Kvalitetsrapport. Anordnare Lernia Utbildning AB SFI, Skärholmen. Skolenhetens kvalitetsarbete. Arbetsformer. Perioden 12 januari juni 2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport Perioden 12 januari juni 2015 Anordnare Lernia Utbildning AB Skolenhet Lernia Utbildning AB SFI, Skärholmen Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid 60 % Skolform Entreprenad Andel som studerar kvällstid 40 % Antal elever i snitt per månad: Totalt antal medarbetare: 10 Antal sfi-lärare 6 Andel övrig tid (t.ex. helg, distans) - Andel enligt avtal behöriga sfi-lärare: % Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 Andel övriga lärare Mer information om skolenheten finns på webbplats: Skolenhetens kvalitetsarbete Arbetsformer Planering, uppföljning och utveckling I och med att vi är en nystartad enhet arbetar vi med att sätta rutiner för vår verksamhet. Planen är att den övergripande planeringen av kvalitetsarbetet kommer att ske på en studiedag under hösten då enhetens personal tillsammans med ledningen och med utgångspunkt från föregående års kvalitetsrapport upprättar den lokala arbetsplanen. Alla processer i kvalitetsarbetet ska ha en ägare och vara tidsatta och detta för att säkerställa att det finns en kontinuitet och att alla vet vad som ska göras och när. Eleverna deltar indirekt i planeringen genom protokoll och minnesanteckningar från föregående verksamhetsårs diskussioner på grupp- och elevråd, vidare genom minnesanteckningar från diskussioner i grupperna i samband med utvärderingen av föregående verksamhetsårs plan mot diskriminering och kränkande behandling samt genom Lernias slututvärdering. Forum för fortsatt planering, uppföljning och utveckling av kvalitetsarbetet med personalen: 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarlegitimation för sfi eller lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer att uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år. 1

2 - arbetslagen (3 gånger/mån) - arbetsplatsträffar (1 gång/månad) - studiedagar (5 gånger/verksamhetsår) - gemensamma pedagogiska luncher (1 gång/månad) - diskussioner utvärderingsresultat/enkätundersökningar Forum för elevernas delaktighet i kvalitetsarbetet: - grupp- och elevråd (2 gånger/ verksamhetsår) - muntliga och skriftliga utvärderingar av arbetet i klassrummet (löpande) - elevernas individuella samtal med sin lärare - pulsmätningar via SMS till samtliga elever (var tredje månad) - skolans rutiner för klagomål (löpande) - temavecka kring normer och värden (2 gånger/verksamhetsår) - återkoppling och diskussion av utvärderingsresultat/enkätundersökningar i elevgrupperna Utvärdering - Utvärdering av kvalitetsarbetet genom diskussion av utvärderingsresultat i personal- och elevgrupperna. - Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom diskussion i personal- och elevgrupperna. Dokumentation - Studiedagar, arbetslag, APT, grupp- och elevråd: minnesanteckningar och protokoll. - Klagomål: noteringar och minnesanteckningar Underlag och källor som använts i kvalitetsrapporten KSL:s (Kommunförbundet Stockholms län) Brukarundersökning 2015 (Vuxenutbildningen 2015 sfi/sfx Sweco - antal svarande 178 (71 %). Protokoll och minnesanteckningar från APT och arbetslagsmöten Protokoll från elevråd (genomförs två gånger per år och föregås av gruppråd i alla grupper). Betygsstatistik för verksamhetsåret (lokal statistik uppdateras månadsvis). Provprotokoll med kommentarer. Dokumentation av klagomål och elevsamtal. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Som ny verksamhet arbetar vi med att sätta rutiner för vårt kvalitetsarbete. Vi har relativt goda underlag för att kunna dra slutsatser av hur kvalitetsarbetet har fortlöpt och vilket resultat det har mynnat ut i. Det har genomförts såväl kvalitativa som kvantitativa undersökningar där svarsfrekvensen har varit relativt hög. För att öka utvärderingarnas tillförlitlighet behöver vi triangulera och därmed genomföra fler kvantitativa interna undersökningar i vårt fortsatta kvalitetsarbete, såsom slututvärdering och enkätundersökning gällande vårt arbete med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 2

3 Verksamhetens prioriterade Åtgärder för utveckling i föregående kvalitetsrapport och kvalitetsplan Vi startade vår verksamhet Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Mål Vårt mål är: - att nya elever som kommer till oss ska få en tydlig introduktion som visar hur studierna är organiserade. - att alla elever känner till kunskapskraven, vet vad som förväntas av dem och har en individuell studieplan som följs upp i individuella samtal under kursens gång. - att eleverna ska få relevant formativ återkoppling så att de förstår vad de ska fokusera på för att uppnå nivån för kunskapskraven, vilket ansvar de själva har för sina studier och att eleverna kan påverka undervisningen utifrån sina individuella behov. Resultat Tabell 1. Resultat från KSL:s gemensamma studerandeenkät området kunskaper (skala 1-5 där 5 är högst) Lernia SFI Skärholmen Frågor om kursmål, ISP-samtal, betygskriterier, inflytande: 2015 Min lärare förklarar så att jag förstår 4,7 Min lärare gör så att jag vill lära mig mer 4,7 Jag får den hjälp som jag behöver 4,7 Min lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg 4,6 Totalt 4,68 Antal och andel svaranden 178/71 % Jag har en individuell studieplan (en plan för dina studier) Ja: 79 %, Nej: 10 %, Vet inte: 11 % Lärarbehörighet: andelen behöriga lärare ligger i dag på 100 %. Analys och bedömning av måluppfyllelsen I KSL-enkäten framkommer det att eleverna känner sig nöjda med den undervisning och den stöttning som de får av sina lärare då medelvärde ligger på 4,7. Protokollen från elev- och gruppråd samt utvärderingar av lektionerna stödjer dessa resultat, då det i dessa framkommer att eleverna överlag är mycket nöjda med den undervisning som bedrivs på enheten. Den största framgångsfaktorn anser vi är att skolan har engagerade, drivna och kunniga lärare som har haft ett stort pedagogiskt fokus och där eleverna ofta har fått omedelbar återkoppling på det producerade. En annan förklaring kan vara att vi har arbetat aktivt för att bedriva en strukturerad och systematisk undervisning. Liknande pedagogiska modeller och arbetssätt har använts, vilket har resulterat i att eleverna upplever att det finns en röd tråd mellan kurserna och detta framkommer tydligt i de kvalitativa undersökningarna (grupp- och elevråd, utvärderingar av arbetet i klassrummet) som vi har genomfört. Centralt på vår enhet har också varit att i undervisningen utgå från aktuell forskning, trots brist på tid. För att lärarna ska hålla sig ajour med relevant och aktuell forskning för verksamheten har därför pedagogiska luncher för personalen införts. Utmaningen för oss framöver är att kunna bibehålla det pedagogiska fokus och drivande anda som har skapats även i en växande verksamhet, att ett nära samarbete inom kollegiet bibehålls och att lärare som anställs anammar den kultur och den pedagogik som är central på enheten. Detta arbete måste 3

4 systematiseras och vara centralt vid nyanställningar och introduktioner, på arbetslag, studiedagar etc. Även införandet av auskultationer kommer att schemaläggas. Under året har vi arbetat med att tillgodose elevers särskilda behov i den egna klassrumsmiljön. Detta har varit möjligt då vi har varit en relativt liten enhet med relativt små grupper och då lärarna haft ett stort formativt fokus. I och med att vi som enhet växer och förutsättningarna ändras behöver vi fundera på hur arbetet med anpassning ska ske framöver. Ska vi anordna särskilda stödgrupper eller ska vi fortsätta med att endast arbeta med nya former för inkludering i våra grupper? Vi ser även att behovet av att stärka våra rutiner vad gäller kartläggning och uppföljning av elever med särskilda behov, taggiga profiler eller behov av omkategorisering kommer att öka ju mer vi växer. I KSL-enkäten går det vidare att utläsa att 79 % av eleverna anser sig veta att de har en studieplan, 10 % säger att de inte har någon, medan 11 % inte vet om de har det eller ej. Vi måste därmed utreda orsaken till att vissa elever inte har eller inte känner till att de har en individuell studieplan. Orsakerna till detta skulle kunna vara oregelbunden närvaro, att eleverna inte förstår betydelsen av ordet studieplan eller att de inte har haft ett ISP-samtal med sin lärare. Oavsett orsak finns det uppenbarligen ett behov av att tydliggöra och stärka rutinerna vad gäller individuella studieplaner. Bedömning och betygssättning Mål - att eleverna kan avsluta sina studier inom rimlig tid och om möjligt få betyg på kurs D inom ett år. - att elever som anmäls till prov har en färdighetsnivå som svarar mot kunskapskraven och får betyg på kurs och att de som får kursbetyg är väl förberedda och även kan visa sin färdighetsnivå i provsituationen. - att vi står för en rättvis och likvärdig bedömning vad gäller elevernas färdigheter. Resultat Tabell 2. Resultat KSL:s gemensamma studerandeenkät år 2015 (skala 1-5 där 5 är högst) Lernia SFI Skärholmen Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg. 4,6 Tabell 3. Statistik provresultat och kursbetyg. Stv 2 2B 2C Stv Antal prov Antal prov 10 8 Antal E-A på prov Antal E-A på prov Andel E-A på prov 91,3 % 100 % Andel E-A på 3C 10 8 prov Antal betyg Antal betyg D 100 % 100 % Andel betyg % 91,3 % 100 % Andel betyg 100 % 100 % % Diskrepans 0 0 Diskrepans 0 0 procentenheter procentenhet er Antal elever 0 0 Antal elever 0 0 4

5 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Betyg och betygsstatistik: Enligt KSL:s enkät känner majoriteten av eleverna (4,6) till vad som krävs för att de ska få betyg på kursen. Utifrån betygsstatistiken kan vi konstatera att de elever som har anmälts till prov på kurs 2C, 3C och 3D har en färdighetsnivå som svarar mot kunskapskraven då 100 % har fått godkänt på provet och sedermera fått godkänt på kursen. Därmed råder heller ingen diskrepans på dessa kurser. Med utgångspunkt från betygskonferenserna har lärarna överlag haft mycket god dokumentation att uppvisa inför testanmälan. På kurs 2B har 91,3 % av eleverna klarat provet och samma andel har fått betyg och således finns det inte någon diskrepans på denna kurs heller. Två av eleverna fick inte godkänt på provet och inte heller betyg. I dessa fall har lärarna gjort felbedömningar av elevernas färdighetsnivåer. För att åtgärda detta har diskussioner om vikten av dokumentation förts i arbetslaget. Ser vi i stort till samtliga kurser och studievägar är skriv det färdighetsområde där flest elever har fått underkänt på ett delmoment. Under kommande verksamhetsår kommer implementeringsarbetet av genreprocessen att fortskrida: på arbetslag, på studiedagar och eventuellt i ett samarbete med någon av de övriga Lerniaenheterna. Bedömning: Samtliga fastanställda lärare på enheten är involverade i bedömningen av de nationella proven. Framöver ser vi dock en risk i att inte kunna fortsätta med denna modell då antalet lärare förmodligen kommer att öka, men målet är dock att så många lärare som möjligt ska vara delaktiga i bedömningsarbetet. Sambedömning av muntliga samtal och skrivuppgifter sker alltid och vid oenigheter kopplas en tredje part in. I största möjliga mån undviker vi att bedöma våra egna elever, vilket inte alltid är lätt då enheten är relativt liten. Sammanfattningsvis anser vi att vi arbetar aktivt för att säkerställa en likvärdig och rättssäker bedömning. Lärandemiljö Mål - att erbjuda varje elev som kommer till oss en attraktiv och trygg lärandemiljö i enlighet med diskrimineringslagstiftningen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument för våra elever och de ska vara väl förtrogna med vår klagomålshantering. - att våra elever genom fungerande gruppråd, elevråd, utvärderingar och uppföljningar ska ha ett reellt inflytande över studiesituation och studiemiljö samt klassrumsarbetets innehåll och arbetsmetoder. Resultat Tabell 4. Resultat KSL:s gemensamma studerandeenkät år 2015 (skala 1-5 där 5 är högst) Lernia SFI Skärholmen Mina erfarenheter används i undervisningen. 4,4 Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna. 4,4 Min lärare är bra mot mig. 4,8 Mina klasskamrater är bra mot mig. 4,7 Det är arbetsro i klassrummet. 4,6 Jag vet vem jag ska prata med om jag vill klaga på något i skolan. 4,5 Totalt 4,57 Antal och andel svarande. 178/71 % 5

6 Utvecklingsarbetet: Planen mot diskriminering och kränkande behandling: Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns i två versioner, varav den ena i en lättläst version som är uppsatt i samtliga elevutrymmen. Målet är att dessa ska vara levande dokument i verksamheten och i den dagliga undervisningen. Under våren har vi haft en normer- och värdevecka med särskilt fokus på att utarbeta hållbara regler på skolan som eleverna har varit delaktiga i att ta fram. Klagomål Inget klagomål har inkommit under detta verksamhetsår. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genom KSL-enkäten, grupp- och elevråd och utvärderingar framkommer det att de allra flesta elever känner sig trygga på skolan och respekterade av skolans personal och elever. KSL:s brukarundersökning visar att arbetsmiljön enligt eleverna är god (4,6). Däremot har lärare under våren observerat att det har funnits ett behov av att arbeta mer systematiskt med studiemiljön i vissa grupper, då lärare har observerat att det har funnits vissa motsättningar mellan olika språkgrupper på skolan och att modersmålen har talats i för hög utsträckning i klassrummen, vilket har lett till att en del elever har känt sig exkluderade. Vidare har det funnits problem med att i vissa klasser etablera en lugn och trygg studiemiljö där samtliga elever har respekterat varandra. Framtagandet av skolans regler och ett arbete med att implementera dem och planen mot diskriminering och kränkande behandling i den dagliga verksamheten har gett positiva effekter på studiemiljön. Vi anser dock, att efter att ha tagit del av lärarnas observationer och elevernas åsikter i grupp- och elevråden, att det finns ett behov av att arbeta särskilt aktivt med denna fråga framöver. Vi behöver fundera på hur väl integrerade planen mot diskriminering och kränkande behandling och skolans regler är i det dagliga, fortsätta diskussionerna om skolans regler och hitta arbetssätt och upplägg som gör att elevernas inflytande över undervisningen blir en del av lärandet. Under året har det inte inkommit några klagomål, vilket vi tror kan bero på att enheten är liten och att ett öppet klimat därmed har odlats då elever och lärare har nära kontakt. Att ta med sig inför kommande verksamhetsår är hur vi ska kunna bibehålla närheten mellan skolpersonal och elever, även då antalet elever och personal ökar. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål - att elever som studerar hos oss ska utveckla effektiva språkliga redskap för att kunna kommunicera inom och aktivt delta i arbets- och samhällslivet. - att eleverna vet vad som krävs och hur de ska gå till väga när det gäller fortsatta studier och yrkesval samt får inblick i och ges möjlighet att etablera kontakter med arbetslivet, andra utbildningsinstanser och det omgivande samhället. - att de elever som så önskar erbjuds vägledningssamtal med vår studie- och yrkesvägledare samt hjälp att anskaffa en praktikplats. Resultat Tabell 5. Resultat KSL:s gemensamma studerandeenkät år 2015 (skala 1-5 där 5 är högst) Lernia SFI Skärholmen Jag är nöjd med studie- och yrkesvägledningen på min skola. Ja: 35 % Nej: 4 % Vet inte: 61 % 6

7 Tabell 6: Studie och yrkesvägledning Antal SYV-samtal (alla kurser och studievägar) Studie- och yrkesvägledare (angett i procent) 2015 ca 4 per vecka (ca 90 samtal*) Ca 20 % *en uppskattning Praktik: Vi har själva inte erbjudit någon praktik detta år, utan eleverna har istället haft möjlighet att kontakta Lernia sfi Liljeholmen gällande detta. Studie- och yrkesvägledning: Eleverna har erbjudits att boka in SYV-samtal med studie- och yrkesvägledare för att få hjälp och vägledning vad gäller planering av studier och arbete. Studie- och yrkesvägledaren har under året även besökt och informerat D-grupperna på fm, em och kväll. Analys och bedömning av måluppfyllelsen KSL:s brukarundersökning visar att endast 35 % av eleverna är nöjda med studie- och yrkesvägledningen på skolan och hela 61 % säger att de inte vet om de har träffat någon studie- och yrkesvägledare på skolan. Dessa siffror visar att detta är ett område som vi behöver satsa på framöver. Under verksamhetsårets början erbjöds eleverna studie- och yrkesvägledning genom Lernia sfi Liljeholmen. Sedan anställdes en studie- och yrkesvägledare på 20 % här på enheten. Kontakterna med det omgivande samhället bör också utvecklas. Området Utbildningsval arbete och samhällsliv har inte varit ett prioriterat område för oss då vi är en nystartad verksamhet. Under kommande verksamhetsår behöver vi strukturera och systematisera SYV-arbetet, så att eleverna vet hur de ska gå tillväga vid fortsatta studier och yrkesval. Sammanfattande analys Genom kartläggningen av verksamheten kan vi se att våra elever överlag är mycket nöjda med lärarna och den undervisning som bedrivs på skolan. I och med att vi är en nystartad och växande verksamhet ser vi ett behov av att under kommande verksamhetsår implementera rutiner för att i ett tidigt stadie kunna kartlägga och följa upp våra elever så att de får det stöd och den stöttning som de behöver i sitt lärande och inför prov. Särskilt fokus vilar på färdigheten skriv. Likaså behöver vi arbeta vidare med att säkerställa att våra elever känner till vad en ISP är och vad det innebär, samt att alla elever faktiskt har en egen som är aktuell. Måluppfyllelsen vad gäller arbetet med bedömning och betygsättning är mycket tillfredsställande. De allra flesta elever som anmäls till prov har en färdighetsnivå som svarar mot kunskapskraven och således har de också tilldelats betyg på kursen. Någon diskrepans mellan provresultat och betyg finns ej heller. Vidare anser vi att det har förts ett aktivt arbete på enheten med att säkerställa att en likvärdig och rättssäker bedömning har skett. Majoriteten av eleverna känner sig trygga och respekterade på skolan, men via lärarobservationer har det framkommit att det finns ett behov av att särskilt fokusera på att implementera skolans regler och planen mot diskriminering och kränkande behandling i den dagliga undervisningen. Utbildningsval arbete och samhällsliv har varit ett eftersatt område på vår verksamhet och har inte varit prioriterat under uppstatstartstiden. Därför kommer stort fokus framöver att ligga på att i större utsträckning och mer strukturerat kunna erbjuda våra elever vägledningssamtal med en studie- och yrkesvägledare. Vidare kommer ett större samarbete med organisationer och företag från det omgivande samhället att ske. 7

8 UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIORITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Under verksamhetsåret fokusera på följande områden: Bedömning och betygsättning: Vi behöver implementera rutiner för att tidigt kunna kartlägga samt följa upp elever med speciella behov, ojämna profiler eller som är i behov av omkategorisering eller utökad tid för att kunna säkerställa att eleverna får rätt förutsättningar för sina studier inför prov. Kunskaper: Vi behöver arbeta med att säkerställa att samtliga elever har en ISP, som på ett tydligt sätt medvetandegör eleven om vad hen behöver kunna och arbeta med för att få ett kursbetyg. Kunskaper: Vi vill arbeta för att kunna bibehålla det pedagogiska arbetssätt och den samsyn som vi på enheten har utarbetat, även på en växande enhet. Kvalitetsrapporten är upprättad av: Datum: Ansvarig: Hilde Staaf, uppdragsansvarig, Katarzyna Lybäck, utbildningsansvarig och Ozan Cagatay, verksamhetschef 8