De svenska hushållens skuldsättning - En ekonometrisk analys av faktorer bakom hushållens skuldsättningsbeteende

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie C-uppsas Förfaare: Linda Karlsson Handledare: Anders Klevmarken HT 2006 De svenska hushållens skuldsäning - En ekonomerisk analys av fakorer bakom hushållens skuldsäningsbeeende

2 Sammanfaning I denna uppsas analyseras hur uvalda fakorer inverkar på de svenska hushållens skuldsäning. Dea görs genom a vå olika ekonomeriska modeller skaas på vå olika skuldkvoer. Skuldkvoerna som används är skulder i förhållande ill disponibel inkoms och skulder per hushåll. Förklaringsfakorerna jag esar för är förvänan om framida inkomser, befolkningssammansäningen, förmögenhesuvecklingen och räneuvecklingen. Jag finner sarka belägg ill a befolkningssammansäningen, real förmögenhesuveckling sam räneuvecklingen inverkar på de svenska hushållens skuldsäningsgrad. Däremo finns inga belägg för a den finansiella förmögenhesuvecklingen inverkar på skuldsäningen. Endas svaga endenser kan uläsas om a förvänan om framida inkomser inverkar på skuldsäningsgraden. 2

3 Innehållsföreckning 1. Inledning Syfe Meod och disposiion 5 2. Skuldbegreppe Skulderna i relaion ill disponibel inkoms Skulderna i relaion ill förmögenhe Skulder per hushåll De re skuldkvoerna Teori Livscykelhypoesen Förklaringsvariabler ill skuldsäning Förvänningar om framida inkomser Befolkningssammansäning Förmögenhesuveckling Räna och marginalska Krediillgänglighe Begränsningar Daa Skaning av anale hushåll Förvänningar om framida inkomser Disponibel inkoms per hushåll Arbeslöshe Inflaionen Befolkningssammansäning Förmögenhesuveckling Finansiella illgångar per hushåll Fasighespriser Räna och marginalska Modellspecifikaion Modell I Modell II Ekonomeriska resula Resulaanalys Förvänningar om framida inkomser Befolkningssammansäningen Förmögenhesuveckling Nominell bolåneräna efer ska Slusaser och diskussion Källföreckning 32 Appendix 1 35 Appendix 2 37 Appendix

4 1. Inledning De svenska hushållen skuldsäer sig idag all mer. Vi lånar för a konsumera eller skaffa oss förmögenhe. Skulder som hushåll har kan delas upp i re kaegorier; bosads-, konsumionsoch sudieskulder. 1 I denna uppsas kommer den oala bruoskuldsäningen a analyseras, de vill säga hushållens finansiella skulder i lån agna av saen (exempelvis sudielån) och lån agna av finanssekorn (exempelvis banker och bosadsinsiu). 2 Nedan redovisas hur denna skulduveckling har se u i Sverige från år 1985 ill Diagram 1: Bruoskulduvecklingen (mä i fasa priser med 1981 som basår) mkr År Källa: SCB sam egna beräkningar A skulduvecklingen i Sverige har öka beror sannolik ine bara på en fakor uan av flera. Fakorer som ofa nämns i lierauren kring skuldsäningen är förmögenhesuvecklingen, räneuvecklingen, befolkningssammansäningen, hushållens förvänade inkoms och osäkerheen angående denna sam krediillgängligheen. 3 1 Saisikcenralen, hp:// 2 sparbaromeern, hp:// 3 Se exempelvis Berg(2006) och Sveriges ekonomi, hp:// 4

5 1.1 Syfe Syfe med denna uppsas är a undersöka hur uvalda fakorer har inverka på de svenska hushållens skuldsäning från år 1985 ill A avgränsningen sker ill dessa år beror på a de är de mes akuella, samidig som a de var svår a hia daa för vissa variabler som sräcker sig längre illbaks än ill år Meod och disposiion Då de med sörsa sannolikhe ine bara är en fakor som inverkar ill de svenska hushållens skuldsäning är de den pariella effeken som är inressan a ia på. Därav kommer jag a skaa 2 olika ekonomeriska modeller. Jag kommer a ia på bruoskuldsäningen och med hjälp av denna kommer vå skuldsäningskvoer a skaas: skulder/disponibel inkoms och skulder per uppskaa anal hushåll. Den försa kvoen använs då de ofas är den man ugår ifrån vid undersökningar av skuldsäningsgraden. 4 Den andra kvoen används för a försöka se hur den genomsniliga skulden e hushåll har påverkas av diverse fakorer. En närmare beskrivning av dessa vå skuldkvoer följer i avsni 2. Vid framagande av förklarande variabler ill skuldsäningen har jag ugå från livscykelhypoeseorin. Denna förklaras närmare i avsni 3 där jag även redogör för de variabler som kan änkas inverka på skuldsäningen Som förklarande variabler ill skuldsäningen har jag val a inkludera finansiella illgångar per hushåll, disponibel inkoms per hushåll 5, arbeslösheen, fasighespriser, andel i års ålder av 20+ befolkningen, inflaionen och den nominella bolåneränan efer ska. Daamaeriale som ligger ill grund för min undersökning har jag samla in från olika daabaser. Dea redogörs för i avsni 4 där jag även definierar mina modeller. Uppsasen avsluas med e avsni med mina ekonomeriska resula, sam en diskussion. 4 se exempelvis Sveriges ekonomi, hp:// och ekonomifaka, hp:// 174.aspx 5 Denna variabel kommer endas a användas i min regression med skulder/hushåll som beroende variabel 5

6 2. Skuldbegreppe Vid sudier av hushållens skuldsäning brukar man vanligvis använda sig av en skuldkvo. Denna skuldkvo har definieras olika i olika sudier beroende på vilke förhållande man har vari inresserad av a ia på. Jag kommer nedan a redogöra för de vå vanligase skuldkvoerna sam e redje sä a definiera skulderna på som jag kommer a använda i min uppsas. 2.1 Skulderna i relaion ill disponibel inkoms Den vanligase skuldkvoen som sändig åerkommer i lieraur rörande skuldsäning är definierad som andelen skulder mo disponibel inkoms: sk Skuldkvo = ( ) *100 (1) YD Där sk = hushållens oala bruoskulder år, YD = hushållens oala disponibla inkoms år Begreppe disponibel inkoms definieras olika i olika sudier. I denna uppsas ugår jag ifrån saisiska cenralbyråns definiion 6, vilken säger a disponibel inkoms avser de inkomser som hushålle kan konsumera vid bibehållen real förmögenhe. 7 Disponibel inkoms är de belopp som hushåll kan använda ill sparande och konsumion. Om kvoen (1) övergår 100 procens nivån innebär de a skulderna översiger inkomserna. 8 6 Dea då finansräkenskapernas siffror för disponibel inkoms kommer a användas 7 Saisiska cenralbyrån, hp:// asp 8 Ekonomifaka, hp:// 174.aspx 6

7 Nedan redovisas denna skuldkvos uveckling från år 1985 fram ill Diagram 2:1 Skulder/Disponibel inkoms Procen År Källa: finansräkenskaperna sam egna beräkningar Denna skuldkvo är illbaka på lika hög nivå som idigare rekordnoering år Skulderna i relaion ill förmögenhe När man skuldsäer sig så ökar man i regel sin bruoförmögenhe. De flesa hushållen använder skulderna ill a öka sin förmögenhe och framförall för a köpa bosad. 9 Därför är de av inresse a ia på skulderna i relaion ill oal förmögenhe. Skuldkvoen definieras: sk skuldkvo = ( ) *100 (2) Y Där sk = oala anale bruoskulder år, Y = summa illgångar(finansiella och reala) år 9 Sveriges Riksbank, hp:// 7

8 Hushållens bruoförmögenhe definieras: 10 W = R + F (3) Där W=hushållens bruoförmögenhe år, R=reala illgångar år, F=finansiella illgångar år I reala illgångar ingår egna hem och friidshus, hyresfasigheer, jordbruksfasigheer, bilinnehav sam övriga varakiga konsumionsvaror. 11 Finansiella illgångar besår av bankmedel, konaner, akier (svenska börsnoerade och uländska), fondandelar, bosadsräsandelar, individuell och kollekiv försäkringssparande, lån ill finanssekorn, obligaioner sam övriga finansiella illgångar. 12 Olle Djerf redovisar i Sveriges ekonomi saisisk perspekiv (2006) 13 sina beräkningar av både skulderna i relaion ill disponibel inkoms och ill reala och finansiella illgångar. Diagram 2:2 Olle Djerfs beräkningar De man kan urskilja är a skulderna i relaion ill de disponibla inkomserna är uppe i lika höga nivåer som de var i början av 1990-ale. Skulderna i relaion ill de finansiella och reala 10 Berg (1983) s Pålsson (2002) 12 Sparbaromeern, hp:// 13 Sveriges ekonomi, hp:// 8

9 illgångarna är ine dea, vilke kan förklaras av a uppgången i bosadspriserna bidragi ill a värde på hushållens förmögenhe sigi Skulder per hushåll I min uppsas ska jag ia på hushållens skulduveckling och då är de lämplig a ia på hur kvoen skulder per hushåll har uvecklas. Denna skuldkvo kommer a beräknas som andelen skulder i hela kronor som varje hushåll i Sverige i genomsni har. Kvoen definieras: sk Skuldkvo = (4) hus Där sk= hushållen oala anal bruoskulder år, hus=oala anale hushåll vid år Anale hushåll kommer a uppskaas med hjälp av den oala befolkningen. 15 Skulderna för varje år har inhämas från sparbaromeern. Nedan redovisas denna skuldkvos uveckling från år 1985 ill Diagram 2:3 Skulder per hushåll (mä i fasa priser med 1981 som basår) kr År Källa: SCB sam egna beräkningar 14 Sveriges Riksbank, hp:// 15 se daaavsnie för en närmare redogörelse 9

10 Uvecklingen av denna kvo påminner om uvecklingen för kvoen skulder/disponibel inkoms. De man kan urskilja är a denna kvo är uppe på en rekordhög nivå idag, jämför med de idigare åren. 2.4 De re skuldkvoerna I denna uppsas kommer jag, som sades i inledningen, a använda mig av skuldkvoerna: skulder/disponibel inkoms och skulder per hushåll. Den andra kvoen är hel oprövad då jag i denna uppsas själv uppskaar anal hushåll, medan den försa är mer använd. A jag väljer a ueslua kvoen skulder/förmögenhe beror på a hushållens oala reala förmögenhe är svår a uppskaa och daamaeriale kring denna var brisfällig. Isälle har jag val a inkludera må på förmögenhe som förklarande variabler. 10

11 3. Teori I dea avsni kommer jag förs a redogöra för den vanligase eorin angående skuldsäning. Sedan följer en redogörelse för vilka förklaringsvariabler ill skuldsäningen man kan urskilja, sam hur dessa borde inverka på skuldsäningsgraden. Skuldsäning kan definieras som negaiv sparande. En eori om sparande är därför omvän en eori om skuldsäning. Vidare när man iar på sparande brukar man för de mesa ia på hushållens konsumion då: 16 S = YD C (5) Där S = sparande vid idpunk, YD = disponibel inkoms vid idpunk och C = konsumion vid idpunk Den konsumionseori som är mes relevan för min sudie och som de flesa sudier rörande skuldsäning relaerar ill är livscykelhypoesen. 3.1 Livscykelhypoesen Denna eori är baserad på individnivå. I denna uppsas kommer individ a fungera som e slags proxy på hushåll och jag kommer a ugå från a hushåll faar sina konsumionsbeslu på samma grunder som livscykelhypoesen framhåller a individer gör. Livscykelhypoesen grundlades av Franco Modigliani som försa gången redovisade den i skrif år 1954 illsammans med Richard Brumberg. 17 Modellen har sedan dess förfinas och uvecklas under årens lopp av Modigliani illsammans med e fleral medförfaare. Hypoesen framhåller a individer ujämnar sin konsumion över livscykeln vilke sker genom a man lånar respekive sparar i olika skeden av live. 18 Enlig livscykelhypoesen faar individer sina konsumionsbeslu grunda på sin samlade förvänade livsinkoms. 19 C = ρ (6) i Z i där C är individens konsumion och Z är dess oala livsinkoms. 16 Berg(1983) sid Ibid sid Sveriges ekonomi, hp:// 19 Sveriges riksbank, hp:// 11

12 Individens oala livsinkoms besår av nuvarande finansiell och reala neoförmögenhe, sam humankapial. Humankapiale är nuvärde på dagens och framida inkomser. Värde på framida inkomser är ine läa a uppskaa och en lösning kan vara a ana a humankapiale växer i ak med den övriga förmögenheen, en annan a låa dagens inkomser vara en approximaion på hela humankapiale. 20 Vid denna eori anas a individen känner sin livslängd och a man inser a man ine kommer a generera inkomser live u. De anas även a de ine förekommer några arv. 21 Dea innebär a individen måse börja spara för a kunna upprähålla sin levnadssandard vid pensionering. Om man anar a individen känner sin åersående livslängd, sam a idspreferenserna och ränan är lika med noll kan konsumionsfunkionen skrivas: 22 C N W = * YD (7) L L + Där C = konsumion vid idpunk, N = anal år individen har inkoms, L = åersående förvänad livslängd, YD = disponibel inkoms vid idpunk och W = neoförmögenhe vid idpunk Denna ekvaion beskriver den årliga konsumionen för en individ. Kvoerna framför YD och W visar på a konsumionen varierar beroende på var i livscykeln individen befinner sig. Ekvaion (8) subsiuerad i (6) ger: S N W = 1 YD L * (8) L + Denna ekvaion säger a sparande (och därav indirek skuldsäningen) kan förklaras av den disponibla inkomsen, vår neoförmögenhe 23 och var i sadie i livscykeln vi befinner oss. 20 Ibid 21 Modigliani(1966) 22 Berg(1983) sid Neoförmögenhe är finansiella +reala illgångar skulder. 12

13 3.2 Förklaringsvariabler ill skuldsäning För a försöka förså varför skuldsäningen har se u som den gjor är de vikig a änka på a de vanligvis ine är en enda fakor som inverkar ill a skuldsäningen ökar/minskar. De är en kombinaion uav flera. Med livscykelhypoeseorin som grund kan man urskilja e anal variabler som borde kunna änkas påverka hushållens skuldsäning: förvänningar om framida inkomser, befolkningssammansäningen, förmögenhesuvecklingen, ränan sam krediillgängligheen Förvänningar om framida inkomser Enlig livscykelhypoesen faar hushållen sina konsumionsbeslu bland anna grunda på nuvärde av framida inkomser. Förvänar man sig en hög framida inkoms kan man a lån och konsumera över sina illgångar idag. Ju sörre osäkerheen är rörande framida inkomser (om man ill exempel förvänar sig en sigande arbeslöshe), deso försikigare är man med sin konsumion/belåning. I början av 1990-ale gick Sverige in i en djup ekonomisk kris. Reallönerna sjönk och vi fick en ökad arbeslöshe. Dea minskade hushållens inkomsförvänningar sam ökade dess osäkerhe om framiden, vilke sannolik bidrog ill a sparande i denna period ökade, (de vill säga a konsumion och skuldsäning minskade). 24 Under andra hälfen av 1990-ale förbärades den ekonomiska illväxen. Opimismen för framiden och förvänningar om framida inkomser seg. Vilke bidrog ill a generera en ökad skuldsäning (konsumion). 25 En hög inflaion innebär en ökad osäkerhe inför framiden för hushållen. Denna osäkerhe försvårar beslu bland anna avseende konsumion och inveseringar. 26 En sörre försikighe i konsumionen innebär a en hög inflaion skulle kunna medföra a vi skuldsäer oss mindre. Samidig som osäkerheen inför framiden ökar vid en hög inflaion innebär även en hög inflaion a värde av skulderna minskar. 27 Förusa a lönerna växer i samma ak som inflaion skulle lånen kunna beala av sig själva. De vill säga a inflaionsuvecklingen kan inverka på skuldsäningen på vå olika sä och rikningar. 24 Berg(1998) 25 Ibid 26 Sveriges Riksbank, hp:// 27 Eklund(1999) sid

14 När man ubildar sig använder sig många av sudielån. A man gör dea beror bland anna på a man förvänar sig en högre framida inkoms än vad man skulle ha haf uan ubildning. Så ju högre ubildningsnivå deso högre förvänan om framida inkoms orde man ha Befolkningssammansäning Yngre individer har i regel en högre kredieferfrågan än äldre. Vi lånar i början av livscykeln för a sedan amorera av våra lån. A skuldsäningen skulle vara negaiv korrelerad med åldern är en ypisk usaga från livscykelhypoesen. 28 Berg redogör med e mycke enkel exempel där han ugår ifrån ekvaion (7) a individens sparbenägenhe med avseende på disponibel inkoms ökar med ålder. 29 Då skuldsäning är negaiv sparande innebär dea sannolik a individens skuldbenägenhe avar med åldern Förmögenhesuveckling Ekvaion (8) säger a vår sparande, och därav omvän skuldsäningen, delvis kan förklaras av vår neoförmögenhe. Denna definierades som reala och finansiella illgångar minus skulder. En förmögenhesökning kan påverka konsumionen idag, ros a man ine får illgång ill denna förmögenhe direk, genom a hushållen sparar mindre eller skuldsäer sig mer. 30 Då illgångspriserna siger, siger vår förmögenhe. Med illgångspriser menas värde på illgångar som exempelvis fasigheer och akier. Tillgångsprisernas uveckling påverkar hushållens balansräkningar och därmed dess konsumion. 31 Om exempelvis värde på fasigheer ökar innebär dea a värde på vår reala förmögenhe siger, om akiepriserna siger ökar vår finansiella förmögenhe i värde. Då vår förmögenhe siger i värde innebär de a vi kan låna mer med vår förmögenhe som säkerhe. Dea brukar kallas för balansräkningseffek. 32 En ökning i illgångspriser innebär även a de kosar mer a införskaffa sig förmögenhe, de vill säga vi måse a högre lån. Berg finner i sin uppsas: Konsumions- och illgångspriser sabil samband 33 a de finns e samband mellan konsumionskvoen och den relaiva förändringen i realprise för akier och småhus. 28 Berg (2001) 29 Berg(1983) sid Sveriges ekonomi, hp:// 31 Giavazzi och Miskhin (2006) sid Sveriges Riksbank, hp:// 33 Berg (2006), hp:// 14

15 3.2.4 Räna och marginalska Ju högre räna, deso mer av konsumionen skjuer hushållen på framiden enlig eorin 34 och således borde skuldsäningen bli lägre. En hög marginalska 35 leder vanligvis ill en högre skuldkvo för hushållen. Dea då en högre avdragsrä på skuldränor enderar a öka hushållens skuldkvo genomfördes den så kallade skaereformen som bland anna innebar a den högsa marginalskaen sänkes ill 50%. 37 Denna skaereform resulerade bland anna i a lånekosnaderna efer ska ökade. Ju högre vår marginalska är deso mer får vi dra av i lånekosnader. E resula från King och Leapes sudie från 1984 var a en hög marginalska var förknippad med en hög skuldsäning Krediillgänglighe Ju svårare de är a låna, deso mindre lånar hushållen. Under 1980-ale slopades många regleringar för ulåningen vilke roligvis var en av anledningarna ill a hushållens skuldsäning ökade Begränsningar I denna uppsas kommer jag ine a esa för krediillgänglighe och ubildning. Dea ros a de sannolik inverkar ill skuldsäningsgraden. A jag väljer a ueslua krediillgängligheen beror på a daa om denna var svårillgänglig. Genom a ueslua denna anar min modell a de ine förekommer några ransoneringar på kredimarknaden. Om de finns låneresrikioner på kredimarknaden kan hushållen förskjua sin konsumion (genom a spara), men ine ill fullo idigarelägga sin konsumion genom a låna. Ubildningsnivån ueslus då de är svår a på makrodaa uppskaa vad hela Sverige hade för genomsnilig ubildningsnivå under de undersöka åren. 34 Agell, Englund och Södersen (1995) 35 Den andel i procen som en inkomsagare ska beala i ska på den sisa injänade hundralappen 36 Berg(1989) 37 Skaebealarna, hp:// 38 Berg (1989) 15

16 4. Daa Avsnie inleds med a en redogörelse för hur anal hushåll har skaas. Sedan följer en beskrivning över vilka variabler jag kommer a använda mig av, varifrån daa om dem har hämas, sam vilke ecken som är mes sannolik på dess koefficienesima. Avsnie avsluas med en modellspecifikaion. Daa har samlas in och sammansälls från diverse daabaser. 4.1 Skaning av anale hushåll Sverige har sedan 1990 ine gjor någon folk- och bosadsräkning 39. Dea innebär a de ine finns någon exak uppgif om anal hushåll efer de. De finns exaka uppgifer om anale hushåll från år 1980, 85 och 90. Sedan finns de uppskaa för år 1991 och För a kunna göra en relaiv bra uppskaning av anale hushåll i Sverige under åren av inresse använder jag mig av anal medborgare och de redan uppskaade (och säkerhessällda) anal hushåll beräkningarna för år 1985 och Genom a ia på befolkningsuvecklingen ser man a befolkningen ökar för varje år. Dea borde medföra a anal hushåll i Sverige också ökar. År 1985 hade Sverige invånare och hushåll, 1990: invånare och hushåll. Med hjälp av en enkel rä linjens ekvaion skaades anal hushåll enlig: Y 0,686895X ,29 (9) = Där Y = anal hushåll år, X = befolkningen år Jag använder mig av mina uppskaade anal hushåll värden för alla år. De vill säga a jag ine använder SCBs uppskaade värden för 1991 och A jag gör dea beror på a jag vill ha likvärdiga anal hushållsvärden för alla år. Bör påpekas a mina skaningar låg lie lägre än SCBs. På näsa sida visas de skaade anal hushåll jämför med befolkningen. 39 Folk- och bosadsräkning, hp:// asp 16

17 Diagram 4:2 Befolkning och uppskaa anal hushåll i Sverige Anal hushåll befolkning/ År Källa: SCB sam egna beräkningar Med hjälp av skaa anal hushåll skapades de variabler där hänsyn ill anal hushåll skall as. 4.2 Förvänningar om framida inkomser För a försöka fånga upp hushållens förvänningar om framida inkomser används re må; disponibel inkoms per hushåll, arbeslösheen och inflaionen Disponibel inkoms per hushåll 40 Uppgifer om hushållens oala disponibla inkoms inhämades från sparbaromeern 41 och räknades om ill fasa priser (1981 basår). Denna dividerades med skaa anal hushåll för a få fram disponibel inkoms per hushåll. Variabeln som skapades är definierad: yd ydhus = (10) hus Där ydhus = disponibel inkoms i hela kronor per hushåll år, yd = hushållens oala disponibel inkoms i hela kronor år, hus = skaa anal hushåll år 40 denna variabel kommer enbar användas i regressionerna då skuldkvoen definieras som skulder/hushåll 41 Sparbaromeern, hp:// 17

18 Om man har en hög disponibel inkoms idag deso högre borde ens förvänningar om framida inkomser vara. Om man förvänar sig en hög framida inkoms skulle dea kunna generera en ökad skuldsäning Arbeslöshe Uppgifer om arbeslösheen inhämades från saisiska cenralbyråns avdelning för arbesmarknads- och ubildningssaisik. 42 Uppgiferna som används är andelen arbeslösa i procen av arbeskrafen, variabeln definieras: arbeslösa u = *100 (11) arbeskrafen Om arbeslösheen är hög är hushållens förvänningar om framida inkomser låga, vilke sannolik genererar en lägre skuldsäningsgrad Nedan redovisas denna variabels uveckling mellan år Diagram 3:1 Arbeslöshe i procen Procen År Källa:SCB 42 Saisika cenralbyrån, hp:// 18

19 4.2.3 Inflaionen Uppgifer om Sveriges årliga inflaion inhämades från Saisiska Cenralbyråns konsumenprisindex avdelning 43, vilken definieras: KPI π = 1 *100 (12) KPI 1 En hög inflaion innebär bland anna a hushållen är osäkra inför framiden. En osäkerhe som kan medföra a hushållen är mer försikiga i sin konsumion och därav minskar sin skuldsäning. Inflaionen kan även påverka skuldsäningen i mosa rikning, då en hög inflaion medför a värde på skulderna minskar. 4.3 Befolkningssammansäning Unga lånar i regel mer än äldre. Den andel av befolkningen som har de sörsa lånebehove är i åldern år. 44 De är i denna period av live som individer suderar och köper hus med mera, vilke innebär a man har en högre skuldsäningsgrad. Som e må på dea så kommer åldersgruppen i andel av den oala 20+ befolkningen a användas. Uppgifer om Sveriges oala befolkning i olika åldersklasser inhämades från saisiska cenralbyråns befolkningssaisik. 45 Denna saisik sammansälldes och kvoen åringar mo 20+ åringar beräknades i hela procen. Variabeln definieras: anal(20 44) andel = *100 (20 ) (13) anal + 43 hp:// asp 44 Berg (2000) 45 hp:// 19

20 Nedan visas denna kvos uveckling under undersökningsåren. Diagram 4:3 Andel åringar av 20+ befolkningen Procen År Källa: Scb sam egna beräkningar Andelen åringar har minska med en relaiv jämn nivå sedan år Förmögenhesuveckling Vid en förmögenhesökning ska enlig eorin skuldsäningsgraden öka. För a ia på hur denna inverkar på skuldsäningen kommer vå må a användas: finansiella illgångar per hushåll och fasighespriserna Finansiella illgångar per hushåll Uppgifer om hushållens finansiella illgångar inhämades från sparbaromeern 46 och räknades om ill fasa priser med år 1981 som basår. Dessa dividerades sedan med anal hushåll för a få fram finansiella illgångar per hushåll i hela kronor. Variabeln definieras: f finhus = (14) hus Där finhus = finansiella illgångar per hushåll i hela kronor vis år, f = finansiella illgångar i hela kronor vid år, hus = skaa anal hushåll år 46 Sparbaromeern, hp:// 20

21 4.4.2 Fasighespriser Fasighespriser för småhus för permanen boende kommer a användas som en indikaor på den reala förmögenhesuvecklingen. Fasighespriser påverkar även skuldsäningen ur en annan synvinkel då en ökning i fasighespriserna innebär a om man vill införskaffa bosad, måse man låna mer. Uppgifer om fasighespriserna inhämades från saisiska cenralbyråns avdelning för fasighespriser och lagfarer 47. Variabeln som används är e fasighesprisindex beräkna med 1981 som basår. Vid beräkning av fasighesprisindex fassälls e axeringsvärde för alla småhusfasigheer i Sverige. Med dea värde delar sedan SCB in fasigheerna i olika axeringsvärdesklasser. Dessa används sedan som viker i beräkning av fasighesprisindex. 48 Indexe kan ses som e vanlig pris. Nedan visas indexe uveckling under de undersöka åren. Diagram 4:4 Fasighesprisindex för småhus för permanen boende Index År Källa: SCB 4.5 Räna och marginalska Uppgifer om den 5-åriga bolåneränan inhämades från Swedbank. 49 Ränan är uppmä olika många gånger under åren, så e genomsnilig ränevärde för varje år har beräknas. Uppgifer om marginalskaesasen för en genomsnilig manlig jänseman och indusriarbeare erhölls från Gunnar Du Riezs daafil Nylon. Där redovisar han bland anna sina beräkningar av marginalskaer för en genomsnilig indusriarbeare och jänseman mellan år De förusäningar för marginalskaerna han redovisar är som följer: 47 Saisika cenralbyrån, hp:// asp 48 Fasighespriser och lagfarer, hp:// asp 49 Swedbank, hp:// 50 för år 2004 och 2005 fanns inga värden för den genomsniliga marginalskaen, så för dessa vå år har denna skaas på liknande sä som hushållsskaningen gjordes. 21

22 de avser ensamsående uan barn. De indireka skaerna är bruo exklusive fasighesska. Hans beräkningar är gjorda med genomsniliga underskosavdrag och kosnader under inkoms av jäns. 11 % i underskosavdrag har beräknas för den genomsniliga jänsemannen och 0 % för indusriarbearen under alla år. Resekosnader 1,5 % av lön. Övriga kosnader under inkoms av jäns 0,5 %. Ingen hänsyn har agis ill förmånsvärde i arbesgivaravgiferna. Marginalskaen som användes i denna uppsas var e medelvärde av den genomsniliga jänsemannens och indusriarbearens marginalska. För a sammanväga räne- och marginalskaeffeken beräknades den nominella ränan efer ska genom: i es = i 1 ms ) (15) ( Där i es = nominella ränan efer ska i procen år, i = den genomsniliga bolåneränan i procen år, ms= den genomsniliga marginalskaen i decimalform år Ju högre marginalskaen är deso lägre blir den nominella ränan efer ska. Samidig som en lägre villaräna minskar den nominella ränan efer ska. Ju lägre denna variabel är, deso lägre inverkan har den på skuldsäningsgraden. I följande diagram redovisas räneuvecklingen efer ska under de undersöka åren. Diagram 4:4 Nominella bolåneränan efer ska Procen År Källa: SCB, Gunnar Du Riez sam egna beräkningar 22

23 Den nominella bolåneränan efer ska är idag nere på den lägsa nivån under hela undersökningsperioden. 4.6 Modellspecifikaion Jag kommer a skaa vå olika modeller för vardera skuldkvo. Slusaser kommer därmed a kunna dras från fyra regressioner. Båda modellerna skaas med vanlig OLS och på aggregerad daa. Alla inkomser, skulder sam förmögenheer är reala värden beräknade med år 1981 som basår. I alla ekvaioner mosvarar år Modell I sk hus YD = α + β1 u + β 2 fas + β 3andel + β 4 + β 5 + β 6π + β 7ies + ε (16) hus hus f Där sk/hus=skulder/huhåll i hela kronor, u=arbelöshe i procen, fas=fasighesprisindex, andel=andel åringar i förhållande ill 20+ åringar i procen, YD/hus=disponibel inkoms per hushåll i hela kronor, f/hus=finansiell förmögenhe per hushål i hela kronorl, π=inflaionen i procen, i es = nominella ränan efer ska i procen Skulderna per hushåll har beräknas i hela kronor. Tolkningen på koefficienesimaen är olika och beror på hur de är definierade. 51 En enhes förändring i de förklarande variablerna förändrar skuldsäningen per hushåll med koefficienesimae i kronor, ceeris paribus. sk YD f α u fas andel + ε = + β1 + β 2 + β 3 + β 4 + β 5π + β 6ies hus (17) Där sk/yd=skulder/disponibel inkoms i hela procen och övriga variabler definieras precis som i ekvaion 17. Skulderna i förhållande ill disponibel inkoms beräknas som en kvo i hela procen. Så en enhesförändring i någon av de förklarande variablerna, förändrar skuldsäningen/disponibel inkoms med koefficienesimae i hela procen, ceeris paribus. 51 se daaavsnie 23

24 4.6.2 Modell II sk YD f α ln( i ) + ε ln( ) = + β1 ln( u ) + β 2 ln( fas ) + β 3 ln( andel ) + β 4 ln( ) + β 5 ln( ) + β 6 ln( π ) + β 7 hus hus hus sk ln( ) = + β1 ln( ) + β 2 ln( ) + β3 ln( ) + β 4 ln + β5 ln( π ) + β 6 YD hus (18) f α u fas andel ln( i ) + ε (19) Där variablerna är desamma som i modell I, fas här är de de logarimerade värdena som används. Tolkningen på koefficienesimaen i denna modell är elasiciessamband. De visar den procenuella förändringen hos den beroende variabeln give en procens signing i den förklarande variabeln, ceeris paribus. 52 es es 52 Wooldridge(2006) sid

25 5. Ekonomeriska resula Dea avsni inleds med a resulae från regressionerna redovisas. Sedan följer en del där jag analyserar de erhållna resulaen. Koefficiener markerade med jock ex är signifikana på 5%-nivån, de markerade med en * är signifikana på 15%-nivån. T-värden anges inom paranes. Tabell 5.1 Resula modell I Skulder per Skulder / Hushåll Disponibel inkoms Konsan (-3.89) (-4.04) Arbeslöshe * (-1.52) (-0.72) Fasighesprisindex (6.53) (6.70) Andel av (4.51) (5.14) Disponibel inkoms * - per hushåll (1.73) - Finansiella illgångar per hushåll (0.51) (0.33) Inflaionen * (-1.73) (-0.36) Nominell bolåneräna efer ska (-4.29) (-2.69) Adj R ADF Τ-värde p-värde Whie Chi Prob>chi DW

26 Tabell 5.2 Resula modell II (alla variabler är logarimerade) Skulder per Skulder / Hushåll disponibel inkoms Konsan (0.08) (-2.52) Arbeslöshe (-1.30) (-2.52) Fasighesprisindex (2.28) (6.68) Andel av (1.05) (3.91) Disponibel inkoms per hushåll (0.17) - Finansiella illgångar per hushåll (-1.08) (-0.65) Inflaionen (-0.02) (-1.01) Nominell bolåneräna efer ska (-4.88) (-6.67) Adj R ADF Τ-värde p-värde Whie Chi Prob>chi DW Resulaanalys De som bör påpekas innan analysen inleds är a jag hade 21 observaioner, vilke innebär a e av de grundläggande anagandena 53 ill a kunna dra realisiska slusaser av en OLSregression ine är uppfyllda. Därför kommer jag a vara försikig i mina slusaser, men ia efer vilka endenser man kan urskilja. Förklaringsgraden är relaiv hög, vilke är e vanlig resula vid idsserieregressioner under få år. Vid alla regressionerna befanns a residualerna var saionära på 5%-nivån 54. Enlig Whies es verkar de ine föreligga heeroskedasisie. Durbin-Wason saisikan är relaiv sor 55 vilke innebär a auokorrelaion ine verkar förekomma. 56 Nollhypoesen om a residulerna är normalfördelade kan ine förkasas, dock 53 illräcklig sor sickprov/illräcklig många observaioner 54 se augmened dickey-fuller saisikan 55 föruom i modellen med skulder/disponibel inkoms som beroende där den ligger nära e, så här kan änkas förekomma auokorrelaion. 56 För en närmare förklaring av dessa saisiska eser se appendix 1 26

27 ser man vid en i på hisogrammen av residualerna a de ine ser u a vara normalfördelade. 57 Orsaken ill a jag kan erhålla e sådan resula är a jag har e väldig lie sickprov Förvänningar om framida inkomser För a försöka fånga upp hushållens förvänningar om framida inkomser användes variablerna arbeslöshe, disponibel inkoms per hushåll och inflaionen. Vid skaningen av regressionerna med skulder per hushåll som beroende variabel använde jag disponibel inkoms per hushåll som en förklarande variabel för a försöka fånga upp ovan effeker. I båda regressionerna visar en ökning i den disponibla inkomsen per hushåll på en posiiv effek på skuldsäningen. Tolkningen på de signifikana koefficienesimae på 15%- nivån är a en 1 kronas ökning i disponibel inkoms per hushåll ökar skuldsäningen per hushåll med 0,25 kr. Konfidensinervallen 58 för denna koefficien i båda modellerna visar på a den i e 95%-konfidensinervall kan vara både posiiv och negaiv. Arbeslösheen visar e negaiv ecken på koefficienen i alla fyra regressionerna. Tolkningen på de vå signifikana esimaen på 5%- och 15%-nivån blir a en 1% ökning i arbeslösheen implicerar a skulder/disponibel inkoms minskar med 0,1%. Alernaiv en enhes ökning i arbeslösheen minskar skulder/hushåll med 1235 kr. Konfidensinervallen visar på a i re av fallen på 95%-nivån kan koefficienen vara både posiiv och negaiv. Koefficienesimaen för inflaionen visar på en negaiv effek i alla fyra regressionerna. Enbar e av de fyra koefficienesimaen är signifikan på 15%-nivån. Tolkningen på den signifikana koefficienen blir a om inflaionen ökar med en procen minskar skuldsäningen per hushåll med 919 kr. Alla fyra konfidensinervallen visar på a koefficienen kan vara både posiiv och negaiv på 95%-nivån. Blandningen av signifikana och insignifikana koefficienesima sam eckenskifningen inom konfidensinervallen gör a jag ine finner sarka bevis som pekar på a hushållens förvänan om framida inkomser påverkar dess skuldsäning nämnvär. 57 se appendix 3 58 se appendix 2 27

28 5.1.2 Befolkningssammansäningen I alla fyra regressioner fann jag e posiiv koefficienvärde på variabeln andel. Dea är signifikan på 5%-nivån i alla regressionerna föruom en. I den regressionen som den ine är signifikan erhåller jag även e konfidensinervall som sräcker sig så a andelsvariabeln skulle kunna änkas påverka skuldsäningen i negaiv rikning. Tolkningen på vå av de re signifikana koefficienesimaen blir a om andelen åringar av 20+ befolkningen ökar med en enhe ökar skulderna/hushåll med kr, respekive skulderna/disponibel inkoms med 16%. Jag finner således relaiv sarka bevis ill påsående a skuldsäningen påverkas av åldersammansäningen och a en högre andel åringar bland 20+ befolkningen inverkar ill a skuldsäningen ökar Förmögenhesuveckling För a försöka fånga upp förmögenhesuvecklingens inverkan på de svenska hushållens skulder användes vå må: fasighespriser för a spegla den reala förmögenhesuvecklingen, sam finansiella illgångar per hushåll för a fånga upp den finansiella förmögenhesuvecklingens inverkan på skulderna. Koefficienen för finansiella illgångar per hushåll blev mycke lien och insignifikan i alla fyra regressionerna. Den uppvisade e posiiv ecken i modell I och e negaiv ecken i modell II. Dea må var ine bra och inga slusaser kan dras angående den finansiella förmögenhesuvecklingens inverkan på skulderna. Fasighespriserna visar signifikana och posiiva esima i alla fyra regressionerna. Konfidensinervallskaningarna visar på a denna koefficien på 95%-nivån är posiiv i alla fyra regressionerna. Tolkningen på vå av de signifikana esimaen blir a om fasighespriserna siger med en enhe ökar skulderna/hushåll med 384 kr respekive om fasighespriserna siger med 1% ökar skulderna/hushåll med 0,51%. Jag finner därmed sarka belägg för a den reala förmögenhesuvecklingen inverkar på hushållens skuldsäningsgrad. Däremo finns inga belägg för a den finansiella förmögenhesuvecklingen inverkar på hushållens skuldsäningsgrad. 28

29 5.1.4 Nominell bolåneräna efer ska I alla fyra regressionerna var denna variabels koefficienesima negaiv och signifikan på 5%-nivån. Tolkningen på vå av de esimerade koefficienerna blir a om den nominella bolåneränan efer ska siger med en enhe minskar skulder/hushåll och skulder/disponibel inkoms med ca 5774 kr respekive 5%. Konfidensinervallen på 95%-nivån visar på a alla koefficienesimaen är negaiva. Således finner jag sarka belägg för a en ökning av den nominella bolåneränan efer ska minskar skuldsäningen. 29

30 6. Slusaser och Diskussion De svenska hushållens skuldsäning har öka. Skulder i förhållande ill disponibel inkoms var år 2005 uppe på lika höga rekordnivåer som år Min esimerade kvo, skulder per hushåll, visar på a skulderna år 2005 var uppe på den högsa nivån under undersökningsperioden. 60 Enlig denna har vi aldrig idigare låna så mycke som vi gör idag. Som idigare sades kan ine skulduvecklingen förklaras av en enda fakor uan de är en kombinaion av flera variabler som har inverka ill hushållens skuldsäningsbeeende. Beroende på var i iden vi befinner oss inverkar dessa fakorer olika mycke. Med anke på a jag i denna uppsas granskar 21 år är de svår a säga hur illförliliga mina erhållna resula är. Jag uesluer även krediillgängligheen i min ekonomeriska modell vilke innebär a jag anar a de ine förekommer några låneresrikioner på marknaden. Dea anagande är ine rimlig med anke på a man måse uppfylla vissa krav för a få låna. Dea bör man ha i bakhuvude vid olkningen av mina resula. De jag kan konsaera av mina resula är a de re bäs illförliliga variablerna ill a förklara hushållens skuldsäningsbeeende är andel åringar av 20+ befolkningen, fasighespriserna och den nominella bolåneränan efer ska. Dessa re variabler är de som i alla regressioner uppvisar signifikana esima som alla går i samma rikning och dess konfidensinervall visar på a esimae har samma ecken i båda ändarna. A andelen av 20+ befolkningen inverkar posiiv på skuldsäningen är ine e orimlig resula. I åldern är de vanlig a man ar lån för a finansiera sina sudier, husköp och köp av varakiga kapialvaror. Denna variabels bidrag ill uppbyggnaden av lånen enderar dock a minska med åren. Dea beror på a andelen åringar minskar under den undersöka idsperioden. 61 Fasighespriserna användes som en indikaor på den reala förmögenhesuvecklingen. Denna variabel inverkar posiiv på skuldsäningen, vilke är e rimlig resula. Här finner jag söd för a om den reala förmögenheen ökar, genom a illgångspriserna ökar, så siger skuldsäningen. Dea beror på a vi kan låna mer med vår förmögenhe som säkerhe, 59 Se diagram 2:1 60 Se diagram 2:3 61 Se diagram 4:3 30

31 samidig som då huspriserna siger kosar de mer a införskaffa förmögenhe vilke i sin ur innebär a hushållen måse a högre lån. Fasighespriserna har öka under senare delen av 1990-ale ill år Dea har medför a deras inverkan ill skuldsäningen har öka. Den nominella bolåneränan efer ska är en sammanvägd variabel av den nominella bolåneränan och den genomsniliga marginalskaen. Denna variabel har en signifikan negaiv inverkan på skuldsäningen. Därmed finner jag belägg för eorin om a en hög räna medför en lägre skuldsäning och a en hög marginalska medför mera lån. Den nominella bolåneränan efer ska ligger på en relaiv låg nivå från 1997 fram ills år 2005, 62 vilke medför a dess del ill skuldsäningsgraden minskar. 62 se diagram 4:4 31

32 7. Källföreckning Trycka källor: Agell Jonas, Englund Peer och Södersen Jan (1995), Svensk skaepoliik i eori och prakik års skaereform, SOU 1995: 104 Bilaga 1 Andersson Göran, Jorner Ulf, Ågren Anders (1994), Regressions och idsserieanalys, andra upplagan, sudenlieraur, Lund Berg, Lennar (1983) Konsumion och sparande en sudie av hushållens beeende, Sudia Oeconomica Upsaliensia 8 Berg, Lennar (1989) Hushållens skuldsäning och sparande, Ekonomisk deba, 6:1989 Berg, Lennar(1998) Konsumion och sparande i de nordiska länderna, Meria-Nordbanken hp:// Berg, Lennar(2000), Sparandes guldålder, Meria Nordbanken hp:// Berg, Lennar (2001) I slo och Koja- de svenska hushållens förmögenhesfördelning, Nordea ekonomiska sekreariae hp:// Eklund, Klas (1999), Vår ekonomi en inrodukion ill samhällsekonomin, Prisma Giavazzi, Francesco och Mishkin, Frederic S (2006) En uvärdering av den svenska penningpoliiken , Riksdagsryckerie, Sockholm hp:// Gujarai Damodar N (2003), Basic Economerics, fourh ediion, McGraw-Hill Higher Educaion King Mervyn A och Leape Jonahan A (1984), Wealh and Porfolio composiion: Theory and Evidence, working paper no.1468, naional bureau of economic research Modigliani Franco(1966), The life cycle hypohesis of saving, he demand for wealh and he supply of capial, social research 33:1966 Pålsson, Ann-Marie (2002) My och verklighe om de svenska hushållens förmögenheer, ekonomisk deba årg 30, nr.8 Wooldridge Jeffrey M (2006), Inroducory Economerics a modern approach, hird ediion, Thomson Souh-Wesern 32

33 Konakpersoner: Marginalska Gunnar Du Riez, Ekonomie dokor Elekroniska källor: Berg, Lennar(2006) Konsumion och illgångspriser sabil samband? hp:// Ekonomifaka hp:// 174.aspx Fasighespriser och lagfarer hp:// asp Folk- och bosadsräkning hp:// asp Skaebealarna hp:// d6bd223125b Saisikcenralen hp:// Sveriges ekonomi e saisisk perspekiv 2006:2 hp:// Sveriges Riksbank, Rosenberg: Penningpoliiken, bosadspriserna och hushållens skuldsäning hp:// Sveriges Riksbank, Inflaionsrappor 2005:3 hp:// Sveriges Riksbank, Ingves: Riksbankens roll i samhällsekonomin hp:// Saisik daabaser: Saisiska cenralbyrån arbeslöshe hp:// Saisiska cenralbyrån befolkningssaisik hp:// hp:// 33

34 Saisiska cenralbyrån Fasighesprisindex hp:// asp Saisiska cenralbyrån sparbaromeern hp:// Saisiska cenralbyrån inflaion hp:// asp Swedbanks hisoriska ränor hp:// 34

35 Appendix 1: Saisiska eser Vid idsserieregression bör man genomföra e viss anal eser för a säkerhessälla a koefficienesimaen är olkningsbara. A. The Augmened Dickey-Fuller Tese (ADF) Vid idsserieregression är de vikig a residualerna är saionära. Saionarie innebär korfaa a idsseriens medelvärde och varians ine varierar sysemaisk över iden. 63 The Augmened Dickey-Fuller ese går a använda för a esa dea även när felermen ine anas vara okorrelerad. Kommer ine ingående a förklara dea es då de är av en ganska komplicerad uppbyggnad. Nollhypoesen är a vi har icke-saionärie och essaiskikan man använder sig av är τ(au)-saisikan. 64 Förkasar vi vår nollhypoes har vi saionarie. B. Whies es (Whie) E vikig anagande är a vi har homoskedasisie de vill säga a vår felerm har samma varians för alla observaioner. Om ine dea gäller har vi heeroskedasisie. När vi har heeroskedasicie ger OLS forfarande vänavärdesrikiga och konsisena skaningar, men sandardavvikelserna avseende våra esima är icke vänevärdesrikiga. E es som esar för förekomsen av heeroskedasisie är Whies. Tese är uppbygg på följande vis: 65 Efer a ha kör regression, Y α + u (B.1) i = 1 + α 2 X 2i + α3x 3i i sparar man undan residualerna och kör sedan regressionen û β + e (B.2) 2 i 2 2 = 1 + β 2 X 2i + β 3X 3i + β 4 X 2i + β5 X 3i + β 6 X 2i X 3i i Erhåller R 2 från denna regression. Nollhypoesen är a vi har homoskedasisie, de vill säga ingen heeroskedasisie och essaiskan är: n χ (B.3) 2 2 * R ~ df Där df=anal förklarande variabler 63 Gujarai(2003) s Ibid s Kommer a ugå från de enkla 2 förklarande variabler falle och srik följa Gujarai(2003) s.26 35

36 Om de erhållna chivå-värde översiger de kriiska värde kan vi förkasa vår nollhypoes och vi har heeroskedasisie. C. Durbin Wason Tese (DW) 66 Vid slusaser som dras angående regressionskoefficiener vid en idsserieanalys är en grundläggande förusäning a residualerna är okorrelerade med varandra över iden. Om ine dea är falle föreligger de auokorrelaion. Om man har auokorrelaion har roligvis de skaade sandardavvikelserna blivi för små. E es som ofa används för a esa om de exiserar auokorrelaion är Durbin-Wason ese. Tese bygger på beräkning av en esvariabel som är uppbyggd på följande vis: d = (C.1) ( ε ) ε 1 2 ε Vanligvis ligger d mellan 0 och 4. Beslusreglerna kring Durbin-Wason är relaiv komplicerade och en umregel brukar vara a om: d är nära 2: ej signifikan, ingen auokorrelaion d < 1: signifikan, vi har posiiv auokorrelaion d > 3: signifikan, vi har negaiv auokorrelaion De kriiska värdena i mi fall då n=21 och k 67 =7 blir på 5%-nivån 68 : d L :0,637 d U :2,290. Nonsensregression Någo som kan uppkomma vid förekomsen av icke-saionärie är nonsensregressioner. De vill säga a vi finner e samband som egenligen ine exiserar. För a uppäcka förekomsen av dea kan vi även här använda durbin-wason saisikan. En bra umregel är a då R 2 >d, så bör man ana a någoning är fel. 66 Andersson, Jorner, Ågren (1994) s anal förklarande variabler 68 Gujarai(2003) s

37 Appendix 2: 95%-iga konfidensinervall för koefficien-esimaen Konfidensnivån anger säkerheen i e ualande. Ju högre konfidens deso längre konfidensinervall. Ju sörre sickprovssorlek deso korare inervall, då variansen blir mindre. En 95% konfidensinervall nivå innebär a vi med 95% säkerhe får e inervall som äcker de sanna koefficienesimae.. Tabell 2:A Modell I Skulder per Skulder / Hushåll Disponibel inkoms Konsan [ ] [ ] Arbeslöshe [ ] [ ] Fasighesprisindex [ ] [ ] Andel av [ ] [ ] 20+ Disponibel inkoms [ ] - per hushåll Finansiella illgångar [ ] [ ] per hushåll Inflaionen [ ] [ ] Nominell bolåneräna efer ska [ ] [ ] Tabell A.2 Modell II (alla variabler är logarimerade) Skulder per Skulder / Hushåll disponibel inkoms Konsan [ ] [ ] Arbeslöshe [ ] [ ] Fasighesprisindex [ ] [ ] Andel av [ ] [ ] 20+ Disponibel inkoms [ ] - per hushåll Finansiella illgångar [ ] [ ] per hushåll Inflaionen [ ] [ ] Nominell bolåneräna efer ska [ ] [ ] 37

38 Appendix 3: Residualanalys Nedan redovisas normalieses för residualerna för modell I och II, sam hisogram över residualerna. Skulder/hushåll är den beroende variabeln. Tese som används är saas skes. Nollhypoesen är a residualerna är normalfördelade. Pr(Skewness) Pr(Kurosis) adj chi2 Prob>chi2 Skulder/hushåll som beroende variabel Log(skulder/hushåll) som beroende variabel Modell I Densiy 0 5.0e e e e Residuals Modell II Densiy Residuals 38

39 . 39