Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 29/21 Enhetens namn Varmsätra skola Beslutad 3 juni 21 Ulla Nilsson Rektor 1

2 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 29 Varmsätra Kommunen Landet Elever i förskoleklass Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) 52 % 48 % Personal i förskoleklass 1,35 13,2 Lärare i skolan (1-6) 5,8 97,1 Specialpedagog,4 9,6 Elevassistent 6,8 Övriga pedagoger i skolan,28 9,6 Övrig personal 2,5 17,8 Personal på fritids 1,92 29,6 Årsarbetare per 1 elever i förskoleklass Lärare per 1 elever i skolår 1-6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 1 elever i skolår 1-6 Personal per 1 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7,11 5,8 7,5 8,2 8,3 (åk 1-9) 7,36 9,3 9,69 1,7 29,17 24,5 2

3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevtalet är ca 1 elever. Förskoleklassen och år 1 har tillsammans 4 elever. Det är en förskjutning av elever från år 3-6 till F-2 vilket kommer att påverka resurstilldelningen till de olika arbetslagen. Under kommande läsår är elevantalet i stort sett oförändrat. Läsåret 1/11 kommer förskoleklass att vara liten med tio elever varav fem stycken är femåringar. De kommer att jobba ihop med klass 1. Även 3-4 och 5-6:an kommer inom vissa ämnen att jobba tillsammans. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) På grund av klasstorlekarna är skolan beroende av att få gleshetsstöd för att klara sin organisation. På mellanstadiet arbetar klasserna tillsammans, under vissa lektioner. Stora resurser har lagts på individanpassning i förskoleklassen. Gleshetsstödet är enormt viktigt för Varmsätra skola eftersom gruppstorlekarna varierar från år till år. Klassrummens storlek begränsar möjligheten till flexibla organisationer. Vi är också låsta av skolskjutsarna vilket innebär att vi får svårt att utnyttja lärarresurserna effektivt. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Skolan ligger 9 km utanför Sala, centralt placerad i jordbruksbygd med ett 2-tal bostäder i skolans direkta närhet. Skolan förfogar över en liten idrottssal med två små omklädningsrum. Bibliotek, slöjdsal och matsal saknas. Vi äter i klassrummen och korridorerna där även biblioteksböckerna är placerade. Slöjden bedrivs på Ängshagenskolan i Sala dit barnen bussas. Skolgården är i behov av översyn, den består av planer för bollspel, gräsytor, asfaltsyta med ett bordtennisbord. Endast en gungställning och två sandlådor. Det är väldigt öppen miljö och därför oftast blåsigt Gräsytorna sköts av Varmsätras byalag. Vi har fått önskemål från eleverna att de önskar flera små krypin/vindskydd, flera bollblank och stimulerande lekredskap. Fritidshemmets är i skolans övervåning, lokalerna är små med ett litet kök. Bygdens föreningar jobbar för att få till en idrottshall intill skolan. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Skolan leds av rektor, som även leder Ransta skola/fritidshem samt förskola och Sala kommuns Öppna förskola. På skolan finns en biträdande rektor på 3%. Antalet anställda i rektorsområdet är ca 5 stycken. Antalet anställda, flera verksamhetsområden påverkar ledningen och rektors närvaro på skolan. Rektor träffar arbetslagen på skolan en gång per vecka i AE-konferensen, då diskuteras verksamhets- och utvecklingsfrågor. Arbetslaget på fritidshemmet har planering en gång i veckan, rektor försöker delta en gång per månad. 3

4 Tyvärr så har rektors deltagandet i fritidshemmets verksamhetsutveckling varit för sporadiskt. En gång i månaden har all personal kvällsträff, då diskuteras angelägenheter som rör hela verksamheten. Under läsåret 9/1 har vi arbetat med materialet FAS5. Höstterminen 29 började Samverkansgruppen arbeta med arbetsmiljö/samverkansfrågor. I gruppen ingår fackliga representanter och rektor. Vi har under läsåret 9/1 startat en likabehandlingsgrupp, krisgrupp och en elevvårdsgrupp. Skolråd finns, där träffas föräldrarepresentanter från varje klass och två representanter från skolan (en från fritids och en från f-6). Skolrådet träffas två gånger per termin. Det är inget beslutande organ men väl ett påverkande inför kommande beslut, det är framförallt ett informativt organ till skolans föräldrar. Vi har t ex arbetat med frågor rörande skolgården, diskuterat ordningsregler, redogjort för det ekonomiska läget, informerat om bl.a. skriftliga omdömen. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Eftersom upptagningsområdet är stort har vi många bussbarn, nästan 1%, vilket innebär många fritidsbarn, framförallt för eleverna i förskoleklassen och upp till år 2. Vi är även låsta i schemaläggningen av busstiderna. Fördel med skolans placering är att vi har tillgång till stora naturområden. Vi har ingen skriven profil, men vi arbetar extra och lägger stor vikt på rörelse och idrott. De flesta av de yngre eleverna har plats på fritidshemmet men tyvärr så slutar nästan alla elever när de börjar på mellanstadiet. Vi upplever att under läsåret 9/1 har en försämring skett pga det nya bussavtalet. Möjligheter till aktiviteter i centralorten har minskat då resorna nu kostar betydligt mer än tidigare. Varmsätra skola har under läsåret fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, vilket vi även kommer att jobba med nästa läsår. 4

5 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Verksamhetens kvalitet - och utvecklingsfrågor diskuteras på konferenser, personalmöten och studiedagar/feriearbetsdagar. Det behövs utarbetats bättre rutiner så att kvalitetsredovisningen blir ett levande dokument under läsåret. Personalen har arbetat med utvärdering under två studiedagar på våren, men även fortlöpande under läsåret. Under dessa dagar skriver varje arbetslag ett utkast till kvalitetsredovisning. Dokumentet lämnas till rektor som skriver kvalitetsredovisningen därefter får arbetslagen möjlighet att göra ytterligare kompletteringar. Elever och vårdnadshavare har genom en enkät fått möjlighet att delta och framföra åsikter. 65% av föräldrarna lämnade in enkäten. Till nästa år så måste vi tänka på att lämna ut enkäten lite tidigare. Enkäten är underlag dels till kvalitetsredovisningen och till Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Enkätundersökningen görs en gång om året. Vi måste se över frågeställningarna, då föräldrarna i f-klassen och 6:an tyckte att frågorna var svåra att besvara. Elevernas deltagande är indirekt genom utvärderingar av sitt arbete i klassrummet samt via elevrådet. 5

6 4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? Åtgärdsprogram upprättas för de elever som riskera att inte nå målen eller de elever som behöver stöd i skolsituationen. Det sker i samverkan mellan specialpedagog, elev, vårdnadshavare och klasslärare. Specialundervisning sker individuellt, i smågrupper eller i klassrummet och leds av speciallärare/specialpedagog där bl a. Provia, Lexia, MH-trappan, sociala berättelser och seriesamtal används. Under läsåret har specialpedagogens resurser koncentrerats till enstaka elever med mycket stort behov av stöd. Under läsåret har vi haft ett nära samarbetet med CRT (Skolförvaltningens centrala resursteam) fått stöd och handledning i arbetet med enskilda elever. Talpedagogen från CRT har arbetat med några elever på skolan, hon har även haft handledning och deltagit i elevvårdskonferenser. Talpedagogen arbetar i perioder med de enskilda eleverna, när behovet är väldigt stort så är önskan att få mer stöd till eleverna. Personal från habiliteringen har besökt enheten för att göra observationer. Några elever får motorisk träning som extra stöd, ett par gång i veckan. Vid ett par tillfällen under läsåret har vi samarbetat med skolteamet. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Hur stor andel av eleverna har SvA och modersmål, studiehandledning, etc. och vilka rutiner finns? Vi har en elev som har ungerska som modersmål. Under läsåret har vi fått 4 elever med kurdiskt ursprung. Dessa elever har fått modersmålsundervisning och studiehandledning ca två gånger i veckan enl. upprättade åtgärdsprogram. Vår rutin är att när en elev börjar skolan och har ett annat modersmål erbjuds eleven möjligheter att få stöd, föräldrarna ansöker enligt Skolförvaltningens rutiner. Modersmålsstödet organiseras centralt och eventuell undervisning sker oftast utanför skoltid. Arbetet med hälsa och livsstil Vad görs för att identifiera behovet av arbete med hälsa och livsstil och vilka åtgärder vidtas? Skolan har en satsning på idrott som är större än vad timplan anger. Återkommande friluftsaktiviteter är prioriterat. RIK-skolan för de yngre är också något som vi ser positivt på, där är idrotten rikt representerad. 6

7 Genusgrupperingar förekommer i idrotten, en gång i veckan. Detta gör vi för att stärka alla elever i den personliga utvecklingen. Eftersom alla elever är olika så har vi valt att i idrotten göra 4 grupper, en fickgrupp, en pojkgrupp och två grupper som är blandade pojk- och flickor. Vissa flickor och pojkar är försiktigare och behöver känna sig säkra för att utvecklas, vi har då märkt att de utvecklas mera om de är med bara flickor resp. pojkar. De blandade grupperna består av elever som är tuffare inom idrotten, vilket innebär att de får större utmaningar. En viktig aspekt är att grupperna inte är statiska. Vi ser att alla elever utvecklas positivt av detta och framförallt så vågar alla prova och utmana sig själv. De elever som ibland väljer att inte delta för att det kan kännas jobbigt vågar då ta för sig och visar nya sidor. Under nästa läsår kommer vi att fortsätta jobba med genusperspektivet inom framförallt idrotten. Fritidshemmet har utevistelse ca 1,5 timme per dag. De har även lek och rörelse en eftermiddag i veckan. 7

8 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Skola skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och respekterar andra människors egenvärde, Åtgärd: Arbeta med värderingsövningar, drama och diskussioner. Alla klasser skall ha genomfört ett sådant arbete varje termin. Analys: Vi har under läsåret arbetat med värderingsövningar både klassvis och hela skolan (tvärgrupper) Tema kamratskap. Tyvärr så utvärderades inte temaarbetet. visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Åtgärd: Genom fortsatt och utvidgat arbete med sortering. Fortsätta arbeta med dessa frågor inom miljö och elevråd. Ett temaområde som berör omsorgen om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv skall genomföras. Analys: Vi har under läsåret jobbat med och fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Vi har genomfört temaarbete som berör omsorgen om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv i två klasser. Hela lågstadiet har också genomfört en miljömusikal. Klass 4 och 5 har också deltagit i och vunnit projekt Framtidskraften. Vi har genomfört en städdag på skolan där alla elever var delaktiga i och fick tänka till runt vår utom- och inomhusmiljö. Eleverna tar ett stort ansvar för varandra och för skolan, det märks tydligt i de diskussioner som förs i klasserna och i miljö och elevrådet. De väcker frågor, diskuterar och tar initiativ till lösningar samt är aktiva i genomförandet. 8

9 Vi kommer att fortsätta vidareutveckla och jobba med dess mål under nästa läsår. Vi skall starta läsåret 1/11 med samarbetsövningar i alla klasser, för att stärka sammanhållningen bland eleverna. Vi kommer att jobba vidare med Hållbar utveckling. Arbetet med miljö, värderingsövningar, drama och diskussioner kommer att genomföras i alla klasser, kontinuerligt under läsåret. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Samtliga enheter ska genom enkätundersökningar följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Generellt sett så ser det väldigt bra ut på Varmsätra enl. den kommunala enkäten till klass 2 och 5. Det vi bör titta lite på är andra elever på skolan bryr sig om vad jag tycker och jag tycker det är roligt att gå i skolan då dessa staplar är något låga. Vi ligger i stort sett över genomsnittet på alla frågor i enkäten. För att höja resultatet ytterligare ska vi arbeta vidare med relationer elev elev, genom t ex. diskussioner, utformning av undervisningen och teman och med elevers inflytande över sin skolsituation. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Vi väljer att under nästa läsår arbeta med dessa mål: Skola skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och respekterar andra människors egenvärde, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv 9

10 - Kunskaper Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Skolan skall sträva efter att varje elev lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, Åtgärd: Att under läsåret ha ett åldersintegrerat temaarbete med fokus på gruppsamverkan. Analys: Vi har under läsåret arbetat flera olika teman som syftar till att utveckla ovanstående mål. Tema kamratskap har vi arbetet med i tvärgrupper år f-6. Under temat fick eleverna besöka 4 olika stationer som alla syftar till att utveckla dessa mål. När det inträffat konflikter så har vi återknutit till temat och diskuterat förslag på olika lösningar. Då vi synliggjort elevarbeten genom collage/bilder märker vi att eleverna reflekterar och återkopplar till situationer i vardagen. Arbeta med värderingsövningar, drama och diskussioner. Alla klasser skall ha genomfört ett sådant arbete varje termin. Vi har under läsåret arbetat med värderingsövningar både klassvis och hela skolan (tvärgrupper). Varje klasslärare skall visa vilket arbete som genomförts med klassen när det gäller respekten för andra människors egenvärde. Vi har också arbetat mycket fadder/fadderbarn i t ex. pyssel, läsning och uteaktiviteter. 1

11 Enligt elevutvärderingar så ser vi att många tycker att temaarbeten i tvärgrupper är roligt och stimulerande under en kortare period men eleverna uttrycker också en önskan om att arbeta i den egna klassen. Lärarna ser att detta stämmer, vissa elever får svårigheter när vi arbetar i tvärgrupper, men det är en viktig träning. Därför anser vi att en variation är nödvändig för att stimulera och utveckla alla elever. Vi skickade ut en föräldraenkät för att ta reda på om de anser att deras barn utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Vi fick svar från 65 % av föräldrarna, av dessa så svarade 91% att de anser eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära. På frågan om föräldrarna anser om deras barn lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra så svarade 95 % ja. Resultatet är bra men kanske inte helt tillförlitligt då 35 % saknas. Vi tar till oss de kommentarer som föräldrarna lämnat och till nästa år ser vi över frågeställningarna och lämnar ut den tidigare. Vi planerar att varje termin genomföra ett gemensamt tema i tvärgrupper. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Kunskaps- och målprojektet som beskrivs i kvalitetsredovisningen ska permanentas, drivas vidare och följas upp på förvaltningsledningsnivå. Vi har under en tvåårsperiod haft ett mycket intensivt arbete med kunskaps- och målprojektet (Moreau/Wretman). Vi har skrivit pedagogiska planeringar för flera arbetsområden. I detta utvecklingsarbete har vi kommit olika långt, några skriver pedagogiska planeringar i alla ämnen andra skriver i några ämnen. Arbetet har fått tillföljd att vi diskuterar målen med undervisningen samt vad och hur vi skall bedöma i elevernas arbeten. För eleverna har det inneburit en större tydlighet i deras undervisning. Klasslärarna ser en större medvetenhet hos eleverna. Till nästa läsår skall vi i arbetslagen, en gång i veckan, arbeta vidare med kunskapsprojektet. Varje arbetslag skall ledas av en utvecklingsledare. Vi fick kritik av skolinspektionen på våra skriftliga omdömen och IUP:n, vilket medförde att vi arbetade om dessa mallar. De skriftliga omdömena utgår från en gemensam mall där det tydligt framgår var eleven befinner sig och vad nästa steg är. De skriftliga omdömena är ett bra underlag för utvecklingssamtalet. Vi känner oss fortfarande osäkra på hur de skriftliga omdömena ska utformas. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. lär sig att kommunicera på främmande språk, Under vårterminen fick eleverna, i elevens val, möjlighet att prova främmande språk. Vi kommer fortsätta erbjuda eleverna att prova på spanska, franska, tyska och tecken som stöd, för att stimulera till vidare språkstudier på högstadiet. 11

12 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt de nationella proven? Antal elever i år 3 18 Svenska/SvA Matematik Sa mtl iga del pro v Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 3) Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt skolans bedömning? Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 3) Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Resultaten visar ett mycket gott resultat för klass 3. Den elev som inte fick godkänt på provet har åtgärdsprogram, stöd var redan insatt. 12

13 Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Antal elever i år 5 13 Svenska/SvA Engelska Matematik Samtlig Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 5) a delprov Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 5) Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Det är 13 elever i klassen. Under våren tog vi emot en elev från en annan skola. Han har tidigare gått förberedelseklass, vilket innebär att han inte läst flera av ämnena på schemat. Detta innebär att han inte kunnat genomföra de nationella proven. Alla elever i år 5 klarade delproven i engelska, en elev klarade ej ett delprov i svenska och en elev klarade ej ett delprov i matematik. Vi ser att resultatet är bra och det har ökat sedan förra året. Vi fortsätter att jobba vidare med de elever som ej nått målen på enstaka delprov. Elever i årskurs 5 som enligt skolans bedömning uppnådde målen i respektive ämne. Sv Eng Ma NO/Tk SO Bild Musik Idrott Slöjd Hk Modersmål Antal Procent

14 - Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, Åtgärd: Eleverna på skolan får en skoldagbok där de fyller i det som kommer att hända under veckan. I skoldagboken finns även utrymme för eleverna att sätta egna mål och utvärdera dessa varje vecka. Mål: Alla elever skall sätta egna mål och utvärdera dem varje vecka. Det kompletteras med lokala pedagogiska planeringar som kommer att genomföras i alla ämnen. Eleverna skall få specifika ansvarsområden i klassrummet. Analys: Eleverna har jobbat med skoldagboken och satt egna mål och utvärderat dessa. Vissa klasser på skolan har jobbat med ansvarsområden. Vi har också haft klassvärdar som varje vecka fått ta ett ansvar för ordningen i klassrummet.vi anser att skoldagboken fungerat bra. Vi ser att vissa elever har svårt att sätta mål och utvärdera dessa och därför måste vi träna på detta. Vi har med jämna mellanrum tillsammans med eleverna diskuterat deras IUP:mål för att hålla dessa aktuella. Lokala pedagogiska planeringar har inte funnits i alla ämnen, i alla klasser. Variationen beror på hur långt varje lärare kommit i arbetet med att bryta ned målen och kunna klargöra dem för elever och föräldrar. har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärd: Vi arbetar med elevråd/miljöråd en gång i månaden samt klassråd en gång i veckan. Vi skall genomföra klassråden i större grupper för att göra dessa möjliga och bidra till en ökad vi-känsla. Genom att använda ett demokratiskt förhållningssätt i klassrummet så ökar vi elevernas förståelse i demokratins principer. Eleverna får lära sig att man inte alltid kan få sin vilja igenom, utan måste rätta sig efter majoriteten. Vi skall dra jämförelser mellan klassråd och riksdag/regering där folket/klassen väljer representanter. 14

15 Analys: Vi har haft elevråd/miljöråd varje månad. Elevrådet har drivit många frågor, de har t.ex. haft möte med skolskjutsentreprenören ang. skolskjutsarna. Elevrådet har också genomfört Varmsätrastjärnorna där eleverna tog ett stort ansvar. Elevrådet har jobbat med att plocka fram underlag för skolans mål/vision (värdegrundsfrågor). På klassrådet har eleverna möjlighet att påverka sin skolsituation. De kan där framföra åsikter om hur de har det i klassen, vad de vill jobba med och hur, hur det fungerar på rasten och om klasserna vill göra något för hela skolan. Vi har inte genomfört klassråd i större grupper då det har varit svårt att hitta en gemensam tid och form för detta. Under nästa termin planerar vi att genomföra klassråd två gånger i månaden och elevråd/miljöråd en gång i månaden. Under hösten kommer vi att fokusera extra på parallellerna mellan klassråd/elevråd och hur landet styrs eftersom det är valår. Vi genomförde en enkätundersökning bland föräldrar för att ta reda på om de anser att deras barn utvecklar nyfikenhet och lust att lära i skolan. Vi fick svar från 65 % av föräldrarna, av dessa så svarade 7 stycken - vet ej, 5 stycken - Nej 5 och 39 stycken Ja Resultatet är relativt bra men kanske inte helt tillförlitligt då 35% saknas. Vi tar till oss de kommentarer som föräldrarna lämnat och till nästa år ser vi över frågeställningarna och lämnar ut den tidigare. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. 15

16 - Skola och hem Läroplanens mål Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.. Åtgärd: Elevernas IUP:pärmar med skriftliga omdömen kommer att skickas hem inför varje utvecklingssamtal. För att möjliggöra för elever och föräldrar att förbereda sig inför samtalen. Analys: Arbetet med skoldagboken fortsätter, där blir föräldrarna varje vecka, informerade om vad som kommer att hända i skolan. Elevernas kunskapsutveckling tas upp på utvecklingssamtalen. Vi har i största möjliga mån skickat hem de skriftliga omdömena, IUP: pärmen/portfoliepärm till föräldrarna innan samtalen. Vi kommer även fortsättningsvis att ha den rutinen att IUP: pärmen/portfoliopärmen skickas till hemmet innan utvecklingssamtal. Vår målsättning är att oftare återknyta till hemmet. Åtgärd: Utveckla arbetet i skolrådet, för att få en ökad dialog med föräldrarna om skolans innehåll och verksamhet. Analys: Under läsåret har diskussioner förts i skolrådet angående hur arbetat där skall gå till, skolrådets roll, hur föräldrar vill bli mer delaktiga i det som händer i skolan. Föräldrarepresentanterna har uttryckt sina åsikter, de anser att vi skall fortsätta arbetet på samma sätt som idag men med den förändringen att dagordningen skall skickas till dem innan mötet. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. 16

17 - Övergång och samverkan Läroplanens mål Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Varje enhet med skolbarnomsorg ska visa att verksamheten är stimulerande och utvecklande för barnen. Verksamheten erbjuder meningsfull fritid genom bl.a. lek, skapande verksamhet, utevistelse och andra aktiviteter. Den sociala utvecklingen stimuleras, vi arbetar för att skapa tillit och stärka barnens självkänsla. Under läsåret har arbetslaget deltagit i skolverksamheten på förmiddagar för att kunna stödja enskilda elever eller ge möjlighet till arbete i mindre grupper. Arbetet för att skapa trygghet, stärka eleverna i ett gott kamratskap, hur man värnar om varandra etc. har genomförts både på skol- och fritidstid. Eftersom gruppen har dominerats av de yngsta eleverna har mycket arbete koncentrerats till att få leken att fungera. - Varje enhet med skolbarnomsorg ska kunna visa hur verksamheten blivit mer stimulerande och utvecklande för barnen. Fritidshemmets utvecklingsområde är att arbeta fram en verksamhetsplanering, arbeta med dokumentation och utvärdering. Under läsåret har det inte fungerat tillfredställande vilket gör det omöjligt att beskriva den utveckling som skett under läsåret. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Mål: Läraren skall - utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem - utbyta kunskaper och erfarenheter med personal i förskolan och gymnasieskola Under nästa läsår skall personalen i skolbarnsomsorgen delta i klasskonferenser och elevvårdskonferenser för de barn som går i deras verksamhet. Förskoleklassen skall samverka med klass 1 under nästa läsår. Vi önskar en bättre återkoppling från mottagande högstadieskolor, detta saknas idag. Vi anser det är viktigt för att få kunskap som kan hjälpa oss i planerandet av undervisningen. Överlämnandet till högstadiet har fungerat bra. Förskoleklasspersonal besöker de blivande eleverna på/hos respektive förskola/ dagbarnvårdare under maj månad. Vissa förskolor/dagbarnvårdare besöker skolan under hösten. Vi tycker att detta har fungerat bra och kommer att fortsätta. Nytt för nästa läsår är att den nuvarande förskoleklassen har gjort en folder där de beskriver verksamheten, denna folder delas ut till de nya förskoleklassbarnen. 17

18 - Skolan och omvärlden Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Skolan skall sträva efter att varje elev - varje elev skall kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden - få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Åtgärd: Eleverna i klass 4-6 skall under hösten besöka gymnasieskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppas kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. - inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Åtgärd: Vi skall utarbeta en planering för genomförande av studiebesök i närområde, minst ett skall genomföras varje år. Det skall inbegripa att få inblick i kulturlivet som t.ex. teater, museum eller historiska platser, också i en större stad. Analys: Vi har utarbetat en plan för genomförande av studiebesök. Eleverna på mellanstadiet har genomfört en prao-dag under våren. På hemkunskapen besöker eleverna en lokal restaurang (Måns Ols) och får där en inblick i hur en restaurangverksamhet fungerar. Lågstadiet har RIK där de får en inblick i förenings- och kulturliv. Klass 3 kommer att få besök av en sjuksköterska som berättar och svarar på frågor om människokroppen. Klass 2 har följt ett husbygge i närheten av skolan, genom kontinuerliga observationer Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. - kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Vi kommer att fortsätta med prao för att ge eleverna en inblick i arbetslivet. Vi kommer också att fortsätta genomföra studiebesök enl. planen. Eleverna i klass 4-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppas kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. 18

19 - Betyg och bedömning Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Åtgärd: Genom arbetet med kunskapsprojektet kommer de lokala pedagogiska planeringarna ge eleverna tydliga planeringar inom varje arbetsområde. Där ser eleverna tydligt vilka mål vi kommer att arbeta mot och vad vi kommer att bedöma. Vårt mål är att göra bedömningsmatriser i alla ämnen där eleverna kan se var de befinner sig och vad de måste jobba vidare med för att uppnå nästa nivå. Varje vecka skall tid avsättas för elevernas egen uppföljning och utvärdering av sin kunskapsutveckling. Vi skall arbeta med att utveckla elevernas förmåga att göra bedömningar. Analys: Vi har inom kunskapsprojektet jobbat fram matriser inom många olika områden och vi kommer att använda oss av dessa. Vi har inte haft möjlighet att avsätta tid varje vecka för elevuppföljning/utvärdering. I skoldagboken utvärderar eleverna den egna kunskapsutvecklingen genom att de sätter egna mål för veckan. Vi kommer att fortsätta arbetet med skoldagboken nästa läsår. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. Varje enhet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt skillnader i resultat och undervisning mellan pojkar och flickor. Vi har på enheten jobbat fram ett färganalysschema som visar var varje elev befinner sig inom varje ämne. Vi har också ett färganalysschema som visar hela verksamheten, var eleverna befinner sig. Dessa färganalysscheman ligger till grund för stödåtgärder i verksamheten. Vi skriver dessa en till två gånger per termin och de är också ett underlag vid klasskonferenser. Analyserna visar att pojkarna är överrepresenterade vad gäller specifika svårigheter. Nästa läsår måste vi fokusera arbetet med åtgärder kring detta. 19

20 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Inför nästa läsår så måste vi fokusera på hur vi lägger upp undervisningen eftersom vi konstaterat att generellt sätt har pojkar fler svårigheter än flickor. Vi har också sett att skriva är ett område som vi måste satsa extra på. Vi har under flera läsår fokuserat mycket på läsningen vilket vi nu kan se resultatet av i färganalysen. - Rektors ansvar Läroplanens mål Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Att likabehandlingsplanen revideras under höstterminen 9. Arbetet startar med en kartläggning. Detta har vi gjort. Under höstterminen 9 tillsätts en biträdande rektor på 3 %, för att delta i utvecklingsarbetet. Detta är genomfört. Arbeta fram en elevvårdsplan med tydliga rutiner. Arbetet pågår. Förbättra rutinerna med arbetet med kvalitetsredovisningen så att den ingår i årscykeln. Detta har vi gjort men kommer att fortsätta med processen nästa läsår. Genomföra återkoppling till förskolan och dagbarnvårdare. Har genomförts. Öka andelen elever som klarar de nationella proven med 1 %. Ökningen har varierat för åk 3 mellan 11 och 45%. För åk 5 mellan 7 och 17%. Att alla lärare genomför lokala pedagogiska planeringar i varje ämne och lämnar dem till rektor. Vi är på god väg. Att skolan har 5 matriser som används vid bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. Ja det finns 5 bedömningsmatriser men dessa har inte implementerats i undervisningen Att alla elever har en fungerande IUP-pärm/portfoliepärm. Är genomfört. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Rektor måste bli mer delaktig i det dagliga arbetet, genom klassrumsbesök. Besöken skall vara underlag för pedagogiska diskussioner. Utvärdering och analysering av verksamheten skall genomföras regelbundet under nästa läsår. 2

21 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen Kartläggning För få en kännedom om hur föräldrar och elever upplever skolan så har vi under terminen genomfört en enkätundersökning. Enkäten har skickats hem till vårdnadshavare, eleverna har fått fylla i enkäten under skoltid, de barn som går på fritids har fyllt i en enkät rörande fritidstiden. Enkätfrågorna handlade om trivsel och trygghet i skola och fritids. Undersökningen om skoltiden var inte anonym, detta för att ge en möjlighet att följa upp de frågor där vi fått svar som väcker oro. De resultat som vi fått fram av enkäten har sedan sammanställts och redovisats i personalgruppen, elevrådet och på skolrådet. Det vi kunde se var att vissa frågor inte var riktigt bra formulerade vilket vi måste tänka på till nästa år. Vi såg också att vissa frågor var för öppna, vi kan inte avläsa vad som är fel med t ex skolmaten. Därför beslutades det att vi ska göra en uppföljande, muntlig, enkät för att ringa in problemen inom de områden som vi ser att det finns frågetecken runt. Resultat av kartläggning 98% av elever besvarade skolenkäten. Enkäten till vårdnadshavarna har besvarats av 1 %. Resultatet från föräldraenkäten visar att de flesta är nöjda med skolan men de frågor som vi måste jobba lite mera är; Matsituationen, Jag upplever att mitt barns synpunkter och önskemål tas på allvar av personalen på skolan, Jag upplever att mitt barn är trygg på rasterna, Det finns tid för information om hur dagen har varit på fritids. Resultatet av enkäten har diskuterats på skolrådet och det som då framkom var att de tyckte att resultatet var bra men att det viktigaste är hur resultatet från elevenkäten ser ut. Positivt med elevenkäten är att 79 % av eleverna trivs jättebra i skolan och 21% trivs bra, ingen elev uppger att de inte trivs alls eller nästan inte alls. Överlag så är eleverna nöjda med sin skola, undervisningen och personalen. Utifrån den skriftliga enkäten ser vi att skolskjutsarna, skolmaten, matron, arbetsron och att det händer saker på rasterna är bitar som vi måste jobba lite extra med. För att få klarhet i vad eleverna inte tycker är bra med dessa bitar så gjorde vi en uppföljande muntliga intervjuer med ca 3-4 elever i varje grupp. 21

22 7. Åtgärder för förbättring läsåret 21/211 Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Skola skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och respekterar andra människors egenvärde, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Åtgärd (Hur?) Vi kommer att starta läsåret 1/11 med samarbetsövningar. Vi jobbar vidare med Hållbar utveckling. Under nästa läsår kommer arbetet med miljö, värderingsövningar, drama och diskussioner kontinuerligt att genomföras i alla klasser och på fritidshemmet. Eleverna skall bli än mer delaktiga i Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling, genom att kontinuerligt ta upp punkter i planen på t.ex. elevråd och klassråd. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Vi gör en årlig enkätundersökning baserad på likabehandlingsplanens innehåll. Genom kontinuerliga samtal individuellt eller i grupp utvärdera klimatet i skolan. Till nästa läsår kommer vi att kartlägga elevernas upplevelse av trygghet i skolan genom ett trygghetshus. Vi kommer att fokusera på att minska pappersförbrukningen och att minska matmängden som slängs. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Mål (Vad?) Alla elever ska känna trygghet och studiero i skolan Åtgärd (Hur?) - Alla enheter ska ha en fullgod likabehandlingsplan som följer Skolverkets allmänna råd. - Samtliga enheter ska genom enkätundersökningar följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero. 22

23 Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) inhämta tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning utveckla ett rikt och nyanserat språk samt förstå betydelsen av att vårda sitt språk lära sig att kommunicera på främmande språk (utöver engelskan) Åtgärd (Hur?) Eleverna i klass 4-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppas kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. Vi fortsätter att uppmuntra till läsning. Under nästa läsår kommer vi att under minst ett tillfälle per vecka skriva om en händelse där eleverna ska utveckla sitt berättande och beskrivande ex ögonblick och händelsebok. På elevens val kommer vi att erbjuda eleverna möjlighet att prova på ytterligare ett språk. Utvärdering (Hur ska åtgärden mäta/analyseras och bedömas) Synliggöra elevernas utveckling genom dokumentation i olika former och testmaterial. Genom dokumentationen kan eleverna reflektera över sitt eget lärande. Klassläraren har i mån av tid enskilda samtal med varje elev inför utvecklingssamtalen. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Mål (Vad?) Kunskapsresultaten ska förbättras. Salas skolor ska på goda grunder kunna redovisa resultat på nationella prov och i betyg som ligger minst på samma nivå som riket i snitt. Åtgärd (Hur?) - Kunskaps- och målprojektet som beskrivs i kvalitetsredovisningen ska permanentas, drivas vidare och följas upp på förvaltningsledningsnivå. - De i kvalitetsredovisningen redovisade åtgärderna för att stärka intresset att påbörja och slutföra utbildning i moderna språk ska följas upp genom en årlig rapport till nämnden. - Undervisningens former och innehåll ska utvecklas, genom kompetensutveckling och stöd till satsningar på IT i skollokaler och datorer till lärare och elever. 23

24 Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärd (Hur?) Uppmuntra våra elever att vara rädda om sin inne- och utemiljö både i skolan och på fritids. Vi diskuterar vår arbetsmiljö på klassråd och elevråd. Vi kommer att fortsätta arbeta med skoldagboken. Vi kommer under terminen ha klassråd två gånger i månaden och elevråd en gång i månaden. Vi ska också ta fram en ny blankett som gör det enklare för eleverna att ta med sig/framföra åsikter i elevrådet. Vi ska också under hösten fokusera extra på parallellerna mellan klassråd/elevråd och hur landets styrs eftersom det är valår. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Elevrådet inspekterar kontinuerligt skolgården, växtlighet och nedskräpning. Arbetet med skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. Utvärdering av arbetet med valet sker genom ett provval för eleverna på mellanstadiet. Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Åtgärd (Hur?) Vi ska innan utvecklingssamtalen skicka hem elevernas IUP och prata med eleverna innan så att de kan vara mera delaktiga vid samtalet. Vi forsätter med skoldagbok/kontaktbok för att ge föräldrar insyn och stötta eleverna i skolverksamheten. Lämna ut föräldraenkäten ang. kvalitetsredovisningen tidigare och vi ska även revidera den. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Utvärdering sker på skolråd, utvecklingssamtal och klassråd. Analys av enkäten. 24

25 Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Åtgärd (Hur?) Vi kommer att fortsätta med Prao för eleverna i klass 4-6. Vi kommer att genomföra studiebesök enl. studiebesöksplanen. Eleverna i klass 4.-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att på så vis få en inblick i gymnasieutbudet och öka deras studiemotivation. Vi fortsätter med RIK-skolan där vi får en bra kontakt med föreningslivet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Praon utvärderas genom redovisning av varje elev. RIK-skolan utvärderas genom en enkät ifrån anordnaren. Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Åtgärd (Hur?) Fortsatt arbete med färganalysschemat, skall fyllas i minst två gånger per läsår. Fortsätta med skoldagboken där eleverna sätter mål varje vecka. Vi ska synliggöra varje elevs IUP-mål så att de lättare ska komma ihåg vad de arbetar mot. Fokusera på hur vi kan lägga undervisningen för pojkarna då dessa uppvisar svårigheter. Vi ska fokusera mer på skrivandet. Vi har under några läsår fokuserat på läsningen vilket vi kan se resultat av i färganalysen. 25

26 Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) Färganalysschemat utvärderas på klasskonferenser. Skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. Resultatet av undervisningen utvärderas på klasskonferenser, AE-konferenser och utvecklingssamtal. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Varje enhet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt skillnader i resultat och undervisning mellan pojkar och flickor. Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Rektor skall bli mer delaktig i det dagliga arbetet, genom klassrumsbesök. Besöken skall vara underlag för pedagogiska diskussioner. Färdigställa elevvårdsplan med tydliga rutiner. Fortsätta processen med rutinerna med kvalitetsredovisningsarbetet. Åtgärd (Hur?) Klassrums besök. Pedagogiska diskussioner utifrån besöken på konferenser. Diskutera och förankra kvalitetsredovisningsarbetet Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/ analyseras och bedömas) På planeringsdagar och i kvalitetsredovisningen. 26