Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 RANSTA FÖRSKOLA Beslutad 30 september 2008 Ulla Nilsson Rektor

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Ransta Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år Barn 4-5 år årsverksamhet 9 Totalt antal barn Förskollärare 2,50 63,09 Barnskötare 12,10 69,15 Övriga 1,25 10,93 Barn per förskollärare 96,5 10,41 Barn per anställd i arbete med barn 6,97 4,97 Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 6,58 4,9 5,2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal medverkat och hur har barn och vårdnadshavare haft möjlighet att delta? Personalen har arbetat med kvalitetsredovisningen på planeringar avdelningsvis och tillsammans med andra avdelningar, personalmöten samt på planeringsdagarna. Vårdnadshavarna framför sina synpunkter på föräldraråd, föräldramöten, enkätundersökning, vid lämnings- och hämtningstillfällen och vid utvecklingssamtalen. Barnens syn på verksamhet tillvaratas bl.a. vid intervjuer och genom observation av val av aktiviteter enskilt eller i grupp.

4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål Normer och värden Mål: Att arbeta för att erhålla utmärkelsen miljöförskola Enheten har arbetat med en ansökan för att erhålla utmärkelsen. Ansökan var nästan färdig till hösten 2008 men genom att Myndigheten för skoutveckling, som hanterade ansökan, skulle läggas ned till första oktober och pga detta inte tog emot nya ansökningar så avstannade arbetet och inlämnandet av ansökan har fördröjts. Ansökan kommer att lämnas till Skolverket under våren Utveckling och lärande Mål: Satsning på språk, matematik och naturkunskap Läroplanens mål (Lpfö-98) :Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Satsningen på mattematik startade med att några av personalen gick på fortbildning om matematik i förskolan. Övrig personal involverades genom att personalmötena användes till information och diskussion. Alla avdelningar iordningsställde ett material "Matteaskar". - Arbete med Matteaskar : Från småbarnsavdelningarna och uppåt. Askar som har olika former, färger och en siffra på locket mellan 1-5. Målet är att barnen skall känna igen siffran samt kunna räkna till 5. Målet är också att barnen ska lära sig former som rund/cirkel, rektangel, kvadrat/fyrkant och triangel. Veta hur de ser ut och hur man benämner dessa. Barnen lär sig vad färgerna heter och lär sig hur man gör stödtecknet för färgerna. Askarna innehåller olika sorters rim och ramsor samt sånger. Sången, ramsan eller rimmet symboliseras av en sak som ligger i asken. Askarna används dagligen i samlingen. Barnet som är samlingsvärd väljer askar som barnet vill ha med i samlingen. Värden ansvarar för samtalet kring asken, vad den har för färg, form och vilken siffra. I detta moment tränar man inte bara matte utan även att prata inför en grupp, lyssna på andra samt vänta på sin tur.

5 - Vid rutinsituationer som dukning. - Vid samlingen, räknar hur många som är närvarande, hur många som är borta etc. - Vid fruktdelning - Material med siffror och former är synliga för barnen i vardagsmiljön. Målet att barnen skall känna igen siffrorna 1-5 samt kunna räkna till fem är uppnått. De flesta av barnen känner också till formerna rund/cirkel, rektangel, kvadrat/fyrkant och triangel. Läroplanens mål (Lpfö -98) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. I satsningen på språket har bl.a följande arbete genomförts: - Språket stimuleras genom sånger, sagor, rim och ramsor. - Besök på skolans bibliotek 1 ggr/vecka, för att låna böcker men också för att känna sig hemma på biblioteket. - Sagoburkar/sagopåsar - Språkgrupp som träffas 2 ggr/vecka. Man arbetar med bl.a. med språkljud med hjälp av bilder eller lekmaterial. - Munmotoriken tränas bl.a. genom tungövningar. Man använder sig av blåsövningar. - Barnen lär sig lägesbegrepp genom rörelse, lek, sång och bilder. Rim och ramsor är ett viktigt inslag. - För att utöka ordförståelsen och ordförrådet används konkreta föremål från vardagen, bilder och lekmaterial. - Kategoriseringsförmågan övas genom sorteringsövningar med spel, kort och vardagsmaterial. - För de barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling använder vi tecken som stöd. Målet med en extrasatsning på språket har genomförts. Alla avdelningar har mycket medvetet arbetat med att berika barnens ordförråd och att öka deras ordförståelse. Satsningen på Naturkunskap: - Personal deltog i den fortbildning i Naturkunskap som genomfördes av Skolförvaltningen. De blev enhetens No-piloter. - På personalmöten informerade No-piloterna övriga om fortbildningen. - På de för hela förskolan, gemensamma "utedagarna" genomförde No-piloterna experiment. - No-piloterna har iordningsställt ett idébibliotek, där tips och ideér samt material finns samlat.

6 Målet med extrasatsning på naturkunskap har genomförts. Viktigt att No-piloterna får möjlighet att fortsätta med att inspirera och driva på övrig personal. Barns inflytande Mål: Revidera de individuella utvecklingsplanerna. Arbetet med att revidera de individuella utvecklingsplanerna har pågått under våren Vilket innebär att ett beslut har fattats att barnen på förskolan inte skall ha några individuella utvecklingsplaner. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i deras portofolio. Vid utvecklingssamtalen används portfolion som underlag vid samtalet med vårdnadshavarna kring barnens utveckling. Har förskolepersonalen särskild oro kring ett barn, görs observationer för att ha som underlag vid samtal med vårdnadshavarna. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Mål: Arbeta för att öka kontakterna med förskoleklassen. Citat från läroplanen (Lpfö - 98): Att genom samverkan ge barnet en trygg och smidig övergång mellan avdelningar och till förskoleklass/skolan. Särskild uppmärksamhet skall ges till de barn som behöver särskilt stöd. Följande åtgärder har genomförts under året: - Överskolningssamtal sker mellan avdelningarna samt vid övergång till förskoleklassen. - Portfoliopärmen följer med barnet till förskoleklassen - Deltagande i förskoleklassens aktiviteter som: djurens dag, melodifestivalen, hela skolan sjunger samt Lucia. - 5-åringar och förskoleklass använder idrottssalen tillsammans. - Sammanslagning av skolbarnsomsorg och förskola under sommaren. - Förskolebarnen äter i skolans matsal under delar av sommarsammanslagningen. Hösten 2007 flyttade 5-åringarna till lokaler intill förskoleklassen och samarbetet ökades mellan förskola och förskoleklass. För att inte övergången till femårsavdelningen från övriga avdelningar i förskolan skall försvåras så leker femåringarna regelbundet på förskolans gård. Femårsavdelningen öppnar och stänger ihop med övriga förskoleavdelningar. Målet att öka kontakterna med förskoleklassen har uppnåtts.

7

8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Förskolan har två avdelningar med barn i åldern ett till två år. En avdelning med treåringar och en avdelning med fyraåringar. Femåringarna är integrerade i skolans lokaler med förskoleklassen. Förskolan har förändrat sin organisation beroende på barnomsorgsbehovet på orten. In och utflyttningen påverkar snabbt behovet av/tillgången på förskoleplatser. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Anpassning för att komma i budgetbalans har gjorts. Men det är ett pågående arbete genom att resurstilldelningen förändras. Lokaler (Beskriv var/hur förskolan ligger, tillgång till idrottslokaler, mm. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Förskolan ligger intill Ransta skola som är en landsbygdsskola. Förskolan ligger omgiven av naturen i ett villaområde. Förskolan byggdes på 70-talet. I anslutning till förskolan finns elljusspår och idrottsplatser (fotboll, boule och tennis). Förskolegården utnyttjas flitigt under dagen. I skolan finns ortens och skolans bibliotek som förskolan besöker. Även skolans Idrottssal används av förskolan. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs förskolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Rektor leder skola, förskola samt dagbarnvårdare i Ransta. Dessutom har rektor ansvar för kommunens Öppna förskola, vilken är belägen i centralorten. I rektorsområdet finns en ledningsgrupp med arbetslagsledare för låg och mellanstadiet, för fritidshemmet och förskolan. Ledningsgruppen träffas en gång i månaden. En gång per månad är det personalmöte för all personal, på kvällstid. Utvecklingsfrågor initieras på personalmöten, planeringar och i förskolegruppen. Arbetet fortsätter sedan i andra grupperingar, vars sammansättning varierar beroende av frågans art. Arbetslagen har även träffar på dag och kvällstid. Två gånger per vecka är det en kort informationsstund för att, dels se över vikariebehov samt för att få kunskap om något speciellt inträffar. En gång per månad leder rektor en konferens som är gemensam för personal från förskola, fritidshem, skola, kök samt vaktmästare. På dessa konferenser lämnas information och diskuteras gemensamma frågor.

9 En samverkansgrupp med fackliga representanter och rektor träffas en gång per månad. Förskolan ha ett föräldrasamråd, där möts föräldrarepresentanter från varje avdelning, personalrepresentanter och rektor. Mötena är öppna för alla föräldrar. Då lämnas information från verksamheten och föräldrarna för fram sina synpunkter. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Profil, öppettider, barngruppernas sammansättningar, mm) Förskolan öppnar kl.6.00 och har öppet till Förskolan har fem grupper: två grupper för ett-tvååringar, en grupp för treåringar, en grupp för fyraåringar och en grupp med femåringar som är integrerade med förskoleklassen i skolans lokaler. Datortäthet (Antal datorer per avdelning?) Det finns en dator per avdelning.

10 Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad verksamhet, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Kring barn med behov av särskilt stöd samarbetar vi med kommunens centrala resursteam, Habiliteringen och BVC. När behov finns upprättas åtgärdsprogram, av pedagogerna på avdelningarna. För att främja språkutvecklingen och språkförståelsen arbetar vi två gånger i veckan med små språkgrupper. Vi använder stödtecken samt bildförstärkning. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Modersmålstöd, rutiner. På förskolan finns inget barn med annat modersmål. Arbetet med flickor och pojkar. Enhetens insatser för att kartlägga och åtgärda pojkar och flickors olika förutsättningar i förskolan. Vi har inte kartlagt pojkar och flickors olika förutsättningar i förskolan. Förskolan har som mål att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över, och utrymme i, vår verksamhet. Vi måste bli mycket bättre på att arbeta mer aktivt med genusperspektivet, idag strävar vi efter att behandla alla lika och att ge alla barn samma valmöjligheter när det gäller material och leksaker. Fortbildning behövs för att öka kunskapen om genusperspektivet. Arbetet med hälsa och livsstil. I förskolans arbete med hälsa och livsstil har vi bl.a. följande genomförts: Barnen är ute minst en gång om dagen. Skogsutflykter minst en gång per vecka. Planerad rörelselek Röris en gång i veckan. Röris är ett gymnastikprogram med musik, sammanställt av Friskis och Svettis, Rörelserna är anpassade för förskolebarn med koordinations- och motorikövningar. 5-åringarna använder skolans idrottssal en gång per vecka. Gemensam utedag för hela förskolan en gång i månaden. Då genomförs olika aktiviteter som bl.a. rörelsebana, hjärngympa. Dessa dagar lagas maten ute tillsammans med barnen. Hälsovecka två gånger per år med bl.a. rörelsesånger, utedag, röris. Maten lagas ute vid minst ett tillfälle. Personalen försöker minska smittspridningen genom tvätt av handdukar och sängkläder. Engångsartiklar används vid skötbordet och pappershanddukar

11 efter handtvätt. Alla barn får dagligen träna och bli påminda om vikten av handtvätt i olika situationer. De vuxna tänker på att visa en positiv inställning till maten, vilket smittar av sig på barnen. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola och hem - Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem I arbetet med att omsätta läroplanens intentioner har vi på förskolan lagt extra fokus på dessa mål i förskolans läroplan Lpfö -98: Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Lpfö-98. För att få bättre måluppfyllelse har vi bl.a. arbetat med att: - I det delibrativa samtalet lära barnen att lyssna på varandra, uppmärksamma att vi inte alltid tycker lika, är lika och att vi visar respekt och tolerans för varandra. - Barnen uppmuntras att våga säga vad de tycker och att personalen och kamrater lyssnar på deras synpunkter. - Uppmuntrar barnen att hjälpa varandra vid t.ex. påklädning och när någon är ledsen. - I samlingen pratar vi om hur man är mot varandra, har en hemlig kompis nalle som kommer och visar hur man är mot varandra. - Pedagogerna är med och leker tillsammans med barnen för att lära och träna grunden i lek. Här tränas turtagning, samförstånd och tillit. - Den vuxne ställer reflektionsfrågor i en konfliktsituation så att barnen själva eller tillsammans tänker ut lösningar. Vi ser att det skapar lugn och trygghet i gruppen, att barnen blivit bättre på att lyssna på varandra och att vänta på sin tur. Det är svårt att sakligt bedöma måluppfyllelsen, det blir en subjektiv bedömning av att grupperna är lugnare, barnen visar en vilja att hjälpa

12 varandra, att barnen ofta för fram sina synpunkter. Vid konflikter så hämtar barnen en vuxen till hjälp och att en tydlig kompromissvilja finns. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.lpfö-98. Vi arbetar för att nå målet genom att: - Ger positiv feedback när barnen hjälper varandra - Barnen får lära sig vänta på sin tur. T.ex. kan barnet som talar i samlingen få hålla i något så alla tydligt ser vems tur det är att prata. - Barnen får ge varandra massage, detta som ett led i att bl.a. förebygga konflikter. - Barnen görs uppmärksamma på hur naturen förändras över året. Vi reflekterar tillsammans med barnen om hur vi tillsammans är rädda om naturen. Barnen plockar skräp t.ex. under ett temaarbete eller spontant. - Vi planterar frön, både experimentellt och för att tydliggöra växtprocessen. - När frågor väcks av barn och vuxna så forskar vi tillsammans i faktaböcker. Detta kan vara starten till ett tema. Måluppfyllelsen är svårbedömd, utvecklingen syns delvis i utvärderingar och dokumentationen som finns på varje avdelning. Genom de reflektioner personal och barn gjort tillsammans får vi en bild av barnens tankar och hur de utvecklar sin respekt för allt levande och deras närmiljö. Genom dessa reflektioner gör vi bedömningen att måluppfyllelsen ökat. Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Lpfö -98. Vi arbetar för att nå målet genom att: - Erbjuder en inspirerande lekmiljö. Stimulerande material som lockar till lek och fantasi finns tillgängligt. - De vuxna deltar som inspiratör i barnens lek. - Använder portfoliometoden för att visa barnens lärprocess, för barnet självt, för föräldrarna och pedagoger. Portfolion innehåller bl.a. fotografier, barns egna berättelser, intervjuer med barnen och barnens egna alster. - Barnens språkliga medvetenhet och den matematiska förmågan har ökat när vi arbetar i små grupper. - Barnens motorik har förbättrats genom rörelse, finmotoriska övningar och uteaktiviteter.

13 Lekmiljön har förändrats, alla avdelningar har arbetat med att förändra placeringen av barnens lekmaterial samt indelningen av rummen. Genom observationer och dokumentation har vi fått kunskap om barnens lek och ser att den förändrats. Genom "Matte-askarna", språkgrupper och No-piloternas temaarbeten har barnens språkutveckling, matematiska kunnande samt resonemang och frågor om omvärlden ökat. Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Lpfö-98. Vi arbetar för att nå målet genom att: - Barnen får vara samlingsvärd. Turas om att hålla i samlingen. De kommer med förslag på aktiviteter till samlingen. - Får vara med i praktiska sysslor, sopa, städa, diska, duka till maten m.m. - Ger dem möjlighet att själva välja olika situationer och aktiviteter. - I portfolioarbetet, där de får reflektera över sina handlingar. - Barnen påverkar temans innehåll, deras förslag och åsikter ska finnas med. - Vi ger barnen många valsituationer under dagen för att ge ökade möjligheter till inflytande. - Vi tar del av barnens önskemål och är lyhörda och på så vis får barnen ett visst inflytande över verksamheten. - Temaarbetena med barnen kan utvecklas ännu mer inriktat från barnens egna förslag och funderingar. Det är svårt att bedöma måluppfyllelsen då vi inte har genomfört en nulägesbeskrivning som avstamp inför detta arbete. Medvetenheten hos personalen har ökat, vilket visar sig i dels de diskussioner som genomförs på planeringar och personalmöten och dels i avdelningarnas utvärderingar. Förskola och hem Mål: Skapa en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Arbetslagen skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnens trivsel, utveckling och lärande i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. För att nå målet arbetar vi med: - Drop in fika 2 ggr/termin. Föräldrarna bjuds in till avdelningen för samtal med personal och få en inblick i barnets vardag på förskolan. - Föräldramöten 1 ggr/termin där personal/rektor delger föräldrar information och de har möjlighet att komma med synpunkter och frågor. - Utvecklingssamtal erbjuds 1ggr/termin.

14 - En månad efter avslutad inskolning erbjuds föräldrarna ett inskolningssamtal med syfte att utvärdera inskolningen och räta ut ev. frågetecken. - Föräldrasamråd sker 2 ggr/termin. På mötet träffas valda föräldrarepresentanter, personal och rektor. Det är ett forum öppet för alla föräldrar där alla har möjlighet att komma med synpunkter och påverka verksamheten. - Föräldrar anordnar en fixardag på våren. - Månadsblad med allmän information från förskolan. - Dagliga samtal vid hämtning och lämning. - Informationstavlor på varje avdelning som visar vad som är aktuellt för dagen/veckan. - En årsplan uppsatt på varje avdelning som visar grovplaneringen för verksamheten. Genom utvecklingssamtalen, de synpunkter som framförs på samrådsmötena samt det resultat som kom fram vid en enkät, ställd till föräldrarna våren 2007, så bedömer jag att föräldrarna är nöjda med verksamheten på förskolan. Efter önskemål från föräldrasamrådet har informationen till föräldrarna förbättrats. Föräldrarna har framfört via representanter på samrådet att de är mycket nöjda med den information som ges. Inskolningssamtalen har varit värdefulla för att få ökad trygghet och tillit. Det har föräldrar bekräftat när inskolningen utvärderades av föräldrarna på samrådsmöte. Både föräldrar och personal tycker att fixardagen var lyckad. Gården blev uppsnyggad och nytt lekmaterial kom på plats. Fixardagen utvärderades av personal och föräldrar vid ett samrådsmöte. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem För att underlätta övergången från förskolan till förskoleklass, skola och fritidshem så genomförs följande: Man öppnar och stänger tillsammans. Under våren besöker de blivande pedagogerna sin blivande grupp. Barnen äter i skolans matsal någon gång under sin förskoletid för att känna trygghet i miljön. Skolans idrottssal används i varierande omfattning av förskolans grupper. Femårsgruppen har haft utevistelse tillsammans med övriga förskoleavdelningar Övergången till femårsgruppen i skolan går smidigt. Inga barn eller föräldrar har reagerat negativt vid övergången. Barnen tar för sig, rör sig obehindrat i skolans lokaler och på fritidshemmet, de söker inte mer vuxenstöd utan följer kamrater eller söker sig självt dit de önskar både inom och utomhus.

15 Detta tror vi är tecken på att barnen är trygga vid övergången. När personalen, i utvärderingen, har frågat barnen har de sagt att de trivs i förskoleklassen, barnen har också fyllt i en "trivsel"enkät som bekräftat det som barnen uppgivit i samtal, att de trivs i förskoleklassen. Uppföljning av likabehandlingsplanen Uppföljning av likabehandlingsplanen har inte gjorts. Det kommer att genomföras under läsåret 2008/2009.

16 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har blivit bättre på att systematisera vårt kvalitetsarbete och har prövat olika vägar. En grovplanering av kvalitetsarbetet har genomförts, den finns väl synlig på varje avdelning som årscykel. Personalen har tillsammans valt minst ett mål från varje målområde i Förskolans läroplan, Lpfö 98. Dessa mål har det fokuserats extra på. För måluppfyllelse gällande målet: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära." Lpfö -98, har man arbetat med att: - De vuxna är goda förebilder genom att visa respekt, uppmuntrar och stödjer barnen. - Erbjuder en inspirerande lekmiljö. Stimulerande material som lockar till lek och fantasi finns tillgängligt. - De vuxna deltar som inspiratör i barnens lek. - Använder portfoliometoden för att visa barnens lärprocess, för barnet självt, för föräldrarna och pedagoger. Portfolion innehåller bl.a. fotografier, barns egna berättelser, intervjuer med barnen och barnens egna alster. Utvecklingsområde: Vi behöver arbeta med och att öka vår analysförmåga. För att få bättre underlag när vi drar våra slutsatser av det pedagogiska arbetet, för att utveckla verksamheten och skriva nya mål. Ett gemensamt tema-arbete för hela förskolan. För att öka samarbetet och gemenskapen. Barnen får en röd-tråd i verksamheten. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Arbetet för att utveckla föräldrasamarbetet har beskrivits tidigare i kvalitetsredovisningen. Samarbetet fungerar bra. Föräldrarna är mycket aktiva och deltar på möten eller i andra aktiviteter på förskolan. Föräldrarna har uttalat sig positivt om informationen som ges till dem bl.a. genom månadsbladet. Arbetet med att förbättra inskolningen har genomförts under året. Personalen har vid inskolningssamtalen frågat efter föräldrarnas åsikt och de har uppgivit att de varit nöjda.

17 Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Besök på biblioteket. Via barnkulturrådet får vi del av teater och musikevenemang. Studiebesök på brandstationen i Ransta Samarbete med Lokalförvaltarna angående fastighet och gård.

18 Åtgärder för förbättring Frågor till enheterna Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2007? Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen? För att träna barnens empatiska förmåga och deras självkontroll skall vi börja använda materialet "Stegvis" bland fyra och femåringar. Fortsätter med språkinlärning i språkgrupper för tre och fyraåringarna, två gånger i veckan. Vilka åtgärder planeras för att förskolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Färdigställa vår ansökan skola för hållbar utveckling. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Göra lokala studiebesök t.ex. hos brandkåren. Varje avdelning skall uppmärksamma vad minst tre föräldrar arbetar med och gööra en dokumentation. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i verksamhet? Öka kunskaperna om genusperspektivet med en studiedag. Litteratur skall om genusperspektivet skall köpas in, efter läsning skall diskussioner genomföras på personalmöten. En handlingsplan skall skrivas för det fortsatta arbetet. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? Samverkan med andra aktörer och entreprenörskap Göra ett temaarbete om föräldrarnas arbete. Göra studiebesök hos brandkåren.

19 Fysisk hälsa All personal ska nyttja Hälsospåret minst två gånger per läsår. Ansökan till Skola för hållbar utveckling lämnas in under våren Skolmaten 80% maten skall tillagas från grunden på enheten. Hållbar utveckling Ansökan till Skola för hållbar utveckling lämnas in under våren Kompetensutveckling De som arbetar på småbarnsavdelningarna skall gå den utbildning för förskolepersonal som Skolförvaltningen genomför tillsammans med Mälardalens Högskola. 80% av personalen skall genomföra steg 1 i PIM satsningen För att öka kommunikationsmöjligheterna för eleverna som saknar tal skall 90% av dem som börjat kursen "Tecken som stöd" genomföra den. Hälften av dem skall fortsätta på nästa nivå i utbildningen under våren Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål Normer och värden Arbeta med Stegvis med fyra och femåringar. Utveckling och lärande Temaarbetena med barnen och minst ett per termin skall komma från barnens egna förslag och funderingar. Införa en naturruta som barnen ska återkomma till minst en gång i månaden. Fortsätta arbetet med grundläggande matematik och utveckla det arbetet vidare, olika för de olika åldersgrupperna. Språkarbete i språkgrupper, minst två gånger i veckan. Barns inflytande Portfolioarbetet skall utvecklas mer, för att stärka barnets beskrivande och reflekterande tankesätt och språk. Barnens reflektioner skall synas i dokumentationen. Utveckla NO kunskaperna hos pedagogerna, genom att No-piloterna, på vartannat personalmöte skall de inspirerar övriga att använda experiment i vardagen på respektive avdelning. Detta skall ske vid minst ett tillfälle i månaden.

20 Förskola och hem Göra en enkätundersökning under våren 2009 för att få kunskap om föräldrarnas syn på förskolans verksamhet.