Kvalitetsrapport 2012/2013

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2012/2013 ANORDNARE Lernia Utbildning AB SKOLENHET Skolenhet: Lernia Utbildning AB sfi Globen City, Arenavägen 55, plan 5 Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 62 % Totalt antal medarbetare: 18 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 : 75 % Andel som studerar kvällstid: 35 % Skolform Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Antal sfi-lärare 14 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 19 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övrig tid (tex helg, distans): 3 % Andel övriga lärare: 6 % 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal. 1

2 SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer En lokal kvalitetsplan upprättas årligen av enhetens personal och utgångspunkten för den är de utvecklingsområden som har identifierats i kvalitetsrapporten, vilken även den skrivs en gång per år. Den lokala kvalitetsplanen följs upp i enhetens arbetslag, på APT och på studiedagar. Från och med våren 2012 utvärderas den även av enhetens pedagogiska personal. Resultatet av denna utvärdering ligger som grund för upprättandet av kvalitetsplanen för nästkommande redovisningsperiod. Vid varje terminsstart gör arbetslagen en gemensam grovplanering för terminen och bestämmer då vilka teman, inriktningar och arbetsmoment de ska arbeta med. Arbetet följs sedan upp och utvecklas på arbetslagens möten, vilka inträffar varje vecka. I grovplaneringen ingår även s.k. mellanveckor under vilka respektive studiegrupp utvärderar föregående tema och tillsammans med lärarna kommer överens om arbetssätt och innehåll för kommande delkurs. Varje lärare ansvarar sedan för att dokumentera sina lektioner och sina elevers utveckling. Utbildningsansvarig auskulterar hos alla lärare och mentorer och gör i regel två auskultationer per redovisningsperiod. Auskultationen följs upp med ett pedagogiskt samtal kring den aktuella lektionen. Eventuella brister kan föranleda en uppföljande auskultation nära inpå den första. Varje auskultation dokumenteras av utbildningsansvarig. Varje elev har en individuell studieplan (ISP) vilken upprättas under introduktionen. Denna ges till eleven och sparas även digitalt i vårt administrativa system. ISP uppdateras minst en gång per kurs samt i samband med kursavslut. Varje lärare ansvarar för att samtalen genomförs och registreras digitalt. Varje grupp har gruppråd en till två gånger per termin och utser två representanter till enhetens elevråd. Elevrådet samlas minst en gång per termin och diskuterar saker som är av intresse för eleverna. Mötena protokollförs, och lärarna går sedan igenom protokollen i sina respektive studiegrupper. Protokollen skickas även ut till samtlig personal som diskuterar dem på arbetslagsträffar och APT. Det som kommer fram och beslutas tas i beaktande vid arbetet med kvalitetsplanen. Två gånger om året genomförs en enkätundersökning där eleverna utvärderar utbildningen. Utbildningsansvarig sammanställer rapporter från dessa utvärderingar och redovisar resultaten för personalgruppen på APT. Förutom den utvärderingen medverkar eleverna i kvalitetsarbetet genom utvärderingar som genomförs vid vissa av mellanveckorna, den utvärdering vi årligen genomför kring likabehandlingsarbetet, samt utvärderingen vi genomför i samband med vår årliga värdegrundsvecka. Resultaten från samtliga dessa utvärderingar ligger till grund för utvecklingsområden i kvalitetsrapporten, som i sin tur definierar åtaganden i kvalitetsplanen. Vidare för vi statistik på hur många elever som vid varje testtillfälle blir godkända på test och kurs, och diskrepansen däremellan. Utbildningsansvarig sammanställer denna månadsvis, och 2

3 han för även diskussioner med lärare om testanmälan och elevers prestation och progression om resultaten försämras drastiskt. Enhetens övriga personal består av en studie- och yrkesvägledare, en praktiksamordnare och en administratör. Samtliga dessa deltar i enhetens APT, och ibland även i arbetslagen. Studieoch yrkesvägledaren och praktiksamordnaren har även ett tätt samarbete med enhetens utbildningsansvarig, och de har möten med denne ett par gånger om året och stämmer då av hur deras respektive arbeten fortskrider och hur de ska arbeta vidare framöver. Underlag och källor De underlag och källor som använts i samband med upprättandet av den aktuella rapporten är slututvärderingar och kursutvärderingar (som båda genomförts tre gånger under verksamhetsåret), utvärderingar som genomförts under vissa av mellanveckorna och den utvärdering som genomförts i samband med upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har även i rapporten använt betygsstatistik, statistik över elever som haft praktik och elevrådsprotokoll. Ett annat viktigt underlag som varit med i kvalitetsarbetet sedan den sena hösten 2012 är feedbacken som vi fick på den utvärdering av verksamheten som Skolinspektionen genomförde i november Vidare har utöver detta den ovannämnda utvärderingen av kvalitetsplanen använts. Samtliga resultat och sammanställningar har presenterats, diskuterats och analyserats på APT och arbetslagsmöten under det aktuella verksamhetsåret. Slutligen har enhetens utbildningsansvarige haft samtal med vissa medarbetare för att få kompletterande information kring saker som tagits upp i ovannämnda källor. Bland annat har den utbildningsansvarige pratat med praktiksamordnaren, studie- och yrkesvägledaren, arbetslagsledarna samt de lärare som har undervisat på kurs D. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet I det stora hela har vi tillgång till det underlag vi behöver och gör bedömningen att det aktuella underlaget är relevant för att kunna bedöma vår måluppfyllelse. Dock anser vi att vi inte har genomfört våra digitala utvärderingar bland så många elever som vi önskat. Detta beror i huvudsak att vi inte har fått vårt tekniska stöd att fungera tillfredsställande. Vi tycker att det idag finns goda rutiner för att involvera personalen i kvalitetsarbetet. Vi anser att vi under de senaste verksamhetsåren har blivit bättre på att systematiskt följa upp och dokumentera kvalitetsarbetet, och vi har gjort detta löpande i arbetslagen, på APT och på studiedagar. Dock kan vi konstatera att det har varit svårt att hinna med att genomföra alla de aktiviteter som vi har presenterat i vår kvalitetsplan. Det ser vi inte minst i den utvärdering som personalen har gjort av kvalitetsplanen och vi anser därför att vi behöver göra den kommande kvalitetsplanen ännu mer konkret och mindre omfattande. 3

4 VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE LÄSÅRS KVALITETSRAPPORT OCH KVALITETSPLAN Nedan redovisas de målsättningar och utvecklingsåtgärder som presenterades i vår kvalitetsrapport för 2011/2012. Kunskaper och Ansvar och inflytande: Vi behöver arbeta vidare med att få elever att både vilja vara med att påverka sin utbildning och ta ansvar för sina studier. Framför allt handlar det om att hitta rätt fora och arbetssätt för detta. Vi behöver arbeta vidare med ISP. Här handlar det i synnerhet om två saker; (1) att i samband med uppdatering av planen arbeta mer med formativ bedömning och därmed förbättra kvaliteten på dem så att eleverna bättre förstår vilka kursmål de har uppnått och vad de behöver arbeta vidare med för att nå de ej uppnådda målen och (2) hitta arbetssätt och rutiner som säkerställer att samtliga eleverna faktiskt har en ISP. Vi behöver arbeta mer med olika genrer när det gäller läsförståelse och skriftliga färdigheter på kurserna C och D samt överlag utveckla arbetsmetoder, övningar och upplägg gällande läsförståelse, skriftliga färdigheter och hörförståelse på kurs D. Vårt mål gällande detta är att fler elever ska nå dessa kursers mål och även ha lättare att klara av kurstest samt att öka genomströmningen. Bedömning och betygsättning: Vi behöver på kurs D arbeta vidare med att öka andelen som får betyg både på test och kurs samt minska diskrepansen däremellan. Vi kommer att göra detta genom att fortsätta det arbete vi har påbörjat med att flera lärare delar på studiegrupperna på kurs D och att de därmed lättare kan avgöra huruvida en elev har uppfyllt målen. Normer och värden Vi behöver ytterligare arbeta vidare med att implementera innehållet i likabehandlingsplanen bland våra elever med målsättning att en ännu högre grad av våra elever är insatta i vad som ingår i likabehandlingsarbetet. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL Kunskaper Mål Målet är: - att alla nya elever som kommer till oss ska få en tydlig introduktion till sina studier som både klargör vad som förväntas av dem och visar hur studierna är organiserade. - att studieplan och färdighetsnivå regelbundet följs upp på ISP-samtal under kursens gång, att eleverna kontinuerligt får relevant återkoppling gällande var de ligger i förhållande till målen för aktuell kurs och vad de ska fokusera på för att nå måluppfyllelse. Det ska därigenom bli tydligt för eleverna att, och på vilket sätt, de har ett eget ansvar för sina studier. - att kopplingen mellan studieinnehåll och kursmål regelbundet diskuteras och är tydlig för eleverna samt att varje elev får en undervisning som på ett optimalt sätt anpassas till de individuella behoven. I enhetens kvalitetsplan för 2011/2012 presenterades följande mål: 4

5 Vi behöver arbeta vidare med ISP. Här handlar det i synnerhet om två saker; (1) att i samband med uppdatering av planen arbeta mer med formativ bedömning och därmed förbättra kvaliteten på dem så att eleverna bättre förstår vilka kursmål de har uppnått och vad de behöver arbeta vidare med för att nå de ej uppnådda målen och (2) hitta arbetssätt och rutiner som säkerställer att samtliga elever faktiskt har en ISP. Resultat Vi har under verksamhetsåret gjort stickprov för att få en bild av hur stor andel av våra elever som har en ISP. Vi har gjort tre sådana på sammanlagt ungefär 300 elever och kan konstatera att vi har upprättat en ISP för ca 95 % av de elever vi kontrollerat. Detta är en något högre siffra om man jämför med föregående verksamhetsperiod då det landade på 90 %. Från stickprovsgenomgången kan vi även se att ca 80 % har fått sin studieplan uppdaterad inom de senaste sex månaderna. Dessvärre får vi konstatera att det även i slutet av det aktuella verksamhetsåret finns elever som saknar studieplan. Arbetet med formativ bedömning har påbörjats. Vi har bland annat diskuterat det under arbetslagsmöten och på APT. Detta har avspeglats i elevernas ISP, i vilka det nu i större utsträckning står mer uttalat vilka kunskapskrav eleverna har uppnått och hur de behöver arbeta för att komma vidare. I vår slututvärderingsenkät 4 (där det hösta betyget är 5) finns följande resultat från delen som rör området kunskaper: 2011/2012 Okt/Nov 2012 Feb/Mar 2013 Maj/Jun 2013 Utbildningens/kursens upplägg och innehåll är bra. 4,26 4 3,9 4,24 Jag känner till kursmålen. 4,55 4 3,9 4,09 Min lärare har haft samtal med mig om min studieplan. 4,13 3,8 3,9 4,19 Jag är nöjd med min egen insats. 4,19 3,8 3,9 3,98 Jag är nöjd med mina egna resultat. 4,03 3,8 3,8 4,07 Vi har satt in fortsatta extra resurser i form av små stödgrupper där de elever som är i behov av särskilt stöd får gå en till två gånger i veckan. Ca 30 elever har deltagit regelbundet i dessa 4 Slututvärderingsenkäten är centralt framtagen av Lernia och används på olika typer av utbildningar över hela landet. På de flesta orter genomförs den i samband med att man slutar en kurs, och eleverna svarar genom vår digitala lärplattform; lärportalen. Vi har dock under det aktuella verksamhetsåret valt att genomföra den i vissa av våra studiegrupper vid tre tillfällen; under månaderna oktober och november, under månaderna februari och mars och under månaderna maj och juni. Antal svarande för oktober och november var 24, för februari och mars var det 57 och för maj och juni var det 125. Varje period redovisas i den här rapporten separat, och vi redovisar även resultatet för hela det föregående verksamhetsåret. Vår bedömning är att antalet svarande vid de två första mättillfällena är för låg, men att de ändå ger oss en relativt god fingervisning, och vi kan även konstatera att resultaten från de tre olika mättillfällena inte skiljer sig nämnvärt åt, och inte heller om man jämför dem med resultatet för 2011/

6 stödgrupper. Flera av dessa elever har fått kursbetyg och många av dem har kommit betydligt närmare kunskapskraven. Fokus i dessa grupper har legat på skriftliga färdigheter. För att eleverna snabbare ska nå kursernas mål och för att tillgodose elevernas önskemål om fördjupning i vissa språkliga färdigheter har vi dessutom arbetat med tvärgrupper där eleverna själva får välja grupp utifrån det språkliga moment de behöver träna. I D-grupperna har vi lagt fokus på färdigheterna läsförståelse och skriftlig produktion, och i detta arbete koncentrerat oss på ett begränsat antal genrer. Analys och bedömning av måluppfyllelsen När det gäller arbetet med ISP anser vi att vi har lyckats relativt väl men inte nått lika långt som vi hade tänkt oss i början av verksamhetsåret. Även om en mycket hög andel faktiskt har en studieplan som dessutom uppdaterats mer frekvent och med mer relevant information än under tidigare verksamhetsår kan vi återigen konstatera att det finns elever som inte har någon studieplan och det finns även elever som har studerat länge på en kurs utan att nå kunskapskraven där innehållet i studieplanen ibland varit för knappt eller inte tillräckligt uppdaterat. Även under det kommande verksamhetsåret kommer detta därför att vara ett högt prioriterat område i kvalitetsarbetet. Dels behöver vi ge vår personal kompetensutveckling i hur de kan arbeta med formativ bedömning, dels hitta metoder och rutiner för att säkerställa att samtliga elever faktiskt har en ISP som uppdateras under kursernas gång. Om vi strukturerar upp dessa delar tror vi att vi i ett tidigare stadium kan upptäcka elever som är i behov av stöd. Det är tillfredsställande att se att de aktiviteter vi erbjuder elever i behov av särskilt stöd har givit resultat och att både deras lärare och de själva anser att verksamheten är värdefull. Vi ser dock att vi kan vidareutveckla den här verksamheten mer, och för eleverna vara tydligare med hur länge de bör studera där och i högre utsträckning än tidigare dokumentera deras arbete i dessa grupper. Vad gäller analys kring arbetsmetoder och genrer på kurs D ber vi att få återkomma till det i delen bedömning och betygssättning. Bedömning och betygssättning Mål Vårt mål är att alla elever som skriver test får kursbetyg och att de som har uppnått kursmålen också ska vara förberedda på testsituationen så att de kan visa måluppfyllelse med ett godkänt testresultat, och att vi står för en rättvis och likvärdig bedömning vad gäller elevernas färdigheter. I enhetens kvalitetsplan för 2012/2013 presenterades följande mål: Vi behöver på kurs D arbeta vidare med att öka andelen som får betyg både på test och kurs samt minska diskrepansen däremellan. Vi kommer att göra detta genom att fortsätta det arbete vi har påbörjat med att flera lärare delar på studiegrupperna på kurs D och att de därmed lättare kan avgöra huruvida en elev har uppfyllt målen. 6

7 Resultat Nedan redovisas en tabell för andelen godkända betyg per skrivande efter avslutad kurs samt diskrepansen mellan testbetyg och kursbetyg under de tre senaste verksamhetsåren. Betyg prov Betyg kurs Testsammanställning LERA B C D Diskrepans Tot. Antal Betyg prov Betyg kurs Diskrrepans Tot. Antal Betyg prov Betyg kurs Tot. Antal Diskrepans År: ,0% 86,0% 2, ,0% 81,0% 16, ,0% 75,0% 22, ,0% 90,0% 3, ,0% 90,0% 10, ,0% 77,0% 16, ,3% 94,7% 5, ,0% 88,0% 1, ,4% 81,2% 7,8 64 Vi kan i tabellen se att antalet elever som skrivit test under den aktuella perioden har minskat relativt markant på kurs C, medan motsvarande siffra för de två andra kurserna är ganska konstanta om man jämför med det föregående verksamhetsåret. På kurs B ser vi en ökning vad gäller andelen som klarar både test och kurs, även om diskrepansen mellan dessa har ökat ett par procentenheter. På kurs C ser vi dock en minskning vad gäller diskrepansen och kan konstatera att andelen som får betyg på kurs är relativt kontant. Om man jämför med hur resultaten ser ut i Stockholm totalt ligger vi nästan precis på snittet när det gäller kurs B och ett par procentenheter över snittet på testresultaten, men ett par procentenheter under snittet på kursresultaten. När det gäller kurs D har den kursen under de två senaste verksamhetsåren varit enhetens mest prioriterade utvecklingsområde. Vi kan nu konstatera att det skett en positiv utveckling då både andelen som får betyg på kursen och testet har ökat ca 8 respektive ca 4 procentenheter i jämförelse med det föregående verksamhetsåret, och att 73,5% har fått minst betyg G/E på testet och 81,2 % har fått minst betyg G/E på kursen. Samtidigt har diskrepansen mellan test- och kursresultat halverats, och ligger nu på knappt 8 procentenheter. I förhållande till hur det ser ut i Stockholm totalt ligger vi fortfarande under snittet; ca 8 procentenheter på både test och kurs, men i jämförelse med det föregående verksamhetsåret har vi kommit närmare snittet. Eftersom vår teststatistik på kurs D har varit otillfredsställande de senaste redovisningsperioderna har vi under de två senaste verksamhetsperioderna börjat dokumentera vilka delar de som får ett EUM/betyg F på kurstest inte blir godkända på. Nedan presenteras en sammanställning över detta: År: Hör (H) Läs (L) Skriv (S) Tal (T) H+S H+S+T H+S+L H+L S+L H+L+S Totalt Från ovanstående tabell kan man konstatera att läsförståelse är det som flest inte blir godkända på under det aktuella verksamhetsåret (65 %), och vi kan här se en relativt markant ökning från 7

8 föregående verksamhetsår (38 %). Under föregående verksamhetsår var det skriftliga färdigheter som flest inte klarade (72 %). Den siffran har nu minskat i ganska stor utsträckning (till 47 %). Två studiedagar har under det aktuella verksamhetsåret ägnats åt bedömning av skriftlig och muntlig produktion, och vi har under de dagarna även haft mer allmänna genomgångar och diskussioner om vad betygsättning ska grunda sig på. Dessa frågor har även varit ständigt aktuella på våra kurstestkonferenser och i arbetslagen. Dessutom har enhetens utbildningsansvarig och enhetens testansvariga deltagit i ett seminarium kring betyg och bedömning anordnat av Stockholm stad. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vår analys är att vi ser en tillfredställande utveckling vad gäller resultaten på kurserna B och C. Både test- och kursresultaten på kurs B har förbättrats för tredje verksamhetsåret i rad, och resultaten på kurs C är fortsatt höga, och vi har på den kursen lyckats få en närmast obefintlig diskrepans. Med tanke på att enhetens mest prioriterade utvecklingsområde under de två senaste verksamhetsåren har varit att förbättra betygsstatistiken på kurs D är det som är allra mest glädjande faktumet att vi har förbättrat denna statistik relativt påtagligt. För andra verksamhetsåret i rad har en större andel av de som skriver test blivit godkända/fått minst E på testet, en större andel av de som har skrivit test har fått minst betyget E på kursen och diskrepansen mellan test- och kursresultat har minskat. I mars 2012 ökade vi de personella resurserna på kurs D och sedan dess är det fler lärare som planerar och genomför undervisningen, och tillsammans bedömer samma elever. Lärarna för den aktuella kursen är övertygade om att det är den största anledningen till förbättringen. De har i samtal med utbildningsansvarig uppgivit att de känner att de är sammansvetsade och har en överstämmande bild av hur de bör arbeta för att eleverna ska gå framåt, samt att de hittat fungerande och varierande sätt att arbeta med eleverna. En annan bidragande orsak tror vi är att de har arbetat med ett begränsat antal typer av formellt och informellt skrivande. Lärarna uppger dock att de trots detta anser att det är svårt att avgöra huruvida vissa elever har nått kunskapskraven, och att andelen som presterar ojämnt är relativt stor. Detta är speciellt påtagligt när det gäller färdigheterna läsförståelse och skriftliga färdigheter; de färdigheter som för andra mätningen i rad ligger högst på listan över färdigheter som elever inte klarar vid kurstest. Även under kommande verksamhetsår måste vi därför arbeta vidare med att utveckla arbetsmetoder och bedömning av färdigheter på den här kursen, och strukturerat arbeta med att fortsätta förbättra resultaten; inte minst med tanke på att vi fortfarande ligger under snittet för Stockholm totalt. Utbildningsansvariges övergripande uppfattning är att enheten präglas av likvärdig bedömning och betygsättning. Detta ser vi framförallt från arbetet under de ovannämnda studiedagarna. Vi anser att vi tar oss tiden att verkligen göra så korrekta bedömningar som möjligt. Fler lärare läser testuppsatserna, vi lyssnar på inspelade testsamtal vid kurstestkonferenserna i större utsträckning än tidigare, vi tittar än mer noggrant på den samlade dokumentationen och stämmer mer konsekvent av mot kunskapskraven vid 8

9 kurstestkonferenserna, och vi tar hjälp av lärare från den andra av Lernias sfi-enheter i Globen City i de fall vi anser att vi har svårt att komma fram till en korrekt bedömning. Lärandemiljö Mål Målet för Lernias verksamhet är att erbjuda en attraktiv och trygg lärandemiljö fri från medveten eller omedveten diskriminering och/eller trakasserier på grund av etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, funktionshinder och/eller ålder. I enhetens kvalitetsplan för 2011/2012 presenterades följande mål: Vi behöver ytterligare arbeta vidare med att implementera innehållet i likabehandlingsplanen bland våra elever med målsättning att en ännu högre grad av våra elever är insatta i vad som ingår i likabehandlingsarbetet. Vi behöver arbeta vidare med att få elever att både vilja vara med att påverka sin utbildning och ta ansvar för sina studier. Framförallt handlar det om att hitta rätt fora och arbetssätt för detta. Resultat Under redovisningsperioden har det sammanlagt kommit in sju klagomål, vilket är exakt lika många som under det föregående verksamhetsåret. Två av dessa fall har rört elever som för den utbildningsansvarige har uppgivit att de i klassrummet känt sig orättvist behandlade av en lärare. Båda dessa fall har fått bra lösningar. De övriga fem fallen är elever som för utbildningsansvarig uppgivit att de vill byta grupp eftersom de ansett att den undervisning de fått av sin lärare inte hållit tillräckligt hög kvalitet och inte varit tillräckligt stimulerande. Tre av dessa fem elever har efter utredning av klagomålet fått byta lärare och studiegrupp, medan de två andra har studerat vidare med läraren som de hade klagat på. I vår slututvärderingsenkät ser vi följande resultat från delen som rör lärandemiljö: 2011/2012 Sep/Okt 2012 Feb/Mar 2013 Maj/Jun 2013 Vi har elevråd/studeranderåd. 4,11 3,5 3,7 3,92 Jag har möjlighet att påverka min utbildning. 4,34 4 3,7 4,09 Jag har fått bra bemötande av mina lärare. 4,4 4,5 4,3 4,67 Studiemiljön har varit bra. 4,51 4,1 4 4,4 Mina lärare lär ut på ett bra sätt. 4,66 4,4 4,2 4,56 Jag har fått bra stöd av mina lärare. 4,72 4,4 4,2 4,49 Vi har under det aktuella verksamhetsåret inte fått till stånd några nya fora för att eleverna ska kunna påverka och ta ansvar för sin utbildning. Gruppråd och elevråd har vi genomfört sammanlagt två gånger, alltså två gånger mindre än planerat. Ett av de grupp- och elevråden har ägnats endast åt likabehandlingsarbetet. Vi har i samband med det upprättat en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Innan vi gjorde den utvärderade vi den 9

10 föregående planen och genomförde då en kvantitativ undersökning bland våra elever, i vilken vi frågade hur eleverna ansett sig behandlade och bemötta i skolan. Samma frågor ställdes även i planen mot diskriminering och kränkande behandling som vi upprättade under det föregående verksamhetsåret och resultaten från dem båda redovisas nedan i procent. Diskrimineringsgrund (kränkta sista raden): Andel 2012 Andel 2013 Etnicitet 4 5 Funktionsnedsättning 2,5 2 Kön 2 3 Könsidentitet 1 2 Könsuttryck 1 2 Religion eller annan trosuppfattning 5 5 Sexuell läggning 2 2 Ålder 3 3 Kränkande behandling 6 4 Antalet elever som svarade på enkäten var 195, vilket motsvarar ca 60 % av de elever som var aktuella för att delta i undersökningen. Totalt har 21 unika elever uppgivit att de känt sig diskriminerade, vilket motsvarar 10,7 % av de svarande. Flera av dem som har uppgivit att de känt sig diskriminerade har alltså uppgivit att de känt sig diskriminerade på mer än en grund. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Antalet inkomna klagomål är, så som vi ser det, fortfarande mycket lågt. Förhoppningsvis beror detta på att de allra flesta elever reder ut problem och synpunkter direkt med sina lärare innan de vänder sig till utbildningsansvarig. Samtidigt ser vi från resultaten av utvärderingarna att andelen som vet vem de ska prata med om de har synpunkter har gått ner ganska konstant under de senaste två åren, vilket tyder på att det finns anledning att arbeta vidare med denna fråga. Det är tråkigt att vissa klagomål bottnar i förtroendekonflikt mellan elev och lärare, men att det är bra att vi i dessa fall har kunnat erbjuda eleverna att studera i andra studiegrupper. När det gäller likabehandlingsuppdraget anser vi, utifrån enkäter, stickprovsundersökningar och dokumentation från lärare, att eleverna är medvetna om vad som ingår i detta uppdrag i lika stor utsträckning som under förgående verksamhetsår; då vi kunde se en tydlig förbättring vad gäller detta. Huvudanledningarna till det relativt goda resultatet tror vi är faktumet att frågorna lyfts specifikt varje höst under vår värdegrundsvecka och under den sena våren då vi utvärderar likabehandlingsarbetet och upprättar en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trots detta arbete är vår uppfattning att en stor del av våra elever fortfarande inte har kunskap om vad som ingår i detta arbete och att det finns anledning att fundera över hur vi i det dagliga arbetet i klassrummet kan inkludera planen mot diskriminering och kränkande behandling och på så sätt förhoppningsvis göra den till ett ännu mer levande dokument. Att 10,7 % av dem som deltog i vår kvantitativa undersökning har uppgivit att de har känt sig diskriminerade kan tyckas högt. Vi tror dock att vi utifrån de öppna svaren i enkäten, saker som kommit upp på grupp- och elevråd, samt individuella samtal med elever har en relativt bra bild av i vilka situationer elever har känt sig diskriminerade och att vi i vår aktuella plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling har ett upplägg för hur vi ska gå vidare med detta. Vi ser också att vi i samband med att vi upprättar nästa plan mot 10

11 diskriminering och kränkande behandling i större utsträckning bör uppmana elever som uppgivit att de känt sig diskriminerade eller kränkta att skriva i vilka situationer de upplevt detta. Enhetens personal är vidare överens om att det är svårt att få till fungerande samrådkonstellationer, och att vi inte riktigt lyckats med att utveckla detta arbete. Vid en avstämning av vad som ingår i detta uppdrag ser vi dock att vi i stort gör allt det vi ska inom ramen för de forum som vi redan har. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Målet är att eleven genom att etablera kontakt med det svenska arbetslivet, andra utbildningsinstanser och det omgivande samhället ökar sin medvetenhet om värdet av sin erfarenhet och kunskap. Resultat Antalet elever som har varit ute i praktik under perioden 2012/2013 är 70, motsvarande siffra föregående redovisningsperiod var 95. Eleverna rekommenderas att praktisera tolv veckor och i vissa fall har de också beviljats en förlängning. Sammanlagt 13 elever avslutade sin praktik i förtid. De vanligaste orsakerna till detta var flytt, problem med barntillsyn eller arbete. Vi har fortsatt att utveckla kontaktnätet med arbetsplatser som tar emot praktikanter och kunnat erbjuda praktikplatser inom fler sektorer på arbetsmarknaden än under tidigare verksamhetsår. Andelen som har haft minst ett samtal med enhetens studie- och yrkesvägledare är i stort konstant om man jämför med de två senaste verksamhetsåren; ca 30 %, vilket motsvarar knappt 300 elever. 76 % av de studerande som blivit anmälda till NP för D-kursen har vidare haft ett samtal om fortsatta studier eller framtida arbete. Cirka 70 elever har också deltagit i någon av våra yrkesinriktade sfi-kurser, vilket är en liten minskning jämfört med förra perioden. Vi har på grund av lågt antal sökande endast erbjudit tre sådana kurser; en data/it-kurs och en allmän kurs, två olika i körkortsvenska och en i studie- och arbetsorientering för våra kvällsstuderande. Tre av dessa har genomförts på kvällstid då vi sett att intresset varit större där. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Färre personella resurser har lagts på praktiksamordning under det aktuella verksamhetsåret i jämförelse med föregående och det minskade antalet praktikanter bör ställas i relation till det. Vi har därför fattat beslutet att inför kommande verksamhetsår öka dessa resurser igen. Vår generella uppfattning är att eleverna själva upplever praktiken som en möjlighet att förbättra sin situation på arbetsmarknaden och sin språkliga utveckling. Det är tydligt att den längre praktikperiod man nu erbjuds också bidrar till ett mer avgörande resultat både avseende språkutveckling, yrkeskunskap och självkänsla. 11

12 Det har delats ut en utvärderingsenkät till praktikanterna vid praktikens slut och i dem framgår att majoriteten av praktikanterna upplever att de tränat svenska och utökat sitt ordförråd under praktiken. De tycker också att de lärt sig mer om yrket och att de kommer att få användning för det de lärt sig. Intresset för de yrkesinriktade sfi-kurserna är fortfarande lågt bland dagkurserna. Det kan bero på att de flesta av dessa kurser faktiskt har varit förlagda i Liljeholmen och att många av eleverna dagtid har andra engagemang i form av arbete, andra studier samt jobbtorgsaktiviteter. Vår uppfattning är att alla elever som har varit i behov av studie- och yrkesvägledning har fått det och de är mycket nöjda med den hjälp de får. SAMMANFATTANDE ANALYS Vad gäller målet att öka elevernas inflytande över undervisningen menar vi att vi berett eleverna möjlighet att påverka, även om nya forum för detta inte har skapats. Den analys vi gör är att vi haft för höga ambitioner kring detta och att vi i samband med att vi upprättade den föregående kvalitetsrapporten har gjort en felprioritering. Vi gör den sammantagna analysen att vi i stort fullföljer de åtaganden vi har beträffande detta område. Vad gäller våra uppsatta mål kring betyg och bedömning, genrepedagogik och arbetsmetoder på kurs D anser vi att vi i stort har nått dem. Vi anser att vi har arbetat strukturerat och systematiskt med detta och att det har givit resultat. Vi ser dock att det finns ännu mer att arbeta med här och anser att det är viktigt att prioritera detta i vårt kvalitetsarbete. Vad gäller de mål vi satt upp för ISP och formativ bedömning anser vi att vi har kommit en bit på vägen men att det finns betydligt mer att göra. Det bör dock framhållas att arbetet med att upprätta och revidera de individuella studieplanerna har förbättrats avsevärt under de senaste två åren. Arbetet med formativ bedömning har påbörjats men så som vi ser det nu kommer detta att bli ett högt prioriterat område under de kommande två verksamhetsåren. Vad gäller det mål vi satt upp som rör likabehandlingsarbetet ser vi att vi under de senaste tre verksamhetsåren hela tiden har lyckats öka måluppfyllelsen inom detta område, och vi anser inte längre att det här är ett prioriterat utvecklingsområde, utan att det räcker med att systematiskt fortsätta att arbeta med detta. UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIRITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Kunskap: Vi behöver arbeta vidare med att säkerställa att samtliga elever har en ISP som revideras minst en gång per halvår. Vi arbetar i skrivande stund med att ta fram en funktion i vårt digitala deltagarhanteringssystem för att personalen lätt ska kunna få en 12

13 överblick över vilka elever som helt saknar en ISP och vilka som inte har en uppdaterad sådan. Bedömning och betygsättning: Vi behöver arbeta vidare med formativ bedömning. Framförallt behöver vi här strukturera upp detta arbete och i kollegiet tillsammans etablera tydliga riktlinjer vad gäller arbetssätt och målbild. Vi behöver under det kommande verksamhetsåret på kurs D arbeta vidare med att öka andelen som får betyg både på test och kurs. Eftersom detta arbete har förbättras tre verksamhetsår i följd kommer vi under de kommande två-tre verksamhetsåren även lägga mer fokus på att öka genomströmningen. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: 13 september 2013 Ansvarig: Johan Lundquist, utbildningsansvarig 13