Kvalitetsrapport SFI Söderort

Transkript

1 Kvalitetsrapport Sida 1 (15) Kvalitetsrapport SFI Söderort Perioden 29 juli juli 2014 Anordnare SFI Söderort Skolenhet Skolenhet: SFI Söderort Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Stv 2, Stv 3 Andel som studerar dagtid: 80 % Totalt antal medarbetare: 29 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 57 % (I KOLL 8/14) Andel som studerar kvällstid: 19 % Skolform: Kommunal Antal elever i snitt per månad: Antal sfi-lärare Andel övrig tid (tex helg, distans): 1 % 21(I KOLL 14 fast anställda lärare) Andel sfi-lärare med Andel övriga lärare: kompetensutvecklingsplan: 3 7 % (1/14) Mer information om skolenheten finns på webbplats: tp://sfisoderort.stockholm.se/ 36 % (5/14) 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarlegitimation för sfi eller lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer att uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.

2 Sida 2 (15) Skolenhetens kvalitetsarbete Arbetsformer Skolans verksamhetsplan VP baseras på underlag i form av VP från Arbetsmarknadsnämnden och SFI-avdelningen, enkäter från elever och personal samt medarbetarundersökningen och elevkonferenser. Prioriterade åtgärder dokumenteras i skolans VP. På APT, samarbetsmöten och pedagogiska möten för vi en diskussion om hur vi kan utveckla verksamheten och förbättra rutiner och resultat. Protokoll från APT finns på en gemensam server. Under punkten Uppföljning på APT studerar vi en Beslutslogg med bl.a. prioriterade punkter. Vi har klassråd och skolkonferenser med eleverna för att fånga upp synpunkter från eleverna. Synpunkterna lyfts vid ett APT/planeringsdag för beslut om eventuella åtgärder. Vi deltar också i EU-projekt vilka bidrar till lärarnas kompetensutveckling. Aktuella EU-projekt är ADUQUA, Storytelling Come share the story och Coach 4 Me. Information från EU-projekt delges på pedagogiska möten. Vi har deltagit i ett studiebesök för hela skolan till Vestegnens sprog- & kompetencecenter utanför Köpenhamn i Danmark. Det är en skola för andraspråksinlärning som arbetar framgångsrikt med IT-lösningar. Underlag och källor De underlag vi har för att bedöma kvalitén på vårt arbete är Skolkonferenser 3-4 per år med elevrepresentanter. Enkätresultat från eleverna med utveckling över flera år. Enkätresultat från personal med utveckling över flera år. Betygsstatistik för läsåret från SFI-centrum. Medarbetarenkäter 2012 och Feedback från Kvalitetsutmärkelsen 2012 och Självvärdering från Kvalitetsutmärkelsen. Studier av vinnare för Kvalitetsutmärkelsen 2013 och Utvärdering från Lena Kaev och Tobias Fannkvist. I viss mån tidigare genomförda revisioner.

3 Sida 3 (15) Analys och bedömning av kvalitetsarbetet De underlag som finns har varit relevanta och ger en god bild av skolan. Sammanställningar från t.ex. elevenkäter samlas nu på ett ställe. Detsamma gäller olika utvärderingar av skolan. Vid förra kvalitetsrapporten plockade vi fram behovet av att samla resultat så det går att se tendenser över flera år. Detta är nu genomfört för elevenkäter, efter avslutade Yrkes-SFI utbildningar samt för betyg inom reguljär SFI. En annan fråga som lyftes vid förra rapporten är hur vi skall få arbetet med de individuella studieplanerna ISP att fungera kontinuerligt. Skolan har därför krävt att alla lärare avsätter schemalagd tid för att dokumentera elevernas ISP tillsammans med eleverna. Den svagheten är därmed till största delen åtgärdad. Det man behöver se över nästa år är att ta fram underlag över flera år, när det gäller avbrottsorsaker och personalenkäter. När det gäller elevers medverkan så vill jag lyfta in resultatet av enkäterna i skolkonferenserna och klassrummen. Verksamhetens prioriterade Åtgärder för utveckling i föregående kvalitetsrapport och kvalitetsplan Vad vi behöver arbeta med inför nästa läsår: 1) Vi behöver titta på betygsutvecklingen och se till att alla kurser når målen. 2) Vi behöver arbeta med att strukturera dokumentationen inom flera områden läs marknadsföring, ISP etc. 3) Det saknas information om t.ex. Avbrott, elever som kombinerar studier med annat etc. Här behöver vi utveckla ett analysinstrument som stödjer skolan med kunskap på en högre nivå. Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Skolans lärare har en kontinuerlig kommunikation med eleverna kring resultat. Lärarna diskuterar hur det har gått för eleven vid diagnoser, prov och under vanlig undervisning. Det som behöver

4 Sida 4 (15) förbättras är dokumentationen i elevens individuella studieplan ISP. Alla elever får en ISP när de börjar här som sparas på en server och som sedan ska följs upp av läraren och användas vid samtal med SYV. Under våren 2014 infördes ett krav att alla lärare avsätter en schemalagd timma, som används för att uppdatera ISP. Under läsåret blev det klart att skolan behöver lyfta kunskapen om formativ bedömning. Lärarna använder formativ bedömning men saknar kunskap om begreppet. Vi har tagit upp frågan vid flera pedagogiska möten. Några lärare experimenterar med att justera sina metoder för bedömning. Elever som behöver stöd inom vissa områden kan tillgodogöra sig det genom de em lektioner som finns. Varje dag har eleverna möjlighet att studera en fördjupning; Skriva, Tala, Data, Grammatik, och Läsa. Drygt hälften av lärarna är behöriga. Dock saknar flera lärare legitimation, vilket är ett problem. Skolledningen har tagit upp regler kring betygsättning och legitimation vid flera tillfällen. Flera av de äldre kollegorna har låg motivation att söka legitimation. Ett av målen var att vara med och skapa fler yrkeskurser: Under 2014 startades SFI-Paketbil. Mål Ur Skolverkets publikation: Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN: Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare samt motsvarande utbildningar får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. Prioriterade utvecklingsområden: Vi vet vilka metoder som ger bra utveckling vad gäller både kunskap i språket men även hur eleven klarar NP. Resultat Vi har under våren 2013 plockat fram tre dokument som beskriver och därmed konkretiserar en lämplig nivå för vad en elev skall kunna för att klara av kursen och därmed klara ett NP och ett betyg. Dokumentet har skapats för att både elever och lärare skall veta vad man skall kunna för att klara ett NP. Dokumenten beskriver

5 Sida 5 (15) konkretiserade kunskapsnivåer för alla fem aspekter. Dokumenten används nu som ett verktyg i undervisningen. Vi har inom de pedagogiska mötena pratat om t.ex. uttal och elevaktiva arbetssätt som en del av att förstärka inlärningen för gruppen lågutbildade. Formativ bedömning har varit ett återkommande inslag på de pedagogiska mötena. Stödverksamhet finns att tillgå som teman i em. grupperna. Här kan eleverna under lugnare former koncentrera sig på ett specifikt område. Skolan kommer även att införa läxhjälp på försök. Eleverna upplever att de får feedback på sin utveckling. Nu får de en dokumenterad ISP vid en schemalagd tid för feedback hos varje lärare. Detta syns också i resultaten från elevenkäterna där värden för feedback från lärarna ökar kraftigt. Detta stöds även av svaren från brukarundersökningen där värdet steg från 67 till 70 % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Har du haft samtal med din lärare om dina studier och din studieplan 2011 vt vt vt Ja. Nej. Alla lärare har haft besök i klassrummet i form av en auskultation av rektorn. Ambitionen är att besöken skall fortsätta med ett besök per år och oftare vid eventuella problem eller om läraren är ny. Efter hand som vi genomfört auskultationerna så har många lärare både förbättrat deras målbeskrivning av lektion i början men även förbättrat hur de avslutar lektion genom att följa upp huruvida eleverna har lärt sig det man satte upp som mål eller inte. Legitimationsgraden bland lärarna måste upp. De flesta har dock behörighet och har sökt men inte erhållit legitimation. Tyvärr så finns det några lärare som inte sökt legitimation ännu.

6 Sida 6 (15) Om det finns något som vi behöver jobba på så är det datalektionerna. Vid ingången till 2014 så beslutades att använda ett pedagogiskt möte för att utveckla arbetet med datalektionerna. Några har även efterfrågat IT-kurser för personal vilket vi ska försöka ha under läsåret 2014 och % 80% 60% 40% 20% 0% Hur nöjd är du med datalektionerna 2011 vt vt vt Jag är nöjd med datalektionerna. Jag är missnöjd med datalektionerna. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Skolans elever är generellt sett nöjda men vi har några områden där skolan skulle behöva förbättra sig såsom datalektionerna och legitimationsgraden. Här behöver flera saker göras. Många av lärarna har låg datormognad och det kan vara en av anledningarna till bristerna inom datalektionerna. Legitimationsgraden måste också höjas och här börjar det bli bråttom. Den 30 juni 2015 är den bortre gränsen som alla lärare måste ha legitimationen klar. Se skolverket: tp:// Datalektionerna tror vi egentligen inte påverkar skolan i negativ riktning. Orsaken till det är att få elever upplever att datalektionerna är en kritisk del i SFI-undervisningen även om det finns beskrivet i skollagen som tidsenlig undervisning. Se Skollagen SFS 2010:800 kap Det hindrar dock inte att vi behöver ta tag i det låga resultatet och se vad vi kan göra. Ett större problem är de lärare som inte sökt legitimation ännu. Här riskerar skolan att hamna i en situation där fast anställda lärare inte kommer att ha rätt att sätta betyg. Här måste en insats sättas in för att få rätsida på vår situation. Skolan planerar därför att sätta in flera möjligheter för lärare att komplettera med legitimationer i systemet KOLL och lyfta frågan under hösten 2014 och våren 2015.

7 Sida 7 (15) Det finns positiva trender där t.ex. Värdet för jag är nöjd och jag kan rekommendera min skola till andra har ökat från 59 till 66 % i brukarundersökningen. En annan del är den kraftiga ökningen av andelen som anser att de Har du haft samtal med din lärare om dina studier och din studieplan från knappt 50 % till drygt 70 %. Det fanns även flera positiva synpunkter från den utvärdering som Lena Kaev och Tobias Fannkvist gjorde under förra året. Rapporten stödjer stora delar av analysen ovan. Där lyfter de även ett annat förbättringsområde, nämligen lärarnas kompetensutvecklingsplan. Vi bedriver ett kontinuerligt arbete med lärarnas kompetensutveckling men behöver formalisera det i en plan. Bedömning och betygssättning Mål De nationella målen för betygen finns beskrivna i skollag 2010:800 kap 3, 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Ett annat nationellt mål är likvärdighet inom bedömning. Skolan har tagit fram ett prioriterat område där vi vill öka resultaten när det gäller betygen. Vi måste särskilt se över hur vi ska förstärka inlärningen hos gruppen lågutbildade. Kommunfullmäktige har en indikator: Andel godkända elever som avslutat kurs D inom ett år från kursstart ska öka. Arbetsmarknadsnämnden har också satt upp ett mål: Öka andelen elever som uppnår godkända betyg på respektive kurs, något som också står i studiemålen för SFI i Stockholm.

8 Sida 8 (15) Resultat Andel i procent från Kurs A 1B 2B 2C 3C D Antal som gjorde prov Antal VG/G på proven Antal IG Andel godkända prov Godkända på kursen 93 % 23 % 91 % 65 % 90 % 57 % 93 % 38 % 92 % 76 % 93 % 77 % Diskrepans Andel i procent från Kurs A 1B 2B 2C 3C D Antal som gjorde prov Antal VG/G på proven Antal IG Andel godkända prov Godkända på kursen 100 % 25 % 84,5 % 85,7 % 92,1 % 81,0 % 100 % 25 % 91 % 86 % 96 % 81 % Diskrepans Andel i procent från (Kurs A bedrevs inte) Kurs A 1B 2B 2C 3C D Antal som gjorde prov Antal A-E på proven Antal F Andel godkända prov Godkända på kursen 100 % 95,1 % 86,6 % 95,8 % 67,9 % 100 % 99,3 % 88,0 % 95,8 % 71,8 % Diskrepans 0 4,2 1,4 0 3,9 Andel i procent från (Kurs A & Stv 1 bedrevs inte) Kurs A 1B 2B 2C 3C D Antal som gjorde prov Antal A-E på proven Antal F Andel godkända prov Godkända på kursen 100 % 95,1 % 100 % 92,9 % 97,2 % 91,3 % 90,0 % 83,3 % Diskrepans 2,8 3,8 10,0 9,4

9 Andel betyg per kurs Anvisningar Sida 9 (15) Tendens över de senaste 4 läsåren Arbetsmarknadsnämnden har målet: Öka andelen elever som uppnår godkända betyg på respektive kurs. Kurs 10/11 11/12 12/13 13/14 Analys A 93 % 100 % 1B 38 % 25 % 100,0 % 2B 92 % 91 % 99,3 % 97,2 % Stabil 2C 76 % 86 % 88,0 % 91,3 % Ökar 3C 93 % 96 % 95,8 % 90,0 % Stabil D 77 % 81 % 71,8 % 83,3 % Ökar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betygsutveckling per kurs Målvärde >80 % A 1B 2B 2C 3C D 2010/ / / /2014 Utveckling över tid för indikatorn: Andel godkända elever som avslutat kurs D inom ett år från kursstart ska öka. D<1år med G 10/11 11/12 12/13 13/14 Analys Söderort 35,9 % 25 % 33,0 % 48,5 % Ökar Sthlm 44,0 % 43,9 % 42,4 % 65,6 % Ökar 2012/2013 nåddes varken det generella betyget för kursen D 71,8 % eller målet att andelen elever som klarar G på ett år ska öka. Båda värdena uppfyller nu målen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen När det gäller de nationella målen så beskrivs det enligt 3 kapitlet 3 se sid 8. Vi upplever att vi individualiserar vår undervisning i enlighet med de krav som ställs. Skolan kan säkert ytterligare utveckla individualiseringen. Ett bra exempel är det arbete som skett med elevernas ISP. En annan aspekt som är viktigt att fokusera

10 Sida 10 (15) på är likvärdighet och bedömning. Arbetet med likvärdighet är inlett på skolan men inte slutfört ännu. Skolans resultat för betygen ökar vilket syns i grafen ovan. Ett exempel på vad skolan gjort är att under några av de pedagogiska mötena analysera och bedöma skolverkets DVD för färdigheten tala. När det gäller andelen betyg av de elever som skriver nationella prov, så låg andelen under 80 % under 2012/2013. Vi drog igång ett stort arbete för att förbättra resultaten. Bland annat klargjorde vi vikten att enbart tillåta elever som vi faktiskt tror kommer klara av ett godkänt resultat på nationella provet att skriva. Även om andelen elever som klarar kurs D på ett år har ökat så kan Kommunfullmäktiges mål inte uppnås med de elever som går på skolan. Diskrepansen har under det senaste läsåret ökat vilket tyder på att vårt arbete med att ge lärarna fler verktyg att bedöma eleverna med börjar ge effekt. Vi behöver dock se upp så inte diskrepansen ökar för mycket. Ett annat problem är att reglerna för när en elev anses ha klarat sitt NP ändrats. Vilket också skapar en ökad diskrepans beroende på bedömningen från läraren. Lärandemiljö Mål I Skollag 2010:800 kap 4 6: kap4, 4, 2 st: Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Resultat Vi upplever att skolan känns säker och att eleverna känner sig både sedda och trygga på skolan, vilket syns i enkäter och i feedback från kvalitetsutmärkelsen. Vid utvärderingen från Lena Kaev och Tobias Fannkvist så framkom att skolan kan utveckla arbetet med värdegrunden och hur man klagar. Det arbetet kommer att synas framöver men borde inte betraktas som en prioriterat mål utan en del av utveckling av arbetet. Om man läser igenom klagomålen så består de av följande problem: Får inte skriva prov kommer från elever som vill skriva NP men där läraren inte anser att kan tillräckligt ännu. Eleven anser att de

11 Sida 11 (15) ska ha rätt att skriva och vi som skola anser att de inte kan tillräckligt för att ha en seriös möjlighet att klara NP. Klagomålet Övrigt består av att en del anser att städningen är dålig på toaletterna eller i cafeterian samt att de anser att de får för många lösa papper istället för läroböcker. En mer nyanserad bild får man om vi studerar resultatet av elevenkäterna Här kommer en sammanställning av elevenkäterna för VT2014. Svaren kommer från 58 B, 68 C och 28 D elever: Område Nöjd Missnöjd Lektionerna 93 % 5 % Material under lektionerna 79 % 16 % Datalektionerna 62 % 32 % Lärarna 93 % 5 % Lokaler 83 % 12 % Skolans service 83 % 12 % Skolans tider 81 % 17 % Skolan 92 % 3 % Område Ja Nej Samtal om studierna och ISP 71 % 28 % Område För sakta/för lätt Nöjd För snabbt/för svårt Arbetstakt 7 % 80 % 11 % Svårighetsnivå 8 % 78 % 13 % Område Ja ofta Ja ibland Nej inte alls Medbestämmande 20 % 63 % 15 % Har läraren tid för dig 60 % 33 % 3 % Medarbetar- och terminsenkäten från personalen analyserades vid mötet den 7 jan och plockades in i VP och beslutsloggen. Detta är gruppens gemensamt valda viktiga ärenden: Fortsätta arbetet med att strukturera våra mötesformer Fortsätta och utveckla de pedagogiska mötena Undersöka hur vi skall hantera att SL tar bort remsorna Identifiera flera åtgärder och aktiviteter så att vi vänder utvecklingen med sjunkande antal elever. Se över schemat (OBS den undervisade tiden får inte sjunka) Utflykt? Ideér?

12 Sida 12 (15) Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi har tre sätt att få information om vad som är svagheter från elever; spontana synpunkter och klagomål, skolkonferenser och elevenkäter. Vid skolkonferenserna så är det framförallt städningen av caféet och elevtoaletterna som är det stora problemet. Städningen av caféet har vi vid flera tillfällen försökt få eleverna att turas om att genomföra. Ofta fungerar det ett tag för att sedan rinna ut i sanden. Toaletterna är små och svårstädade. De skulle man behöva bygga om för att göra de mer lättstädade. Tyvärr tillåter inte ekonomin att åtgärda detta i dagsläget. Elevenkäterna pekar också ut datalektionerna som en svag punkt. Vi beslutade därför att ägna minst ett pedagogiskt möte åt datalektionerna där vi ska fokusera på hur vi undervisar vid dessa lektioner. Ett problem med detta är att det inte är klarlagt om eleverna är missnöjda med dataundervisningen eller svenskundervisningen med hjälp av dator. Vi har även funderat på att göra häften av studiematerialet. Utbildningsval arbete och samhällsliv Vi har under flera år arbetat med att öka våra kontakter med andra delar av samhället. Exempel på det är vårt samarbete med olika gymnasieskolor för att skapa möjligheter för våra elever att tillgodogöra sig gymnasieämnen inom vissa områden. Vi har samarbete med Stockholms transport och fordonstekniska gymnasium STFG, Stockholms Hotell och restaurangskola samt ett påbörjat samarbete med Åsö Vux Vi har även aktiviteter på skolan som öppnar upp skolan mot övriga samhället: Skolan lånar ut en skolsal för VFU utbildning för Södertörns högskola, Röda korset har samtalsträning i caféet och vi har haft enstaka studiebesök från organisationer som haft bokbord vid caféet. Mål Arbetsmarknadsnämnden har satt upp ett övergripande mål: Studerande vid sfi har efter avslutade studier språkkunskaper som gör dem förberedda för arbete och studier. Ett nämndmål är också att studerande ska ha praktik inom ramen för sfi. Nämnden vill dessutom att sfi ska anpassas så att fler nyanlända kommer ut i arbete.

13 Sida 13 (15) Resultat Bilden nedan beskriver hur stor andel av eleverna som får relevant arbete efter sin yrkes- eller yrkesförberedande utbildning. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 vt vt vt 2014 SFI Truck & Lager SFI Barn & Fritid SFI Butik & handel SFI Vård & Omsorg Anställd inom området efter Yrkesförberedande utbildningar En del i analysen är att konstatera att det är viktigt att det går ett tag innan man följer upp om eleverna får ett relevant arbete eller inte. Av den anledningen så saknas information om elever från Svenska för Lastbilsförare från 2012 och framåt. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vt vt Anställd inom området efter Yrkesutbildningar Svenska för Lastbilsförare SFI Kök & restaurang

14 Sida 14 (15) Ett annat sätt att analysera informationen är att titta på samma svar beroende på utbildning. Då ser man att ca 30 % får någon form av arbete efter avslutande yrkes eller yrkesintroducerande SFI utbildningar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFI Butik & Handel SFI Truck & Lager SFI Barn & Fritid SFI Vård & Omsorg Var hamnar våra elever efter sina Yrkesförberedande kurser Söker jobb Föräldraledig Går inte att få tag i Arbetar med annat SFI-studier Anställd inom området Antal elever som har haft praktik inom ramen för sina sfi-studier. Utbildningar Totalt antal Kommentar elever per år SFI Vård och omsorg 33 Yrkesintroducerande kurs. SFL (SFX-utb) 29 Yrkesutb. Kök och restaurang Ca 40 Yrkesutb. Tillhör även SFI Västerort I princip så är det alla elever som går yrkesförberedande kurser eller yrkesutbildning som går ut på praktik. När Studie och yrkesvägledaren pratar med eleverna kring deras praktik så är de mycket tacksamma för möjligheten att komma ut och arbeta och eventuellt få en anställning. Det är bl.a. därför de söker sig till yrkesutbildningar- och yrkesintroducerande kurser där de har praktik. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Om vi tittar på båda graferna så visar det att vi efterhand fått en allt högre andel elever som får någon form av relevant arbete efter våra yrkesintroducerande utbildningar. Det syns dock en svacka under framförallt där få får arbete efter sin praktik. Detta beror förmodligen på en säsongsvariation där de som kommer ut till sommaren har lättare att få arbete än de som kommer ut till jul. Man kan också konstatera att de elever som gått Vård och omsorg både återvänder till utbildning och får relevant utbildning bland de yrkesintroducerande utbildningar vi haft.

15 Sida 15 (15) När Yrkesutbildningar följs upp var det väldigt tydligt för SFL att ju längre tid det gått sedan eleverna gick sin kurs desto högre andel har arbete inom relevant område. Från kök och restaurang så är det en anmärkningsvärd stor skillnad mellan den första och andra kursen. Detta är värt att studera vidare för att eventuellt klarlägga orsaken till skillnaden. Sammanfattande analys Vi har under det senaste året arbetat med att få verktyg för att följa upp kvalitetsaspekter under flera år. Detta är dock inte klart men börjar nu ge resultat där man se trender över tid. Vi kommer behöva utveckla detta ytterligare med personalenkäter och undersöka avbrottsorsaker. Vi har lyckats med att få ett kontinuerligt arbete med elevernas ISP där de på schemalagd tid har möjlighet att få feedback från sin lärare. Detta har gett resultat. Ett annat lyckat resultat är arbetet med att ta fram statistik för om eleverna får arbete efter yrkesintroducerande utbildningar och att vi kan visa det. Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling Det vi ser att vi behöver arbeta mer med är framför allt datalektionerna samt ytterligare utveckla flerårig analys av avbrottsorsaker och personalenkäter. Förutom det så behöver vi åtgärda den låga andelen lärare med legitimation. En annan viktig aspekt är att titta på utfallet vad gäller i hur stor utsträckning våra elever får ett relevant arbete efter att de genomfört en yrkes eller yrkes introducerande utbildning och dessutom jämföra det med tidigare års resultat för att se effekten av utbildningen Kvalitetsrapporten är upprättad av: Sivert Kvarnéus Datum: Reviderat: , Ansvarig: Sivert Kvarnéus