Kvalitetsrapport SFI Västerort

Transkript

1 Typ Dnr Sida 1 (11) Kvalitetsrapport SFI Västerort Perioden 29 juli juli 2016 Skolenhet Skolenhet: SFI Västerort Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1& Sfi 2 Andel som studerar dagtid: 80 % Totalt antal medarbetare: 40 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 70 % Andel som studerar kvällstid: 19 % Skolform: Kommunal Antal elever i snitt per månad: Andel övrig tid (tex helg, distans): 1 % Antal sfi-lärare 25 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 10 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: Andel övriga lärare: 20 % Skolenhetens kvalitetsarbete Arbetsformer Kvalitetsarbetet på SFI Västerort genomförs vid studiedagar och skolkonferenser, på APT och i olika möten med personal och elever. Ledningen ansvarar för att detta arbete genomförs och följs upp. Uppföljningen sker bland annat på elevråd, betygskonferenser, utvecklingssamtal och pedagogiska möten. Den individuella studieplaneringen bygger på formativ bedömning och en aktiv dialog mellan lärare och elev där kursmålen och kunskapskraven görs tydliga. Planering av kvalitetsarbetet initieras av skolans ledning som prioriterar bland de olika områden som kvalitetsarbetet omfattar. Uppföljning, utveckling sker i samverkan mellan elever, personal och skolledning på skolan. 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarlegitimation för sfi eller lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer att uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.

2 Sida 2 (11) Årligen genomförs såväl brukarundersökning som medarbetarenkät för att utvärdera verksamheten och kunna planera den framåt utifrån dessa resultat. Resultatet från båda undersökningarna diskuteras grundligt i såväl studerandegrupper (klassråd och studeranderåd) som med medarbetarna (APT och pedagogiska möten). Med dessa diskussioner som underlag tas sedan ett antal fokusområden fram för kommande år. I början av varje år revideras även skolans Likabehandlingsplan. I detta arbete medverkar såväl medarbetare som studerande. Resultat från brukarundersökning och medarbetarenkät ligger även till grund för arbetet med Likabehandlingsplanen. Inför varje nytt år arbetas även en Verksamhetsplan fram. VP bygger på såväl de av staden satta mål för verksamhetsåret samt lokalt framtagna kvalitetsmål för verksamheten. I T1 och T2 utvärderas arbetet med VP och då med såväl kvantitativt mätbara mål som mer kvalitativa mål. Likabehandlingsplan revideras och dokumenteras lokalt och T1 och T2 i förvaltningens gemensamma rapporteringssystem ILS-webben. Underlag och källor Som underlag och källor till kvalitetsrapporten använder vi kvalitativt och kvantitativt underlag. Vi använder betygsstatistik och resultat från nationella prov, medarbetarenkäten och brukarundersökningen. Skolledningen gör klassrumsbesök. Lärarna har klassråd i grupperna och skolan har studeranderåd två gånger per år med representanter från skolledningen och respektive kursgrupp. Under våren 2016 genomgick skolan en skolinspektion. Rapporten från den inspektionen ligger till grund för det pågående kvalitetsarbetet även Summering av skolans läge i relation till aktuella verksamhetsmål har skett i tertialrapport 2 (augusti-16) vilken också utgör ett underlag. De kvantitativa data som använts för kvalitetsrapporten är resultat från enkäter, betygsstatistik samt lärarbehörighet. De övriga kvalitativa data som använts för kvalitetsrapporten är klassrumsobservationer, utvärderingar samt diskussionsunderlag från analysdagar med personalen. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Vi har just påbörjat ett nytt uppföljningssystem för elever med icke tillfredställande progression. Det gör att vi har svårt att använda oss av ett gammalt mätinstrument för resultat kopplat till antal timmar. Av den anledningen har vi valt att inte mäta det i denna kvalitetsrapport utan istället att vänta med det tills det att nuvarande system går att utvärdera. I övrigt har vi haft god tillgång till resultat från NP, betyg, enkäter och statistik gällande lärarnas behörighet och erfarenhet. Vi har även varierande former för uppföljning i form av såväl diskussion som med mer hårda data. Allt systematiskt kvalitetsarbete genomförs under medverkan av personal och studerande. Dock kan formerna för utvärdering och uppföljning ytterligare moderniseras och i vissa fall digitaliseras. Vi

3 Sida 3 (11) utvärderar olika former för detta i samråd med IKT-ansvarig på skolan. Uppföljningen av betygsresultat och resultat från nationella prov fungerar systematiskt bra. Däremot behöver skolan utveckla sin uppföljning av de elever som har genomgått yrkesinriktade SFI-kurser vilka är centrala i skolans uppdrag. Dokumentationen görs i huvudsak av skolans ledning. December 2013 initierades Handlingsprogrammet för studieväg 1. Processen med att kartlägga och utveckla arbetssätt finns dokumenterad i anteckningar från pedagogiska möten, elevsamtal, lärarintervjuer etc. Handlingsprogrammet avslutades som projekt med en utvärdering kring årsskiftet 2015/16 och är nu istället en integrerad del av verksamheten. Verksamhetens prioriterade Åtgärder för utveckling i föregående kvalitetsrapport och kvalitetsplan Prioriterade mål och åtgärder i föregående kvalitetsrapport var följande: Utveckling av arbetet med formativ bedömning och individuell studieplan. Gemensam och kollegialt ömsesidig kompetensutveckling med fokus på formativ bedömning. Studie- yrkesvägledares fördjupade arbete med elevernas långsiktiga planering. En utökning av andelen lärare med lärarlegitimation.

4 Sida 4 (11) Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Mål Alla skolans pedagoger ska aktivt arbeta med att tydliggöra kunskapsmålen, kraven och betygskriterierna för alla studerande. Alla studerande ska vara med att utforma sin individuella studieplan och ska även ha möjlighet att utvärderas på flera olika sätt. Elever ska ha delaktighet och inflytande i sin utbildning. Varje elev ska ha kunskap om målen, kunskapskraven och betygskriterierna för den aktuella kursen. Därtill ska eleven veta hur han eller hon står i relation till målen. Eleven ska få återkoppling på sina insatser på ett sådant sätt att det främjar en fortsatt och fördjupad inlärning. Dokumentationen ska vara tydlig i den individuella studieplan som eleven och läraren uppdaterar regelbundet.. Resultat I brukarundersökningen från våren 2016 uppger 96 % av eleverna att Jag får den hjälp jag behöver i studierna. Svaren indikerar att eleverna får personlig återkoppling och råd i studierna. Arbetet med att systematisera användning av individuella studieplanen har fortsatt. Brukarundersökningens påstående Jag har en individuell studieplan bejakas av 82 %, en tydlig förbättring från föregående år. Den är ett verktyg till hjälp för såväl den studerande som läraren, särskilt i utvecklingssamtalet. Bedömning för lärande, formativ bedömning, har varit föremål för enhetens egna pedagogiska möten som återkommande tema i arbetslagen. Lärarna har sett behovet av att exemplifiera kunskapskrav tydligare för eleverna och ett stort arbete med att ta fram kunskapsmatriser har genomförts på skolan. Från lektionsbesök och pedagogiska möten/samtal uppfattar skolledningen att det inom lärarkollegiet finns en samsyn kring behovet av tydlighet för de studerande om kursinnehåll, mål och kunskapskrav. Eleverna får motiv till varför man studerar det man gör i klassrummet vare sig det gäller tema eller språklig färdighet. Eleverna diskuterar också motiven och framför synpunkter på vad som är relevant att lära eller repetera. Eleverna är vana att få snabb återkoppling på uppgifter och tar även egna initiativ för att ge respons på varandras språkövningar och uppgifter. Delaktighet syns i flera avseenden. Den formella kompetensen bland lärarna inom enheten har ökat markant. Dels genom att ytterligare lärare sökt och fått lärarlegitimation. Dels genom nyrekrytering. Andelen behöriga har ökat från 43 % 2015 till 75 % hösten Flera lärare studerar med sikte på full behörighet. I kollegiet sker utbyte av egenproducerat material i utbildning, liksom reflekterande samtal utifrån vetenskaplig litteratur. Flera lärare har varit iväg på fortbildningsdagar inom formativ bedömning, IKT och läs- och

5 Sida 5 (11) skrivinlärning. Dessa har sedan fått återge sina erfarenheter i hela det pedagogiska laget. Två studiedagar har helt ägnats åt läs- och skrivinlärning samt alfabetisering. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen har ökat. Systematiken i arbetet med individuell studieplan och att synliggöra kunskapskrav har ökat markant. Den praktiska hanteringen av studieplanerna har förbättrats. Detta jämfört med 2014 och Arbetslagen kring respektive studieväg och kurs vill dock arbeta vidare med att exemplifiera tydligare för de studerande vad kunskapskraven innebär och då vidareutveckla de matriser som påbörjats. De fortbildningsinsatser som genomförts har bidragit till en ökad samsyn i arbetslaget kring hur man kan jobba med läs-och skrivinlärning. Strukturerna man har jobbat fram för samarbete och gemensamt lärande är nu bättre. När det gäller formativ bedömning, individuell studieplan samt att i arbetet bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill skolan fördjupa och hålla ut i dessa aspekter. Ökad konkretisering, fortsatt lärande bland lärarna samt uppföljning av hur individuella studieplanen och utvecklingssamtalen fungerar för eleverna behövs. Allt som redskap i formativ bedömning. Detta kommer därför bli ett huvudfokusområde för den förstelärare som kommer på plats i oktober. Bedömning och betygssättning Mål Att alla elever förstår på vilka grunder betygsättning sker. Att säkerställa en likvärdighet i betygsättningen. Att andelen godkända elever som avslutat kurs D inom ett år från kursstart ska öka. Att öka andelen elever som uppnår godkända betyg på respektive kurs. Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelsen När det gäller andelen elever som fått lägst betyg E så ligger den kvar på samma nivå (100 %) på kurs 1B. Den långsiktiga positiva trenden på flera års sikt håller alltså i sig. På kurs 1A ser vi en liten minskning av andelen elever som fått lägst betyg E. I skolans största elevgrupp, kurs 2B, har vi 98 % andel godkända elever. På kurs 2C har vi 100 % godkända elever. Diskrepansen mellan icke godkända nationella prov och godkända kursbetyg har minskat på alla kurser. I brukarundersökningen uppger 97 % att Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg, vilket känns som ett mycket godtagbart resultat även om vi vill upp till 100 %. Ett generellt intryck av provstatistiken är att antalet elever som gjort prov ökat från till Under 2016 har man tagit emot fler studerande än tidigare, Ändå utgörs sfi-klasserna av individer som läser kurserna i egen takt och når målen vid olika tidpunkter. Totalt i staden

6 Sida 6 (11) utgör studieväg 1 en liten grupp och på sikt är det möjligt att den minskar även i Västerort. Sfi Västerort erbjöd t o m våren 2015 en modersmålsbaserad studieintroduktion för somalisktalande kvinnor. Från hösten-15 erbjuds även språkintroduktion på arabiska. Inom ramen för studieväg 1 arbetar vi enligt det handlingsprogram som Arbetsmarknadsförvaltningen tog fram under Handlingsprogrammet testar olika metoder för att utveckla pedagogiken på studieväg 1. Detta omfattar Läs- och skrivinlärning, alfabetisering, alfabetisering på modersmål, modersmålsstöd och IKT. Det är heldagsundervisning, vilket också övriga A-elever kan delta på eftermiddagstid. Heldagsundervisning för alla övriga kurser finns också. Vi fortsätter att ha lärarassistenter med olika språkkompetenser tillsammans med lärare på stv 1, vilket vi ser har positiv inverkan på inlärningen hos kursdeltagarna. Vi arbetar med pedagogisk utveckling med fokus på formativ bedömning. I den individuella studieplanen dokumenteras kontinuerligt elevernas progression i förhållande till kunskapskraven. Studieplanerna har blivit mer omfattande och tydligare för både elever och lärare. Under året har vi haft flertalet tillfällen med seminarier/föreläsningar om formativ bedömning. Vi har även haft bedömningsseminarium tillsammans med andra skolor för att nå en ökad samsyn. Vid bedömning av nationella prov medverkar förutom betygsättande läraren också utbildningsledaren och biträdande rektor. Arbetet med sambedömning fungerar bra och vi avser också att fortsätta arbeta med formativ bedömning nästa år. Lärandemiljö Mål Sfi Västerort ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Lärandemiljön är fysisk (rum, temperatur, luft, resurser) och relationell (bemötande, trygghet, relevans och delaktighet). Lärandemiljön ska svara upp mot elevernas varierande mål med utbildningen. Utbildningen ska anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. Både kurslängd och innehåll varierar. Alla elever ska ha tillgång till studie-och yrkesvägledning. Lokal plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument och ingen av eleverna ska känna sig kränkt eller negativt särbehandlad. Resultat Kämpingeskolan har inte erbjudit optimala arbetsmiljöförhållanden. Lokalerna har haft arbetsmiljöbrister som tidvis påverkat eleverna. Dålig luft har gjort att klassrum ibland, trots andra tekniska åtgärder, måste ha korsdrag. Nu är dock flytt genomförd till Bredbyskolan i Rinkeby, varför

7 Sida 7 (11) lärandemiljön förbättrats väsentligt. De studerande har inte hunnit genomföra en brukarenkät men är i samtal mycket positiva till nya lokaler. Från att 2014/ % av eleverna uppgett att de hade arbetsro i klassrummet så uppger 2015/ % av eleverna att de har detsamma. Till lärandemiljön hör att den studerandes erfarenheter tas tillvara i undervisningen. Det anser 88 %, en ökning från 78 % från förra året. Dit hör även lärares och klasskamraters bemötande. På skolan anser 96 % att Mina klasskamrater är bra mot mig och 100 % att Min lärare är bra mot mig. Påståendet Mina lärare förklarar så att jag förstår bejakas av 99 %, varav 94 % helt och hållet. I lärandemiljön finns tillgång till datasal, Wifi, såväl lärarproducerat material som kursböcker. Särskilt sfi för synskadade måste arbeta mycket med anpassningar för synskadade. På skolan finns en väl känd studieoch yrkesvägledare. SYV arbetar med individuell mottagning, språkligt anpassade utbildningspass i klass samt med gruppvägledning och viss förberedelse för praktik i samverkan med andra parter. Jobbtorg och omgivande offentlig och privat sektor. Alla kurser präglas av arbetslivs- och samhällsorientering och IKT. Skolan fortsätter att samarbeta med Jobbtorg, enheten för språkstödjande insatser, stadsdelsförvaltning, Arbetsförmedlingen, socialtjänst, polis, brandförsvar och andra myndigheter som är centrala för elevernas medborgar- och arbetslivskompetens. Heldagsaktiviteter med flera olika aktörer ger eleverna en större valmöjlighet och bättre individanpassning. Tillgänglighet i reception, expedition och hos SYV är mycket god. Klassråd och elevråd varje termin erbjuder eleverna möjlighet att i grupp framföra kritik och förslag gällande skolans verksamhet och miljö. Om en elev vill klaga tar rektor emot klagomål. I senaste brukarundersökningen uppger 14 % att de inte vet vem de ska vända sig till. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen är god. Att bibehålla den är ett nödvändigt arbete. Enhetens personal har tagit del i Arbetsmarknadsförvaltningens tematiska arbete kring bemötande och aktivt medarbetarskap. Sådana teman behöver återkomma i personalmöten. Att förklara för studerande deras rätt att påverka undervisningens arbetssätt och metoder eller informera om deras rätt och möjlighet att framföra synpunkter och klagomål blir ett kontinuerligt uppdrag i sfi-verksamhet med kontinuerligt intag. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Att erbjuda sfi med arbetslivsinriktning. Att erbjuda korta yrkesutbildningar med praktik. Att all pedagogisk personal har ett studie-och yrkesvägledande förhållningssätt. Att utveckla elevernas kartläggning och planering.

8 Sida 8 (11) Resultat All SFI-undervisning på skolan innehåller någon typ av arbetslivsorientering och samhällsorientering. Elever på studieväg 2 får bland annat introduktion till olika serviceyrken. Inom kurs B ingår arbetlivsorientering på eftermiddagskursen, även möten med jobbcoach. Språkpraktik erbjuds alla elever av Enheten för språkstödjande insatser och många elever från olika grupper deltar. I ett pilot- och samverkansprojekt med Jobbtorg och Arbetsförmedlingen så erbjuder SFI Västerort från april 2016 möjligheten för en klass studerande att läsa undersköterskeutbildning parallellt med sina sfi-studier under 65 veckor. Hösten 2016 introducerades även tema som arbetssätt i alla sfi-grupper på SFI Västerort. Under varje hösttermin och varje vårtermin så återkommer temat Arbetsliv en gång. I slutet av alla teman ska även ett studiebesök genomföras, i största möjliga mån med fokus på arbetsliv. Under 2016 har vi arbetat med att fördjupa samarbetet med Jobbtorg för att öka sfi-elevernas arbetsmarknadsanknytning. Jobbtorgets aktiviteter vävs samman med språkstudierna. Aktiviteter har planerats i samverkan mellan Jobbtorg och Sfi Västerort: svenska för visstidsanställda både på Jobbtorg och på sfi liksom CV-skrivning och jobbcoachning för sfi elever på skolan, av Jobbtorgets personal. Dessa insatser är en del av projektet Framtidsvalet, som startade våren-15. Personal från både jobbtorg och skolan möts i workshops regelbundet och för metodutveckling av studieoch yrkesvägledning för de studerande. För elever på studieväg 1 erbjuder skolan modersmålsbaserad studieintroduktion på somaliska och arabiska. Detta ökar elevernas kunskaper och orientering inför kommande sfi-studier, arbetsmarknadsanknytning och medborgarkompetens. Även en tigrinjatalande modersmålsstödjare finns i den tredje stv 1A-gruppen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen är på god väg. Att sfi Västerort har tema arbetsliv/samhälle tydligt på sin agenda syns i planeringar, schema, samverkan med Jobbtorg, Medpratare och Enheten för samhällsinformation. Att särskilt SYV ser utvecklingspotential för skolans kontakt med omgivande arbetsmarknad och vuxenutbildning/högskola har mynnat ut i en lokal studie-och arbetslivmässa på skolan i november 2016, likt den som erbjöds hösten Att erbjuda praktik för de med ingen tidigare utbildning samt för gruppen synskadade (ibland med multihandikapp) är en särskild utmaning. AmFs enhet för funktionshindrades väg till arbete har hjälpt till. Ändå händer det att resultat uteblir. Att hitta rätt strategier i kontakterna med näringslivet och offentlig sektor är ett fortsatt behov.

9 Sida 9 (11) Övrigt En stor brist i hela verksamheten har tidigare varit måttet av digitalisering såväl av administration samt utifrån ett rent pedagogiskt perspektiv. Av den anledningen har vi utsett två IKT-ansvariga pedagoger på skolan som driver en utveckling av ett mer interaktivt klassrum. Detta då i form av klassrumsbesök, pedagogiska workshops samt på pedagogmöten. Sammanfattande analys Måluppfyllelsen vad gäller bedömning och betygsättning är fortsatt god, särskilt på kurs 1B och 2B. Det visar betygsstatistiken. En bidragande faktor till den goda utvecklingen är heldagsundervisningen med fokus på arbetslivs- och samhällsorientering. Området kunskaper har utvecklats. Genom arbetet med formativ bedömning och individuella studieplaner ökar elevernas kunskaper om målen med utbildningen och grunderna för bedömning och betygsättning. Systematiken och tydligheten i den individuella studieplaneringen har förbättrats. Träffsäkerhet vid provanmälan kan förbättras särskilt på sista kursnivån. Vad gäller lärandemiljö är bedömningen att vi har en god grund att stå på eftersom eleverna säger att de har förtroende för sina lärare och sin undervisning. Heldagsaktiviteterna ger bättre möjlighet att individanpassa och ge valmöjligheter till i första hand elever på studieväg 1, där behoven är stora. Utvärderingen av Handlingsprogrammet kommer att ge vägledning för fortsatt planering av verksamheten. Vi kan beakta om studieväg 2 kan lära av arbetet på studieväg 1 med att tänka helhet innehållsmässigt och metodiskt. Samarbete med Jobbtorg Kista och AmF i Framtidsvalet är ett påbörjat projekt som särskilt kan bidra till både kompetenshöjning för lärare och till relevant, välgrundad information till studerande inför deras långsiktiga planering. Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling - För att höja kvaliteten i elevernas lärande vill vi fortsätta att visa och förbättra konkreta exempel på vad kunskapskraven i kurserna betyder. Detta genom att vidareutveckla de påbörjade matriserna. - Vi vill fortsätta att tillsammans inhämta kunskaper om formativ bedömning och tillämpa dem fortlöpande i kurserna med sikte på att studerande når målen. - För att stärka studerande i språkinlärningen vill vi sätta in den i deras långsiktiga mål, genom att utveckla ett studie-och yrkesvägledande förhållningssätt. - När vi erbjuder yrkesinriktade språk-kurser vill vi förbättra uppföljningen och systematisera den, för att få grund för fortsatt planering av verksamheten och för att veta om vi gör rätt saker. Nu gäller det främst USK i kombination med SFI.

10 Sida 10 (11) - I hela vårt arbete vill bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att vi tar tillvara egna och andras breda och dokumenterade erfarenheter, att vi analyserar vad vi gör och har en lärande organisation. För detta använder vi pedagogiska möten, gemensam respektive enskild fortbildning, gemensam och enskild reflektion. - Utveckla arbetet med IKT och digitalisering generellt. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Ansvarig: Maria Rudling rektor

11 Sida 11 (11)