Kvalitetsredovisning FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (46)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2010-2011 FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (46)"

Transkript

1

2

3 FÖRORD [Klicka och skriv förord] 3 (46)

4

5 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling Ekonomisk utveckling Lokaler Ledning och styrning Har skolan några särskilda förutsättningar? Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder Arbetet med elever med annat modersmål än svenska Arbetet med hälsa och livsstil RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Kunskaper Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt de nationella proven? Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt skolans bedömning? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Elever i årskurs 5 som enligt skolans bedömning uppnådde målen i respektive ämne Andel av eleverna i skolår 9 som uppnådde målen i svenska, engelska och matematik enligt de nationella proven? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Andel elever som nått målen och fått slutbetyg (åk 9) i respektive ämne Elever i årskurs 8 som uppnådde målen i respektive ämne Vilken analys gör enheten av resultatet? Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Skola och hem (46)

6 Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Övergång och samverkan Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Skolan och omvärlden Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Betyg och bedömning Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Rektors ansvar Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/ Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning (46)

7 Beskrivning av verksamheten BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Per 15 oktober 2010 x-skolan Kommunen Landet Elever i förskoleklass 11 Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) Personal i förskoleklass Lärare i skolan (1-6) Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Personal på fritids Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7 (46)

8 Beskrivning av verksamheten Elever skolår 7-9 Lärare i skolan Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Lärare per 100 elever i skolår 7-9 (enligt SCB) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 7-9 Personal per 100 elever i skolan 8 (46)

9 Beskrivning av verksamheten 9 (46)

10 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevtalet är ca 100 elever. Förskoleklass är liten med elva elever varav fem stycken är femåringar. De jobbar ihop med klass 1. 3:an jobbar ihop med klass 2 och 4 i vissa ämnen. Klasserna4, 5 och 6 jobbar också tillsammans i vissa ämnen. Inför läsåret 11/12 så kommer antalet elever att minskas med 7. Eftersom antalet 6 och 7-åringar är litet så kommer det att bli en f-1:a. På mellanstadiet kommer elevantalet att vara oförändrat. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) På grund av klasstorlekarna är skolan beroende av att få gleshetsstöd för att klara sin organisation. På mellanstadiet arbetar klasserna tillsammans, under vissa lektioner.. Gleshetsstödet är enormt viktigt för Varmsätra skola eftersom gruppstorlekarna varierar från år till år. Klassrummens storlek begränsar möjligheten till flexibla organisationer. Vi är också låsta av skolskjutsarna vilket innebär att vi får svårt att utnyttja lärarresurserna effektivt. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Varmsätra skola ligger 9 km utanför Sala, centralt placerad i jordbruksbygd med ett 20-tal bostäder i skolans direkta närhet. Skolan har elever från förskoleklass upp till och med klass 6. Skolan inrymmer en liten gymnastiksal med två små omklädningsrum. Bibliotek, slöjdsal och matsal saknas. Biblioteksböckerna finns i hyllor i korridorerna. Slöjden bedrivs på Ängshagen skolan i Sala dit barnen bussas. Vi äter i klassrummen och korridorerna. Matsal efterfrågas från föräldrahåll. Skolgården är i behov av översyn, den består av planer för bollspel, gräsytor, asfaltsyta med ett bordtennisbord. Endast en gungställning och två sandlådor. Det är en väldigt öppen miljö och därför oftast blåsigt. Vissa gräsytor sköts av Varmsätra IK. Vi har fått önskemål från eleverna att de önskar flera små krypin/vindskydd, flera bollplank och stimulerande lekredskap. I skolans lokaler finns även ett fritidshem som är placerat på övervåningen, lokalerna är små med ett litet kök och delas med förskoleklassen. 10 (46)

11 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Eftersom upptagningsområdet är stort har vi många bussbarn, nästan 100%, vilket innebär många fritidsbarn, framförallt för eleverna i förskoleklassen och upp till år 3. Vi är även låsta i schemaläggningen av busstiderna. Fördel med skolans placering är att vi har tillgång till stora naturområden. Vi har ingen skriven profil, men vi arbetar extra och lägger stor vikt på rörelse och idrott. Möjligheter till aktiviteter i centralorten har minskat då resorna nu kostar betydligt mer än tidigare enl. bussavtalet. Varmsätra skola innehar utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, vilket vi kommer att fortsätta jobba med. 11 (46)

12 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Verksamhetens kvalitet - och utvecklingsfrågor diskuteras på konferenser, personalmöten och studiedagar/feriearbetsdagar. Personalen har fått en sammanställning av målen Mål att arbeta mot lå 10/11, utifrån denna gjordes en utvärdering enskilt och arbetslagsvis i slutet av höstterminen. Under en av studiedagarna i maj jobbade all personal med kvalitetsredovisningen uppdelat på fritids och skola. På utvecklingssamtalet har föräldrar och elever fått möjligheter att uttrycka sina synpunkter på skolans verksamhet Elevernas deltagande är också indirekt genom utvärderingar av sitt arbete i klassrummet samt via elevrådet.. 12 (46)

13 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 13 (46)

14 Arbetet i verksamheten ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? Åtgärdsprogram upprättas för de elever som riskerar att inte nå målen eller de elever som behöver stöd i skolsituationen. Det sker i samverkan mellan specialpedagog, elev, vårdnadshavare och klasslärare. Specialundervisning sker individuellt, i smågrupper eller i klassrummet och leds av speciallärare/specialpedagog där bl a. Provia, Lexia (eleverna har även arbetat hemma med detta, utifrån resultaten i Provia), MH-trappan, sociala berättelser och seriesamtal används. Specialpedagogen har under perioder arbetat med intensivläsning för elever som uppvisar stora svårigheter. Talpedagogen från CRT har arbetat med några elever på skolan, hon har även haft handledning och deltagit i en elevvårdskonferens. Talpedagogen arbetar i perioder med de enskilda eleverna, när behovet är väldigt stort så är önskan att få mer stöd till eleverna. Några elever får motorisk träning som extra stöd, en gång i veckan. Vid ett par tillfällen under läsåret har vi samarbetat med skolteamet. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Hur stor andel av eleverna har SvA och modersmål, studiehandledning, etc. och vilka rutiner finns? På skolan finns en elev med annat modersmål än svenska, han läser enligt kursplanen för SvA. Han får hemspråksundervisning på skolan under ett tillfälle i veckan och handledning två gånger/vecka. Vår rutin är att när en elev börjar skolan och har ett annat modersmål erbjuds eleven möjligheter att få stöd, föräldrarna ansöker enligt Skolförvaltningens rutiner. Modersmålsstödet organiseras centralt och eventuell undervisning sker oftast utanför skoltid. Arbetet med hälsa och livsstil Skolan har en satsning på idrott som är större än vad timplanen anger. Återkommande friluftsaktiviteter är prioriterat. RIK-skolan för de yngre är också något som vi ser positivt på, där är idrotten rikt representerad. 14 (46)

15 Arbetet i verksamheten 15 (46)

16 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Skola skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och respekterar andra människors egenvärde, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Åtgärd (Hur?) Vi kommer att starta läsåret 10/11 med samarbetsövningar. Vi jobbar vidare med Hållbar utveckling och sopsorteringen. Under nästa läsår kommer arbetet med miljö, värderingsövningar, drama och diskussioner kontinuerligt att genomföras i alla klasser och på fritidshemmet. Eleverna skall bli än mer delaktiga i Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling, genom att kontinuerligt ta upp punkter i planen på t.ex. elevråd och klassråd. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Vi gör en årlig enkätundersökning baserad på likabehandlingsplanens innehåll. Genom kontinuerliga samtal individuellt eller i grupp utvärdera klimatet i skolan. Till nästa läsår kommer vi att kartlägga elevernas upplevelse av trygghet i skolan genom ett trygghetshus enligt den förebild vi fick på en föreläsning i genusperspektiv maj (46)

17 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi kommer att fokusera på att minska pappersförbrukningen och att minska matmängden som slängs. Vi kommer att mäta hur mycket papper och mat som slängs och sedan under en period försöka minska förbrukningen av papper och minska sopberget av mat. Därefter gör vi en ny mätning. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Hela skolan utom fsk startade med samarbetsövningar ute på fotbollsplanen. Därefter jobbade vi med våra fadderklasser med olika samarbetslekar. Syftet med övningarna var att eleverna skall lära känna varandra bättre över klassgränserna. Då är fadderverksamheten en bra arbetsform, tycker vi. Efter muntlig utvärdering märkte vi att det stora flertalet uppskattade denna start. Att tänka på framöver är att ha en upptakt även på vårterminen då förskolebarnen deltar. Därför hade vi vid terminsstarten en gemensam temadag med fokus på samarbete där även fsk deltog. I blandade grupper målade vi djur på snön, de skulle gemensamt i gruppen bestämma motiv och se till att alla var delaktiga. Efter arbetet fick de utvärdera hur samarbetet fungerat. Det vi kunde se på utvärderingarna var att de flesta grupper fungerade bra. Viktigt att tänka på att ge mera tid till elevernas utvärdering och reflektera över uppgiften. Enligt enkäten baserad på likabehandlingsplanen så kunde vi se att eleverna kände sig otrygga på vissa platser i skolan. Vi valde då att göra en temadag där eleverna i tvärgrupper besökte fyra stationer. Stationerna behandlade kullen, omklädningsrummet, grusplanen och matsituationen. Vid stationerna fick de arbeta kring problemställningar genom drama, diskussioner, dilemman och att rita. Det viktigaste var att finna lösningar på problemen. Eleverna jobbade engagerat vid stationerna och hittade bra lösningar. Det vi saknar är en ny enkätundersökning gällande frågan om eleverna känner sig otrygga på någon plats för att se om resultatet har förändrats. Alla klasser sopsorterar i klassrummet så att alla ska bli säkra på hur man sorterar. Vi gör barnen uppmärksamma på att vara rädda om papper och annat material för att spara. I klasserna har man också pratat om att släcka lamporna i rum där de inte behöver vara tända, för att spara energi. Vi märker i diskussioner med barnen att förståelsen för miljöarbetet finns men det är en bit kvar innan de använder denna kunskap i praktiken. Där har vi som pedagoger en viktig roll. På klassråd och elevråd har vi jobbat med Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling, genom att kontinuerligt ta upp punkter i planen. På elevrådet har vi bestämt vad som skall diskuteras i klasserna inför nästa elevråd, vi har sedan sammanställt de punkterna och pratat om dem på elevrådet. Vi har under läsåret klassvis låtit barnen väga den mat som kastas varje dag under en period. Därefter har vi prata om resultaten och utifrån diskussionerna försökt att minska den mat som slängs. Barnen blev väldigt medvetna och överraskade över att det kastades så mycket mat. I samtal med kökspersonalen har vi fått veta att mängde mat som nu kastas har minskat. 17 (46)

18 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Normer och värden. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden. De mål vi inte arbetat specifikt med kommer ändå in i temaarbeten och det dagliga arbetet på olika sätt. Vi är väldigt uppmärksamma på kränkande behandling och tar omedelbart upp händelser när de inträffar. Ofta efter rast tar vi upp vad eleverna gjort och om alla haft någon att vara med. Vi hjälper varandra om det har hänt något på rasten så att vi tar itu med det som har inträffat på en gång. Vid varje klassråd diskuterar vi hur det fungerar i klassen. Om det inte är helt bra pratar vi om hur det kan bli bättre. Kontinuerligt under arbetets gång diskuterar vi hur vi exv. kan bete oss för att visa varandra respekt exv. lyssna på den som pratar utan att avbryta eller göra andra saker. Att vi vid gruppindelningar har pratat om hur man på ett bra sätt kan ta beskedet att man kanske inte får vara med den man allra helst skulle vilja vara med att man inte besviket säger något, suckar eller på andra sätt gör någon blivande gruppkompis ledsen. Utifrån olika texter vi gemensamt lyssnar på eller läser, diskuterar vad personer gjorde bra - mindre bra och hur de kunde ha gjort i stället. Vid diskussioner vet de flesta hur de ska vara för att vara en bra kompis och vi upplever att de flesta också försöker vara det men att det ändå inte fungerar utan problem alla gånger. Diskussionerna får ändå alla att tänka till och ofta försöka sätta sig in i någon annans situation bra. Fsk använder sig av kompislappar, vilket blir väldigt tydligt för eleverna och även för föräldrarna (lappen tas med hem). Kompislappar betyder att när eleverna har gjort något bra så får de en bekräftelse i form av en kompislapp. Pedagogen ser till att alla lyckas någon gång. 18 (46)

19 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Kunskaper LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. (Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) inhämta tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning utveckla ett rikt och nyanserat språk samt förstå betydelsen av att vårda sitt språk lära sig att kommunicera på främmande språk (utöver engelskan) Åtgärd (Hur?) 19 (46)

20 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Eleverna i klass 4-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppas kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. Vi fortsätter att uppmuntra till läsning genom ex läsgrupper, lästävlingar, en kvart om dagen, fadderbarn och faddrar läser för varandra, bokprat och bokråd. Under nästa läsår kommer vi att under minst ett tillfälle per vecka skriva om en händelse där eleverna ska utveckla sitt berättande och beskrivande ex ögonblick och händelsebok. På elevens val kommer vi att erbjuda eleverna möjlighet att prova på ytterligare ett språk. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Synliggöra elevernas utveckling genom dokumentation i olika former och testmaterial t.ex. Språket lyfter. Genom dokumentationen kan eleverna reflektera över sitt eget lärande. Klassläraren har i mån av tid enskilda samtal med varje elev inför utvecklingssamtalen. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Tyvärr så har eleverna i klass 4-6 inte kunnat besöka gymnasieskolan pga. ansvarig samordnares sjukdom. Vi har under året jobbat intensivt med läsningen. Under våren har eleverna läst ca. 20 minuter/dag. Vi har haft en lästävling där Varmsätra skola utmanade andra skolor i Sala kommun, bokrådet ansvarade för tävlingen. Vi använder oss av läsgrupper där elever från olika klasser läser för varandra. En kvart om dagen genomförs också, där eleverna under en period läser hemma för en vuxen. En gång i veckan har klass 4-6 en extra satsning på läsförståelse. Där eleverna läser olika typer av texter och får sedan svara på frågor med stegrad svårighetsgrad. Utifrån läsprotokollet som fylls i av läraren efter varje uppgift kan eleverna utvärdera sin utveckling i läsandet. Detta arbete har pågått under flera år och vi ser också att eleverna under flera år har klarat nationella proven år 5 i läsförståelse. Vi märker att det är viktigt att ge eleverna tid för läsning så att de kommer in i boken. Flera av eleverna har kommenterat att nu är det kul att läsa. En svårighet är dock att hitta böcker till vissa elever, men det är också viktigt att de ger boken en chans. Efter lästävlingen sammanställdes en pärm för varje stadium med de böcker som eleverna tyckte var bäst, detta kan vara ett hjälpmedel för de elever som inte hittar en bok. Bokprat är också en bra metod att få eleverna intresserade av böcker. Vi känner att vi saknar en bibliotekarie som kan bokprata för våra elever. 20 (46)

21 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vissa elever har vid några tillfällen i veckan börjat dagen med att skriva ögonblick. En lugn stund med avslappnade musik där de lite mer utförligt ska försöka beskriva en händelse som de upplevt dagen innan. Det är ett bra sätt att utifrån barnens egna upplevelser kontinuerligt träna sig i att skriva. Läraren pratar också varje gång med varje barn om det ögonblick de berättat om, då tittar vi även på hur texten är skriven för att utveckla skrivandet framåt. Vi tycker att skrivandet får sig en skjuts framåt tack vare ögonblicks -skrivandet. De flesta barn är också positiva till detta. Vissa saknar skrivstunderna om de byts ut mot annat. Klass 4-6 har en gång i veckan ett tillfälle där vi fokuserar extra på skrivande. Eleverna får möta olika typer av texter och lära sig hur dessa är uppbyggda. De ska då också utvärdera en kompis text utifrån en given mall. Viktigt att eleverna bearbetar sina texter utifrån kompisar och lärarens kommentarer. Berätta till bild är ett annat material som en klass har använt. Att använda sig av bilder är ett bra sätt att få igång elevernas tankar och fantasi i skrivandet. Utifrån lärarbedömningar på elevernas texter så ser vi att skrivandet har förbättrats. Utifrån tester som gjorts på mellanstadiet så kan vi se att på skönlitterära texter har eleverna god avläsning. I klass fem klarade alla elever båda läsförståelsedelarna, i klass 3 klarade alla elever den skönlitterära texten, faktatexten var det en som inte klarade. Vi har försökt att ha enskilda samtal med varje elev inför utvecklingssamtalet. Eleverna har också skriftligt och/eller muntligt fått utvärdera sitt lärande inför utvecklingssamtalet. Vi försöker se till eleverna själva håller i samtalet. Vi känner att samtalen blir bättre när vi har arbetat enskilt med eleven innan. På elevens val har eleverna fått möjlighet att prova på franska, spanska och tyska. Detta har varit mycket uppskattat av eleverna. Eleverna i klass 6 har i samtal framhållit att det var lättare att göra språkvalet till klass 7 när man har fått prova på. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Kunskaper. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) Svårt att utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära skolan känns inte viktig för alla. Här känner vi att föräldrarna har ett stort ansvar hur når vi ut till föräldrarna så att de sätter skolan i första rum, efter fritidsaktiviteter? Det är också viktigt att vi försöker variera undervisningen eftersom eleverna lär sig på olika sätt. Att anpassa den efter elevernas behov är också viktigt för att öka elevernas lust att lära. 21 (46)

22 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 3 Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet ? Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 3) ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 3) % 83% VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VAD GRUNDAR SIG BEDÖMNINGEN PÅ? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. 22 (46)

23 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Antal elever i år 5 ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 5) ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 5) VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. En av eleverna som inte klarade NP sv del D klarar normalt en skrivuppgift i svenska. Den dagen vi gjorde provet var det en del händelser runt eleven som påverkade negativt. Den av eleverna som inte klarade eng del D fick texten uppläst för sig och kunde därför inte godkännas. Han har troligen dyslexi och vi bedömer att han klarar målen i engelska. 23 (46)

24 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ELEVER I ÅRSKURS 5 SOM ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Te Ge Hi Re Sa Bd Mu Idr Sl Hk Modersmål Antal Procent ANDEL AV ELEVERNA I SKOLÅR 9 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 9 som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i år 9) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) 24 (46)

25 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. ANDEL ELEVER SOM NÅTT MÅLEN OCH FÅTT SLUTBETYG (ÅK 9) I RESPEKTIVE ÄMNE. Antal Procent Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk ELEVER I ÅRSKURS 8 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk Modersmål Antal Procent VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. 25 (46)

26 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Elevernas ansvar och inflytande LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärd (Hur?) Uppmuntra våra elever att vara rädda om sin inne- och utemiljö både i skolan och på fritids. Vi diskuterar vår arbetsmiljö på klassråd och elevråd. Eleverna tömmer sopsorteringskärlen varje vecka. Vi kommer att fortsätta arbeta med skoldagboken. Vi kommer under terminen ha klassråd två gånger i månaden och elevråd en gång i månaden. Vi ska också ta fram en ny blankett som gör det enklare för eleverna att ta med sig/framföra åsikter i elevrådet. Vi ska också under hösten fokusera extra på parallellerna mellan klassråd/elevråd och hur landets styrs eftersom det är valår. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Elevrådet inspekterar kontinuerligt skolgården, växtlighet och nedskräpning. Arbetet med skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. Utvärdering av arbetet med valet sker genom ett provval för eleverna på mellanstadiet. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) 26 (46)

27 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi pratar ständigt om detta och är väldigt uppmärksamma på elevernas beteende. I början av terminen hade vi en trevlighetsvecka och en städvecka eftersom vi upplever att de inte ser varandra och hälsar inte varken på oss eller på varandra. Vi och eleverna tycker också att det är rörigt i korridorerna och i klassrummen, därför hade vi en städvecka för att uppmärksamma oss alla på vår innemiljö. Vi känner dock att vi hade kunnat göra mera av dessa veckor, t ex. gemensamt över klassgränserna, som det var nu så jobbade vi klassvis. Vi skulle ha förarbetat dessa veckor lite mera. Vi tycker att tanken är bra och känner att vi skulle kunna göra om detta men planera bättre och ev. lägga in pappersförbrukningen och onödigt matsvinn. Vi har under vårterminen klassvis låtit barnen väga den mat som kastas varje dag under en period. Därefter har vi prata om resultaten och utifrån diskussionerna försökt att minska den mängd mat som slängs. Barnen blev väldigt medvetna och överraskade över att det kastades så mycket mat. I samtal med kökspersonalen har vi fått veta att mängden mat som nu kastas har minskat. Mellanstadiet har gjort ett provval i samband med riksdagsvalet. Att tänka på är att låta treorna vara med i arbetet kring nästa riksdagsval. Elevrådet har inte inspekterat skolgården, däremot har alla elever på skolan haft städdagar, se ovan. 27 (46)

28 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skola och hem LÄROPLANENS MÅL Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. (Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) *Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Åtgärd (Hur?) Vi ska innan utvecklingssamtalen skicka hem elevernas IUP/Portfolie-pärmar och prata med eleverna innan så att de kan vara mera delaktiga vid samtalet. Vi forsätter med skoldagbok/kontaktbok för att ge föräldrar insyn och stötta eleverna i skolverksamheten (läxor, idrottskläder, inneskor, skoldagbok mm). Lämna ut föräldraenkäten ang. kvalitetsredovisningen tidigare och vi ska även revidera den. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Utvärdering sker på skolråd, utvecklingssamtal och klassråd. Analys av enkäten. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Skola och hem. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) På lågstadiet har vi kontaktbok som en länk mellan skola och hem. Skoldagboken används varje dag för kontakt med hemmet och annan dokumentation t ex läxor. Vi försöker få eleverna att tänka till om sina mål varje vecka och utvärdera i skoldagboken kontinuerligt. Skoldagboken har vi utvärderat med elever och föräldrar på utvecklingssamtalet. De flesta elever och föräldrar tycker att det är ett bra sätt att få information och att kunna ha kontakt med personalen. Eleverna känner också att de har koll på vad som ska hända, de kan planera sin tid både i skolan och hemma. Vissa klasser har skickat hem portfoliopärmen med elevers arbeten, andra har gjort studieomdömena i Unikum. Föräldrarna kan gå in i Unikum och läsa dessa. 28 (46)

29 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi har också inför samtalet pratat en kort stund med varje barn om omdömet. På grund av tidsbrist (övriga klassen har fått klara sig på egen hand) har dessa stunder blivit ganska korta. Vi är ibland lite osäkra på om man i hemmet verkligen har tagit sig tid att mer noggrant titta på omdömena tillsammans med barnen. Några föräldrar tycker också att det är ganska mycket information att ta till sig. Under läsåret har fritids deltagit i de utvecklingssamtal för de barn som går på fritids, ej i klass 3 pga. sjukdom. Tanken är bra men samtalet blir långt för eleven, de orkar inte riktigt. Vissa barn klarar detta men inte alla. En tanke är att vi kanske borde förbereda tillsammans (fritids/skola) inför samtalet. Vi känner att vi inte är nöjda med det som är men har inget riktigt bra förslag på hur vi skulle kunna göra istället. Vi måste fortsätta arbeta med dessa rutiner. I klass F, 1 och 4 hade vi på hösten lärakännasamtal, där mycket handlade om elevens sociala skolsituation. I klass 1 och 4 skrevs en IUP utifrån tidigare mål. Detta var väldigt bra eftersom vi kunde få möjlighet att lära känna varandra. Viktigt att få träffa nya föräldrar tidigt för att skapa en relation. Omdömena skickades hem senare under terminen. Vi har inte gjort enkätundersökning utifrån kvalitetsredovisningen. 29 (46)

30 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Övergång och samverkan LÄROPLANENS MÅL Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Tanken var att eleverna i klass 4-6 skulle besöka Kungsängsskolan för att få en inblick i olika gymnasieutbildningar. Vi hoppades kunna öka studiemotivationen hos eleverna på detta sätt. Tyvärr gick det inte att genomföra pga. sjukdom hos ansvarige samordnare. Vi hoppas kunna genomföra detta nästa år. Förskoleklassen har samverkat med klass 1 under läsåret i temaarbeten. Vi har jobbat med no/so arbeten och svenska (skrivdans). Vi har jobbat i smågrupper. Arbetet har fungerat bra enligt elevernas utvärderingar. Överlämnandet till högstadiet fungerar bra. Vi önskar en bättre återkoppling från mottagande högstadieskolor, då detta saknas idag. Förskoleklasspersonalen har besökt de blivande eleverna på respektive förskola/ dagbarnvårdare under maj månad. All förskolepersonal/dagbarnvårdare har besökt skolan under hösten. Vi tycker att detta har fungerat bra och kommer att fortsätta så. Förskoleklassen har gjort en folder där de beskriver hur lokalerna/verksamheten ser ut, denna folder har delats ut till de nya förskoleklassbarnen. Med foldern fanns även frågor samt möjlighet för de blivande förskolebarnen att skriva ner frågor och förväntningar om förskoleverksamheten. Detta var mycket uppskattat av förskolepersonal/dagbarnvårdare. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Övergång och samverkan. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) 30 (46)

31 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skolan och omvärlden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för attkunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Åtgärd (Hur?) Vi kommer att fortsätta med Prao för eleverna i klass 4-6. Vi kommer att genomföra studiebesök enl. studiebesöksplanen. Eleverna i klass 4.-6 kommer under hösten att besöka gymnasieskolan för att på så vis få en inblick i gymnasieutbudet och öka deras studiemotivation. Vi fortsätter med RIK-skolan där vi får en bra kontakt med föreningslivet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Praon utvärderas genom redovisning av varje elev. RIK-skolan utvärderas genom en enkät ifrån anordnaren. 31 (46)

32 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Skolan och omvärlden. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) Prao genomfördes under vårterminen i klasserna 2-6. Vi måste tänka på att fritids blir berört när vi har prao i de lägre klasserna. Eftersom de kunde välja vilken dag som de skulle praktisera måste vi tänka på att vissa elever kanske behöver fritids under skoltid. Nu löste vi det genom att eleverna var med de yngre barnen. Vi har följt studiebesöksplanen förutom mellanstadiet som inte har gjort något studiebesök (väntar till nästa år). Vi har också bjudit in vår kontaktpolis som kom och berättade om yrket utifrån elevernas frågeställningar. Det är viktigt att vi gör studiebesök som relaterar till det aktuella arbetsområdet. Tyvärr gör busskostnaden att vi blir begränsade i våra besök. Klass 1 och 2 har haft RIK-verksamhet där de får en inblick i förenings- och kulturliv. Enkäten visar att eleverna uppskattar denna verksamhet. 32 (46)

33 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Betyg och bedömning LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Åtgärd (Hur?) Fortsatt arbete med färganalysschemat, skall fyllas i minst två gånger per läsår. Fortsätta med skoldagboken där eleverna sätter mål varje vecka. Vi ska också skriva ut varje elevs IUP-mål så att de kan ha det på eller i bänken för att lättare komma ihåg vad de arbetar mot. Fokusera på hur vi kan lägga undervisningen för pojkarna då dessa uppvisar svårigheter. Vi ska fokusera mer på skrivandet. Vi har under några läsår fokuserat på läsningen vilket vi kan se resultat av i färganalysen. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Färganalysschemat utvärderas på klasskonferenser. Skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. Resultatet av undervisningen utvärderas på klasskonferenser, AE-konferenser och utvecklingssamtal. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Färganalysschemat har utvärderats på klasskonferenserna. Skoldagboken har utvärderats på utvecklingssamtalet. Vi har utvärderat elevernas resultat enskilt och till viss del på klasskonf. Vi har inte gemensamt utvärderat undervisningen och hur den påverkar elevernas resultat. 33 (46)

34 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi har fokuserat mera på skrivande se. analys under rubrik, Kunskaper. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Betyg och bedömning. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden. 34 (46)

35 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Rektors ansvar LÄROPLANENS MÅL Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Kopiera och klistra in punkterna för detta läroplansmål från sista kapitlet i enhetens senaste kvalitetsredovisning. (Åtgärder för förbättring ) Varje åtgärd skall analyseras och bedömas. Mål (Vad?) Rektor skall bli mer delaktig i det dagliga arbetet, genom klassrumsbesök. Besöken skall vara underlag för pedagogiska diskussioner. Färdigställa elevvårdsplan med tydliga rutiner. Fortsätta processen med rutinerna med kvalitetsredovisningsarbetet. Åtgärd (Hur?) Klassrums besök. Pedagogiska diskussioner utifrån besöken på konferenser. Diskutera och förankra kvalitetsredovisningsarbetet Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) På planeringsdagar och i kvalitetsredovisningen. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. (Analysera läroplanens mål i övrigt under rubriken Rektors ansvar. Se ovan. Detta för att fånga upp behov av nya utvecklingsområden) 35 (46)

36 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 36 (46)

37 Uppföljning av likabehandlingsplanen UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Beskriv skolans behov av likabehandlingsarbete, utifrån en kartläggning. Text bör kunna hämtas ur enhetens likabehandlingsplan (checklista punkt 9 i mallen för likabehandlingsplaner) 37 (46)

38 Uppföljning av likabehandlingsplanen 38 (46)

39 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012 Åtgärderna skall vara baserade på vad som framkommit i kapitel 5. De ska ange ett mål för eleverna Vad? följt av åtgärder för att uppnå detta. Hur?. Åtgärderna skall vara möjliga att analysera och bedöma i kommande kvalitetsredovisning. Det kan därför vara bra att ha i åtanke vad en sådan analys och bedömning kan komma att innehålla. Normer och värden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Alla elever skall känna studiero. Åtgärd (Hur?) Genom kontinuerliga samtal i klassrummet Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Genom minienkäter muntligt eller skriftligt. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Alla enheter skall ha en aktuell utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Alla elever skall känna studiero. Deliberativa samtalet skall förstärkas Åtgärd (Hur?) Genom kontinuerliga samtal i klassrummet ska elevernas upplevelse av studiero undersökas. Ska göras i klass 3. Varmsätra skola fick utmärkelsen lå 09/10. Under läsåret 11/12 kommer vi att fokusera på hållbar utveckling utifrån ett ekonomiskt/ekologiskt perspektiv. På utvecklingssamtalen har föräldrarna fått Varmsätra skola har en likabehandlingsplan som uppfyller lagstiftningens krav, vi kommer att fortsätta arbeta för att göra den till ett levande dokument. Enligt enkäten som görs varje år har det framkommit att de flesta elever upplever att de kan arbeta utan att störa eller blir störd av andra. Vi kommer fortsättningsvis arbeta för att alla elever ska känna arbetsro genom att ge eleverna möjlighet att få arbeta utifrån sina förutsättningar, vill man ha tyst så ska man kunna få gå undan och sitta ostört om arbetet tillåter det. Vi kommer också att följa upp kommunens enkät i framför allt klass två och fem. 39 (46)

40 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Kunskaper ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Den nya läroplanen skall implementeras Eleverna kommer till skolan Traditionella könsmönster skall motverkas. Åtgärd (Hur?) Vi följer rektors plan för enheten. Genom täta kontakter med hemmet, skolsköterskan och hjälp av kommunens skolkgrupp. Se över våra rutiner vad gäller frånvaro och sätta in insatser tidigare. Åtgärdsprogram med tydliga åtgärder skrivs när man befarar att målen inte kommer att nås. Vi väljer att forska på årets ettor (födda 2003)för att se om vi kan utröna när och om en genusförändring sker. Implementera genusplanen. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom dokumentation av närvaron Genom att kontinuerligt utvärdera de åtgärdsprogram som skrivs. De som inte når målen i åk 9; har de haft åtgärdsprogram? Kontinuerliga observationer ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Den nya läroplanen skall implementeras Kunskapsresultaten ska förbättras. Alla elever som inte nått målen i åk 9 ska ha haft åtgärdsprogram Andelen elever som fullföljer utbildningen i moderna språk skall öka och minst uppgå till den andel som finns i riket i snitt. Tillsynen av enskilda skolor, fritidshem och förskolor skall förbättras. Traditionella könsmönster skall motverkas. Kommunens tillsyn av att elever fullgör sin skolgång skall förstärkas. 40 (46)

41 Åtgärder för förbättring läsåret 2011/2012 Samtliga elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg skall ha haft åtgärdsprogram Åtgärd (Hur?) Vi följer rektors plan för enheten vad gäller de nya läroplanerna. Vi kommer att implementera läs och skrivmaterialet. Genom att kontinuerligt utvärdera de åtgärdsprogram som skrivs. De som inte når målen i åk 9; har de haft åtgärdsprogram? Skapa ett intresse för moderna språk genom t ex. elevens val. En särskild enhet för uppföljande och inkluderande verksamhet för elever som inte kommer till skolan, skall införas. Vi väljer att forska på årets ettor (födda 2003)för att se om vi kan utröna när och om en genusförändring sker. Implementera genusplanen. Utvecklingen av läsförståelseproven i årskurs 2 och 6 skall följas upp på individnivå. Elevernas ansvar och inflytande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Åtgärd (Hur?) Uppmuntra våra elever att vara rädda om sin inne- och utemiljö både i skolan och på fritids. Vi diskuterar vår arbetsmiljö på klassråd och elevråd. Eleverna tömmer sopsorteringskärlen varje vecka. Vi kommer att fortsätta arbeta med skoldagboken. Vi kommer under terminen ha klassråd en gång i månaden och elevråd en gång i månaden. F-klassen och 1:an skickar en representant (efter ett rullande schema) för att känna på hur det är att vara med i elevrådet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Arbetet med skoldagboken utvärderas på utvecklingssamtalet. 41 (46)

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 29/21 Enhetens namn Varmsätra skola Beslutad 3 juni 21 Ulla Nilsson Rektor 1 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 29 Varmsätra Kommunen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Enhetens namn Vallaskolan F-6 Beslutad 30 juni 2010 Lise-Lotte Hjalmar Rektor 1 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2009

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011-2012 HEDEN

Kvalitetsredovisning 2011-2012 HEDEN Kvalitetsredovisning 2-22 HEDEN Kvalitetsredovisning 2-22 FÖRORD Grundvärderingar på Hedens skola(framtagna när vi tog fram Hedens första Värdegrund, 2) Ärlighet Respekt Trygghet Förståelse Ansvar Allas

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Åby skola och förskola Beslutad 30 september 2008 Carina Andersson Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Åby förskola

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Ekebyskolan Beslutad 30 september 2008 Urban Erixon Rektor 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Ekebyskolan Kommunen Landet

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016 Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2008/2009. Segrande Liv Grundskola

Lokal arbetsplan 2008/2009. Segrande Liv Grundskola Lokal arbetsplan 2008/2009 Segrande Liv Grundskola Information om den lokala arbetsplanen Den lokala arbetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I den lokala

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola 1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Enhetens namn Klockarbo förskola Beslutad 30 juni 2010 Karin Lantz Rektor 1 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2009 Klockarbo

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

Läs mer

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola

Läs mer

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran

Läs mer

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Lokal arbetsplan läsåret 2014/15 Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160 70 www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9 Datum Beteckning/ Dnr 2009-10-13 1 (12) Sida Område Fågelfors Fågelforsskolan 6-9 1. Verksamhetens förutsättningar Skolan är en treparallellig 6-9- skola. Klasser och personal är indelade i två arbetslag,

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklass 2012-04-05

Arbetsplan för förskoleklass 2012-04-05 Arbetsplan för förskoleklass 2012-04-05 Inledning: (Ur Förskoleklassen i en klass för sig Myndigheten för skolutveckling) Förskoleklassen är en klass för alldeles för sig, på mer än ett sätt. Den utgör

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och

Läs mer

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde

Läs mer

Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016

Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan 2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET Innehåll Grunduppgifter... 2 Vår vision... 2 Utvärdering... 3 Främjande insatser... 3 Kartläggning... 4 Förebyggande

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan 2013-2014

BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan 2013-2014 BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper Verksamhetsplan 2013-2014 Eva-Lotta Aste LEDNINGSDEKLARATION Tro på allas förmågor. Alla ska behandlas lika. Rusta eleverna för lärande in i framtiden. Varje elev ska

Läs mer

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan Sandbäcksskolan Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan 2013 Inledning Sandbäcksskolan är en F-9 skola med ca 450elever.Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Det finns

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola 20120928 Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13 Tällbergs Förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRESENTATION AV VERKSAMHETEN...3 1.Organisation Enheter/Avdelningar...3 1.1.Barn i behov av särskilt stöd...4 1.2.Ekonomi...4

Läs mer

Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015

Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2015-02-10 Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation - Förskolechef delas med Pinnhagens förskola 50/50. - Verksamheten

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att

Läs mer