KVALITETSRAPPORT Läsåret 2012/2013

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Läsåret 2012/2013 Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet. SKOLENHET Skolenhet: Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet Huvudman för utbildningen: Nacka kommun Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 53 % Totalt antal medarbetare: 14 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 90% Andel som studerar kvällstid: 39 % Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Antal sfi-lärare 10 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 10 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övrig tid (tex helg, distans): 8 % Andel övriga lärare: 0 % 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år. Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 1(12)

2 SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Folkuniversitetets kvalitetsarbete följer en årscykel och SFI-undervisningen är en del av detta kvalitetsarbete. Det gäller kvalitet på individnivå, gruppnivå och skolnivå. Folkuniversitetet strävar efter att deltagarna från början ska vara delaktiga i kvalitetsarbetet. Varje elev på skolan har en individuell studieplan. I och med upprättandet av studieplanen och regelbundet återkommande utvecklingssamtal har lärare och elev tidigt en dialog om elevens utveckling och om hur undervisningen kan anpassas och genomföras på bästa sätt för eleven med eleven som en aktiv deltagare. Två-tre gånger per termin genomförs i samtliga grupper en skriftlig utvärdering av undervisningen. Utvärderingen är ett viktigt verktyg för att identifiera förbättringsområden både för den individuella läraren, för eleven själv när det gäller till exempel eget ansvarstagande och för skolan. Även den enskilda läraren genomför utvärderingar muntligt och skriftligt för att bättre anpassa innehåll och metod till klassens förutsättningar och nivå. Avstämningar och utvärderingar påverkar undervisningen och omständigheterna runt undervisningen, så att förändrings- och förbättringsarbete kan ske på så sätt att eleverna upplever att de har ett reellt inflytande på undervisningen. Lärarna är med i utformningen av utvärderingarna som används. Dessa diskuteras och följs upp av lärarlaget efter varje tillfälle och utvärderingarnas frågeställningar uppdateras efter behov. Under året har frågeställningar anpassats för att bli så tydliga för eleverna som möjligt. Två gånger per termin genomförs klassråd och elevråd efter skriftliga rutiner. Varje klass genomför ett klassråd som protokollförs. Därefter skickar klassen en representant till elevrådet. Utbildningsansvarig leder elevrådsmötet och för minnesanteckningar vilka sedan diskuteras i klasserna. Återkoppling till lärarna sker på arbetslagskonferens. Därefter vidtas de åtgärder eleverna önskar, om så är möjligt. Lärarna har arbetslagsmöten och betygskonferens varje vecka. Utbildningsledare och utbildningsansvarig deltar i mötena och för en dialog med medarbetarna kring bedömning, kvalitetsarbete, pedagogiska frågor, förbättringsarbete och arbetsmiljö. Mötena protokollförs. Protokollen finns tillgängliga på en gemensam plattform för pedagogisk och administrativ personal. Folkuniversitetet Stockholm har certifierats enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9000/9001 och därmed fått inblick i sina förbättringsområden och påbörjat utvecklingsarbetet. Detta innebär att även SFI-undervisningens kvalitetsarbete påverkas till att bli mer systematiserat. Under läsåret har checklistor och rutinbeskrivningar tagits fram för att underlätta arbetet för lärare och administration. Ett exempel på en rutinbeskrivning är hur nya elever/lärare välkomnas in i verksamheten och vad en introduktion till SFI-studier på Folkuniversitetet ska innehålla. Rutinbeskrivningarna tydliggör för lärare och administrativ personal vilka rutiner som gäller i särskilda situationer. Under läsåret genomfördes en internrevision, vilken inte påvisade några avvikelser. Underlag och källor Som underlag för kvalitetsrapporten har använts: klassernas skriftliga utvärderingar, närvarolistor, klasslistor, individuella studieplaner, alla dokument runt de nationella proven, Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 2(12)

3 betygsstatistik elevernas hemkommuner, protokoll från betygskonferenser, klass- och elevråd, arbetslagsmöten och ledningsgruppsmöten samt dokumentation från klagomålshanteringen. Underlag har även varit de diskussioner och samtal (formella och informella) mellan lärare, utbildningsledare och elever som ständigt pågår i den öppna miljön i skolan. Under läsåret har lärarlaget även arbetat med att förtydliga och förstärka rutiner kring kommunikation och feedback. Vid dessa tillfällen har en utomstående processledare deltagit. Observationer samt skriftlig dokumentation av detta utvecklingsarbete har bidragit till förbättringar och förtydliganden gällande de administrativa rutinerna och kommunikationen lärare-lärare, lärare-administration. Underlag har även varit de observationer som gjorts av utbildningsledare och utbildningsansvarig vid lektionsbesök. Reflektioner från dessa observationer har sedan återkopplats till lärarna, individuellt och i grupp, och en dialog har förts angående eventuella förbättringsåtgärder. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Under läsåret har rutinerna för kvalitetsarbetet stabiliserats. Ett förbättringsarbete har skett genom att administrationen har stabiliserats. Ett resultat av förbättrade administrativa rutiner har varit att verksamheten har kunnat fokusera på undervisningens kvalitet och kontinuitet. Klassråd, elevråd, arbetslagsmöten, elevutvärderingar har genomförts regelbundet och rutiner för klagomålshantering och dokumentation har funnit sina former. Framtagandet av checklistor och rutinbeskrivningar har bidragit till en ökad tydlighet inom verksamheten. Att rutinerna har förbättrats när det gäller klagomålshanteringen bekräftas av resultaten från elevernas skriftliga utvärdering där 84 % av eleverna anger att de vet vem de ska tala med om de vill ha information eller om något är fel. Den skriftliga utvärderingen som går ut till elever har i sig utvärderats och förbättrats vid flertalet tillfällen för att bättre få svar på de frågeställningar som är relevanta för kvalitetsarbetet. Eftersom utvärderingar har genomförts både muntligt och skriftligt samt individuellt och i grupp har vi lyckats belysa flera delar av verksamheten. Underlaget till kvalitetsrapporten kommer från olika källor och olika metoder har använts för att få fram information. Då en utomstående processledare har deltagit i arbetet med att förbättra rutinerna kring kommunikation har vi även haft tillgång till dennes inledande utvärdering av arbetslagets arbete. Det har varit användbart att se verksamheten ur en annan synvinkel. En svårighet när det gäller elevernas medverkan är att de elever som studerar kvällstid kan ha svårt att ta del av kvalitetsarbetet. Dessutom kan det varierande elevflödet påverka kvalitetsarbetets kontinuitet. Detta försöker vi motverka genom att ha tydliga rutiner för utvärdering med regelbundet återkommande kontrollstationer. Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 3(12)

4 VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE KVALITETSRAPPORT OCH KVALITETSPLAN Folkuniversitetets prioriterade mål är: 100 % av de elever som påbörjar och slutför kursen inom tilldelat timtals ska ha minst betyget E. Eleverna ska vara delaktiga i det lokala kvalitetsarbetet för att kunna ha ett reellt inflytande över undervisningen. Eleverna ska uppleva ett välkomnande Folkuniversitetet, där ett vänligt och respekterande arbetsklimat råder och där kunskap och kultur i alla dess former erbjuds och värdesätts. Folkuniversitetets verksamhet ska också präglas av att den enskilda eleven och dennes kunskapsinlärning sätts i centrum och att eleven befinner sig i en trygg stimulerande lärandemiljö och möts med vänlighet, och respekt. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL Kunskaper Den enskilda eleven och elevens kunskapsutveckling sätts alltid i centrum. En viktig del i detta arbete är de individuella studieplanerna som följs upp under utvecklingssamtalen mellan lärare och elev. Studieplanen följer eleven från studietidens start till slut och utvecklingssamtalen är av formativ framåtsyftande karaktär då eleverna kan se var de ligger i förhållande till kunskapskraven. Detta kan de göra med hjälp av de tolkade kursplanernas kunskapskrav som finns på enkel svenska. Därefter individualiseras undervisningen i möjligaste mån för eleven. Lärarna för en kontinuerlig dialog med eleven angående deras kunskapsutveckling. Under läsåret har mallen för de individuella studieplanerna uppdaterats och förbättrats i dialog med lärarna. Under läsåret har stödundervisningen i uttal, konversation, grammatik och skrivning utvecklats och utökats. Under läsåret 2012/2013 erbjöds extrakurser i uttal och konversation, skrivning och grammatik. Extrakurserna är populära bland eleverna, både bland de elever som är i behov av stöd och de elever som vill fördjupa sina kunskaper. Detta tror vi beror på lärarnas engagemang och kompetens. Eleverna anger vid samtal att de upplever att de når resultat. Lärarna är behöriga med 60 hp i svenska som andraspråk. Två nyutbildade lärare har under läsåret genomfört sitt introduktionsår och sökt lärarlegitimation. Övriga behöriga lärare har ansökt om eller fått lärarlegitimation. De vikarier som arbetar har antingen ytterst lång erfarenhet av SFI eller är lärarstuderande med svenska som andraspråk som inriktning och kort tid kvar till examen. Lärarkåren är mycket engagerad i sin undervisning vilket visar sig både i elevutvärderingarna där lärarna nästan alltid får högsta poäng och lärarnas egen skattning vilken mätts i en medarbetarundersökning under maj I elevutvärderingarna framgår också att man väljer Folkuniversitetet som sin skola tack vare lärarna. Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 4(12)

5 Mål Folkuniversitetets mål vad gäller Kunskaper sammanfaller med de mål som finns formulerade i Läroplan för vuxenutbildningen Den enskilda eleven och dennes kunskapsutveckling sätts i centrum och eleven ska ges förutsättningar att ta eget ansvar för sin lärprocess. Resultat Eleverna kan hela tiden på ett lättförståligt sätt följa sin egen kunskapsutveckling och förstå vad som återstår för att nå de formulerade kunskapskraven genom att läraren genomför regelbundna utvecklingssamtal med eleven. Läraren och eleven bedömer tillsammans var eleven befinner sig genom att jämföra med aktuell kursplan som finns i lättolkad konkretiserad text. Enligt resultaten från den senaste elevutvärderingen vet 71 % av eleverna vad de ska kunna för att slutföra aktuell kurs. Lärarnas arbetssätt fokuserar på att medvetandegöra hur man lär sig språk och med vilken studieteknik eleven själv kan arbeta med inlärning på ett effektivt sätt. Lärarnas arbetssätt har utvärderats genom samtal med kollegor och utbildningsansvarig. Dessutom genomförs klassrumsbesök av utbildningsansvarig. Vi konstaterar att lärarnas arbetssätt medvetandegör eleverna hur man lär sig språk. Detta är en förutsättning för att undervisningen ska fungera. Eleven ges förutsättningar att i specialgrupper särskilt öva och träna det som de har behov av, till exempel uttal, konversation, grammatik och skrivning. Lärarna arbetar individualiserat men med tydliga kursplaneringar både när det gäller enskild vecka och kursen som helhet. Då majoriteten av eleverna har en akademisk bakgrund är det få som är i behov av särskilt stöd. I de fall som har förekommit har man efter samtal med eleven gjort en individuell anpassning av studiesituationen utifrån individens behov. Detta kan till exempel vara placering i klassrummet, hjälp med läsning eller stöd vid test. Under läsåret 2012/2013 har underlaget för den individuella studieplanen och de förenklade och tolkade kunskapskraven reviderats kontinuerligt. Under läsåret 2012/2013 har lärarna deltagit i fortbildningsinsatser med fokus på kommunikation och feedback, bedömning, uttalsundervisning, storytelling samt arbete mot hedersrelaterat våld. Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 5(12)

6 Fig. 1: Folkuniversitetets egen enkätundersökning för studerande på SFI. Genomförd maj/juni Elevernas nöjdhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 1 (dåligt) 2 (inte så bra) 3 (bra) 4 (mycket bra) 30% 20% 10% 0% Introduktionen var Undervisningen är Min egen insats är Min lärare är Jag får vara aktiv på lektionen Analys och bedömning av måluppfyllelsen Analysen av svaren på elevernas skriftliga utvärderingar baseras på samtliga elevers svar eftersom andelen elever från Nacka kommun utgör en mycket liten del av det totala antalet elever på skolan. I analysen av elevutvärderingar, klassrumsobservationer, samtal och dialog med lärare och elever konstaterar vi att eleverna är nöjda med undervisningen och sina lärare. Genom Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 6(12)

7 klassrumsobservationer iakttar vi lärarnas engagemang och förmåga att sätta den enskilde eleven i centrum. Lektionerna präglas av öppenhet och lust att lära. Uppgifterna från elevutvärderingarna bekräftar dessa uppgifter: 97 % av eleverna uppger att de är nöjda med undervisningen och 94 % uppger att de är nöjda med sina lärare (se fig. 1). En majoritet upplever att undervisningen är varierad och många upplever att kunskapskraven är tydliga. Vår ambition är att fler elever ska uppleva att kunskapskraven är tydliga så det är något som vi fortsätter att arbeta med att förbättra. Resultaten från elevutvärderingarna bekräftar också att eleverna är aktiva på lektionerna. En majoritet tar ansvar för sin egen inlärning. En bidragande orsak till detta kan vara att majoriteten av eleverna studerar på studieväg 3 och har studievana sedan tidigare. Å andra sidan upplever 21 % sin egen insats som mindre bra. Detta kan ha att göra med att många kombinerar SFI-studierna med högskolestudier samt hel- eller deltidsarbete vilket medför att de upplever att de inte har tillräckligt med tid. Bedömning och betygssättning Folkuniversitetets mål vad gäller bedömning och betygsättning överensstämmer med de mål som finns formulerade i Läroplanen för vuxenutbildningen 2012 på det sätt att eleverna - tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och - kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. (ur Läroplan för vuxenutbildningen ) Mål Folkuniversitetets mål är att 100 % av de elever som påbörjar och slutför kursen inom tilldelat timtal ska ha minst betyget E. Det är alltså viktigt att undervisningen effektiviseras så att eleverna når sina individuella mål så fort som möjligt. Resultat Betygsstatistiken som redovisas nedan baseras på samtliga elevers resultat eftersom andelen elever från Nacka kommun utgör en mycket liten del av det totala antalet elever på skolan. Kurs 2B: 92 % godkänt betyg av de elever som fullföljde kursen. Av dessa hade 78, 9 % godkänt resultat på det nationella provet. Kurs 2C: 86,8 % godkänt betyg av de elever som fullföljde kursen. Av dessa hade 83 % godkänt resultat på det nationella provet. Kurs 3C: 99,5 % godkänt betyg av de elever som fullföljde kursen. Av dessa hade 97,1 % godkänt resultat på det nationella provet. Kurs 3D: 89,6 godkänt betyg av de elever som fullföljde kursen. Av dessa hade 83,2 % godkänt resultat på det nationella provet. Under läsåret 2012/2013 klarade 142 av 224 elever D-betyg inom ett år. Vad gäller grunderna för betygsättning informerar lärarna regelbundet i klasserna om kunskapskraven. Dessa Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 7(12)

8 diskuteras också med eleven i samband med upprättandet av den individuella studieplanen och under uppföljningen därav. Jämfört med läsåret 2011/2012 har antalet elever som tar betyg på kurs 3C ökat från 95 % till 99,5 %. Däremot har andelen elever som klarar de andra kurserna blivit något mindre jämfört med läsåret 2011/2012, till exempel klarade 94 % av eleverna kurs 2B läsåret 2011/2012 jämfört med 92,2 % av eleverna läsåret 2012/2013. För att uppnå så stor likvärdighet som möjligt deltar samtliga lärare vid bedömning av de nationella proven. Vid behov diskuteras elevtexter och bedömning i arbetslaget. Vid betygsättning tas hänsyn till annan tillgänglig information vad gäller elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven med syfte att göra en allsidig bedömning av måluppfyllelsen. Denna information kan basera sig på underlag från uppgifter som gjorts i undervisningen, klassrumsobservationer och samtal. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Majoriteten av eleverna på Folkuniversitetet studerar på studieväg 3. Eleverna är ofta högutbildade och har god studieteknik. Detta visar sig i resultaten, särskilt på kurs 3C där en mycket hög procent klarar både kunskapskrav och nationellt prov. Detta kan bero på elevernas studievana men också på att lärarna arbetar kontinuerligt med bedömning och för en dialog kring sina elever, både vad gäller provresultat och kursbetyg. Det något lägre resultatet på kurs 3D och den högre diskrepansen mellan test- och kursbetyg kan bero på att eleverna ofta är mycket angelägna om att skriva prov förtid. Detta eftersom eleverna ofta befinner sig i en sådan situation då det nationella provet har en stor betydelse för elevens fortsatta försörjning och arbetssituation. Samtidigt är det nationella provet inte det enda bedömningsunderlaget när det gäller betygsättning. Lärarna använder allt tillgängligt underlag från till exempel lektioner och samtal vid bedömning av elevernas måluppfyllelse, vilket är ytterligare en förklaring till diskrepansen mellan test- och kursbetyg. Däremot är diskrepansen när det gäller studieväg 2 mer svårförståelig. Det kan vara så att provsituationen i sig kan medföra svårigheter eftersom eleverna på studieväg 2 i allmänhet är mindre studievana. I klassrumssammanhang har läraren därför bättre möjligheter att göra en allsidig bedömning av elevernas färdigheter och därmed ta hänsyn till elevens alla kunskaper. Det är svårt identifiera orsaken till att en något lägre andel elever tar betyg på kurs 2B detta läsår jämfört med läsåret 2011/2012 eftersom det handlar om mycket få elever. Några elevers resultat får stor betydelse i statistiken så det är svårt att i ett så tidigt skede bedöma ifall det handlar om en utveckling eller en tillfällighet. Lärandemiljö Ett av de prioriterade målen för Folkuniversitetets SFI-verksamhet har varit att eleverna ska uppleva ett välkomnande Folkuniversitetet, där ett vänligt och respekterande arbetsklimat råder och där ingen blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Dessutom ska varje elev känna till Folkuniversitetets likabehandlingsplan samt rutinerna för klagomålshantering. Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 8(12)

9 Under läsåret 2012/2013 har rutinerna för lärandemiljön stabiliserats. Ett förbättringsarbete har skett genom rutinerna har tydliggjorts. Resultat av detta är att verksamheten har kunnat fokusera på elevernas medverkan och inflytande på undervisningssituationens kvalitet och miljö. Klassråd, elevråd, arbetslagsmöten, elevutvärderingar har genomförts regelbundet och rutiner för klagomålshantering och dokumentation har funnit sina former. Den skriftliga utvärderingen som går ut till elever har i sig utvärderats och förbättrats vid flertalet tillfällen för att bättre få svar på de frågeställningar som är relevanta för kvalitetsarbetet. Enligt den skriftliga utvärderingen känner eleverna till rutinerna för klagomål. De klagomål som har kommit in har främst rört nivåplacering, testanmälan och klasstorlek. När det gäller nivåplacering har vi följt gällande rutiner från Nacka kommun. Angående testanmälan för vi en dialog med lärarlaget angående bedömning och kommunikation. När det gäller klasstorlek försöker vi få så jämna grupper som möjligt. Under läsåret 2012/2013 har vi arbetat att ta fram en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mål Folkuniversitetets SFI-verksamhet vilar på de grundläggande värdena, så som de är formulerade i Lgr11, första kapitlet och all undervisning bygger därmed på demokratins grund samt syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden samt lust att lära. På Folkuniversitetet ska eleven befinna sig i en trygg, stimulerande lärandemiljö och mötas med vänlighet och respekt. Eleverna ska inflytande över undervisningen och deras synpunkter respekteras och tas på allvar samt att de har kunskap om vilka kanaler som finns för att framföra åsikter och klagomål. Inga elever ska uppleva att de har blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling. Resultat Eleverna är nöjda med miljön. De upplever en lugn, trygg och trevlig miljö. Detta ser vi genom observationer i klassrum och allmänna utrymmen. I samtal med elever på elevråd och i klassrum framkommer det att stämningen på skolan är god. Lärarna är omtyckta och eleverna känner förtroende för lärarnas kompetens. Enligt de skriftliga utvärderingar som gjorts är det främst klasstorleken som eleverna är missnöjda med. Färre än tio klagomål har inkommit. Den skriftliga elevutvärderingen innehåller ett avsnitt som behandlar diskriminering och kränkande behandling. Hittills har inget ärende inkommit. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi kan konstatera att lärandemiljön på Folkuniversitetet är trygg och stimulerande för eleverna. Elever och lärare har god kontakt med varandra vilket är en anledning till att vi har så positiva resultat på våra enkäter. Att det finns brister i lokalutrymme det är trångt i rummen ibland tar sig uttryck i att eleverna upplever att det är för stora klasser. Att klasserna periodvis blir stora beror även Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 9(12)

10 delvis på det kontinuerliga intaget, vilket medför nivåskillnader inom grupperna som det kan ta lite tid att åtgärda om det är långt till testet. Lärarna individanpassar undervisningen och för en dialog med eleverna om utbildningens förutsättningar vad gäller klasstorlek och nivåskillnader. Vi försöker hela tiden och på olika sätt åtgärda detta genom att hålla koll på antal elever per klass och anpassa elevtillströmningen utifrån klassrummens och lärarnas kapacitet. Vi för en dialog med eleverna kring detta så att de ska ha förståelse för undervisningens förutsättningar. Under läsåret har ett stort arbete lagts ned på att planera och organisera verksamheten så att den stora elevtillströmningen fördelas mellan de olika grupperna med utjämning som mål. Utbildningsval arbete och samhällsliv Folkuniversitetets studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig för SFI-eleverna och besöker regelbundet SFI-klasserna. Inför nationella prov informerar hon i grupp 3D om yrkes- och studievägar efter SFI. Samtliga elever har möjlighet att kontakta studie- och yrkesvägledaren för att boka tid för samtal och rådgivning. Välkommen att stanna är en projektgrupp inom sysselsättningsfasen som bildades hösten 2012 och har som uppgift att bistå eleverna med stöd vad gäller praktik och samtal. I undervisningen i klassrummet är ett återkommande tema utbildning och arbetsliv. Mål Studie- och yrkesvägledningens mål överensstämmer med de mål som formuleras i vuxenutbildningens läroplan. Folkuniversitetet i Stockholm erbjuder en uppsjö av kurser och aktiviteter som vi har som mål att eleverna ska informeras om och vilja delta i. Ett mål som har tillkommit under året är att vi har fått en projektgrupp, Välkommen att stanna, vars syfte är att hjälpa eleverna ut i samhället. Arbetsgruppen ska fortsätta sitt arbete med detta. Resultat Vi vet inte hur många elever som kombinerar sina sfi-studier med andra skolformer. Däremot vet vi att en stor del av våra elever är universitetsstuderande, forskare, doktorander samt även att många har kvalificerade jobb. Majoriteten av kvällseleverna kombinerar dagtidsarbete med studier. Elever har som resultat av informationen från studie- och yrkesvägledaren djupare kännedom om det svenska utbildningssystemet. Detta är dessutom ett tema man arbetar med inom den ordinarie undervisningen. Majoriteten av de studerande går vidare till andra studier, främst inom vuxenutbildningen men även på högskola. När det gäller projektet Välkommen att stanna har gruppen arbetat med språkkafé för SFIelever samt deltagit vid studiebesök. Samtalsgrupperna har varit uppskattade som en form av stöd till elever i behov av konversationsträning. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi kan konstatera att majoriteten av eleverna går vidare till högre svenskstudier. Eftersom många av dem redan förvärvsarbetar eller bedriver avancerade studier vid högskola förblir behovet av praktik ganska litet. Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 10(12)

11 De flesta elever har under sin studietid tagit del av information kring det svenska utbildningssystemet genom till exempel informations från studie- och yrkesvägledare och/eller undervisningen, vilket märks då de avslutar sina SFI-studier. Vår tolkning är att de har en klar bild av vad nästa steg i studierna blir. Övrigt Under läsåret genomfördes en medarbetarenkät med mycket positivt resultat. Analys sker under höstterminen SAMMANFATTANDE ANALYS Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Folkuniversitetet når goda resultat och att deltagarna är nöjda med undervisning, lärare och arbetsmiljö. Stämningen på skolan är god. Detta beror på det förbättrade kvalitetsarbetet, de förbättrade administrativa rutinerna och framför allt de omtyckta, kompetenta och behöriga lärarna. UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIORITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Med utgångspunkt i kvalitetsrapportens analyser är de övergripande utvecklingsområdena följande: Att fortsätta arbeta enligt målen som finns formulerade i Läroplan för vuxenutbildningen Att öka andelen elever med godkända resultat på studieväg 2. Att ytterligare stabilisera verksamheten enligt gällande rutiner för kvalitetsarbetet. För att göra detta fortsätter vi tillsammans med lärarlaget att arbeta med betygsättning och bedömning enligt gällande kursplaner, fortbildning enligt gemensamma och individuella behov samt handledning av nyanställda (introduktionsår). För att förbättra elevernas resultat fortsätter vi att inom lärarlaget föra en diskussion kring metoder i undervisningen och hur dessa ska utvecklas för att elevernas inlärning ska effektiviseras och individualiseras ytterligare. Ett stöd i detta kan vara ett utökat fokus på prov- och studieteknik. När det gäller stabiliseringen av kvalitetsarbetet handlar det om att kontinuerligt belysa de existerande rutinerna för elever och personal samt förbättra vid behov. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvarig: Sara Utku, utbildningsledare Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 11(12)

12 Ti Söderberg-Leino, utbildningsansvarig Granskad av: Erik Holmquist, avdelningschef Folkuniversitetets kvalitetsrapport 1213 Nacka (G:\Uppdragsavdelningen\SFI\Kvalitet\Nacka) 12(12)