Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Enhetens namn Vallaskolan F-6 Beslutad 30 juni 2010 Lise-Lotte Hjalmar Rektor 1

2 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2009 Vallaskolan Kommunen Landet Elever i förskoleklass Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) 53% 48% Personal i förskoleklass 1,57 13,2 Lärare i skolan (1-6) 14,49 97,1 Specialpedagog 1,45 9,6 Elevassistent 6,8 Övriga pedagoger i skolan 1,38 9,6 Övrig personal 0,55 17,8 Personal på fritids 3,25 29,6 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 5,41 5,8 8,57 8,2 8,3 (åk 1-9) 9,31 9,3 9,61 10,7 35,38 24,5 2

3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevantalet är stabilt. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Ekonomin är i balans Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Skolan är belägen i Salas stadskärna det är ändå bara 10 minuters gångväg till härlig skog för lek och kreativ verksamhet. Skolan har ett bibliotek som är bemannat under större delen av dagen. I skolbiblioteket finns också ett självutlåningssystem för att öka tillgängligheten för eleven. Vi har tillgång till en idrottshall med fler salar i nära anslutning till skolan och en liten äldre sal i huvudbyggnaden. Simhallen finns på gångavstånd vilket underlättar simundervisningen. Vi väntar på ombyggnation av våra lokaler. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Rektor har en ledningsgrupp där arbetslagledare för skolans arbetslag är representerade. Fritids arbetslag har under året valt att inte ha någon arbetslagsledare utan delat på ansvaret tillsammans med rektor. Föräldrarådsmöten har anordnats under året med ytterst få representanter från föräldrarna. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Mellan barn från F-3 är inskrivna på fritids. 18% av eleverna har annat modersmål än svenska, uppdelat på 15 olika språk. 3

4 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? På gemensamma konferenser har vi under året behandlat de mål som finns i vår arbetsplan. På det sättet har personal direkt varit med att utvärdera efter hand. På studiedagar har personal utvärderat och analyserat. Elever har utvärderat sitt eget arbete med LPP och genom intervjuer och enkäter tyckt till om trygghet, studiero mm. Vårdnadshavarna har dels genom föräldrarådsmöten och dels genom en enkät fått möjlighet att delta i utvärderingsarbetet av vår verksamhet. 4

5 4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? Klasslärarna ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas. Specialpedagog och annan personal kopplade till vår studio hjälper till att se över behov av stöd genom spontana samtal men även genom klasskonferenser. Vi har under året fått hjälp av vår utvecklingsledare att analysera åtgärdsprogrammen och kvaliteten har höjts under det senaste året. Rektor träffar EHT för F-6 varannan vecka för att hålla sig underrättad om behovet av särskilt stöd. Skolsköterskan är oss behjälplig där behov finns, även kurator har varit inkopplad i ärenden för att göra övergången till högstadiet smidigt för en del elever. Vi har haft samarbete med CRT och Skolteamet bla i form av handledning. Så långt det är möjligt ges stöd inom klassens ram men där behov finns ges även enskild undervisning kortare perioder i studion. Vi har även en pedagog som utbildats i ART under året. Hon har enskilda samtal och gruppundervisning i ART. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Hur stor andel av eleverna har SvA och modersmål, studiehandledning, etc. och vilka rutiner finns? Eleverna får under vårterminen ansöka om modersmålsundervisning. Under året har vi kunnat erbjuda modersmål i 10 st olika språk. Studiehandledning har också funnits för de elever där behovet funnits. På skolan finns en lärare i SvA som har samordningsansvar för detta. Det har varit bekymmersamt att få behöriga lärare till modersmålsundervisningen och kontinuitet saknas i viss mppdersmålsundervisning. Arbetet med hälsa och livsstil Vad görs för att identifiera behovet av arbete med hälsa och livsstil och vilka åtgärder vidtas? Skolsköterskan är behjälplig i detta arbete. Det är mest i enskilda fall som behovet identifieras och åtgärder sätts in efter behov. 5

6 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Trivselreglerna och åtgärdstrappan följs konsekvent för att få elever och föräldrar ta ett större ansvar. I enkäter har det visat sig att eleverna har en upplevelse av att åtgärdstrappan inte följs konsekvent. Alla vuxna måste reagera och markera när trivselreglerna ej efterlevs. Första kontakten måste tas i ett tidigt stadium för att sedan gå vidare i trappan om det fortsätter. I arbetslaget måste diskussionen vara levande för att stötta varandra i detta arbete. I de fall där åtgärdstrappan följs konsekvent ser vi goda resultat. Samarbetet med föräldrarna är mycket gynnsamt för eleven. Det är mycket lugnare på rasterna nu och arbetsron är god i klassrummen. I samtal med eleverna har det framkommit att de inte alltid ser en vuxen ute på rasten. Det har också framgått att eleverna gärna letar efter sin lärare. Alla barn allas ansvar måste bli tydligare för eleverna. Rastvakterna bär sedan i våras gula västar för att synas. Kompetensutveckling ang genusperspektivet En kompetensutvecklingsdag med föreläsning är genomförd och gav mycket nya tankar och funderingar. I samband med vår kartläggning till likabehandlingsplanen har många diskussioner ökat medvetenheten hos pedagogerna. Jobb kvarstår med ifrågasätta sina egna värderingar och rådande normer för att synliggöra dem för varandra innan det blir en naturlig del av undervisningen//verksamheten. Medveten planerad undervisning som fokuserar på strävansmålen inom Normer och värden Strävansmålen finns med i många LPP och lågstadiet har veckomål i ämnet. Livskunskapslektionerna och aktiviteter med kamratstödjarna tar upp ämnet och vi kan se en större medvetenhet hos eleverna i diskussioner men de har fortfarande svårt att omsätta det i verkligheten. Ansöka om utmärkelsen skola för hållbar utveckling. Den är inskickad och vi väntar på svar. 6

7 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Samtliga enheter ska genom enkätundersökningar följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Vi har genomfört enkäter ang trygghet och studiero som också ligger till grund för vår kartläggning i likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling. Eleverna känner sig trygga på Valla. Genom enkätsvaren har vi kunnat identifiera otrygga platser så som centralkapprummet, vid de äldre elevernas elevskåp och toaletterna. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. I och med arbetet med Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling har elever och lärare diskuterat mycket om alla Normer och Värden mål. Det är ett långsiktigt arbete och svårt att se resultat. Men i de fall som tidig kontakt tas med föräldrar ser vi en markant skillnad på elevernas beteende i skolan. Vi har upplevt att de konflikter som skapas på fritiden ofta genom nya arenor i digitala världen som eleverna vistas i tas med in i skolan. Vi har hanterat en del ärenden men ser att vi behöver arbeta aktivt med ett förebyggande arbete för att öka nätetiken bland eleverna. Internetresan kan vara en bra början för personalen. - Kunskaper Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 7

8 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Alla planerar utifrån läroplanens strävansmål och ökar därmed förväntningarna på eleverna och höjer därigenom elevernas kunskaper Alla planerar utifrån strävansmålen. Det har blivit tydligt för pedagoger, elever och vårdnadshavare mot vilka mål det arbetas, vad undervisningen skall leda till vad som ska bedömas. Det har blivit enklare att skriva de skriftliga omdömena och ett gemensamt språk börjar växa fram. Genom att målen styr mer än läroboken höjs förväntningarna på eleverna och personalen upplever att de kan visa vad eleverna kan och vad som är nästa steg oberoende av på vilken nivå eleven befinner sig. Kompetensen för olika lärstilar höjs Vi har inte gjort en gemensam insats för detta. Behovet kvarstår I matematiken skall det laborativa arbetssättet få större utrymme Eftersom planeringen sker på ett annat sätt än tidigare har fler pedagoger kunnat låta LPP styra mer än läroboken vilket förändrat arbetsätten en del. Vi ska utveckla detta ytterligare och ser fram emot den mattecirkel som startar tillsammans med mattepiloterna i höst. Ökad kompetens inom läs och skriv och hitta redskap för bedömning. Lågstadiets arbetslag och en pedagog från mellanstadiet har genomgått utbildningen som anordnades central där bla Nya språket lyfter användes. Deltagarna har fått redskap för bedömning i och med det analysschema som medföljer materialet. Någon kompetenshöjning upplevdes inte utan mer tips och råd. Arbetslaget på mellanstadiet har haft en studiecirkel utifrån Ann-Marie Körlings bok Vägen till skriftliga omdömen vilket bidragit till ökad bedömarkompetens både hos lärare och elever. Ta tillvara NO-piloternas kompetens och utveckla NO-undervisningen Arbetslaget på lågstadiet har inte prioriterat detta I de klasser på mellanstadiet där piloterna finns har de ansvarat för NOundervisningen. För eleverna har ämnet blivit tydligare och högre krav ställs på kunskaperna. Genom att delge varandra LPP så finns större möjlighet att utveckla vidare. Mer tid bör läggas på att organisera material och strukturera upp organisationen kring undervisningen. Hitta former att stödja elever med särskilda behov Genom LPP och skriftliga omdömen som fokuserar på vad eleverna kan istället för vad de inte kan får vi fler elever som känner motivation och arbetsglädje att jobba vidare trots svårigheter. Vi har många olika former att hjälpa eleverna och vi blir bättre på att analysera vilka åtgärder som passar bäst för att eleven skall nå högre måluppfyllelse. Åtgärdsprogram finns för de elever som behöver stöd men ÅP behöver utvärderas tydligare. I de yngre åldrarna ser vi att organisationen med mindre läsgrupper och olika nivåer vid läsinlärning ger resultat. Matematikkartläggning har inte gjorts i den utsträckning vi tänkt beroende på tidsbrist. 8

9 Förhållningssättet att det är skolans bekymmer och inte elevens börjar synas i åtgärdsprogram och IUP. En vidgad syn på särskilt stöd har diskuterats vilket ställer högre krav på klassläraren och de som arbetar tillsammans runt eleven. Att eleven går iväg för att på specialundervisning är idag inte den självklara åtgärd som provas. En lärargrupp har fått handledning av skolteamet för att hitta redskap för att kunna stödja vissa särskilda behov. Det är ett arbete som tar tid och det kan vara svårt att se direkta resultat. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Kunskaps- och målprojektet som beskrivs i kvalitetsredovisningen ska permanentas, drivas vidare och följas upp på förvaltningsledningsnivå. Det känns permanent hos oss och både elever och pedagoger ser vinster med LPP. Nästa steg är att på ett naturligt sätt använda matriser redan i planeringsstadiet och hitta elevexempel som stämmer överens med de olika nivåerna. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. I och med arbetet med LPP har det arbetats mycket med alla mål. Vi ser goda resultat i ansvarstagande, elevdelaktighet, nyfikenhet och lust mm. Eleverna tar sig an slutuppgifterna med stort allvar och bemödar sig mer än förut att visa goda resultat. Vi ser att vi behöver arbeta mer med att få eleverna att utveckla sitt egna sätt att lära. Pedagogerna behöver mer kompetens att föra elevernas utveckling i ämnet framåt då pedagogerna saknar redskap för att gå vidare och framåt. Ökad kompetens i lärstilar kan vara en lösning. Resultaten är bättre i år än tidigare och vi måste utveckla analysredskapet som vi kallar Färganalys för att få en tydligare bild av kunskapsresultaten redan i de första skolåren. 9

10 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt de nationella proven? Antal elever i år 3 Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 3) Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt skolans bedömning? Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Uppnådda mål/antal elever i år 3) Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Vi har en trygg och harmonisk grupp som har goda ämneskunskaper. De som missat ett delprov i nationella proven kunde i andra sammanhang visa att de hade den kunskap som krävdes. ma) 10

11 Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Antal elever i år 5 Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Uppnådda mål/antal elever i åk 5) delprov Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 5) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. För de elever som ej nått godkänd nivå i fler delprov än 2 fanns ÅP redan innan nationella proven. Det som var överraskande var att så många olika elever hade missat ett delprov i ämnet men det är i olika delprov de misslyckats. Vi kan inte se någon logik i de resultaten och i sv ser det riktigt illa ut enligt siffrorna. Olika elever som misslyckat i ett eller två delprov ger det låga resultatet på nationella proven men som vi bedömer klarar målen i andra sammanhang. Eftersom det är olika elever som misslyckats på ett delprov blir siffran för de som klarat alla delprov lågt. Det är inte samma elever som ej når målen i olika ämnen därför blir siffran låg även i % som når samtliga mål. En del elever upplevdes nervösa av provsituationen vilket vi ser som ett arbetssätt vi måste öva eleverna att behärska framöver. Vi ser att killarna har sämre resultat över lag men särskilt i skrivandet. De som ej nått målen producerar korta och torftiga texter. En analys är att vi i tidiga år lägger för stor vikt vid att skriva läsligt istället för att utveckla skrivprocessen. Att använda datorn i större utsträckning kan bidra till större skrivlust och utvecklande av skrivkonsten. 11

12 Elever i årskurs 5 som enligt skolans bedömning uppnådde målen i respektive ämne. Sv En Ma Fy Ke Bi Ge Hi Re Sa Bd Mu Idr Sl Hk Mode g rsmål Antal Procent Teknik - Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Få elevråden mer aktiva Vi har haft ett aktivt elevråd som övat demokrati i verkligheten. Eleverna känner att de kan påverka och tydliga resultat ser vi i matsalen där de kommit med förslag som genomförts, pratat med ansvariga för lokaler och kunnat ändra på skolgården. Två lärare har haft ansvaret och lyckats bra med sitt uppdrag. Klassråden är grunden och där behöver fokus flyttas från inköp till att även innehålla påverkan på undervisningen. Utvärdering tillsammans med elever efter avslutade planeringar skall ske. Utvärdering sker. Eleverna har nu en större medvetenhet om sina kunskaper och ansvaret ökar för det egna lärandet. Elevernas språk har utvecklats i kommentarerna och de ger elevens bild och delvis underlag för skriftliga omdömet. Matriserna kommer att ge ett stöd i fortsatta arbetet Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. LPP är till stor hjälp för att öva elevernas ansvar och inflytande. Demokratiska principer genomsyrar klassråd och elevråd.. Eleverna förstår innebörden av majoritetsbeslut och rätten att yttra sig. I vår matris utveckling i övrigt som används som skriftligt omdöme finns målen med och elever flyttar sig sakta med säkert till högre nivåer. 12

13 - Skola och hem Läroplanens mål Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Få vårdnadshavare delaktiga i elevens kunskapsutveckling. Genom LPP och skriftliga omdömen som skickas hem innan utvecklingssamtalen finns möjlighet till delaktighet för vårdnadshavarna. I föräldraenkäten visade det sig att ett stort antal känner sig delaktiga och att de får en god bild av sina barns kunskapsutveckling. De flesta upplever att de får chans att förbereda sig inför utvecklingssamtalet genom att skriftliga omdömena skickas hem. De ser en förändring av utvecklingssamtalen där de och eleverna är mer delaktiga i samtalet än förut. En del föräldrar uttrycker att det är svårt att förstå det skriftliga omdömet och en del vill veta mer om dagens kunskapssyn och de mål som vi arbetar mot. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Föräldrarådet har få deltagare på mötena och upplevs som om det gjort sitt. Klasslärare och vårdnadshavare har en god kommunikation och med framtida lärportal känns det som en bättre väg för kommunikation och delaktighet än via ett föräldraråd där det är fler representanter från skolan än från föräldrarna. 13

14 - Övergång och samverkan Läroplanens mål Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Tydligare överlämningar av elever mellan förskola - skola och mellan stadier inom skolan, F-klassens lärare har hälsat på alla blivande elever. Förskolan har varit inbjuden till träff för överlämnande med skiftande deltagande från förskolorna. Överlämnande sker mellan år 3 och 4 och mellan år 6 och 7. All överlämning dokumenteras och kompletteras med de skriftliga omdömen som följer eleven. Det finns en god förutsättning för att möta eleven utifrån dess nivå och behov. Det saknas återkoppling från högstadiet hur det gått för elever Ökad samverkan med skolteamet. Ett av arbetslagen har använt sig av skolteamet i hög grad under året i form av handledning och i möten tillsammans med föräldrar. Skolteamet har även arbetat med familjer och elever då vi inte varit med. Det har varit ett mycket gott samarbete och de hjälper pedagogerna att se situationer på ett annat sätt och hjälper till att vara tydliga gentemot föräldrar. De stöttar föräldrarna att berätta sin syn på situationer vilket uppskattas av skolan. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Varje enhet med skolbarnomsorg ska visa att verksamheten är stimulerande och utvecklande för barnen. Det saknas utvärderingar av den planerade verksamheten. I föräldraenkäten var det varierande svar gällande stimulerande och utvecklande verksamhet. En del tyckte att tex uteverksamheten till skogen var givande för deras barn medan andra tyckte att det var mest omsorg och fri lek. De yngre barnen känner mer tillfredsställelse än de äldre. Det kan vi se genom att många barn lämnar fritids redan i vårterminen i trean. När verksamheten utvärderas på ett bättre sätt finns det möjligheter att utveckla den. - Varje enhet med skolbarnomsorg ska kunna visa hur verksamheten blivit mer stimulerande och utvecklande för barnen. Verksamheten har en fungerande årscykel att följa vilket gör det lättare att planera och ge eleverna en helhet med varierande innehåll. Genom att gruppera efter intresse eller ålder ges större möjlighet till utveckling och stimulans. Utvärdering med eleverna måste ske för att kunna vidareutveckla verksamhete 14

15 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Personal från fritids finns med under skoldagen i F-klass år 1 och 2 för att bidra med sin kompetens. Resultatet blir att personal från fritids går in och hjälper till med det som klassläraren har planerat. Ett större ansvarstagande från fritidspersonal krävs och att klassläraren ger möjlighet för fritidspersonalen att ta det ansvaret. Personal från skolan och fritids arbetar tillsammans i elevärenden med goda resultat. Det kan göras i många fler fall än idag. All personal på F-6, fritids och Klövern har haft gemensamma APT där vi arbetat med Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling. Det gynnar diskussionerna när det är personer från olika verksamheter i grupperna och det bidrar till en ökad samsyn i ämnet. - Skolan och omvärlden Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. SYV-gruppens hemsida skall användas i verksamheten och bli känd hos elever och föräldrar. Så gott som ingen förälder hade hört talas om hemsidan men en del elever har använt den i sökandet efter PRAO-platser. Lärarna har endast använt sig av den i liten omfattning vilket förklarar att föräldrar inte kände till den. Aktiviteter och samarbete med företag skall synas i planeringar. Mellanstadiet har i ett flertal LPP visat på samarbete med bla Gläntan, Coop, Rulles och allt som rör framtidskraften. De ser att eleverna inspireras av detta och skall fortsätta i ökad omfattning. Vi ska använda oss av kulturskolans tjänster En del klasser har använt dem mer än andra. Bla år 4 har samverkat kring ett folkmusiktema. År 6 undervisas i musik av kulturskolan. Där samarbete funnits har det uppskattats av både personal och elever och intresset för musik har ökat markant hos de elever som undervisats av kulturskolans personal. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. År 5 och 6 har haft PRAO. De har haft med sig uppgifter som de delgivit sina klasskamrater med gott resultat. År 4 och 6 har i idrott och hälsa genomfört en LPP men fokus på hälsa och har då bjudit in olika föreningar som bidragit med sina kunskaper och det har gjort att elever har hittat sin sport att utöva även på fritiden. 15

16 - Betyg och bedömning Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Fortsätta utveckla den formativa bedömningen, skriftliga omdömen och det gemensamma språket De skriftiga omdömena har utvecklats och språket har blivit mer gemensamt. En del föräldrar tycker att språket är krångligt vilket ställer större krav på den muntliga delen i utvecklingssamtalen. Föräldrar tycker att de bidrar till elevernas vilja att lära mer Personalen börjar känna sig bekvämare med att bedöma och se elevernas framsteg. Fler ser vinster av det arbete som läggs ned. Matriserna är ej använda i större omfattning ännu och de kommer att bidra till en mer likvärdig bedömning, gemensamt språk och minskad arbetsbelastning. Gemensamma dokument för IUP med skriftliga omdömen. Dokumenten är gemensamma för F-6 och vi har utvärderat dem med positivt resultat både av föräldrar och personal. Små justeringar skall göras men vi ser fram emot den digitala version som väntar i höst. Det är mycket tidskrävande särskilt för mellanstadielärarna som undervisar i många ämnen att skriva omdömena. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. Varje enhet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt skillnader i resultat och undervisning mellan pojkar och flickor. Arbetet med att utvärdera LPP, skriftliga omdömen, likabehandlingsplan & plan för kränkande behandling och arbetsplanen/kvalitetsredovisningen utvecklas till det bättre hela tiden och är värdefull för kartläggning och förbättring av verksamheten. Vi har fått god hjälp och positiv respons av utvecklingsledaren då det gäller ÅP. Färganalys provas av fler pedagoger och ger en tydlig bild av kunskaper både på grupp och individnivå. Det ska utvecklas under nästa läsår och användas av alla i alla ämnen. Skillnad i undervisning och resultat mellan pojkar och flickor har vi diskuterat och vi har ökat vår kompetens i genusperspektivet. Arbetet med att undervisa likvärdigt mellan könen är ett långsiktigt arbete då det först gäller att få syn på de normer som råder för att kunna bryta dem. Det blir lätt att det görs en kvantitativ jämförelse och likabehandling, men ämnet är mycket större än så. Vi har ett stort jobb framför oss. 16

17 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Det har skett en tydlig utveckling av elevernas ansvar för sina studier i och med utvärderingarna efter varje LPP: De kan idag sätta ord på vad de lärt och kan i varierande grad bedöma sig själva och sina kamrater. I föräldraenkäten uttrycker ett flertal föräldrar att bedömningen ger en ökad lust till att lära hos eleverna. Förväntningarna på eleverna har blivit tydligare i och med LPP - Rektors ansvar Läroplanens mål Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Rektor håller i pedagogiska diskussioner med all personal 1 h/vecka. Under året skall diskussionerna fokusera på utvärdering med elever, utvecklingssamtal, likabehandlingsplan, hållbar utveckling, lärstilar och genusperspektiv för att öka kvalitén inom områdena Vi har haft pedagogiska diskussioner i de ämnen som vi planerat. Lärstilar har inte diskuterats som huvudämne men har kommit in under diskussionernas gång. Vi har använt den litteratur och artiklar som passat och diskussionerna har varit givande. Fler och fler börjar känna sig hemma i tänkandet kring vårt uppdrag. Rektor samlar in pedagogiska planeringar och skriftiga omdömen för att kunna ge lärarna respons Det syns en kvalitetsförbättring gällande LPP och det märks i samtal med personal att de ser vinster av att använda dem. Planeringarna följer modellen och har oftast en röd tråd. Slutuppgifterna vållar problem och behöver arbetas mer med. De pedagoger som ändrat sin undervisning mest har lättare att göra LPP och även slutuppgifter. Då elever får frågan om vilka mål som det arbetas mot kan många svara direkt medan andra har svårare. Hos de lärare där eleverna är väl medvetna stämmer undervisningen väl överens med den rådande LPPn. De skriftliga omdömen utgår från de LPP som finns och ges även under planeringens gång. Omdömena är välskrivna. En del saknar nästa steg annars håller de en hög kvalitet. Likabehandlingsplan enligt allmänna råden upprättas Vi har ägnat mycket tid till detta och gjort en kartläggning som ligger till grund för åtgärder. En plan för akuta åtgärder har upprättas efter F-6 förutsättningar och används redan. Vi har även en mall för dokumentation av händelse där vi misstänker kränkande behandling. 17

18 Hitta former/dokumentation för att se elevers måluppfyllelse. Vi har provat färganalys i en del ämnen och årskurser vilket har fallit väl ut. Det ska användas av alla i alla ämnen i fortsättningen. Ger personal förutsättningar schemamässigt för pedagogiska diskussioner, elevråd och kamratstödjare. Vi har haft gemensam konferens med pedagogiska diskussioner 1 gång/vecka. Arbetslagen har varit schemalagda tillsammans 1,75 h/vecka och alla lärare har haft tillfälle 1,75 timmar/vecka för att gemensamt arbeta med LPP och bedömningar. Utfallet har varit mycket gott. Många kloka tankar har tänkts och samtal om elevers måluppfyllelse har ägt rum. Nackdelen är att vissa lärare känner sig väldigt styrda och tycker att den gemensamma tiden tar för stor plats. Det finns dock ca 10 timmar kvar inom de 35 timmarna för eget för- och efterarbete. 2 lärare har haft schemalagd tid 80 min/vecka för kamratstödjare och elevråd som undervisningstid. Resultatet är mycket gott och de har tillsammans med eleverna utvecklat framför allt Kamratstödjarnas uppdrag och men även elevrådet. Initierar kompetensutveckling inom matematik, lärstilar och genusperspektiv Matematikcirklar startar till hösten. Lärstilar har inte planerats Vi har haft en föreläsning ang genusperspektivet som var mycket uppskattad och lärorik. Diskussioner som följde var givande. Ansöker om utmärkelse för Skola för hållbar utveckling tillsammans med 7-9 Ansökan är inskickad. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Skolinspektionens rapport innehöll kritikområden som redan var identifierade och åtgärder påbörjade vilket var positivt. 18

19 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen Kartläggning är genomförd och åtgärder finns i likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling Rutiner för akuta situationer är klara och används Mall för dokumentation vid samtal med elever som känner sig kränkta eller diskriminerade är framtagen. 19

20 7. Åtgärder för förbättring läsåret 2010/2011 Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) 1. Alla vuxna måste reagera och agera då någon bryter mot skolans trivselregler. 2. Höja elevernas kompetens i Nätetik och medvetenhet om för och nackdelar med internet. 3. Alla barn allas ansvar är ett rådande förhållningssätt 4. Undervisning som bryter traditionella könsmönster och normer Åtgärd (Hur?) Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1. Kortsiktigt: Antalet samtal hem ökar och nästa steg på åtgärdstrappan blir vanligare. Långsiktigt: färre elever som bryter mot trivselreglerna. Positiva kommentarer i föräldraenkäten 2. Genom samtal och diskussioner och färre konflikter med Internet som uttrycksmedel i vår dokumentation. 3. I elevenkäter, samtal och arbetslagsdiskussioner 4. Enkäter, samtal och resultat utifrån testplanen. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Mål (Vad?) Alla elever ska känna trygghet och studiero i skolan Åtgärd (Hur?) - Alla enheter ska ha en fullgod likabehandlingsplan som följer Skolverkets allmänna råd. - Samtliga enheter ska genom enkätundersökningar följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero. 20

21 Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) 1. De skriftliga pedagogiska planeringarna LPP- ska vara väl förankrade hos eleverna och ha en tydlig koppling till undervisningen. 2. Undervisningen ska bli mer stimulerande och lustfylld. 3. Ökad måluppfyllelse i matematik 4. Ökad kompetens i lärstilar 5. Fortsatt utveckling av NO-undervisningen Åtgärd (Hur?) 1. LPP styr undervisningen istället för läroboken. Elevernas IUP och andra bedömningar ligger till grund för nästa LPP. Undervisningen bryter traditionella mönster tex vissa arbetsområden i vissa årskurser. Lärandet istället för görandet står i fokus. 2. Använda olika arbetsformer och ta till vara olika lärstilar. Upplevelsebaserad pedagogik, använda kulturskolans tjänster, samverkan med föreningar och andra aktörer i samhället, elevdelaktighet, elevnära innehåll, utnyttja de digitala möjligheterna 3. Matematikverkstad skall byggas upp och användas fullt ut, problemlösning och verklighetsnära/elevnära matematik får stort utrymme i LPP. 4. Litteraturläsning, föreläsning och deltagande i utbildning och handledning Upplevelsebaserat lärande. 5. Uppdelning av ämnen där NO-piloter ansvarar för NO-undervisningen. Gemensamma LPP, organisering av NO-material, deltagande i träffar med Kommunens NO-pilot Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1. LPP mailas till rektor som gör verksamhetsbesök med respons till lärarna, elever kan alltid svara på frågan vilka mål de arbetar med och vad som skall läras och bedömas. 2. Elevenkät, verksamhetsbesök, samtal, diskussioner och bättre resultat. 3. Utvärdering av matematikcirklar, matematikverkstad och resultat på nationella prov. 4. I verksamhetsbesök se en mångfald av olika lärstilar kopplat till LPP, elevutvärderingar, kontinuerlig utvärdering under året. 5. I Utvärderingen av arbetsplanen. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Mål (Vad?) Kunskapsresultaten ska förbättras. Salas skolor ska på goda grunder kunna redovisa resultat på nationella prov och i betyg som ligger minst på samma nivå som riket i snitt. 21

22 Åtgärd (Hur?) - Kunskaps- och målprojektet som beskrivs i kvalitetsredovisningen ska permanentas, drivas vidare och följas upp på förvaltningsledningsnivå. - De i kvalitetsredovisningen redovisade åtgärderna för att stärka intresset att påbörja och slutföra utbildning i moderna språk ska följas upp genom en årlig rapport till nämnden. - Undervisningens former och innehåll ska utvecklas, genom kompetensutveckling och stöd till satsningar på IT i skollokaler och datorer till lärare och elever. Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) 1. Eleverna ska vara involverade i utformningen av undervisningen och redovisning av kunskaperna. 2. Elevrådet har drivkraft och ett tydligt uppdrag. Åtgärd (Hur?) 1. Valmöjlighet av stoff och redovisningsform, elevnära innehåll och utnyttja de digitala möjligheterna 2. Klassråd med stående punkt som tar upp undervisning och lärande samt med lärarens hjälp flyttar fokus från inköp till andra områden. Uppdragsbeskrivning görs av arbetslagen. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1. Elevenkäter och utvärderingar av LPP som riktade frågor om elevdelaktighet 2. Enkät och muntliga utvärderingar 22

23 Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) 1. Ge föräldrarna större förutsättningar till delaktighet och medverkan 2. Kommunicera med föräldrar via hemsidan,schoolsoft och Unikum Åtgärd (Hur?) 1. Föräldramöte med tydlig information om skolans kunskapssyn och styrdokument. Förklara LPP, IUP etc. Inbjuda till frågor kring språket i de skriftliga omdömena så att vi muntligt kan komplettera det under utvecklingssamtalen. 2. Samtliga pedagoger använder sig av lärportalen och hemsidan Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Föräldraenkät Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Eleven ska få en förståelse för hur det vi arbetar med i skolan är kopplat till verkligheten Åtgärd (Hur?) Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1. Göra studiebesök kopplade till LPP, samverka med olika aktörer i samhället och använda oss av SYV-hemsidan Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1. Utvärdera våra genomförda planeringar under året och samla exempel på vilka yttre aktörer vi kan använda oss av. 23

24 Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) 1. Åtgärdsprogrammen ska vara konkreta så att de beskriver hur elevens behov ska tillgodoses samt relatera till läroplanens och kursplanens mål 2. Ha ett bra underlag för bedömning och använda ett gemensamt språk Åtgärd (Hur?) 1. Kortare och mer konkreta mål som utvärderas tätare av ansvarig klasslärare. 2. De kommunövergripande matriserna prövas och ev omarbetas under året. Arbetslagsdiskussioner ang LPP, utvärderingar och bedömningar Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1. ÅP gås igenom och analyseras av Studiopersonalen 2. Utvärdering i slutet av läsåret. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Varje enhet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt skillnader i resultat och undervisning mellan pojkar och flickor. 24

25 Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) 1. Vidareutveckla underlag för analys och bedömning av elevernas resultat. 2. Ansvara för slutföra de åtgärder vi påbörjat ang de brister som påtalades vid skolinspektionen och kvalitetsgranskningen Åtgärd (Hur?) 1. Samla in LPP, Skriftliga omdömen, Färganalys, testresultat och samtal med studiopersonal ang elevers måluppfyllelse och behov av särskilt stöd. Bli förtrogen med Unikum 2. Leda pedagogiska samtal och följa upp arbetet med åtgärder som finns ovan och som är vår arbetsplan. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) 1, 2 Kontinuerligt och vid läsårets slut i kvalitetsredovisningen. 25

26 BILAGA VALLA FRITIDS. 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Trivselreglerna och åtgärdstrappan följs konsekvent för att få elever och föräldrar ta ett större ansvar. Trivselreglerna följs och kontakt med föräldrar sker vid hämtning på fritids. Personalen har varit försiktig med att ta nästa steg på åtgärdstrappan vilket gjort att en del elever borde ha haft fler åtgärder än som nu varit fallet. Personalen måste vara konsekventa och ta nästa steg/åtgärd vid behov. Kompetensutveckling ang genusperspektivet Medvetenheten har ökat. Diskussion med rektor på konferens, arbetet med likabehandlingsplanen och föreläsning av Jämställt.se har bidragit till detta. Personalen har börjat märka när de faller i genusgroparna vilket är ett tecken på att medvetenheten ökat. Fortsatt arbete krävs för att genusperspektivet skall bli en naturlig del av tankarna i vardagsarbetet. Medveten planerad undervisning som fokuserar på strävansmålen inom Normer och värden Samlingarna har fokuserat på ämnet och personalen märker ett stort behov hos eleverna att samtala om tex. Olika/lika, mångfald, rädsla, familjegrupperingar. I handling syns ännu inga effekter men eleverna närmar sig varandra i samtalen. En större förståelse för att fler tänker lika är tydlig bland eleverna. Det är viktigt att även i fortsättningen planera utifrån dessa strävansmål- Ansöka om utmärkelsen skola för hållbar utveckling. Fritids har gjort en årscykel utifrån de olika delarna i Hållbar utveckling. Effekten av det är att det känns lättare att planera verksamheten. Det är utifrån det som alla annan planering sker. 26

27 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Samtliga enheter ska genom enkätundersökningar följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Eleverna har blivit intervjuade ang tryggheten på fritids. Vi har kunnat identifiera otrygga platser och hur eleverna önskar ha det för att känna sig trygga. Det ingår i kartläggningen för likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Det finns brister i arbetet ang visa respekt för miljön och närmiljön. Det skall få större plats i verksamheten nästa läsår. - Kunskaper Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. ( Kompetensen för olika lärstilar höjs Det har inte utvecklats något mer under året. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Kunskaps- och målprojektet som beskrivs i kvalitetsredovisningen ska permanentas, drivas vidare och följas upp på förvaltningsledningsnivå. 27

28 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Personalen har lagt stor vikt vid det sociala samspelet och konflikthantering under detta läsår. Det har gjort att eleverna kan lösa problem genom samtal. De har lärt sig att välja rätt. De vill själva ha ett utredande samtal för att de känner att det blir bra. - Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Få elevråden mer aktiva. Det har gjorts ett försök till att ha fritidsråd, det fungerade inte som det var tänkt. Det tas nya tag nästa läsår igen. Utvärdering tillsammans med elever efter avslutade planeringar skall ske. Det sker ingen kontinuerlig utvärdering tillsammans med barnen. Någon gång har de försökt med tummen upp eller tummen ner. Det skall bli en naturlig del av planeringen nästa läsår. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Det behövs arbetas mer med att få barnen att känna ansvar för sin arbetsmiljö. Under vårterminen påbörjades ett arbete med faddergrupper. De äldre barnen ansvarar för aktiviteter för de mindre. De äldre visar mer hänsyn och ansvar. Det kommer att fortsätta och vidareutvecklas. 28

29 - Skola och hem Läroplanens mål Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Fritids skall göra sin verksamhet mer tydlig Förutsättningar för föräldrarna att vara delaktiga har ökat genom en tydligare grovplanering över året och den veckovisa planeringen finns anslagen där föräldrar hämtar och lämnar sina barn. Av föräldraenkäten framkom en blandad bild av hur tydlig verksamheten är. Vissa föräldrar är nöjda medan andra saknar insyn. Personalen behöver jobba mer på att synliggöra verksamheten och kommunicera den på fler sätt än att anslå som nu. Fler elever går hem själva vilket gör att föräldrar aldrig ser planeringen. Få vårdnadshavare delaktiga i elevens kunskapsutveckling. Det inte erbjudits utvecklingssamtal på fritids. En del föräldrar har eftersökt det. Föräldraenkät har lämnats ut för att ge möjlighet till delaktighet. En del föräldrar ställer högre krav på en mer utvecklande och stimulerande verksamhet och majoriteten tyckte att det var mer omsorg än lärande på fritids. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Personalen ägnar samtalstid åt de föräldrar som hämtar sina barn men behöver utveckla kommunikationen även med de föräldrar som inte hämtar sina barn. I enkäten framom det att de äldre eleverna inte vill gå på fritids och en del föräldrar eftersökte en verksamhet som vände sig till de äldre. 29

30 - Övergång och samverkan Läroplanens mål Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Tydligare överlämningar av elever mellan förskola - skola och mellan stadier inom skolan, Fritidspersonal var inte med vid överlämnandet och inskolningssamtalen. Personalen upplever att de missar information när de inte är med. Rutiner för detta bör ses över. Ökad samverkan med skolteamet. Vi har inte haft ngn samverkan med skolteamet. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Varje enhet med skolbarnomsorg ska visa att verksamheten är stimulerande och utvecklande för barnen. Det saknas utvärderingar av den planerade verksamheten. I föräldraenkäten var det varierande svar gällande stimulerande och utvecklande verksamhet. En del tyckte att tex uteverksamheten till skogen var givande för deras barn medan andra tyckte att det var mest omsorg och fri lek. De yngre barnen känner mer tillfredsställelse än de äldre. Det kan vi se genom att många barn lämnar fritids redan i vårterminen i trean. När verksamheten utvärderas på ett bättre sätt finns det möjligheter att utveckla den. - Varje enhet med skolbarnomsorg ska kunna visa hur verksamheten blivit mer stimulerande och utvecklande för barnen. Verksamheten har en fungerande årscykel att följa vilket gör det lättare att planera och ge eleverna en helhet med varierande innehåll. Genom att gruppera efter intresse eller ålder ges större möjlighet till utveckling och stimulans. Utvärdering med eleverna måste ske för att kunna vidareutveckla verksamheten 30

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 29/21 Enhetens namn Varmsätra skola Beslutad 3 juni 21 Ulla Nilsson Rektor 1 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 29 Varmsätra Kommunen

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (46)

Kvalitetsredovisning 2010-2011 FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (46) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 3 (46) INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 10 Elevtalsutveckling... 10 Ekonomisk utveckling... 10 Lokaler...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Åby skola och förskola Beslutad 30 september 2008 Carina Andersson Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Åby förskola

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FÖRSKOLEKLASSEN Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Rektor 2010-05-12 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Nyckeltal för verksamhet, F-3 Färingtofta Fklass: 10 barn; 0,85 pedagog;8,50 lärare/100elever;

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Lokal arbetsplan 2008/2009. Segrande Liv Grundskola

Lokal arbetsplan 2008/2009. Segrande Liv Grundskola Lokal arbetsplan 2008/2009 Segrande Liv Grundskola Information om den lokala arbetsplanen Den lokala arbetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I den lokala

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Brittmari Marberger Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning

Läs mer

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan 2011-06-30 Hjälmstaskolan 2011/2012 Arbetsplan Visioner I Hjälmstaskolan skall du: Bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Utmanas och överraskas. Känna glädje, skaparlust, trygghet och gemenskap.

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011-2012 HEDEN

Kvalitetsredovisning 2011-2012 HEDEN Kvalitetsredovisning 2-22 HEDEN Kvalitetsredovisning 2-22 FÖRORD Grundvärderingar på Hedens skola(framtagna när vi tog fram Hedens första Värdegrund, 2) Ärlighet Respekt Trygghet Förståelse Ansvar Allas

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Arbetsplan 2015/2016 Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper, Bedömning och betyg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Dokumentation av kvalitetsarbetet 1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är

Läs mer

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem S Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 4 3. Läroplansmål Normer och värden sid 5 4. Läroplansmål Kunskaper sid 7 5.

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola Bildningsförvaltningen Lingårdens förskola Margareta Öjebo Kvalitetsredovisning 2010 Lingårdens förskola Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande 2013-11-01 2014-11-01 Ansvar och omfattning Ansvariga för planen är Trygghetsteamet på Hedens skola samt rektor Per Röjfors. Trygghetsteamet

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Ekebyskolan Beslutad 30 september 2008 Urban Erixon Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Ekebyskolan Kommunen Landet

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Enhetens namn Klockarbo förskola Beslutad 30 juni 2010 Karin Lantz Rektor 1 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2009 Klockarbo

Läs mer

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015 Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16 Förskoleområde 2 Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen Utvecklingsplan läsåret 15/16 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2014-06-10 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Brogårdens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Brogårdens förskola har rymliga, ljuddämpande lokaler. Vi arbetar aktivt med ljudmedvetenhet bland barnen. Vi

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer