Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007. Kyrkskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007 Kyrkskolan Beslutad 30 september 2007 Karin Lantz Rektor 1

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2006 Kyrkskolan Kommunen Landet (SCB) Elever i förskoleklass Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) 39 % 44 % Personal i förskoleklass 0,65 14,49 Lärare i skolan (1-6) 4,75 107,04 Specialpedagog 0,75 12,65 Elevassistent 1,50 7,85 Övriga anställda i arbete med 0,85 10,34 elever i skolan Övrig personal 1,41 21,87 Personal på fritids 1,60 30,18 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (1-9 enligt SCB) Anställda i arbete med elever per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 5,42 7,14 6,70 7,33 8,52 8,40 10,47 9,82 12,35 11,38 21,25 23,23 18,80 2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Ansvaret för redovisningen ligger på rektor och ansvaret för att komma med underlag har all personal på enheten. Kvalitetsredovisningen ligger med i kalendariet över läsåret. Kopplingen mellan kvalitetsredovisning, skolans mål och kompetensutveckling blir allt tydligare varje år vilket gör att den röda tråden äntligen börjar bli synlig. Vi sätter upp mål, har datum för avstämning, dokumenterar, samverkar m.m. men lyckas inte särskilt väl med arbetet med kvalitetsredovisningen. Vårdnadshavares delaktighet sker i dagsläget genom besök på skolan samt deltagande i föräldraråd. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål? Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden: vi har någon form av etiska samtal varje dag. Samtalen kopplas till vår likabehandlingsplan som är känd av personal och elever. Föräldrarna har inte varit delaktiga i framtagandet av den, men vet att den finns att ta del av. Handledning för personal har gjort att de blivit en mer homogen grupp med gemensamt förhållningssätt och det har gynnat hela verksamheten. Resultatet har blivit att det är färre konflikter och att elever och föräldrar har blivit mer positivt inställda till skolan och kan förstå skolans dilemma i arbetet med eleverna. Vi arbetar i handledning, Charlieprojekt, skolteam, sociala berättelser m.m. men lyckas ändå inte fullt ut att ge alla elever möjlighet till en god arbetsmiljö. Kunskaper: vi har under läsåret provat på att ha en lärare som har huvudansvaret för matematik, en som har svenska och en som har engelska i år 4 6. Tidigare planerade varje lärare varje ämne, nu har de fokus på det ämne de har huvudansvar för + so. Vidare har vi ett specialprojekt skapande verksamhet i slöjden som går ut på ett verkligt samarbete mellan textil- och träslöjd. Inom idrott ha barnen en egen idrottsportfolio. IUP:n som alla elever har, tydliggör elevens enskilda behov och utveckling och det dagliga arbetet för både elever och föräldrar. Elever som är med och påverkar vilka mål 3

4 de ska sträva mot och planerade regelbundna avstämningar, tar ett större ansvar för det egna lärandet. Arbetet med elevers kunskap är ständigt under utveckling genom att lärarna kompetensutvecklas och i dialog med elever och föräldrar. Elevernas ansvar och inflytande: IUP:n har ökat elevernas ansvar och inflytande. Vidare finns ett aktivt elevråd, som arbetar mycket med arbetsmiljön i skolan. Några från elevrådet deltar alltid i skolans skyddsronder. Skola och hem: ett fungerande föräldraråd, där frågor och information har möjlighet att mötas. Ämneskvällar i matematik, svenska och engelska upplevde föräldrarna var bra. Vi har även haft föräldrar som förevisat hjälpmedel i inlärning. Gensvaret från föräldrar har varit mycket positivt, vilket har bedragit till bättre samarbete runt elevernas inlärning. Utvecklingssamtal sker två gånger per läsår om ingen annan överenskommelse gjorts med föräldrar. Föräldrarådet träffas en gång per månad tillsammans med personal från varje verksamhet samt rektor och det finns en fast dagordning att utgå från. Under läsåret har vi föräldrar som kommer och är med i undervisningen, vilket både vi och eleverna uppskattar. Föräldrarna deltar även i olika temaveckor. Övergång och samverkan: alla verksamheter är under ett och samma tak, vilket gör att det finns både planerade och naturliga tillfällen för att samverka och samarbeta. Övergången mellan stadierna på skolan sker med mer eller mindre automatik, då vi har åldersblandade handledargrupper. Övergången till högstadiet sker genom planerade besök. Här önskar vi mer utbyte mellan skolorna samt återkoppling från högstadiet i hur det går med våra elever. Jobbar vi rätt? Skolan och omvärlden: omvärlden i vår närmiljö finns alltid med på olika sätt i det dagliga arbetet. Vi har prao där elever är ute på arbetsplatsförlagd praktik en dag per termin. Eleverna besöker Sala för att delta i olika aktiviteter. Vi har försökt att få till ett samarbete mellan gymnasiets olika linjer och våra elever, men inte varit särskilt framgångsrika i detta arbete. Betyg och bedömning: Under året har många exempel på skolor som inte fungerar förts fram av massmedia över hela Sverige, med den påföljd att införa betyg i de lägre åldrarna diskuterats. Det är kanske inte så enkelt att det bara är att föra in betyg, samt återinföra ordningsbetyg för att det ska bli en fungerande skola för alla. Hur svårt är det inte att som pedagog undvika att sätta gränser för vad som är godkänt eller inte, när både elever och föräldrar många gånger önskar svar på just detta. Kompetensutveckling pågår för alla pedagoger om den poänglösa skolan där man diskuterar betyg och bedömning utifrån elevernas olika förutsättningar. Frågor som kan vara viktiga att titta på med tanke på ovanstående, kan vara vilka attityder man som elev, personal, förälder m.fl. har till skolan. Rektors ansvar: att leda det pedagogiska arbetet i skolan, får ofta stå tillbaka för andra uppgifter/ärenden som tar mycket tid. Att föra arbetet framåt utifrån verksamhetens mål, forskning och reflektion blir inte tillfredsställande utfört. 4

5 Vilken bedömning gör enheten av måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner? Vad grundar sig bedömningen på? Målet att alla elever har en egen IUP och att föräldrar, elever och pedagoger är delaktiga i detta och att den är framåtsyftande, har uppnåtts. Sedan kan man aldrig slå sig till ro, för hela tiden pågår förändringar av hur man arbetar med IUP; delaktigheten, inflytandet, värderingar, förhållningssätt, dialogen m.m. Jag grundar min bedömning utifrån mina dialoger med pedagoger, elever och föräldrar. Skolplanens mål Skolplanen anger de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts för skolan. Elevinflytande Individuella utvecklingsplaner Visionen är att alla elevers kunskapsutveckling skall stärkas genom att de känner glädje, delaktighet och mening i skolan. 2005/2006 Målet är att varje elev i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som ger en samlad bild av elevens hela studiesituation, utformas som en överenskommelse mellan lärare och elev, samt dokumenteras och följs upp regelbundet. 2006/2007 Målet är att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner. Alla elever har en egen IUP som finns med i det dagliga arbetet, men den kan utvecklas utifrån pedagogiska diskussioner och elev- föräldradialog. Elever som är med och påverkar vilka mål de ska sträva mot och planerade regelbundna avstämningar, tar ett större ansvar för det egna lärandet och lärandet tydliggörs på ett gott sätt. 5

6 Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Visionen är att alla föräldrar, personal, barn och elever upplever att förskolan och skolan i Sala kännetecknas av en sådan dialog. Målet är att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter, och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och barn och elever gemensamt. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande det deliberativa samtal? Elevernas deltagande är att år 2 och 5 deltar i kommunens enkät och målet vara att en större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och elever gemensamt. I stort sett har det blivit en bättre arbetsmiljö för eleverna, utom i frågan om personal bryr sig om vad jag tycker - det får vi jobba mer på. Det som ändå är positivt är att eleverna upplever att man bestämmer tillsammans. År två deltog inte i fjolårets enkät. Vi har inte nått våra mål och arbetar vidare för att förbättra vårt resultat. Vilka lokala mål finns för skolbarnomsorgens (fritids) verksamhet? Lokala mål är under revidering. Vilka lokala mål finns för samverkan mellan skolbarnomsorgen och grundskolan? Under revidering. Ett av målen som vi haft under läsåret, var att skolbarnomsorg och grundskola ska samverka kring elever med åtgärdsprogram, för att ge optimala förutsättningar för eleven och arbeta mot samma mål. 6

7 Kvalitet i undervisning, skolbarnomsorg Visionen är att alla elever skall lämna grundskolan med fullständiga betyg, och att gymnasiets elever få godkända betyg i alla de kurser de läser. Målet är att Sala kommun under planperioden successivt skall kunna redovisa förbättrade betygsresultat. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande kvalitet i undervisning och skolbarnomsorg. Målet var att strukturera och anpassa en bra lärmiljö utifrån elevernas förutsättningar, givna budgetramar, lokaler och att samverka med hemmet kring eleven. En del av processen i arbetet är svårt att precisera på ett påtagligt och begripligt sätt för en utomstående. Därmed inte sagt att vi inte följer en utvecklingsväg. Våra samverkansgrupper fungerar tillfredsställande (även om de inte är utsedda på facklig basis utan av ett eget intresse) och vi arbetar systematiskt med arbetsmiljön för alla som är i skolan. Hur kan man göra lärmiljön så att det blir bra för alla elever? I samma grupp kan vi ha elever som behöver tydlig struktur med snäva ramar, andra behöver lära sig att forska och arbeta i grupp, en del behöver individuellt stöd för att lyckas och ytterligare några elever behöver större utmaningar. För att förbättra kvalitén ytterligare använder vi oss av fler planerade utelektioner på skolan och i skolskogen, för att eleverna ska kunna bearbeta skolämnena på ett för eleven mycket konkret sätt. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Ser man till den officiella prognosen, ser elevantalet ut att minska varje år fram till Det vi hoppas på är att det flyttar in barnfamiljer i de hus som blir till salu. Tyvärr kan det nog inte kompensera hela minskningen. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) I dagsläget är vi ur budgetsynpunkt i balans, med de personalanpassningar vi genomfört. Kyrkskolan är en stor, lång byggnad med skolgård på tre sidor, vilket gör att överskådligheten är svår. Det går inte att göra personalstyrkan mindre, för då kommer vi inte att räcka till för att garantera elevernas säkerhet vid utevistelse. Frågan kvarstår från tidigare kvalitetsredovisning hur liten kan en enhet vara, för att bedriva god pedagogik och ge eleverna det individuella lärandet? 7

8 Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Kyrkskolan ligger i Möklinta tätort med gångavstånd till Bygdegård, Gammelgård, affär, kyrka samt motionsspår. Det är c:a 2,5 mil till Sala. Vi har tillgång till slöjdsalar samt en idrottshall. Vårt skolbibliotek är en filial till central biblioteket och är öppet för allmänheten en kväll i veckan. Eleverna och förskolebarnen har ständig tillgång till biblioteket. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns föräldraråd/föräldrastyrelse?) En rektor som är ansvarig för skola/förskola/fritidshem/dgbv och som är på Kyrkskolan c:a timmar per vecka. Vi har ett föräldraråd samt en barn och föräldraförening som arbetar med aktiviteter på barnens fritid. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) 85% av barnen kommer med buss. Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) 10 elever per dator. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Alla elever som har behov av åtgärdsprogram har det och vi kan ge särskilt stöd utifrån de resurser vi har. Samarbetet med skolpsykologer, BUP, habilitering, skolteam, resurspedagoger och hörselvården fungerar mycket bra. Vad beträffar lokalanpassningar är hörselvården mycket villiga att hjälpa till och de har hjälpt oss bra. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med SvA och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. Har under året tyvärr inte haft någon med annat modersmål än svenska. Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader. Arbetet med våra fördomar och förväntningarna på hur flickor och pojkar ska vara, är ständigt upp för diskussion. Vi försöker bli medvetna om våra egna värderingar och roller och när, hur och varför vi behandlar elever olika. Vårt mål är att eleverna oavsett kön, ska få det bemötande som de önskar. Vi har genusperspektivet med som ett mål i kommande läsår inom Hållbar utveckling. 8

9 Arbetet med hälsa och livsstil Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. Idrottsaktiviteter både ute och inne pågår året runt. Idrotten handlar idag mycket om att få eleverna att vilja röra på sig resten av livet och få en förståelse för vilka behov kroppen har. Vi lägger inte ner särskilt stor vikt vid att eleverna måste duscha. Vi vill att eleverna så småningom själva inser att de efter att ha rört på sig har ett behov av att duscha. Under åren har vi hört från föräldrar och elever, att det kan vara oro i omklädningsrummen och vi vill inte att oron för duschsituationen kan vara det som får elever att inte vilja delta i idrottsämnet. Vi tror att dagens ungdomar duschar hemma varje dag. Skolmaten: personalen kompetensutvecklas i näringslära och livsmedelshygien. Kökspersonalens engagemang i tillagning, råvaror och upplägg, gör att vi har god mat som de flesta elever tycker om. Kökspersonal, rektor och elever (varje klass för sig) har matmöten en gång per termin, där det tas upp vad som är bra och vad man vill förändra. Genom att vi har egen tillagning av mat, har eleverna stor möjlighet att påverka maten, vilket vi upplever som mycket positivt. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden: genom idogt värdegrundsarbete, enskilda intervjuer, handledning för personal, lektioner i demokrati, medvetna konfliktlösningar, seriesamtal m.m. Handledning för personal har gjort att de blivit en mer homogen grupp med gemensamt förhållningssätt och det har gynnat hela verksamheten. Resultatet har blivit att det är färre konflikter och att elever och föräldrar har blivit mer positivt inställda till skolan och förstår skolans dilemma i arbetet med eleverna. Kunskaper: vi har under läsåret provat på att ha en lärare som har huvudansvaret för matematik, en som har svenska och en som har engelska i år 4 6. Tidigare planerade varje lärare varje ämne, nu har de fokus på det ämne de har huvudansvar för + so. Vidare har vi ett specialprojekt skapande verksamhet i slöjden som går ut på ett verkligt samarbete mellan textil- och träslöjd. Om vi lyckas med att få alla elever nyfikna, intresserade och känna ett eget ansvar för sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar, finns goda möjligheter att de blir väl förberedda inför framtiden, men det kommer att ta olika lång tid för varje elev att komma till sitt uppsatta mål. Ständiga diskussioner om kunskap och vad eleverna behöver i framtiden, påverkar utvecklings / förändringstankarna i skolan och medför förändringar av fokus i arbete med elevers lärande. IUP:n som alla elever har, tydliggör elevens enskilda behov och utveckling och det dagliga arbetet för både elever och föräldrar. Elever som är med och påverkar vilka mål de ska sträva mot och planerade regelbundna avstämningar, tar ett större ansvar för det egna lärandet. Arbetet med elevers kunskap är ständigt under utveckling genom att 9

10 lärarna kompetensutvecklas och i dialog med elever och föräldrar. De individuella utvecklingsplanerna är ett bra verktyg i lärandet men det bör utvärderas och förbättras utifrån nya erfarenheter. Elevernas ansvar och inflytande: IUP:n har ökat elevernas ansvar och inflytande. Vidare finns ett aktivt elevråd, som arbetar mycket med arbetsmiljön i skolan. Några från elevrådet deltar alltid i skolans skyddsronder. Skola och hem: ett fungerande föräldraråd, där frågor och information har möjlighet att mötas. Ämneskvällar i matematik, svenska och engelska upplevde föräldrarna var bra. Vi har även haft föräldrar som förevisat hjälpmedel i inlärning. Gensvaret från föräldrar har varit mycket positivt, vilket har bidragit till bättre samarbete runt elevernas inlärning. Övergång och samverkan: alla verksamheter är under ett och samma tak, vilket gör att det finns både planerade och naturliga tillfällen för att samverka och samarbeta. Skolan och omvärlden: omvärlden i vår närmiljö finns alltid med på olika sätt i det dagliga arbetet. Eleverna besöker Sala för att delta i olika aktiviteter. Vi har försökt att få till ett samarbete mellan gymnasiets olika linjer och våra elever, men inte varit särskilt framgångsrika i detta arbete. Betyg och bedömning: det är svårt att som lärare inte sätta gränser för vad som är godkänt eller inte, men kompetensutveckling pågår om den poänglösa skolan där man diskuterar betyg och bedömning utifrån elevernas olika förutsättningar. Vi har alla olika erfarenheter och olika värderingar som styr hur vi bedömer människor och det är något som vi ständigt måste prata om för att bli medvetna om detta och få valet att kunna ändra på oss. Vi arbetar alla utifrån våra resurser med att alla elever utifrån deras egna förutsättningar, ska ges möjlighet till optimal inlärning. Rektors ansvar: att leda det pedagogiska arbetet i skolan, får ofta stå tillbaka för andra uppgifter/ärenden som tar mycket tid. Att föra arbetet framåt utifrån verksamhetens mål, forskning och reflektion blir inte tillfredsställande utfört. Vilken bedömning gör enheten av måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner? Vad grundar sig bedömningen på? Målet att alla elever har en egen IUP och att föräldrar, elever och pedagoger är delaktiga i detta och att den är framåtsyftande, har uppnåtts. Sedan kan man aldrig slå sig till ro, för hela tiden pågår förändringar av hur man arbetar med IUP; delaktigheten, inflytandet, värderingar, förhållningssätt, dialogen m.m. Jag grundar min bedömning utifrån mina dialoger med pedagoger, elever och föräldrar. 10

11 En enkätundersökning gjordes i mars-maj 2007 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 100% 90% Andel elever skolår 2 i Möklinta kyrkskola som 2007 svarat svarat alltid eller ofta, ibland respektive sällan eller aldrig på frågan: Alltid/ofta ibland sällan/aldrig 80% 78% 75% 78% 70% 67% 60% 56% 56% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% 22% 22% 0% Jag vågar säga vad jag tycker i skolan Kyrkskolan år 2 När jag säger vad jag tycker så lyssnar andra elever på mig 25% 0% När jag säger vad jag tycker så lyssnar personalen i skolan på mig 11% 22% Andra elever i skolan bryr sig om vad jag tycker Svartmyran 11% 11% Personal i skolan bryr sig om vad jag tycker 22% 22% Elever och personal bestämmer tillsammans i skolan 11

12 100% 90% Andel elever skolår 5 i Kyrkskolan som 2007 svarat svarat alltid eller ofta, ibland respektive sällan eller aldrig på frågan: Alltid/ofta ibland sällan/aldrig 80% 76% 70% 60% 59% 65% 59% 59% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 35% 47% 18% Jag vågar säga vad jag tycker i skolan 35% 6% När jag säger vad jag tycker så lyssnar andra elever på mig 24% 0% När jag säger vad jag tycker så lyssnar personalen i skolan på mig Kyrkskolan år 5 29% 29% 6% Andra elever i skolan bryr sig om vad jag tycker 12% Personal i skolan bryr sig om vad jag tycker 41% 0% Elever och personal bestämmer tillsammans i skolan Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? I stort sett så har det blivit en bättre arbetsmiljö för eleverna, utom i frågan om personal bryr sig om vad jag tycker och det får vi jobba mer på. Det som ändå är positivt är att en så stor del av eleverna upplever att man bestämmer tillsammans. År två deltog inte i fjolårets enkät. Antal och andel elever uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Svenska Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal Procent 93% 87% 87% 87% Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Svenska Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal Procent 93% 87% 87% 87% 12

13 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Vi arbetar mot rätt mål och de barn som behöver extra hjälp får det. Det känns som om vi är på rätt väg. Vi har diskuterat detta och vi är alla positiva till resultatet. Det känns som om vi har full kontroll på eleverna. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen följs upp på personalmöte under oktober månad varje år. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vår bedömning är att vi nått de mål vi satte upp för verksamheten ht Nya mål kommer att tas fram ht Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Fortsätta med föräldraråd, där frågor och information har möjlighet att mötas, ämneskvällar samt ev gemensamma aktiviteter. Vi försöker bjuda in föräldrar att delta i skolans vardag, olika aktiviteter, teman osv, för att de som vill ska ha möjlighet att bli mer delaktiga. Kanske vill inte föräldrar ha den delaktigheten, utan kanske känner sig nöjda med skolan och att deras barn mår bra. Det är nog viktigt att man respekterar föräldrarnas olika grad av engagemang, utifrån vars och ens förutsättningar och prioriteringar. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Vi har samverkan med olika föreningar i ämnet RIK och även andra utbyten med andra skolor vad gäller idrottsliga aktiviteter. Vi försöker att hitta former för samverkan med Svartådalens bygdeförening, men det är svårt att besöka deras arbetsplats då det medför ganska stora busskostnader för oss att ta oss dit. Vidare deltar vi på måndagarnas sopplunch i bygdegården, samverkar med polis, kyrka, bvc, affär m.m. Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. Vi ska fortsätta våra försök att få in gymnasiet och olika yrkesverksamma personer att samarbeta med. 13

14 Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och grund- och gymnasieskolan! Vi har haft mycket liten samverkan med särskola och vad gäller gymnasiet, se ovanstående. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i grundskolans och gymnasieskolans reguljära verksamhet! Vi vill ha samarbete med musikskolan, men det är svårt att få det att fungera, då restiden till och från Sala försvårar det hela för både lärare och elever. Diskussioner förs på rektors nivå, men det är svårt att få till ett fungerande samarbete. Åtgärder för förbättring Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2006 planeras följande åtgärder: Kunskapsresultaten i grundskolan, mätt i avgångsbetyg, är långt ifrån tillfredsställande. Flera utredningar har ägnats åt att analysera bakgrunden till detta. Olika förklaringar som legat nära till hands har kunnat avfärdas: - Salas skolor har goda resurser. Lärartätheten är högre än i landet i snitt. Personaltätheten har också förstärkts under hela 200-talet. - Eleverna har goda förutsättningar, med ungefär samma utbildningsbakgrund bland föräldrarna, som i landet i snitt. - Andelen elever med invandrarbakgrund, som enligt SALSA även inverkar i någon mån på resultaten, är lägre än i landet i snitt. - Sala har fler elever inskrivna i särskola, än landet i snitt, och har färre särskoleelever integrerade i verksamheten. Betygsresultaten förbättrades kraftfullt efter det att förvaltningsledningen krävt in en skriftlig redogörelse för varje enskild elev som inte nått målen i grundskolan. I samband med den kartläggningen uppdagades en rad brister, när det exempelvis gällde betygskriterier. Bland annat förekom närvaro som ett sådant. Förvaltningsledningen utgick från att bristerna rättades till för gott, efter denna omfattande rapportering blev dock resultatet åter kraftigt försämrat, och det fortsatte Åtgärd: 2007 kommer därför samma krav att införas som 2004, för att se om systemfelen återstår. Analyserna visar också att insatserna är för svaga för vissa elevgrupper. 14

15 Pojkar, och elever från familjer med låg utbildningsbakgrund, når i vissa skolor uppseendeväckande svaga resultat. Det gäller i synnerhet de enheter som ännu inte infört individuella utvecklingsplaner (IUP). Uppföljningen kring detta arbete måste förstärkas. Kraven måste bli tydligare på de enheter som ännu inte infört IUP:er. Analyser av studieresultat och betyg visar också att det främst är inom ämnesområdena matematik, NO och teknik som resultaten är svaga. Samtidigt visar tester i de lägre skolåren att Salas elever har svaga resultat i språk. Åtgärd: Åtgärderna måste alltså i stor utsträckning inrikta sig på att förbättra elevernas kommunikativa förmåga, genom en satsning på språk, i kombination med teknik/no, och matematik. Det sker genom att några lärare får ett särskilt ansvar för att utveckla matematikämnet i Sala. En lärare skall på deltid forska kring matematikresultat i Sala, och en annan lärare har fått ansvar för att samordna utvecklingen av ämnet, framför allt i de yngre årskullarna. En stor satsning görs inom området NO-teknik. Två uppdragsutbildningar om 7.5 poäng kommer att genomföras i samverkan med lärare från Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) under läsåret 2007/08. Den ena utbildningen, Nyfiken på naturvetenskap, riktar sig på förskollärare som arbetar med barn i åldern 1 5 år. den andra utbildningen, NO-verkstan, riktar sig till grundskolan lärare som arbetar med elever i åldrarna Fk år 6. Dessa utbildningar syftar till att utbilda ca 50 NOpiloter som sedan kommer att ha ett särskilt ansvar för det naturvetenskapliga lärandet. Därutöver har vi i samverkan med LHS tagit fram laborativt material och studiehandledningar, anpassat till de naturvetenskapliga kursplanemålen för år 5 i grundskolan. Avsikten är att även samtliga förskolor ska få lådor med laborativt material som är avpassat till barnens utvecklingsnivå i förskolan. God draghjälp finns genom projekt Framtidskraften, som är ett samverkansprojekt mellan skolorna, Sala Heby energi (SHE) och Västmanlands Avfallsbolag (VAFAB). Projektet syftar till att stärka elevernas intresse för naturvetenskap och utmanar elever i grundskolan till eget tänkande omkring energi- och resurshantering för att skapa hållbar utveckling i framtidens samhälle. En stor satsning görs också på förbättrat IT-stöd. Det övergripande målet med satsningen på fördjupad ITkompetens, är att IT-användandet skall utvecklas till ett vardagligt verktyg för såväl lärande som dokumentation och kommunikation mellan skola - hem och skola - elever. Det kan exempelvis ske genom ett gemensamt skoldatanät med virtuella klassrum, som öppnar möjlighet för såväl pedagoger 15

16 som elever att samarbeta över skolgränser. Skolarbetet skall kunna fördelas, planeras, genomföras, presenteras, bedömas och dokumenteras med IT-stöd. Salas skolor skall också anpassas till nya former för spridning och nyttjande av undervisningsmedia. Åtgärd: Förutom omfattande tekniska investeringar och upprustningar, görs en stor kompetenssatsning tillsammans med Myndigheten för skolutveckling, där samtliga förskollärare, lärare och fritidspedagoger senast 30 juni 2010 skall ha genomgått examination i IT-stöd på viss nivå, enligt PIM*. Målgruppen omfattar även assistenter, barnskötare och annan personal med pedagogiska uppgifter i förskola och skola i den omfattning berörd rektor beslutar. En särskild plan för detta har upprättats. *PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. För mer information, se För att utveckla och förnya undervisningen behöver också skolorna öppnas mot samhället i övrigt. Under våren 2007 inleddes en satsning på entreprenörskap, där all pedagogisk personal genomgick en utbildningsdag, med studiebesök på företag och med föreläsningar i kreativitet och entreprenörskap. Syftet är att bredda skolans kontakt med arbetslivet, för att fördjupa samverkansformerna. De ovan beskrivna satsningarna kan illustreras genom nedanstående stol där språket utgör den sammanhållande sitsen som vilar på benen NO-teknik, matematik och entreprenörskap. 16

17 Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2006? De elever som ej klarar målen i 5:an har åtgärdsprogram upprättade i samverkan inte utifrån att de inte klarade målen. Samarbetet mellan vår skola och högstadiet har påbörjats i ämnet matematik och kommer att utvecklas i ämnena svenska och engelska från oktober Vi fortsätter vår satsning på skriv- och läs inlärning/förståelse i de lägre åldrarna. Vad gäller NO/Teknik går en pedagog från förskolan och en från skolan på denna kommunala satsning och det verkar lovande hittills. Målet för västra områdets ämnesmöten är en första utvärdering 2011 för att kunna se om vi når målen. Vi vill givetvis även utveckla kommunens PIM/IT satsning och tiden får utvisa om vi, med tanke på vårt bredbands kapacitet, kan vara med fullt ut. Den Hållbara utvecklingen, som jag ser som världsövergripande, ska under året ta form utifrån mål m.m. och jag ser det som ett långsiktigt mål över tid. 17

18 Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? IUP, deliberativa samtal. De individuella utvecklingsplanerna är ett bra verktyg i lärandet men det bör utvärderas och förbättras efter varje läsår utifrån nya erfarenheter. Målet var att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och elever gemensamt. Vi har inte nått vårt mål och fortsätter givetvis vårt arbete med det. Vårt mål är att nå ett bättre resultat. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål - Normer och värden - Kunskaper - Elevernas ansvar och inflytande - Skola och hem - Övergång och samverkan - Skolan och omvärlden - Betyg och bedömning - Rektors ansvar Åtgärder inför läsåret 2007/2008 är att vi ska återinföra en elev- och föräldraenkät om arbetet på skolan. Kopplingen mellan kvalitetsredovisning, skolans mål och kompetensutveckling blir allt tydligare varje år vilket gör att den röda tråden äntligen börjar bli synlig. Personalen ska inför detta läsår skaffa bättre rutiner för att dokumentera, kanske genom att föra en pedagogisk dagbok riktad mot målen i kvalitetsredovisningen. Fastställda tidpunkter där kvalitetsredovisningen ska prioriteras. Ett mer kontinuerligt samarbete ska påbörjas med skolor inne i Sala för att öka förståelsen för olika nationaliteter. Hösten 2007 genomför vi ett projekt där vi lagar all vår mat och beräknar kostnaderna utifrån faktiska kostnader istället för portionskostnader. Vi försöker få elevernas önskemål och de vuxnas kunskaper om näringslära att förenas. Vårt mål är att under 2008 erhålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Likabehandlingsplanen ska revideras med all personal, samt läggas ut på skolans hemsida. Vi ska fortsätta arbetet med att väva samman olika ämnen på ett medvetet sätt i all undervisning. 18

19 Vi har som mål att öka samverkan mellan skolans alla stadier upp till år nio för att under detta läsår diskutera matte, svenska, engelska utifrån hur gör vi/varför, betyg, bedömning, IUP:n nationella prov och även försöka få de föräldrar som vill, mer delaktiga i vårt arbete. Rektor ska under detta år bli mer delaktig i verksamheten. Dialogen: Målet var att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och elever gemensamt. Samverkan mellan skolbarnomsorg (fritids) och skola. Vi ska under hösten revidera de lokala arbetsplanerna. Vi är en liten enhet med samma personal delvis arbetande i båda verksamheterna (och förskoleverksamheten) och de känner alla elever och föräldrar sedan barnen började inom förskolan vilket underlättar vid samverkan. Vi har gemensamma konferenser och samverkansgrupper. Samverkan sker även med förskolan där man kan göra vissa samordningsvinster med gemensamma öppningar och stängningspass. Vi försöker att nå målet med en bra lärmiljö och lokalanpassning, men lyckas inte helt. Vi ska satsa mer på att inreda elevernas lärmiljö utifrån det bästa för eleverna. Rektors ansvar: Kunna vara den pedagogiska ledare som jag önskar och som krävs av mig. 19