Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack

Transkript

1 Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack Sammanställning av resultatet från enkätundersökningen september 1

2 Bakgrund Arbetsmiljökommittén på Konstfack beslutade att genomföra en enkätundersökning bland alla anställda. Enkäten är ett led i att undersöka och förbättra Konstfacks arbetsmiljö, och är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet var att få en bild av de anställdas hälsa och vilka faktorer i arbetsmiljön som kan relateras till hälsa/ohälsa. Resultatet skall ligga till grund för fortsatta insatser på arbetsmiljöområdet. (dåvarande Curera) fick i uppdrag att dels utforma en enkät i samarbete med arbetsmiljökommittén dels att hantera databearbetning och analys. Enkäten utformades på grundval av rådande kunskap och erfarenhet om vilka faktorer som påverkar vår hälsa negativt respektive positivt i arbetslivet, det vi kallar risk- respektive friskfaktorer. Vi ville också få en bild av medarbetarnas hälsa/ohälsa för att kunna relatera denna till de faktorer som anges. Genomförande Enkäten skickades ut via mejl till samtliga medarbetare den 1 september. Påminnelser skickades sedan ut vid tre tillfällen för att säkerställa att nå samtliga och ge möjlighet att delta. Sista svarsdatum var den september. Enkäterna skickades i pappersformat med brev till Curera, som sedan databearbetade resultatet. Därmed säkrades anonymiteten. Svarsfrekvens, bortfall och generaliserbarhet Av totalt ca anställda har 4 svarat på enkäten, dvs. knappt %. För att ett enkätresultat skall sägas vara generaliserbart krävs %. Vi kan alltså inte med säkerhet säga att resultatet gäller för hela Konstfack, men den relativt goda svarsfrekvensen ger möjlighet att peka på väsentliga arbetsmiljöfaktorer och ger en bred bild av medarbetarnas hälsa. personer har avstått från att delta i undersökningen. Vi vet inte hur det påverkat resultatet. En möjlig hypotes är att de som har hälsobesvär har en högre benägenhet att svara, och att de som avstått upplever att enkätundersökningen som mindre angelägen. En annan möjlig hypotes är att tilltron till att enkätundersökningen kan få positiva konsekvenser är låg. Här kan tidigare erfarenheter spela stor roll. En tredje hypotes är att stress, glömska etc. bidrar och att enkätundersökningen för flera är en oprioriterad uppgift. Det finns även en risk att inte alla nåtts via mejlen, då man har sin arbetstid förlagd i samlade block. För att redovisa resultat på gruppnivå krävs en svarsfrekvens på tio eller fler. Två enheter/institutioner, Fastighet & IT och Lokalvård samt IS, uppfyller inte detta krav och de svaren kommer endast att redovisas som en del av totalresultatet. Resultatredovisning Resultaten redovisas för Hela Konstfack totalen samt jämförelser mellan kvinnor och män. Chefer Bibliotek, Ekonomi, Personal, Forskningsadministration samt Externa relationer sammanslagna Utbildning & Information, Internationella- studiekansliet, Reception sammanslagna Bildlärarutbildningen Konst GDI, IA, Textil ID, K&G, Metall

3 Resultat Total Resultatet redovisas huvudsakligen i absoluta tal. Resultatet på varje fråga redovisas för sig För friskfaktorer anges ett snittvärde. Fördelning av svar uppdelat på befattning/enhet/institution: svar/samtliga Befattning/Enhet/Institution Chef 1/1 Bibliotek-Ekonomi-Personal-Forskningsadm & Externa relationer /1 * Fastighet & IT, Lokalvård /1 Utb & info, internationella- studiekansliet, reception 13/1 Bildlärarutbildningen /4 Konst /1 GDI, IA, Textil 1/3 ID, K&G, Metall 13/ IS /31 Ej angiven enhet *Kommentar: Tio personer har markerat att de arbetar på Personal, vilket tyder på ett missförstånd, då endast fem personer hör till den enheten. et anställda på olika enheter kan också ha ändrats. 4 medarbetare har svarat på enkäten Av dessa är 1 kvinnor och 43 män. På Konstfack arbetar 3 kvinnor och män. Ca % av kvinnorna och ca % av männen har alltså besvarat enkäten. Har besvär relaterade till arbetsmiljön, män och kvinnor av dessa 4, dvs. ca två av tre, har svarat ja på frågan om de har hälsoproblem som sätts i samband med arbetsmiljön, en tredjedel, 4 personer, har svarat nej. Av de som svarat jakande är 1 kvinnor (ca %) och män (ca %). Relaterat till det totala antalet kvinnor och män på Konstfack har nära varannan kvinna och ca en av fyra män symtom och besvär relaterade arbetsmiljön. Symtom och besvär Det enskilt mest markerade hälsobesväret är värk i axlar/nacke/rygg, ca % (var femte medarbetare) anger detta. Ett relativt stort antal personer anger även huvudvärk och besvär från slemhinnan. Sammantaget är de psykiska symtomen dominerande, 4 markeringar för symtom som kan relateras till stress; magont, sömnsvårigheter, oro och ångest. Av dessa är det framför allt oro och ångest som dominerar. I enkäten fanns också möjlighet att ange andra besvär/symtom. Vanligast är stress och stressrelaterade symtom, personer har skrivit detta. Ett par personer anger hörselproblem, en problem med rösten, en problem med synen samt en person knäproblem. Symtombilden ovan visar på att ett betydande antal har besvär med slemhinnor och hosta, 4 markeringar. Även huvudvärk kan relateras till stress, men även till klimatproblem. Sammantaget blir bilden av stressrelaterad problematik tydlig. 3

4 Totalt - Symtom/besvär Värk i axlar/nacke/rygg Huvudvärk Besvär från slemhinnor (täppt i näsan) Hudbesvär (t ex eksem) Hosta Magont Sömnsvårigheter Oro Ångest Symtom och besvär Jämförelse symtom/besvär, kvinnor och män Bland kvinnorna anger fler att de har värk från nacke/axlar/rygg än bland männen, av 1 kvinnor, fler än hälften. Bland männen är det åtta av 43, dvs. knappt en fjärdedel. Oro är det symtom som anges oftast av männen, 1 markeringar, medan sömnsvårigheter är det symtom som flest kvinnor angivit, 1 st. Bland kvinnorna är andelen markeringar gällande psykiska symtom sammanslagna högre än blad männen, av 1 (3 %) respektive 3 av 43 (3 %). Kvinna - Symtom/besvär Värk i axlar/nacke/rygg Huvudvärk Besvär från slemhinnor (täppt i näsan) Hudbesvär (t ex eksem) Hosta Magont Sömnsvårigheter Oro Ångest Kvinna symtom och besvär 4

5 Man - Symtom/besvär Värk i axlar/nacke/rygg Huvudvärk Besvär från slemhinnor (täppt i näsan Hudbesvär (t ex eksem) Hosta Magont Sömnsvårigheter Oro Ångest Män symtom och besvär Faktorer i arbetsmiljön som orsakar/påverkar hälsoproblem De psykosociala arbetsmiljöfaktorerna anges i mycket hög grad som orsak till ohälsan. Otydlighet, såväl i organisationen, ledarskapet som förväntningar och krav, tillsammans med tidspress och bristande information anges av många som orsak till den egna ohälsan. Bland de fysiska arbetsmiljöfaktorerna anges oftast klimatproblem; dålig luft samt kyla och drag. Även dålig rörelsevariation och besvärliga arbetsställningar anges. Resultatet speglar den symtombild som framkommer. Otydlighet och tidspress skapar stress och därtill relaterade besvär, de fysiska besvären kan relateras till dålig rörelsevariation/besvärliga arbetsställningar och klimatförhållanden. Åtta personer har angett mobbing/trakasserier. Det är ca %. Detta är en nolltoleransfråga, och varje person som upplever sig mobbad eller ser att andra är utsatta, är en person för mycket. I arbetsmiljöenkäter brukar svaren ligga på 4- % visar en studie där man gjort jämförelser. Arbetsmiljöverket refererar till den stora Arbetsplatsundersökningen 3, och där svarar % att de känt sig utsatta under det senaste året.

6 Totalt - Arbetsmiljö som påverkar Dålig rörelsevariation Otydlighet i organisationen Besvärliga arbetsställningar Tunga lyft Kyla/drag Stark värme Dålig luft Dåliga ljus/synförhållanden Oförenliga krav Tidspress Otydlighet i ledarskapet Stämningen på enheten/institutionen Konflikter Mobbing/trakasserier/social utstötning Risk för fysiskt våld Bristande information Otydliga förväntningar och krav Har själv bristande kunskaper om str Arbetsmiljöfaktorer som påverkar Andra orsaker som angivits i fritext Fritexterna handlar framför allt om förklaringar till de arbetsfaktorer som markerats, t ex databaserat arbete, informellt ledarskap, låg lön, hårda betonggolv, ständigt ökad ansvars- och arbetsbelastning, oklarhet angående arbetstiden, dåligt tillvaratagande av kompetens, arbetstiden står ej i paritet med kraven, omogen organisation och svagt centralt ledarskap. Jämförelse arbetsmiljöfaktorer, kvinnor och män Kvinnor anger oftare dålig rörelsevariation samt svåra arbetsställningar. Sju kvinnor anger mobbing/trakasserier som orsak, en man. Kvinna - Arbetsmiljö som påverkar Dålig rörelsevariation Besvärliga arbetsställningar Tunga lyft Kyla/drag Stark värme Dålig luft Dåliga ljus/synförhållanden Oförenliga krav Tidspress Otydlighet i organisationen Otydlighet i ledarskapet Stämningen på enheten/institutionen Konflikter Mobbing/trakasserier/social utstötning Bristande information Otydliga förväntningar och krav Risk för fysiskt våld Har själv bristande kunskaper om str Kvinnor - arbetsmiljöfaktorer

7 Man - Arbetsmiljö som påverkar Dålig rörelsevariation Besvärliga arbetsställningar Tunga lyft Kyla/drag Stark värme Dålig luft Dåliga ljus/synförhållanden Oförenliga krav Tidspress Otydlighet i organisationen Otydlighet i ledarskapet Stämningen på enheten/institutionen Konflikter Bristande information Mobbing/trakasserier/social utstötning Risk för fysiskt våld Otydliga förväntningar och krav Har själv bristande kunskaper om stress och Män - arbetsmiljöfaktorer Friskfaktorer Friskfaktorerna är positiva byggstenar som kan byggas på och förstärkas. Totalt har markeringar gjorts, i genomsnitt sju/person. Av svaren framgår att majoriteten av deltagarna i undersökningen upplever att de kan styra över sina arbetsuppgifter själva och har roliga arbetsuppgifter. Fler än hälften, personer, har också angivit att de har stöd från chef. Frihet i arbetet ligger också högt liksom engagemang. Att kunna styra över sina arbetsuppgifter själv bidrar till att minska stress, det som beskrivs som hög grad av egenkontroll. Tillsammans med socialt stöd är det viktiga faktorer i stressiga arbeten. Totalt - Friskfaktorer i arbetsmiljön Frihet Kan styra över mina arbetsuppgifter Har kontroll över mina arbetsuppgifter Får hjälp vid behov Lokaler som stödjer arbetet Rimliga krav Tydlig roll (vet vad jag förväntas göra) Utrustning/verktyg som underlättar Tydliga mål "Högt i tak" Socialt stöd Stöd från chef Roliga arbetsuppgifter Utveckling Engagemang Tillräcklig information Feed-back Goda kunskaper om stress och stresshantering 1 Friskfaktorer

8 Jämförelse Friskfaktorer, kvinnor/män Betydligt fler kvinnor har svarat på enkäten, 1 kvinnor och 43 män. Ser man till det totala antalet markeringar gällande friskfaktorer har männen gjort 3 markeringar och kvinnorna 3. I genomsnitt anger männen ca nio friskfaktorer, kvinnorna ca sex. Det framkommer inga stora skillnader avseende profilen. Kvinna - Friskfaktorer i arbetsmiljön Frihet Kan styra över mina arbetsuppgifter Har kontroll över mina arbetsuppgifter Får hjälp vid behov Lokaler som stödjer arbetet Utrustning/verktyg som underlättar Rimliga krav Tydlig roll (vet vad jag förväntas göra) Tydliga mål "Högt i tak" Socialt stöd Stöd från chef Roliga arbetsuppgifter Utveckling Engagemang Tillräcklig information Feed-back Goda kunskaper om stress och stresshantering Man - Friskfaktorer som påverkar Frihet Kan styra över mina arbetsuppgifter Får hjälp vid behov Har kontroll över mina arbetsuppgifter Lokaler som stödjer arbetet Utrustning/verktyg som underlättar Rimliga krav Tydlig roll (vet vad jag förväntas göra) Tydliga mål "Högt i tak" Socialt stöd Stöd från chef Roliga arbetsuppgifter Utveckling Engagemang Tillräcklig information Feed-back Goda kunskaper om stress och stresshantering Friskfaktorer män och kvinnor

9 Sammanfattning Mer än % av deltagarna i undersökningen anser att de har symtom/hälsobesvär relaterade till arbetsmiljön på Konstfack. Ohälsan är högre bland kvinnorna. Det enskilt mest markerade hälsobesväret är värk i axlar/nacke/rygg Sammantaget är de psykiska symtomen dominerande De psykosociala arbetsmiljöfaktorerna anges i mycket hög grad som orsak till ohälsan, framför allt otydlighet i organisationen, ledarskapet, förväntningar och krav. På de enheter/institutioner där man oftare markerat fysiska symtom (Bibliotek mfl, Utb. & Info mfl, GDI, IA, Textil) överväger de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Männen anger i högre grad friskfaktorer i arbetsmiljön. Kvinnorna svarar för sju av de totalt åtta markeringarna avseende mobbing. Mobbing/trakasserier kan i fyra fall härledas till specifika enheter/arbetsplatser, fyra fall till de arbetsplatser som ej redovisas separat pga för få svar. Tfn 4