Fårdala förskolor och skola Tyresö kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fårdala förskolor och skola Tyresö kommun"

Transkript

1 OBSERVATIONSRAPPORT Förskolan Diamanten Förskolan Pusslet Förskolan Gunghästen Fårdala skola Helena Boström Magnusson, Sollentuna Elisabeth Eriksson, Värmdö Ann Gustafsson, Ekerö Carina Lagerbäck, Värmdö Anniqa Löfberg, Värmdö Vecka 42-43, 2008 Fårdala förskolor och skola Tyresö kommun

2 Innehållsförteckning OBSERVATIONSRAPPORT FÅRDALA FÖRSKOLOR OCH SKOLA... 1 TYRESÖ KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 4 FAKTA OM ENHETEN... 5 Typ av förskolor/skola... 5 Ledning... 5 Organisation... 5 OBSERVATIONENS METOD... 6 DELENHET 1 FÖRSKOLAN PUSSLET... 7 MÅLOMRÅDEN... 7 Normer och värden... 7 Utveckling och lärande/kunskaper... 8 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DELENHET 2 FÖRSKOLAN GUNGHÄSTEN MÅLOMRÅDEN Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DELENHET 3 FÖRSKOLAN DIAMANTEN MÅLOMRÅDEN Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DELENHET 4 FÅRDALA SKOLA MÅLOMRÅDEN Normer och värden

3 Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för elever Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN HELA ENHETEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET REFERENSER

4 VÅGA VISA V Å G A V IS A ä r e tt s a m a rb e te o m u tv ä rd e rin g in o m u tb ild n in g s o m rå d e t m e lla n D a n d e r y d, E k e rö, N a c k a, S a le m, S o lle n tu n a, T y re s ö, U p p la n d s V ä s b y o c h V ä rm d ö k o m m u n e r. VÅGA V IS A in n e h å lle r f y ra d e lo m rå d e n : o b s e rv a tio n e r s jä lv v ä rd e rin g a r kundundersökningar te s te r o c h p ro v V Å G A V IS A s k a : s k e u tifrå n e tt m e d b o rg a rp e rs p e k tiv s tim u le ra till e rfa re n h e ts u tb y te o c h ö k a t lä ra n d e g e k o m m u n e r o c h s k o lo r u n d e rla g till fö rb ä ttrin g o c h u tv e c k lin g g e u n d e rla g fö r a n a ly s e r o c h jä m fö re ls e r m e lla n k o m m u n e r o c h s k o lo r u tg ö ra e n v ik tig d e l a v k v a lite ts u p p fö ljn in g e n b id ra till ö k a d m å lu p p fy lle ls e. M e to d e n O b s e rv a tio n e r g e n o m fö rs a v s k o lle d a re o c h p e d a g o g e r. O b s e rv a tö re rn a b ild a r la g s o m b e s ö k e r e n s k o la i e n a n n a n k o m m u n u n d e r e n p e rio d, o fta e n v e c k a. O b s e rv a tö re rn a s k a ffa r s ig e n s å h e ltä c k a n d e b ild s o m m ö jlig t a v s k o la n o c h d e s s v e rk s a m h e t g e n o m v e rk s a m h e ts - e lle r le k tio n s b e s ö k s a m t in te rv ju e r m e d b a rn, e le v e r, s tu d e ra n d e, fö rä ld ra r, p e rs o n a l o c h s k o lle d n in g. I o b s e rv a tio n s a rb e te t in g å r o c k s å a tt ta d e l a v s k o la n s p e d a g o g is k a d o k u m e n ta tio n. E n m e to d b o k s ty r o c h s tö d je r o b s e rv a tö re rn a i d e ra s a rb e te *. M e to d b o k e n ä r g e m e n s a m fö r a lla v e rk s a m h e te r frå n fö rs k o la till v u x e n u tb ild n in g. O b s e rv a tio n e n re d o v is a s i e n ra p p o rt s o m s k riv s e n lig t e n s ä rs k ild m a ll. M å lo m r å d e n O b s e rv a tö re rn a b e s k riv e r o c h b e d ö m e r v e rk s a m h e te n p å s ju o m rå d e n s o m fö lje r lä ro p la n e rn a s m å lo m rå d e n : N o rm e r o c h v ä rd e n. U tv e c k lin g o c h lä ra n d e /k u n s k a p e r. A n s v a r o c h in fly ta n d e fö r b a rn /e le v e r/s tu d e ra n d e. S k o la o c h h e m (g ä lle r in te v u x e n u tb ild n in g ). Ö v e rg å n g a r, s a m v e rk a n, o m v ä rld o c h u tb ild n in g s v a l. B e d ö m n in g o c h b e ty g (g ä lle r in te fö rs k o la ). S ty rn in g o c h le d n in g. * M e to d b o k o c h y tte rlig a re in fo rm a tio n fin n s p å w w w.n a c k a.s e /v a g a v is a 4

5 Fakta om enheten Typ av förskolor/skola Fårdala förskolor och skola drivs i kommunal regi och ligger i centrala Tyresö. I enheten ingår; förskolan Gunghästen med möjlighet att ta emot 78 barn (i dagsläget går där 68 barn), förskolan Pusslet med möjlighet att ta emot 60 barn och förskolan Diamanten med möjlighet att ta emot 60 barn (i dagsläget går där 49 barn), Fårdala skola en F-5-skola, förskoleklass till år 5, med 201 elever i skolår 1-5 och 33 barn i förskoleklass, enheten har ungefär 75 personer anställda. Gunghästen är en friliggande förskola som ligger i ett höghusområde i Tyresö centrum med närhet till skog och mark. Förskolan Pusslet ligger i ett villa/radhusområde med närhet till skog. Diamanten ligger i ett radhusområde med närhet till skog och sjö. Alla förskolorna har tillgång till egna gårdar. Fårdala skola är beläget i ett område omslutet av framförallt radhus och grönområden med närhet till friluftsområden. Ledning Enhetsledningen består av rektor Pia Höglund som är taktisk chef, tillsammans med de två biträdande rektorerna Maria Lissert och Gunilla Petersen, vilka är operativa chefer. De bildar tillsammans med verksamhetsledarna för förskolorna, skolan och skolbarnomsorgen en enhetsgrupp. Varje förskola har en verksamhetsledare sk verksamhetsansvarig, skolbarnomsorgen har en verksamhetsledare medan skolan har två. Organisation Läsåret 2007/2008 innebar organisatoriska och pedagogiska utmaningar för enheten. Förskolorna Diamanten och Gunghästen är nya i enheten och förskolan Dalstugan har flyttats från enheten och tillhör nu Dalskolan/Krusboda enhet. Gunghästen har fyra avdelningar, två av avdelningarna har ålder 1-3 år, en avdelning har ålder 3-4 år och en avdelning ålder 4-5 år. Pusslet har tre åldersblandade avdelningar med åldern 1-5år. Förskolan Diamanten disponerar ett radhus med två våningar, där barnen är fördelade på fyra hemvister, med indelningarna ålder 1-3 och 4-5. Gunghästen Pusslet Diamanten Antal barn: 68 st Antal barn: 60 st Antal barn: 49 st Förskollärare: 3 st Förskollärare: 4st Förskollärare: 2st Barnskötare: 10 st Barnskötare: 4 Barnskötare: 7st Fritidspedagog: 1 st Övrig personal: 2 st Övrig personal: 2 st Övrig personal: 2st Fårdala skola har åldershomogena storklasser. De pedagoger som arbetar kring klassen utgör ett arbetslag. Arbetslagen som består av två till fem personer och finns runt eleven under hela skoldag. Fritidshemmet är integrerat i skolan. 5

6 Observationens metod Måndag till torsdag den oktober 2008 besökte vi, Elisabeth Eriksson, Ann Gustafsson och Carina Lagerbäck förskolorna Gunghästen, Pusslet och Diamanten. Under dessa dagar observerade vi verksamheten vid följande tillfällen: Lämning Fri lek Skapande Samlingar Måltider/mellanmål Tambursituation Utevistelse på gården Möte med verksamhetsansvariga för de tre förskolorna Föräldraintervjuer Pedagogintervjuer Pratstunder Vi har genomfört intervjuer med: rektor, biträdande rektor, verksamhetsansvariga, enskilda pedagoger, samtal med barn. Vissa intervjuer har varit av mer informell karaktär. Vi har utfört observationer under olika tidpunkter på dagen. Rektor och biträdande rektor frågade föräldrar på förskolorna Gunghästen, Pusslet och Diamanten vilka som kunde ställa upp och bli intervjuade av oss observatörer, därav förbokade föräldraintervjuer. Det blev både direktintervju med föräldrar och via mail. Under samma period besökte vi, Anniqa Löfberg och Helena Boström Magnusson, Fårdala skola i Tyresö kommun. Under dessa dagar observerade vi verksamheten vid följande tillfällen: Samlingar Lektionsgenomgångar Lektioner Grupparbeten Veckomöte Verksamhetsmöte Personalrum Matsal Raster Pratstunder Fritidssamling Mellanmål Vi har genomfört intervjuer med: rektor, elevvårdsteamet, elevrådets ordförande, arbetslag, verksamhetsledare, enskilda lärare, lärare ur antimobbningsgruppen, elever under både lektionstid och rast. Vissa intervjuer har varit av mer informell karaktär. Vi har utfört observationer vid ca 30 lektionstillfällen. Föräldraintervjuer har skett per telefon och urvalet skedde slumpvis. 6

7 Delenhet 1 Förskolan Pusslet Målområden Normer och värden Beskrivning Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö98) Vi möter öppna, glada och nyfikna barn som tar kontakt med oss utan att vara blyga. Vi upplever en lugn stämning på förskolan och barnen får i den fria leken möjlighet att själva välja sina aktiviteter. Flera av pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt och kan se och handla utifrån det enskilda barnets behov. Vi ser ett exempel på detta i en samlingssituation. Ett litet barn vill inte sitta på golvet i samlingen. Pedagogen hämtar då barnets stol till ringen och förklarar för de andra barnen; Lisa känner sig så trygg om hon får sitta i sin stol. På förskolan arbetar man gemensamt med temat kamratskap. Vi ser en kompissol uppsatt på varje avdelning. På solens strålar finns skrivna regler om hur man är en bra kompis. Reglerna har barnen tillsammans med pedagogerna kommit fram till. En regel är man får inte slåss. Vi ser under vårt besök hur barn uppmuntras att hjälpa varandra i olika situationer. Vid en samling där barnen ska få visa leksaker som de tagit med hemifrån, har en liten pojke glömt sin leksak på hyllan. Pedagogen frågar ett äldre barn om han kan hämta leksaken vilket han genast gör. Vid ett annat tillfälle ser vi ett barn som helt spontant hjälper sin kamrat. På en samling berättar en pedagog sagan om Alfons i Vem räddar Alfons Åberg. Sagan handlar om att vara en bra kompis. Under sagostunden ställer pedagogen frågor till barnen och de ges tillfälle att tillsammans fundera på innehållet i sagan. Vi ser vid besökstillfället pedagoger som går ut i hallen på morgonen för att möta de barn som kommer till avdelningen. Pedagogerna hälsar på barnet med namn och får på så sätt barnet att känna sig välkommet till förskolan. Av pedagogerna får vi veta att ett av deras utvecklingsarbeten är att utforma en ny likabehandlingsplan som ska vara gemensam för hela enheten. I enhetens kvalitetsredovisning 2007/08 läser vi om förskolans åtaganden under rubriken normer och värden. Där står till exempel: att belysa jämställdhetsfrågor med personal, barn, elever och föräldrar och att behandla alla människor med samma värde och respekt. Vi hör av pedagogerna och kan läsa i deras handlingsplan för jämställdhet att de arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor. Pedagogerna återkommer till jämställdhetsfrågor som en stående diskussionspunkt på sina personalmöten. Som ett resultat av sitt genusarbete har pedagogerna gemensamt med barn och föräldrar kommit fram till nya, könsneutrala namn på sina tvärgrupper. De har också diskuterat vilka ord de använder och till exempel bytt ordet dockvrå mot lägenhet. Vi ser ingen nedskriven värdegrund för förskolan (pedagogisk plattform). 7

8 Bedömning i text Vi bedömer att flera av pedagogerna genom sitt medvetna och respektfulla förhållningssätt gentemot barnen skapar ett lugnt och tillåtande klimat på förskolan. Temaarbetet om kamratskap som pedagogerna valt att arbeta med är viktigt. För att ta fasta på det som är positivt anser vi att kompisreglerna kan utformas mot vad man får göra och varför- istället för tvärtom. Vi anser att pedagogernas arbete med genusfrågor delvis syns i verksamheten men kan utvecklas och tydliggöras mer. Förskolans pedagoger bör diskutera och utarbeta en gemensam värdegrund (pedagogisk plattform). Vi anser också att likabehandlingsplanen bör färdigställas tillsammans med ledningen. Bedömning enligt skala 1 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Verksamheten och miljön skall utformas så den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande (Lpfö98) Barnen vistas i ålderblandade grupper där de tillsammans leker och lär. Tre dagar i veckan delas barnen från alla avdelningarna in i olika smågrupper och har till exempel skapande, musik och skogsaktivitet. Förskolan arbetar, liksom hela enheten, med idrott och hälsa som inriktning. Förskolans 5- åringar lånar skolans gymnastiksal en gång i veckan och i förskolan finns rörelse som aktivitet genom röris och miniröris. Röris är ett rörelseprogram från Friskis och Svettis som riktar sig till barn. Vi kan se att pedagogerna har påbörjat ett arbete med innemiljön genom att dela in rummen på alla avdelningar i olika hörnor. I en hörna finns till exempel konstruktionsmaterial, i en annan hörna finns docksäng, litet bord, stolar och spis med tillbehör, i ytterligare en hörna finns utklädningskläder och det finns även läshörna. 1 SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4. MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. TILLFREDSSTÄLLANDE. verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

9 I en informationsskrift som riktar sig till föräldrarna kan vi läsa om förskolans verksamhetsmål. Under rubriken utveckling och lärande står: vi åtar oss att öka barns/elevers språk- och läsförståelse. I de olika hörnorna på avdelningarna ser vi att pedagogerna på ett tydligt sätt visar med både ord och bild vilket material som ska finnas där och kombinerar det med citat ur läroplanen. Barnen har tillgång till ett stort, gemensamt rum i mitten av förskolan. Även det stora rummet är indelat i mindre hörnor med hjälp av tyg som hänger ned från taket. Vi kan se citat från läroplanen i de olika hörnorna men vi ser inte så mycket inbjudande material som barnen kan använda sig av. Vid vårt besök ser vi barn som använder de olika hörnorna för lek och lärande. Vi ser till exempel barn som leker rollekar och använder sig av förskolans utklädningskläder. Vid ett annat tillfälle ser vi barn som bygger med klossar i det stora gemensamma rummet. I ett skapanderum har en pedagog tagit fram silkespapper, lim och penslar. Några yngre barn river pappret som de sedan får limma fast på kartong. På förskolan ser vi ytterligare ett skapanderum som vid vårt besökstillfälle är låst. Vi ser genomgående höga bord och stolar förutom i ett av skapanderummen där det finns ett lågt bord. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (Lpfö98). På alla avdelningarna finns samlingsringar markerade på golvet och vi ser att alla barn har en egen prick, fastsatt på golvet med sitt namn, bild och grupptillhörighet. I ett par samlingssituationer ser vi att pedagogerna använder sig av samlingsdockor för att uppmärksamma varje barn. Dockorna som ska likna varje barn har föräldrarna själva sytt. Vi ser att det finns språk-, sång- och sagopåsar. När vi är med på samlingar kan vi se pedagoger som uppmuntrar barnen att utveckla sitt ord- och begreppsförråd, visningssamlingen. På avdelningarna finns det läshörnor med tillgängliga böcker. Vi ser att barnen själva tar böcker och tittar i. Vid ett tillfälle berättar en pedagog sagan om Alfons Åberg och barnen är delaktiga i berättandet. I informationsskriften till föräldrarna läser vi vidare: genom att observera och dokumentera barnens vardag synliggörs individens och gruppens behov. Vid vårt besök ser vi få exempel på pedagogisk dokumentation. På en avdelning berättar pedagogerna att de börjat diskutera hur de kan synliggöra barnens lärandeprocess genom dokumentation. Vi läser i läroplanen förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga och att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. Ett exempel på detta ser vi i en samlingssituation där två barn själva får leda och organisera en lek. Vid en annan situation har barnen en visningssamling. Alla barn har med sig var sin sak hemifrån som de får visa för sina kamrater. Varje barn ges tid att visa och berätta, pedagogen ställer följdfrågor till barnet och uppmuntrar barnen att lyssna på varandra. 9

10 Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö98) Detta ser vi på förskolans gård som är kuperad och omväxlande. Där finns berg, buskar och träd, asfalterade gångar där barnen kan cykla och springa. Pedagogerna berättar att förskolans utemiljögrupp bl.a. hämtat inspiration från en uteförskola. Vi ser gårdens olika avgränsade rum som utmanar barnen och stimulerar deras utveckling och lärande. Bland mycket annat finns en mobil scen där barnen kan spela teater, en stor griffeltavla, små trähästar som föräldrarna varit med och byggt. Föräldrarna har också tillverkat en affär och caféhörna med lektillbehör i lådor. Vi ser ett väggfast staffli, där barnen har möjlighet att måla. Pedagogerna berättar om matematikhörnan på gården där de har bilder uppsatta på ett staket. Bilderna visar en siffra och en symbol- till exempel en kotte. Under varje sifferlapp finns en hink där barnen kan lägga rätt antal kottar. Det finns aktivitetsansvariga pedagoger på gården varje vecka. De har en pärm där de skriver vad de olika barnen har gjort under veckan för att möjliggöra en smidig övergång till nästa ansvariga pedagog. Bedömning i text Att förskolan arbetar aktivt med att uppmuntra barn till fysisk aktivitet på olika sätt är mycket positivt. Skogsaktiviteter och röris erbjuds barnen kontinuerligt i olika smågrupper. Vi bedömer att pedagogerna har kommit en bit på väg i sitt arbete med att utveckla den fysiska miljön inomhus. Genom att skapa rum i rummen stimulerar de barnens lek och lärande i mindre grupper och ger dem möjlighet att göra egna val. Dock saknas materiel i flertalet hörnor. Vi anser att miljön i skapanderummen kan göras mer inbjudande och inspirerande. Materielen kan förvaras mer tillgängligt för barnen så att de ges möjlighet att själva pröva och få känna tilltro till sin egen förmåga. Vi anser att pedagogerna på förskolan bör fortsätta sina diskussioner kring hur de vill synliggöra barns lärande genom dokumentation. Förskolans gård är en stor tillgång och har mycket att erbjuda, utemiljön lockar till utforskande och lek på många olika ställen. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande 10

11 Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Vi ser att barnen vid vårt besökstillfälle ansvarar för att det materiel de använt kommer tillbaka till rätt plats. Var materielen hör hemma visas med både ord och bild och barnen ställer snabbt tillbaka allt där det ska vara. Vid besökstillfället ser vi två barn på en av avdelningarna som får ansvara för dukningen. Vi är också med på en samling där två barn får ansvara för samlingens innehåll. Barnen har tillsammans kommit överens om vilken lek de vill leka och ansvarar sedan för att introducera leken för de övriga barnen på avdelningen. Vi får ingen information om att pedagogerna gett barnen inflytande i utformningen av de olika aktivitetshörnorna på avdelningarna. Några pedagoger berättar att barnen efter vilan får möjlighet att själva bestämma vad de vill göra. Vi hör också ett par pedagoger som har planer på att låta barnen få inflytande över sin lärandeprocess genom att de själva ges möjlighet att dokumentera med kamera. Ett exempel på inflytande genom temat kamratskap är att pedagogerna bjuder in barnen att reflektera över hur de upplever att man är en bra kamrat. Vi ser några barn som på ett fint sätt är hjälpsamma och tar ansvar för varandra. Bedömning i text Pedagogerna visar på ett tydligt sätt med både ord och bild var materielen ska förvaras och underlättar på så sätt för barnen att bli självständiga. Vi anser att barns inflytande tas tillvara genom att barnen själva får tillfälle att ansvara för samlingen före maten. Vår bedömning är att pedagogerna genom att ta med barnen i planerandet av de olika aktivitetshörnorna skulle kunna åstadkomma en mer lockande inomhusmiljö. Vi anser att pedagogerna på hela förskolan bör diskutera hur de vill göra barnen delaktiga i dokumentationen av sin lärandeprocess. Vi ser att arbetet med temat kamratskap är något som barnen tagit till sig, de är hjälpsamma och tar ansvar för varandra. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande 11

12 Förskola och hem Beskrivning Vi åtar oss att öka samarbetet och delaktigheten med enhetens vårdnadshavare (Pusslets informationsskrift) På förskolan arrangeras ett föräldramöte per år och pedagogerna erbjuder ett utvecklingssamtal en gång per termin. Dessutom bjuds föräldrarna in till julfest, drop-in kaffe, städdagar och gemensamma fixardagar. Pedagogerna berättar att varje avdelning ansvarar för att föräldrarna får information bl.a. genom att skicka hem ett månadsbrev till familjerna. I månadsbrevet berättar pedagogerna om månadens olika aktiviteter, temaarbeten m.m. På förskolan finns ett nystartat föräldraråd, som ska träffas två gånger per termin och fungera som en länk mellan föräldrar och pedagoger/ledning. Vid observationstillfället får vi endast möjlighet att intervjua en förälder, då övriga föräldrar vi försöker kontakta inte är anträffbara. Den förälder vi träffar är representant för föräldrarådet och hennes åsikt är att personalen är engagerad i barnen men att de behöver bli bättre på att möta föräldrarna. Vi får också veta att flera föräldrar anser att informationen behöver utvecklas, endast ett föräldrabrev har skickats ut under terminen. Enligt föräldrarna behöver även dokumentationen och den dagliga informationen förbättras och när pedagogerna berättar om hur barnens dag varit bör fokus alltid ligga på det positiva. Många föräldrar upplever att de inte ges möjlighet till inflytande på det sätt de skulle önska. I samtal med pedagogerna berättar de att de är positiva till det nystartade föräldrarådet. Pedagogernas uppfattning är att de försöker dokumentera på olika sätt, bl.a. genom bildspel i hallen ibland. De berättar också att föräldrarna under ett möte getts möjlighet att samtala kring vilka förväntningar de har på förskolans pedagoger. Bedömning i text Vi anser att föräldrarnas möjligheter att delta i möten och andra aktiviteter som förskolan bjuder in till är goda. Vår bedömning är att pedagogernas information till föräldrarna, den dagliga såväl som den mer övergripande, kan utvecklas och fungera bättre. Vi uppfattar att föräldrar önskar en tydligare fokusering på det som är positivt när det gäller den dagliga informationen och att gärna vill vara mer delaktiga. Att föräldrarna fått möjlighet att diskutera sina förväntningar på förskolan och dess pedagoger anser vi är positivt. Vi anser att månadsbreven är ett bra sätt att informera föräldrarna om vad som hänt i verksamheten och att förskolan ska se till att de kommer ut en gång per månad. 12

13 Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet x 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Beskrivning Eftersom förskolan är indelad i grupper 1-5 år sker inga övergångar mellan de olika avdelningarna. Denna höst har en pedagog från förskolan följt med en stor grupp 5-åringar till förskoleklass. På det sista utvecklingssamtalet på förskolan deltar både barn och föräldrar. Som en förberedelse för övergången till förskoleklass besöker barnen tillsammans med en pedagog skolan vid ett flertal tillfällen och de äter även lunch i skolan matsal. Föräldrarna inbjuds till frukostmöte i skolan då de får information om verksamheten i förskoleklasserna. Som en avslutning på förskoletiden ordnar pedagogerna ett gemensamt avslutningskalas för barnen under vårterminen. Pedagogerna berättar inte att det finns något samarbete mellan förskolorna för barnen. Vid besökstillfället berättar inte pedagogerna om barnens besök i det övriga samhället. Bedömning i text Vi bedömer att de rutiner som pedagogerna berättar om för övergång mellan förskola och förskoleklass är bra. För barnen är det betydelsefullt att en pedagog flyttar med gruppen till förskoleklass. Vi saknar pedagogernas gemensamma tankar kring hur förskolan kan vidga barns vyer i samhället. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Styrning och ledning Beskrivning Organisationen är nystartad sedan januari Rektor leder enheten tillsammans med två biträdande rektorer. En av dem, Maria Lissert, är chef på förskolan Pusslet. Hela enheten har gemensamt möte en gång per termin i skolans lokaler. Alla förskolorna träffas för gemensam arbetsplatsträff i skolans lokaler en gång i månaden. På förskolan finns en verksamhetsansvarig fritidspedagog som träffar de två biträdande rektorerna och de verksamhetsansvariga på de andra förskolorna en gång i veckan. Dessa 13

14 möten ägnas åt olika övergripande frågor för förskolorna. De verksamhetsansvariga pedagogerna har två timmars avdrag per vecka från sitt arbete i barngrupp för detta uppdrag. Alla förskollärare har två timmars individuell planeringstid per vecka. Avdelningarna har gemensam planeringstid två timmar varannan vecka och reflektionstid tillsammans med sin närmaste chef två timmar varannan vecka. Pedagogerna har olika nätverksgrupper, s k pedagogforum, tillsammans med de andra förskolorna. Många av pedagogerna på Pusslet ger uttryck för att de har ett stort behov av att få mer tid för gemensamma pedagogiska diskussioner på förskolan. De vill nå ett bättre samarbete och en gemensam utveckling av verksamheten. I samarbetet med skolan upplever de att skolfrågor tar en alltför stor del av deras gemensamma mötestid. Pedagogernas är mycket nöjda med handledningstillfällena med sin närmaste chef, men skulle behöva utökad tid för det. Alla pedagoger har 1000 kr per år att disponera över för fortbildning. Bedömning i text Organisationen är nystartad och samarbetsformerna håller fortfarande på att utvecklas. Rektor uttrycker i samtal en stor tillit till pedagogerna i förskolan, dess engagemang och vilja att utvecklas, samtidigt som hon är tydlig med att hon ser deras behov av mer egen tid. Vår bedömning är att det finns många bra tankar och idéer hos ledningen när det gäller hur den gemensamma enheten kan utvecklas. Vi anser dock att det är viktigt att prioritera pedagogernas behov av gemensam handledning, gemensamma diskussioner och gemensam utveckling av verksamheten på den egna förskolan för att nå arbetsglädje. Vi har sett flera engagerade pedagoger, men förskolan känns inte sammanhållen. Vi saknar personalgruppens gemensamma tankar och värderingar kring förskolans pedagogiska arbete. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet x 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport 2005: Nuläge 2008: Att förbättra rutinerna för enskild planering samt följa upp fortbildning. Att medvetet diskutera miljöns betydelse för lärandet. Att utveckla rutiner för att dokumentera barns lärandeprocesser. Förskollärarna har två timmars enskild planeringstid per vecka. Alla pedagoger har 1000 kr per år att disponera för fortbildning. Pedagogerna har påbörjat ett arbete med innemiljön. Förskolans gård utmanar barnen och stimulerar deras utveckling och lärande. Förskolan saknar rutiner för dokumentation av barns lärande. 14

15 Starka sidor Pedagogernas förhållningssätt med fokus på barnen Normer och värden, s 7 Inriktning mot idrott och hälsa Utveckling och lärande, s 8 Förskolans gård en lockande utemiljö för lek och lärande Utveckling och lärande, s 9 Förbättringsområden Utarbeta en gemensam värdegrund (pedagogisk plattform) Normer och värden, s 7 Prioritera gemensamma pedagogiska diskussioner på den egna förskolan Styrning och ledning, s 12 Dokumentation av barnens lärande Utveckling och lärande, s 9 Föräldrabemötande Förskola och hem, s 12 Sammanfattande slutsats om enheten Förskolans pedagoger visar stort engagemang och ett fint förhållningssätt till barnen. Förskolans inriktning mot idrott och hälsa märks i verksamheten där pedagogerna uppmuntrar barnens lust till fysisk aktivitet på olika sätt. Barnens utemiljö på gården är väl genomtänkt och har mycket att erbjuda. Mer tid behövs för gemensamma pedagogiska diskussioner som främjar utveckling av förskolans verksamhet. 15

16 Delenhet 2 Förskolan Gunghästen Målområden Normer och värden Beskrivning Vid besökstillfället möter vi flera pedagoger som lyssnar på och samspelar med barnen på ett medvetet sätt. Vår uppfattning är att det råder ett lugnt och tryggt arbetsklimat på hela förskolan. Ett exempel på pedagogens samspel med barnen ser vi under en samlingssituation när pedagogen berättar en saga och bjuder in barnen att medverka i berättelsens utformning. Hela tiden är hon lyhörd för barnens förslag och bekräftar vad de säger. I läroplanen läser vi att arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Detta ser vi ett exempel på då en pedagog uppmärksammar en pojke som nyligen varit i konflikt. Pedagogen ger pojken i uppgift att ansvara för valet av samlingssaga och detta resulterar i att pojken smidigt kommer tillbaka in i barngruppen. Ett annat exempel ser vi när de små barnen sover. Personalen låter lugn musik spela i bakgrunden och skapar på så sätt en lugn och avslappnad stämning. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (Lpfö-98) Vi ser ett exempel på det när barnen tillsammans med en pedagog samtalar om sina känslor och upplevelser under fotografens besök. Förskolan arbetar med temat kamratskap. Det kan vi se på de olika avdelningarnas väggar där kompissolar finns uppsatta. Pedagoger och barn har gemensamt kommit fram till hur man är en bra kompis och på solens strålar har pedagogerna skrivit kompisregler, t.ex. man får inte boxas. Av pedagogerna får vi veta att de har som ett utvecklingsarbete att skriva ned en ny likabehandlingsplan, gemensam för hela enheten. Vi ser ingen handlingsplan för jämställdhetsarbete. I enhetens kvalitetsredovisning 2007/08 läser vi om förskolans åtaganden under rubriken normer och värden att hålla vår värdegrund levande i det dagliga arbetet och tänka utifrån ett genusperspektiv. Vi ser ingen nedskriven värdegrund för förskolan. Vi såg inget dokumenterat arbete kring genus och hörde inte pedagoger berätta om det. Bedömning i text Vi bedömer att flera av pedagogerna har ett lyhört och respektfullt förhållningssätt gentemot barnen. De skapar t.ex. en lugn stämning under vilan genom att de små barnen får sova med lugn musik i bakgrunden. De visar att de är intresserade av barnens upplevelser och tankar genom att lyssna på barnen och bekräfta det barnen uttrycker. Temaarbetet om kamratskap som pedagogerna valt att arbeta med är viktigt och för att ta fasta på det som är positivt kan kompisreglerna utformas mot vad man får göra och varför- istället för tvärtom. 16

17 Förskolans pedagoger bör diskutera och utarbeta en gemensam värdegrund som förankras på förskolan och tillsammans med ledningen färdigställa likabehandlingsplanen. Vi anser att förskolans pedagoger gemensamt bör diskutera hur de kan arbeta med genusfrågor. Bedömning enligt skala 2 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (Lpfö98) Barnen vistas i åldersindelade grupper där de tillsammans leker och lär. Barnen delas in i smågrupper vid flera tillfällen under dagen för att, som en pedagog säger: barn måste få uppleva att det är positivt att vara i grupp redan i förskolan. I rummen ser vi att de flesta bord och stolar är låga. Vi kan se att pedagogerna har påbörjat ett arbete med att dela in rummen på alla avdelningarna i olika rum/hörnor. Där finns konstruktionsmateriel, docksäng, spis, läshörna, utklädningskläder mm. Vi ser att pedagogerna skapat små utrymmen för lek genom att ta bort dörrar på köksskåp och garderober och hängt tunt tyg framför. Därinne har de skruvat fast till exempel rattar eller speglar på innerväggarna. I rummen finns legobord för konstruktionslek och legobyggplattor fastsatta på väggen. På en avdelning ser vi ett dockskåp som står på ett lågt bord. Vi ser att det finns lera i glasburkar på ett bord, som barnen själva kan ta fram. I rummen finns även pysselhörnor med pärlor, flirtkulor mm. Det finns små rum för rollek och rum med utklädningskläder och dockor. Vid vårt besök ser vi barn som leker i de olika hörnorna. Vi ser t ex några flickor som leker hästar och använder de öppna skåpen som stall och vi ser barn som leker i en hörna där det finns en bondgård. I taket hänger barnens gemensamma skapande i form av ett cykelhjul, dekorerad med pärlor. Vi hör av pedagogerna att barnens skapande följer med barnen när de byter avdelning. På alla avdelningar ser vi soffor och hyllor med böcker. 2 SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4. MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 17

18 Vi ser rum för skapande med material som inte är barnens höjd, i ett annat rum ser vi material framdukat inbjudande för barnen. I ett par rum ser vi staffli som barnen kan använda. I ett av skapanderummen ser vi en lekmiljö uppbyggd av lego som inbjuder barnen till lek. Vi ser vid besökstillfället en skapandeaktivitet där tre barn målar sina händer tillsammans med en pedagog. Ett barn vill inte att pedagogen ska måla hans händer, han vill måla på sitt sätt. Pedagogen visar ett tillåtande förhållningssätt och låter honom göra som han vill. På en annan avdelning ser vi barn som skapar myror av saltdeg tillsammans med en pedagog. Pedagogen samtalar med barnen om myror som de sett på en skogspromenad. Barnen får tillfälle att reflektera över hur en myra ser ut och diskuterar sina olika myror med varandra medan de använder sig av deg, tandpetare och pärlor. Pedagogen säger att man kan göra myror på olika sätt. Vi ser barn som själva tar fram böcker och sätter sig för att titta i dem. Pedagogerna berättar att de medvetet söker böcker om andra länder och med annat språk när de går till biblioteket. På förskolan ser vi att pedagogerna försöker väcka barns lust och nyfikenhet för språket genom att det finns bokstäver uppsatta på väggarna i barnens höjd. Vi hör av en pedagog att förskolan tidigare haft ett språkprojekt tillsammans med en språkforskare och att pedagogerna upplevde att de blev mer medvetna om vikten att ge ett mer nyanserat språk till barnen. Pedagogen berättar att hon nu använder sig av det arbetssättet för alla barn och att hon ser stora fördelar med detta i kontakten med barn med annat modersmål än svenska. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar (Lpfö98) I en hall på en av avdelningarna ser vi i en situation en pedagog som samspelar med ett litet barn om en dokumentation som finns uppsatt på väggen. Bilderna visar en skogspromenad och pojken ges möjlighet att berätta vad han ser och pedagogen bekräftar det han säger. Under de samlingar vi observerar upplever vi att pedagogerna tydligt samspelar med barnen, uppmuntrar dem och ger dem talutrymme. Förskolan har, liksom hela enheten, idrott och hälsa som inriktning. Vi ser att pedagogerna arbetar med röris och miniröris, d v s olika rörelsescheman från Friskis och Svettis som riktar sig till barn. Vi ser även dokumentation på väggarna från ett rörispass. Vid besökstillfället ser vi att det finns ett rum för rörelselek. Pedagogerna berättar att barnen har röris och skogstur en gång per vecka. Vi ser dokumentation på väggarna bland annat från vattentema, skördefest, utelek och matsituation. I anslutning till dokumentationen ser vi utdrag ur läroplanen på några ställen. Barnens egna månadsteckningar sätts in i plastfickor som hänger på väggen på de olika avdelningarna. Vi ser att barnen har pärmar, de förvaras på varierande höjd på de olika avdelningarna. De innehåller foton och barnens egna bilder med start från inskolningen. Förskolans gård är kuperad och inbjudande med många olika aktivitetsmöjligheter. Vi ser barn som cyklar, gungar och leker på gården. Pedagogerna berättar för oss om deras naturgård vilken är i direkt anslutning till förskolegården. Naturgården är inhägnad och pedagogerna berättar att barnen ofta får gå dit. 18

19 Bedömning i text Vår bedömning är pedagogerna har kommit en bit på väg när det gäller att bjuda in barnen till att göra egna val i de olika rummen. Vi ser att det finns möjligheter för barnen att själva hitta i hörnorna men att materielen behöver kompletteras och utökas. Detta ser vi i många av förskolans rum men speciellt på avdelningen för barn 4-5 år. Vi anser att miljöerna för skapande verksamhet kan bli mer inspirerande och lockande för barnen. Att barnen har pärmar som följer med dem vid byte av avdelning är positivt, men pedagogerna bör ges möjlighet att utveckla den pedagogiska dokumentationen i dem så att det blir möjligt att se och följa barnens lärprocesser. Vi anser att den kunskap och medvetenhet som finns om pedagogens betydelse för barns språkutveckling bör tas tillvara och delges alla pedagoger i förskolan. Vår bedömning är att förskolans inriktning mot idrott och hälsa är positiv och att den är väl förankrad på förskolan genom utevistelse och genom rörelseaktiviteten röris, som är ett program från Friskis och Svettis som riktar sig till barn. Vi ser att viss dokumentation finns men att den kan vidareutvecklas. Vi anser att förskolan har en inbjudande gård med möjlighet till olika aktiviteter och att naturgården med dess placering ger en extra dimension. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Vid besökstillfället ser vi barn som tillsammans med en pedagog får ansvara för att duka borden. De följer med pedagogen till köket för att hämta maten och berättar sedan för de andra barnen vad det blir för mat. Vi ser fler exempel på barns inflytande vid vårt besökstillfälle. Ett exempel är när en pojke får möjlighet att välja saga till en samling. Vi ser också när en pojke själv får bestämma hur han ska måla sin hand vid en skapandestund. Vid besökstillfället berättar inte pedagogerna om att de har gett barnen möjlighet till inflytande i utformningen av de olika aktivitetshörnorna på avdelningarna. Pedagogen på 4-5 årsavdelningen berättar att barnen får tillfälle att göra egna val av aktivitet efter vilan och ta ansvar för hur många barn som kan leka i en aktivitetshörna. Pedagogen berättar att barnen klarar detta väl. Vid en mellanmålssituation ser vi att pedagogen breder smörgåsar och häller upp mjölk till barnen utan att uppmuntra dem att pröva själva. 19

20 Vi ser på en småbarnsavdelning att barnen där får tillfälle att, efter egen förmåga, klä på sig sina kläder när de ska gå ut. Pedagogen låter barnen reflektera över vilka kläder de behöver. Ett exempel på inflytande genom temat kamratskap är att pedagogerna bjuder in barnen att tillsammans fundera över hur de upplever att man ska vara för att vara en bra kamrat. Bedömning i text Genom att barnen ges möjlighet att få välja saga vid samlingen och att själv få bestämma hur handen ska målas ges barnen visst inflytande i de situationerna. När barnen får vara med och utforma aktivitetshörnorna utifrån sina egna intressen har de lättare att inspireras till lek. Vi anser att barnen bör få mer inflytande när det gäller matsituationen. De kan få välja bröd själva, de kan få breda sin egen smörgås och de kan hälla tillsammans med pedagogen. Vi bedömer det som positivt att de yngre barnen får tid och möjlighet att fundera på vilka kläder de behöver och att de ges tid att försöka klä på sig själva. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Förskola och hem Beskrivning Förskolan arrangerar ett föräldramöte per termin och erbjuder föräldrarna ett utvecklingssamtal per termin. Förskolan bjuder dessutom in föräldrarna till drop-in fika, lucia, julfest och vårfest. Det finns ett föräldraråd på förskolan som har till uppgift att vara en länk mellan förskolans föräldrar och pedagogerna. Föräldrarådet träffas ett par gånger per termin och alla föräldrar kan vända sig dit med synpunkter och förslag. Ett par föräldrar från varje avdelning är aktiva i föräldrarådet. Nya familjer får informationsskriften Välkommen till förskolan Gunghästen. Skriften ger övergripande information om förskolan och beskriver hur en dag kan se ut. I en hall hänger månadsbrevet till föräldrarna framme. I månadsbrevet kan föräldrarna få en bild av hur månaden har varit och pedagogerna berättar att intentionen är att med hjälp av citat ur läroplanen på ett tydligare sätt belysa den pedagogiska verksamheten. Vid besökstillfället fick vi inte möjlighet att träffa några föräldrar för en intervju, istället mailade vi intervjufrågor till några representanter för föräldrarådet. Vi fick endast svar från en förälder. Föräldern vi frågar anser att de har visst inflytande bl a genom föräldrarådet. Hon upplever att pedagogerna är lyhörda för föräldrarnas åsikter och önskemål. Vidare anser hon 20

21 att informationen från pedagogerna är tillräcklig, föräldrarna får månadsbrev och de kan läsa information på tavlan i hallen. I samtal med en pedagog framkom att man gärna vill ha mer respons från föräldrarna och på försök har man delat in föräldrarna i smågrupper på föräldramöten. Bedömning i text Vår bedömning är att föräldrarnas möjligheter att delta i möten och andra aktiviteter som förskolan bjuder in till är goda. Vi tycker det är positivt att alla nya familjer får en informationsskrift om förskolan. Att pedagogerna skriver månadsbrev som skickas hem till föräldrarna och som hänger på anslagstavlan i hallen är ett bra sätt att informera föräldrarna om vad som händer i förskolan. Den förälder vi intervjuade var av den åsikten att de fick tillräckligt med information från pedagogerna om hur barnets dag varit. Vi anser det är positivt att pedagogerna vill utveckla föräldrasamarbetet och försöker få föräldrarna mer delaktiga i verksamheten. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Beskrivning På förskolan är barnen indelade i 1-3 års avdelning, 3-4 års avdelning och 4-5 års avdelning. När barnen byter avdelning följer en pedagog med. Pedagogerna berättar att barnens gemensamma skapande, så som hjulet med pärlor följer med som en trygghet för barnen till den nya avdelningen. Vid övergång till förskoleklass har pedagogerna på förskolan tillsammans med barnets förälder ett samtal med skolans pedagoger. Inför överflytten besöker barnen skolan tillsammans med pedagogen och de äter även lunch i skolans lokaler. Vid besökstillfället berättar inte pedagogerna om något samarbete mellan förskolorna för barnen och inte heller om barnens besök i det övriga samhället. Bedömning i text Vi anser att det är positivt för barnen att en pedagog följer med när de ska byta avdelning. Att pedagogerna ser till att barnens gemensamma skapande, såsom hjulet med pärlor också får följa med ger sammanhållning och trygghet. Vi bedömer att de rutiner som pedagogerna berättar om för övergången från förskola till förskoleklass är bra. 21

22 Vi saknar pedagogernas gemensamma tankar kring hur de kan vidga barnens vyer under förskoletiden genom biblioteksbesök, teaterbesök m.m. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Styrning och ledning Beskrivning Organisationen är nystartad sedan januari Rektor leder enheten tillsammans med två biträdande rektorer. En av dem, Gunilla Petersen, är chef på förskolan Gunghästen. Hela enheten har gemensamt möte en gång per termin i skolans lokaler. Alla förskolorna träffas för gemensam arbetsplatsträff i skolans lokaler en gång i månaden. På förskolan finns en verksamhetsansvarig förskollärare som träffar de två biträdande rektorerna och de verksamhetsansvariga på de andra förskolorna en gång i veckan. Dessa möten ägnas åt olika övergripande frågor för förskolorna. De verksamhetsansvariga pedagogerna har två timmars avdrag per vecka från sitt arbete i barngrupp för detta uppdrag. Alla förskollärare har två timmars individuell planeringstid per vecka. Avdelningarna har gemensam planeringstid två timmar varannan vecka och reflektionstid tillsammans med sin chef två timmar varannan vecka. Pedagogerna har olika nätverksgrupper, s k pedagogforum, tillsammans med de andra förskolorna. Flera av pedagogerna uttrycker i samtal att skolan tar alltför mycket av enhetens gemensamma mötestid. De upplever att de har ett stort behov av tid för gemensamma pedagogiska diskussioner i den egna förskolan för att utvecklas och för att komma fram till samsyn inom olika områden. En av de pedagoger vi talar med säger Jag skulle verkligen vilja ha mer tid att diskutera med mina kollegor om vad vi gör och varför. Önskemål finns också om att se värdet i att ta vara på den kunskap som finns hos enskilda pedagoger och ge dem förutsättningar att föra den vidare till hela personalgruppen. Alla pedagoger har 1000 kronor per år att disponera över för fortbildning. Bedömning i text Organisationen är nystartad och samarbetsformerna håller fortfarande på att utvecklas. Rektor uttrycker i samtal en stor tillit till pedagogerna i förskolan, dess engagemang och vilja att utvecklas, samtidigt som hon är tydlig med att hon ser deras behov av mer egen tid. Vår bedömning är att det finns många bra tankar och idéer hos ledningen när det gäller hur den gemensamma enheten kan utvecklas. Vi anser dock att det är viktigt att prioritera pedagogernas behov av gemensam handledning, gemensamma diskussioner och gemensam 22

23 utveckling av verksamheten på den egna förskolan för att nå arbetsglädje. Vi har sett flera engagerade pedagoger, men vi saknar personalgruppens gemensamma tankar och värderingar kring förskolans pedagogiska arbete. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet x 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport 2004: Nuläge 2008: Att biträdande rektor prioriterar förskolan på avsatt dag och informerar pedagogerna om eventuella förändringar. Att göra en kompetensinventering för att lättare tillvarata pedagogernas kompetenser och för att öka samarbetet på hela förskolan. Pedagogerna har avsatt tid för reflektion med sin chef varannan vecka. Kompetensinventering är inte gjord. 23

24 Starka sidor Pedagogernas lyhörda förhållningssätt Normer och värden, s 15 Inriktning mot idrott och hälsa Utveckling och lärande, s 17 Pedagog följer med vid avdelningsbyte Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval, s 20 Förbättringsområden Utveckla och förankra en gemensam värdegrund (pedagogisk plattform) Normer och värden, s 15 En mer inspirerande miljö för skapande och tillgängligheten till materiel. Utveckling och lärande, s 16 Dokumentation av barnens lärande Utveckling och lärande, s 17 Prioritera gemensamma pedagogiska diskussioner på den egna förskolan Styrning och ledning, s 12 Sammanfattande slutsats om enheten Det råder ett lugnt och tryggt arbetsklimat på förskolan. Pedagogerna har ett respektfullt förhållningssätt till barnen. Förskolans inriktning mot idrott och hälsa märks i verksamheten där pedagogerna uppmuntrar barnens lust till fysisk aktivitet på olika sätt. Barnens utemiljö på förskolans gård är inbjudande och erbjuder extra möjligheter genom deras tillhörande naturgård. Mer tid behövs för gemensamma pedagogiska diskussioner som främjar utveckling av förskolans verksamhet. 24

25 Delenhet 3 Förskolan Diamanten Målområden Normer och värden Beskrivning En trygg och positiv atmosfär råder på förskolan. Pedagogerna samtalar med barn och varandra på ett lugnt och lågmält sätt. Pedagogerna har valt att öppna upp mellan avdelningarna, både hos de yngre barnen på bottenplanet och hos de äldre barnen en trappa upp. Barngrupperna är inte fulltaliga och som en följd av det har man färre pedagoger. Arbetssättet gör det lättare att hjälpas åt och ger pedagogerna möjlighet att utnyttja lokalerna effektivt, samtidigt som lokalernas utformning gör det svårt för pedagogerna att överblicka alla rum. I läroplanen står: alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen. Vi ser pedagoger som bekräftar och bemöter barnen i olika situationer. Vi ser ett påklädningstillfälle då en pedagog befinner sig i hallen tillsammans med flera yngre barn. Pedagogen samspelar med varje enskilt barn och uppmuntrar dem att, utifrån sin egen förmåga, försöka själva. Vid en samlingssituation ser vi en pedagog som genom sitt förhållningssätt lyckas fånga upp ett barn som har svårt att sitta stilla och på så sätt behålls lugnet i samlingen. I en annan samlingssituation ser vi en pedagog som utifrån ett demokratiskt arbetssätt ger barnen möjlighet att minnas och reflektera över vad som hände under gruppens gemensamma skogspromenad. Pedagogen tar upp en tygsnigel ur en låda och de samtalar om snigeln som finns i skogen. Barnen får komma med förslag på vilken sång de ska sjunga. På en avdelning ser vi att barnen tillsammans med pedagogerna skrivit om hur man kan göra för att vara en bra kompis. Av pedagogerna får vi veta att föskolan har ett utvecklingsarbete om att skriva en ny likabehandlingsplan som ska vara gemensam för hela enheten. Pedagogerna har skrivit en handlingsplan för jämställdhet och har även en stående diskussionspunkt på sina personalmöten om detta. Vi ser dokumentation om hur de arbetar med jämställdhet i hallen hos de äldre barnen. I enhetens kvalitetsredovisning 2007/08 läser vi om förskolans åtaganden under rubriken normer & värden till exempel att: bidra till att föräldrar och barn känner sig trygga på förskolan och att de ska se och bekräfta varje barn. Pedagogerna berättar för oss att de har arbetat med att ta fram en värdegrund men vi ser ingen nedskriven värdegrund för förskolan. Vi ser inga gemensamma dokument där förskolans pedagoger berättar om mål, visioner eller arbetssätt. Bedömning i text Vi bedömer att flera av pedagogerna genom sitt medvetna och respektfulla förhållningssätt gentemot barnen skapar ett lugnt och tillåtande klimat på förskolan. Vid flera situationer ser vi pedagoger i positivt samspel med barnen och pedagoger som ser och möter det enskilda 25

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Förskolan Trollsländan

Förskolan Trollsländan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Våra styrdokument på förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskole- och skolplan för Nybro kommun Arbetsplan reviderad

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Förskolorna Jägargården och Sysslagården Måluppfyllelse Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet är uppfyllt x SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Båtsmans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandlingar

Båtsmans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandlingar Sektor utbildning, kultur och fritid Båtsmans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandlingar Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Diane Rosenlöw

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Innehållsförteckning Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten

Läs mer

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag 2013-2014. Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar

Läs mer

Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning 2004-2005 Pedagogiskt bokslut

Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning 2004-2005 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning 2004-2005 Pedagogiskt bokslut Lundsbrunn 2005-09-22 Lena Edholm, rektor Innehåll Beskrivning av verksamheten Sammanfattning Några viktiga slutsatser

Läs mer

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016 Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15 TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 2013-06-03/Lena Mattisson, Sickla skola och förskolor 1 Innehåll Våra styrdokument... 3 Internationella styrdokument... 3 Nationella styrdokument... 3 Lokala

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN KOMPASSEN LÄSÅRET 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN KOMPASSEN LÄSÅRET 2014-2015 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN KOMPASSEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl 2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Kumlasjöns förskola 2014-2015

Kumlasjöns förskola 2014-2015 Verksamhetsplansystematiskt kvalitetsarbete- Kumlasjöns förskola 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 1 Inledning Det som ligger till grund för Kumlasjöns förskolas verksamhetsplan 2014-2015 är "Läroplan för förskolan,

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren Verksamhetsplan Haren 0 UTVÄRDERING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 2007-2008! Arbetslag: HAREN Personal: Karin Johansson, Josefin Johansson, Carina Andersson, Ann Engström DETTA SER VI FRAM EMOT UNDER

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

[KVALITETSREDOVISNING]

[KVALITETSREDOVISNING] Verksamhetsåret 2010 FÖRSKOLAN DALABO Av: Personalen på Dalabo Ansvarig rektor: Therese Björklund Dokumentation från konstnärsveckorna. [KVALITETSREDOVISNING] Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Grundfakta...

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! LOKAL ARBETSPLAN Tamburkontakt Lokal arbetsplan Minigiraffen - lugn och trygg lämning - man blir sedd och bemött både vid hämtning och lämning - informationsutbyte - någon personal möter upp vid lämning/hämtning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer