråd med SFI-centrum fått pröva studieväg 2 på Arenavägen 55 innan beslut om omkategorisering har tagits. Andra klagomål som kan komma in handlar om att deltagaren inte blivit anmäld till test av sin utbildare, trots att deltagaren själv tycker sig ha uppnått rätt nivå. Detta klagomål har blivit vanligare sedan det nya avtalet trädde i kraft, då de nya deltagarna inte längre har möjlighet att föranmäla sig själva. Vi har klara och tydliga rutiner för hur vi arbetar med frågor kring normer och värden. Utifrån enkätresultaten kan vi se att deltagarna trivs bra på vår enhet och att detta arbete fungerar. Deltagarna känner sig trygga och känner till vem de ska tala med om de har synpunkter på skolan och de är insatta i likabehandlingsplanen. Resultatet i slututvärderingen är fortfarande högt, men vi kan dock se att värdet har försämrats med några hundradelar (ibland tiondelar) jämfört med juni En orsak kan vara att vi under verksamhetsåret prioriterade att utveckla kunskapen om likabehandlingsplanen 10

11 i vår lokala arbetsplan medan vi under har använt oss av de rutiner som vi skapade då. Vad vi skulle kunna bli bättre på är att förmedla resultaten av slututvärderingen även till deltagarna. Vår analys kring klagomål på verksamheten är att klagomål kring test har ökat på grund av reglerna i det nya avtalet. Som en följd av detta har vi i arbetslaget lagt mer arbete på att vara tydliga när det gäller bedömning av de fyra färdigheterna och formulera deltagares språknivå i IUP-samtalen. Vad gäller klagomål/önskemål kring studieväg har vi erfarenhet av att vissa deltagare vill byta till studieväg 2, men även att deltagare som vi bedömt som studieväg 2 inte velat göra denna omkategorisering. Varje fall har hanterats individuellt och i samråd med deltagare, utbildare, utbildningschef och SFI-centrum. Totalt var det fem personer som ville byta till studieväg 2 och fem personer som uttryckt missnöje över att inte få skriva test. Diskussioner om test är alltid närvarande i verksamheten där deltagare undrar över varför de inte får skriva test en viss månad men dessa diskussioner utmynnar vanligtvis inte i klagomål. Att deltagarrådet fungerar och att gruppråden dokumenteras väl inför deltagarråd. Resultat deltagarråd Vi har under verksamhetsåret haft två deltagarråd, ett under hösten och ett under våren. Tidigare hade vi två deltagarråd per halvår men efter önskemål framförda på deltagarrådet minskade vi till ett per halvår. Deltagarråden föregås av gruppråd då varje grupp diskuterar utifrån en fastställd dagordning kring trivsel, möjlighet till inflytande, kännedom om kursmål, likabehandlingsplan och IUP-samtal samt önskemål om förbättringar på skolan. Från varje grupp kommer sedan två representanter till deltagarrådet som hålls tillsammans med utbildningschefen. Fråga i slututvärderingen Poäng i genomsnitt, där 1 är lägst och 5 högst Vi har deltagarråd/studeranderåd 4,02 (4,20) Efter många års arbete för att deltagarråden ska fungera, tycker vi att vi har hittat en bra form för grupp- och deltagarråd. Resultat studiebesök Vi listade under en studiedag tillsammans vilka olika platser vi skulle kunna besöka med värderingar/likabehandling som infallsvinkel. En grupp har genomfört ett studiebesök som valts med infallsvinkel utifrån likabehandling. Dessutom har vi deltagit i Kulturhusets projekt för sfi, en utställning om utlänningslagen i Danmark och en om 11

12 utsatta kvinnor och RFSU:s kurs om kärlek. I grupperna har det gjorts en utvärdering som visar att deltagarna överlag är mycket nöjda med besöket på Kulturhuset och RFSU:s kurs som genomfördes på skolan. En utbildare har deltagit i en av Hedersams föreläsningar som har erbjudits. Varför inte fler grupper genomförde studiebesök får vi diskutera närmre när vi gör nästa års kvalitetsplan. Vi kan tydligt se att det har varit berikande för deltagarna att få delta i RFSU:s kurs och Kulturhusets projekt. Vi tror att det är viktigt att delta i olika projekt som anordnas för sfi. Likaså har Hedersam erbjudit många intressanta föreläsningar men vi har tyvärr inte hunnit med att delta på alla tillfällen. Utbildningsval arbete och samhällsliv Vi hjälper till att anordna praktikplatser. et är att öka förutsättningen för språkinlärning och få introduktion i arbetslivet i Sverige. Resultat Under verksamhetsåret har 24 deltagare fått praktik. Praktikperioden är varierande och har sträckt sig från 4 till 12 veckor med mellan 8 till 30 timmar per vecka. Fem deltagare har fått anställning efter sin praktikplats. Deltagare på studieväg 3 har avancerade utbildningar och längre arbetslivserfarenhet inom sina yrkesområden samt lär sig språket mycket snabbt. Många har mycket speciella och sällsynta yrken vilket uppfattas snarare som tillgång eller utmaning än svaghet men en del företag blir skeptiska då de hör att deltagaren läser sfi. Företagen är oroliga för att deltagaren inte ska ha tillräckliga språkkunskaper. I vissa fall erbjuder Arbetsförmedlingen eller Jobbtorget olika kurser, vilket hindrar deltagarna att söka praktik. Studie- och yrkesvägledning Sfi-deltagare ska få kännedom och information om sådant som rör arbete och fortsatta studier. De deltagare som vill ska ha möjlighet att få ett eller flera individuella vägledningssamtal för att kunna planera för sin framtid i Sverige. 12

13 Resultat Enskilda samtal har erbjudits på dag- och kvällstid, och cirka 290 vägledningssamtal har genomförts under hösten 2011 och våren Studievägledaren har besökt samtliga grupper och informerat om fortsatta studier och hur skolsystemet fungerar här. I de flesta grupper har det skett en gång per termin men i förmiddagsgrupperna två gånger per halvår. Anslagstavlor uppdateras regelbundet med information om mässor, det finns länklistor och kontaktuppgifter gällande både studier, arbete och starta eget. Deltagare som vill får hjälp med att ansöka till komvux, CSN och att göra andra ansökningar. Det är oftast i samband med att studievägledaren informerar i klasserna eller då deltagarna skriver test som de kommer för samtal, men vissa är mycket angelägna och kommer redan på introduktionen, vilket visar på att de tidigt får information om möjligheten till samtal. Något som varit märkbart i samtalen under det senaste året har varit att de i högre utsträckning handlat om studier och färre har kommit för att diskutera hur de kan hitta arbete eller hur de kan komma in i svenska kulturen/samhället. Skillnad mot tidigare år är också att deltagarna haft möjlighet till praktik, då en praktiksamordnare arbetat på skolan. Det här kan ha bidragit till att fler vänt sig direkt dit, i de fall de velat ha arbete eller mer kontakt med svenskar. Många vill fortfarande ha information om hur de kan fortsätta studera på universitet eller på andra utbildningar eller vill veta mer om hur de validerar sin utländska utbildning. Samtalen innehåller mycket information men givetvis finns också behovet av vägledning, då deltagare diskuterar olika alternativ och konsekvenserna av olika karriärval utifrån deras enskilda situation (ekonomi, familj eller andra förutsättningar). Tidigare år har studievägledning på kvällen erbjudits roterande olika kvällar men förra året hade vi samma veckodag. Detta för att det skulle vara enkelt för alla att veta när de kunde träffa studievägledaren men det kan istället ha resulterat i färre samtal, eftersom skolan har två olika kvällsgrupper som studerar olika dagar. De flesta kommer spontant utan att boka och om studievägledaren har ett roterande schema blir studievägledaren synligare och tillgängligare vilket underlättar för deltagarna att boka samtal. Det kan också vara så att fler deltagare än tidigare själva hittar den information som de behöver, då informationen finns mer tillgänglig på anslagstavlor. SAMMANFATTANDE ANALYS Vi har i stort en väl fungerande enhet och det beror på att vi har professionell och engagerad personal och fungerande rutiner i vardagen. Vår målgrupp är studievan och tar i sin tur ansvar för sina studier och sina resultat. Vi har under verksamhetsåret förstärkt med extra stöd för dem som behöver det och vi tror att det stärkt dem som tagit del av detta erbjudande. Vi är en liten enhet vilket gör att vi snabbt når varandra och beslutsvägarna är korta. Vi har lyckats med att förbättra dokumentationen av IUPsamtalen med fokus på deltagarnas färdigheter. Vi anser att vi har ett demokratiskt 13

14 arbetssätt och att deltagarna har möjlighet att påverka sina studier. Uppenbart vet inte alla deltagare vad kursmål är trots att vi tycker att vi lagt stort arbete på att lyfta kursmålen i olika sammanhang. Det behöver vi jobba vidare på, likaså behöver vi ytterligare minska diskrepansen på främst D-kursen som också knyter an till att utbildarna ska kunna bedöma när en deltagare har uppnått kursmålen och kan anmälas till test. Normer och värden samt deltagarråd har vi bra rutiner för, det vill säga hur vi ska hålla diskussionerna levande, likaså arbetet med likabehandlingsplanen. Vad gäller arbete och studier fungerar kontakten mellan studie- och yrkesvägledaren och deltagare bra. Prioriterade mål och åtgärder för utveckling - De nya kunskapskraven och kursplanerna ska implementeras - Alla deltagare ska känna till kursmålen och kunskapskraven - Rutiner för att säkerställa att deltagare har IUP-samtal med sin utbildare ska utarbetas - IUP-samtalen ska bygga på en formativ bedömning och tydligt beskrivas i dokumentationen - Diskrepansen ska ytterligare minskas på D-kursen - Fler ska bli godkända inom ett år - Hålla diskussioner kring normer och värden och likabehandling levande Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvariga: Gunta Torstensson, utbildningsansvarig/utbildningschef Ulrika Jalder, marknadsområdeskoordinator 14