Uppstartsdokument. Blåkullaområdet

Transkript

1 Uppstartsdokument Blåkullaområdet

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull. Förstår vad som händer och varför. Ser sammanhang. Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling. Tar hänsyn till varandras olikheter. Känner sig trygga och uppskattade. Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö. Utvecklar goda relationer. Upplever trygghet och gemenskap. Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär. 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola). 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med). 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan). 4. Genomförande (verkställ planen). 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna). Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer på material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen/förskolegruppen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Linda Jacobsson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel linda.jacobson@laholm.se 2

3 Dokumentation - uppstart Blåkulla området 9-10/ Bakgrund Minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Blåkulla området den 9-10/ Arbetet fördelades på en kväll och en hel dag. Kvällsarbetet var förlagt till Blåkullas lekhall. Dagen efter bedrevs arbetet på Vallåsens Värdshus. Deltagarna bestod av personal från skola/förskola/fritids/kök/dagbarnvårdare som tillhör Blåkulla området och Folkhälsoenhetens hälsopedagog samt folkhälsoutvecklare. Aktiviteterna under dagarna dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med dagarna var att Blåkullas personal i samarbete med Folkhälsoenheten skulle utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att börja arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling. Dag 1 Inledning/presentation Stolarna i Blåkullas lekhall var placerad i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som bl.a. innehöll fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy, Folkhälsocentrums broschyr och litteraturlistor. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Linda Jacobsson, hälsopedagog och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare, från Folkhälsoenheten hälsades välkomna och kunde därefter påbörja kvällens arbete. Folkhälsoenhetens personal började med att presentera sig. Därefter gavs information om kvällens innehåll och det material som delats ut samt att deltagarna fick skriva varsin namnskylt. Janet berättade om syftet med dagarnas arbete, arbetsgång och metoden Metaplan som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Janet visade följande skiss: Konkret Resultat Målgrupp Personal handlingsplan Hälso- Förutsättningar främjande Personal skola/förskola Barn Föräldrar Blåkulla 5-stegs modellen Friskfaktorer Delaktighet Frågeställningar Vilka är vi? Vad är hälsa? Vad är hälsofrämjande skolutveck? Vad vill vi jobba vidare med? 3

4 Därefter beskrev Janet Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag. Presentationsövning Personalen fick göra presentationsövningen Hitta varandra. Den går ut på att man får ett kort med ett djur på och deltagarna skall sedan hitta sin kompis genom att gå runt i rummet och låta som det djur som står på lappen. Samtidigt skall man lyssna efter samma läte för att finna sin kompis. När varje deltagare hade hittat sin djurkompis fick de sätta sig tillsammans och diskutera något de har gemensamt. Vad är hälsa för mig? Vi arbetade med en övning om hur man kan beskriva hälsa genom att göra en staty eller charad med sig själva som modeller. Följande aspekter på hälsa visades: Gemenskap Nöjda med tillvaron Glädje, umgänge, gemenskap Dans Resa och semester Glädje och att promenera Hälsa är gemenskap Fikapaus 4

5 Teoriavsnitt Efter fikapausen berättade Linda om Hälsofrämjande skolutveckling. 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling globalt, nationellt och lokalt i Laholm 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 3. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva 4. Salutogena perspektivet - grundat av Aaron Antonovsky - satsa på det friska och positiva 5. Känsla av sammanhang (KASAM): - begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet 6. Friskfaktorer t.ex. goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj och vänner. 7. Hälsa i läroplanerna - Lpfö 98, Lpo Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m. Janet redogjorde för erfarenheterna från utvärderingar som genomförts i samband med hälsofrämjande skolor i Laholm. Hur har Du upplevt att arbeta med modellen Hälsofrämjande skolutveckling? Kommentarer Antal Givande eftersom det funnits respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådant som tidigare gjordes mer oorganiserat, ogenomtänkt Inte givande Mycket givande Vi är så stressade och har så oroliga barn idag, att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta. 5

6 Praktisk övning För att komma igång lite efter teorin gjorde Linda en räkneövning. Den gick ut på att gruppen tillsammans skulle räkna från 1-10 men om en siffra uttalades av två personer samtidigt fick man börja om från början. Tillitsfulla relationer till barnen föräldrar Guldsitsen Guldsitsen är ett förhållningssätt i hur man kan skapar tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan och barnens föräldrar. Guldsitsen Många är överens om att barns och elevers möjligheter att lyckas och må bra i skolan hänger ihop med hur skolpersonal och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att barn/elever trivs och mår bra samt når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan/förskolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog.. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm. Linda berättade om bakgrunden till Guldsisten och tankarna kring förhållningssättet. Följande frågeställning diskuterades gruppvis: Hur skapar man tillitsfulla relationer rent praktiskt till barnens föräldrar? Följande förslag framkom från grupperna: - Öppenhet - Ärlighet - Respekt - Lyssna - Är tillmötesgående - Att föräldrarna känner sig välkomna - Finns möjlighet till drop-in 1 gång/termin - Berättar vad som händer - Bemötande är viktigt - Berättar positiva saker som har hänt - Lägger fram en händelse på ett bra sätt - Att man ser glad ut och visar utstrålning - Att man visar att man har kul - Att involvera föräldrar t ex vid jobbdagar - Fotografera så att föräldrarna kan - Använder veckoblad kan se vad vi gör - Visar föräldrarna att man har omtanke om barnen Konkreta exempel på hur man kan arbeta med föräldrar utifrån Guldsisten Gör föräldrarna till gäster i förskolan/skolan Ha möten i andra lokaler än klassrummet Gör roliga saker tillsammans Mycket information kan lämnas ut innan Låt föräldrarna säga hur han/hon upplever situationen kring sitt barn Förklara sedan vad du som pedagog kan lova För en gemensam diskussion Har jag som pedagog mandat att tillrättavisa ditt barn? Skriv kontrakt 6

7 Praktisk övning Sedan var det dags för gruppen att samarbeta med hjälp av två övningar. Vid den första övningen samarbetade man två och två och skulle föra samman så många kroppsdelar som möjligt. Den andra övningen var kommunikation utan ord, där gruppen skulle samarbeta utan att använda ord kring olika övningar, t ex göra ett så långt led som möjligt, ett så kort led som möjligt, ställa sig i åldersordning och efter längd. Avslutning av kvällen Kvällen avslutades med att Eskil fick delge Blåkullas vision kring det hälsofrämjande arbetet. Alla barn och elever ska känna trygghet, trivsel och visa respekt för varandra. Detta för ett gott lärande och god måluppfyllelse. 7

8 Dag 2 Inledning Den andra dagen välkomnades deltagarna till Vallåsens Värdshus. Under denna dag fanns också Karolina Wallin från Högskolan i Halmstad med som praktikant och hjälpte till med bl.a. dokumentation. Reflektionsrunda Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick reflektera utifrån följande: Detta tar jag med mig från gårdagen: - Öppen och glad grupp med mkt diskussion - Roligt att varva teori och praktik - Kul - Bra varvning så att man piggande till - Pigg av att lyssna på er, ni är så glada - Ni visar utstrålning, tar åt sig lättare - Ni visar utstrålning och då blir man glad - Fortbildning är inte alltid kul, men detta är det - Trivsam grupp - Bra upplägg och goa personer i gruppen - Roligt och trevligt - Jätteroliga övningar, ni är jätteroliga - Gittan missade något roligt igår - Roligt och intressant - Ni har väckt en nyfikenhet - Verkar intressant, fick andra idéer - Skall bli spännande och se vad det blir av detta - Leka och ha trevligt ihop, ett glatt gäng - Fastän jag hade jobbat hela dagen så gick det jättebra och det var roligt - Jättespännande - Trevlig kväll, kul med diskussion - Mycket trevlig kväll, pigg blev man (speedad efteråt) - Jätteroligt att höra nya idéer - Ni var pigga och glada och hoppas att det blir lika bra idag 8

9 KASAM Så fortsatte vi dagen med att titta på filmen, När självkänslan växer. En film som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program i Sverige. Sedan följde ytterligare samtal om KASAM och som stöd för diskussionen använde vi oss av följande nyckelord. Känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur o regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet Hanterbarhet Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet Meningsfullhet Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & Glädje Intresse Motivation Därefter blev det diskussion kring filmen utifrån följande frågeställning: Hur kan vi praktiskt gå till väga för att öka/stärka KASAM på vår förskola/skola? Grupperna kom fram till följande: Grupp 1: Med hjälp av rollspel och värderingsövningar. Att stärka själförtroendet hos barnen med samtal och genom att lyssna på dem. Att vi som vuxna är engagerade. Med hjälp av kroppskontakt som t ex massage. Grupp 2: Värderingsövningar, välja mellan årstiderna eller frukt. Bro-bro-breja är en bra övning när barnen skall träna på att göra val vilket kan vara svårt. Bemötande och beröring är viktigt samt beröm och uppmuntran. Tydligt vad som gäller och barnen får lov att misslyckas. Grupp 3: De små sakerna gör det. Tid för en pratstund och massage. Att ha en varsin krok för att hänga kläder, att bli sedd. Fritids kan gå ner och hälsa på barnen som skall börja där sen för att öka tryggheten. Mer uppföljning om vad barnen gör i skolan, mer än bara en kommentar. Ge bekräftelse. Grupp 4: Handlar mycket om pedagogers attityd, att det finns tid och tålamod. Att visa respekt och förtroende. Barn måste få känna att det finns tid och att de kan prata av sig. Ge barnen respons. Barnen måste få prata av sig kring saker som händer i livet för att kunna koncentrera sig på undervisningen. Det behövs fler vuxna i skolan som kan ta hand om de barn som behöver lite extra hjälp. 9

10 Grupp 5: Det är för stora klasser med en lärare på 20 elever och då hinner man inte med alla. Behövs fler pedagoger i skolan så att man kan lyssna på barnen. Det är vuxnas ansvar att låta barnen känna att dem är delaktiga. Praktisk övning Så var det dags att röra lite på kroppen och Janet höll i en övning som gick ut på att man skulle skriva sitt namn med olika kroppsdelar, höger häl, vänster knä, rumpan, naveln och näsan. Idégenerering Janet introducerade metoden Metaplan, där man arbetar från en idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en visionsdel. Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. Gruppen fick tre minuter på sig att skriva ner sina idéer och följande förslag framkom: dricka upp innehållet fylla den med vatten leka plantera vissla använda som slagträ flaskpost gräva med förvaring blåsa i den och få musik fånga småfisk mistlur fylla den med sand spade pissa i den återanvända den marakas dusch Visionsfas Så var det dags för visionsfasen som inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola/skola? Gruppen fick följande instruktioner: - arbeta 5 i varje grupp - skriv 5-7 kort/grupp - skriv en kort mening - skriv endast ett förslag per kort - texta stort och läsbart När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. 10

11 När alla kort satts upp fick personalen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering bland korten. Därefter formulerade deltagarna tillsammans med Janet en rubrik över varje grupp med kort, Följande rubriker framkom: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Kost Rörelse och Miljö Engagemang Känslor Lyhördhet PR Trygghet Bli sedd Förhållningssätt Trivsel Personalutv. Gränser Bli sedd Föräldrasamverkan Stöd i utvecklingen Prioriteringsfas Utifrån följande frågeställning var det så dags för prioriteringsfasen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick 5 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av dessa klistermärken på samma område. Följande områden prioriterades som viktigast att arbeta vidare med: Trivsel Förhållningssätt Rörelse & Miljö Bli sedd 11

12 Lunch + promenad Innan deltagarna gick på lunch introducerade Janet en promenad fråga som gruppen skulle diskutera. Frågan var: Vilka är era förväntningar på hälsofrämjande förskola/skola? Lite senare under dagen fick grupperna redovisade nyckelord som därefter kompletterades med ett motsatsord: Blåkullaområdets förväntningar på hälsofrämjande förskola/skola? Förväntning Motsats - Samarbete på avd. - Var och en gör sitt - Inspiration och nya idéer - Gammal skåpmat - Gemenskap/trivsel - Otrivsel - Roligt tillsammans - Tråkigt tillsammans - Mer rörelse - Inaktivitet - Gruppstärkande lekar - Individuella lekar - Engagemang - Passivitet - Pigga/glada - Trötta och sura - Friska - Sjuka - Förbättra matsituationen - Försämrad matsituation - Kostmedvetenhet - Brist på kostmedvetenhet - Fler möjligheter till mellanmål - Färre möjligheter till mellanmål - Tydliga regler - Otydliga regler - Utvärdering - Brist på utvärdering Handlingsplan Efter lunch och promenad påbörjades arbetet med den konkreta handlingsplanen. Efter diskussion bestämde sig deltagarna för att gemensamt välja området Rörelse och miljö i alla arbetslag. Förutom detta kunde arbetslaget också välja ett eget område. Personalen på Blåkulla består av 7 arbetslag men vi detta tillfälle valde förskoleklass/skola/fritids att göra en handlingsplan tillsammans samt att kökspersonal och dagbarnvårdare placerades in i förskolans olika arbetslag. Instruktionerna för arbetet med att göra en konkret handlingsplan utgick från följande rubriker: Välj område Formulera 1-2 mål för området Enas om konkreta insatser/aktiviteter under läsåret Formulera syfte med insatsen Utse ansvarig Tillsammans med När skall aktiviteten genomföras? Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? 12

13 Under tiden som grupperna arbetade med handlingsplanen fanns det möjlighet att ta en fika Redovisning När arbetslagen var klara redovisade de var och en sin handlingsplan, se Bilaga 1-5. Roller och ansvar På skolområdet är det rektor som leder arbetet. Skolområdets ledningsgrupp kan användas för att lyfta och eventuellt samordna frågor som rör det hälsofrämjande arbetet. Hälsopedagogens roll är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Blåkulla skall boka en tid för uppföljning genom att höra av sig till Folkhälsoenheten. Om det finns frågor, tankar och funderingar går det bra att besöka eller kontakta Linda. Avslut Dagen avrundades med en ny reflektionsrunda då deltagare fick säga vad de tog med sig från dagarna. Följande framkom: - Inspirerande, vill fortsätta, aha upplevelse - Kan bygga vidare på detta - Många fina tips och inspiration - Behöver inte vara så svårt - Roligt och trevligt - Jätteroligt, trevligt, nöjd och trött - Jättetrevlig dag, givande vill köra igång med detta - Roligt och spännande - Kändes bättre idag, lite luddigt igår - Inspirerande, ni har peppat oss bra - Mycket på kort tid - Alla är så glada och det är bra - Dagen har gått fort - God mat, inspirerande - Jättebra idag också - Intensivt och bra - Skall tillbaka på jobbet och leta övningar, fått inspiration - Bra samarbete på hela Blåkulla - Väldigt givande och tänkvärt - Jättebra - Jättekul, konkreta saker, snabba diskussioner - Helt fantastiskt, dagen har gått fort - Tiden har gått fort, ni är så duktiga 13

14 Eskil sammanfattade dagarna med att han tyckte att personalen fått fram konkreta saker och inte bara en massa nya idéer utan använt det väsentliga som är användbart. Motorik med Anders verkar vara det som alla vill ha mer av. Att träna denna motorik med barnen är viktigt. Anders kommer troligtvis att arbeta som en handledare i framtiden och vi kan få inspiration av honom. Motorikbanan är bra med ringar och allt annat som barnen kan använda. Blåkullaloppet ska vara invigningen till starten av en hälsofrämjande förskola/skola i år. Detta var alla överrens om. Detta har varit inspirerande dagar, ni kom snabbt igång med diskussion och det kändes tryggt. Eskil tackade Linda och Janet för två härliga dagar. Eskil Olsson, avslutade Linda och Janet tackade för sig och som avslutning fick alla en stunds avkoppling med ett naturbildspel. Innan deltagarna gick hem genomfördes en skriftlig utvärdering om uppstartsdagarna, Se Bilaga 6. Följ det hälsofrämjande arbetet på webben 14

15 Maj 07 Bilaga 1 Handlingsplan för arbetslag: Humlan Namn: Ann-Kristin, Lisbeth, Ingegärd, Shkurte, Gittan Område: Rörelse och Miljö Mål: Utveckla barnens motoriska färdigheter Konkreta insatser under läsåret: Förbättra utemiljön t ex traktordäck Syfte: Stimulera barns rörelse Ansvarig: Tills. med: Fjärilen? När/den: Massage - beröring Kroppsmedvetenhet och avslappning Ingegärd Mån.fm. Rörelseaktivitet på samlingen Glädje, social samverkan och kroppsmedvetenhet Samlings ansvarig Dagligen Balansövningar- balansbräda Träna balansen Samlings ansvarig Dagligen Repetition av MTI Inspiration Anki - Lisbet Anders 15

16 Hur utvärderar vi? En del är att dokumentera i ord och bild. Vet ännu inte hur det skall se ut mer. Hur involverar vi eleverna? Göra aktiviteterna med barnen Hur involverar vi föräldrarna? Visionen är att bjuda in någon utomstående, t ex Anders på föräldramöte Hur involverar vi nyanställda? Berätta vad vi gör och varför. Ta tillvara den nyanställdes idéer och kompetens 16

17 Maj 07 Bilaga 2 Handlingsplan för arbetslag: Spindeln Namn: Anette, Mari-Louise, Område: Rörelse och Miljö Veronica, Annika, Sophia Mål: Lugnare och gladare barn Konkreta insatser under läsåret: Blåkullaloppet Syfte: Skapa gemenskap och lustfylld rörelse Ansvarig: Veronica Tills. med: Anette När/den: Juni Blåkullaloppet nyttigare förtäring Skapa gemenskap, något för alla som är nyttigare Annika Köket Juni Motorikbana ute Gemenskap och att träna t ex smidighet Anette Mari-Louise 1 gång/vecka Gymnastik och motorik Skogsutflykt Gemenskap och rörelse Ge 2-3 åringarna en naturupplevelse och skapa frihet Veronica Mari-Louise Hösten - 07 Veronica Mari-Louise 1 gång/veckan 17

18 Hur utvärderar vi? Fotodokumentation, diskussion i arbetslaget och observation Hur involverar vi eleverna? Genom en positiv inställning och tydlig information före genomförandet Hur involverar vi föräldrarna? Föräldrarna får se foton, får information vid möten och måndasblad Hur involverar vi nyanställda? Vi berättar om vårt arbete hittills och är öppna för nya tips och idéer. 18

19 Maj 07 Bilaga 3 Handlingsplan för arbetslag: Trollsländan Namn: Cina, Ann-Marie, Ingela, Gunnel, Fatime Område: Rörelse och miljö Mål: Få en bättre motorik och få ett bra samspel mellan varandra Konkreta insatser under läsåret: Promenader med utmanade rörelse och lekar Syfte: Träna motorik och kroppsuppfattning Ansvarig: Cina och Ann- Marie Tills. med: När/den: 1 gång/vecka Gymnastik- bjuda in Anders för att utveckla motoriken Träna motorik och kroppsuppfattning Ingela och Ann- Marie Anders och Fjärilen 1 gång/vecka Simhallen Träna motorik, ansvar och vattenvana Cina Fjärilen 1 gång/vecka Förhållningssätt Att hantera relationer till varandra Cina, Ingela och Ann-Marie Dagligen 19

20 Hur utvärderar vi? Dokumentation samt intervju med barn och föräldrar Hur involverar vi eleverna? Delaktighet Hur involverar vi föräldrarna? Information Hur involverar vi nyanställda? Berättar vad vi gör och regelbunden utvärdering 20

21 Maj 07 Bilaga 4 Handlingsplan för arbetslag: Fjärilen Namn: Annette, Angela, Anita, Jütte, Malin, Inga, Område: Rörelse och miljö Mål: Att barnen får lust att röra sig och utveckla motoriken Konkreta insatser under läsåret: Gympa med 4-5 åringarna Syfte: Skapa lust att röra på sig Ansvarig: Angela Tills. med: När/den: 1 gång/vecka Gympa med 3-4 åringar Skapa lust att röra på sig Jütte 1 gång/vecka Simhallen Blåkullaloppet med hela skolan/förskolan Samarbete med Trollsländan med Rörelsesånger Träna vattenvana och rörelse Annette Inga 1 gång/vecka Skapa gemenskap och samarbete Anita Juni 2007 Skapa gemenskap och samarbete Annette Trollsländan Engagera föräldrar med hjälp av Blåkullaloppet Att öka föräldrasamverkan 21

22 Hur utvärderar vi? Reflektion, dokumentation och observation Hur involverar vi eleverna? Barnen har önskesång Hur involverar vi föräldrarna? Vid inskolning och föräldramöten Hur involverar vi nyanställda? Påbörja arbetet med checklista 22

23 Maj 07 Bilaga 5 Handlingsplan för arbetslag: Skola/förskoleklass/fritids Namn: Mona, Marie, Sara, Jenny, Christel, Magnus, Marie-Louise, Maria Område: Rörelse och miljö Susanna, Ann-Charlotte, Kristina Förhållningssätt Mål: Pigga, trevliga och positiva barn Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Gemensam riktig friluftsdag till ett ställe med olika aktiviteter på en heldag Öka kamratskapet och träna på rörelse Mona Maria Höst/vår Promenad med förskoleklass och skola vid olika tider Daglig rörelse Klasslärare Varje dag Föreläsning av Anders Johansson om rörelse Öka på vår rörelsebank Eskil och Marie Anders AP-träff Göra idébank av 5 minuters aktiviteter i klassrummet och göra aktivitetskort. Öka barnens energi och rörelse Alla Planerings möten Samtal och värderingsövn. med skolår 2, 5 veckor/klass med ART-material Stärka barnen och sociala färdigheter Mona och Sara Torsdagar

24 Hur utvärderar vi? Personalen utvecklar vid sista AP-träffen 1 gång/termin. Barn och föräldrar tycker till vid utvecklingssamtal Hur involverar vi eleverna? Barnen deltar i aktiviteter och kommer så småningom med egna förslag Hur involverar vi föräldrarna? Ett föräldramöte (eller två) där vi bjuder in Linda från Folkhälsoenheten som informera om Hälsofrämjande skolutv. Ta hjälp av föräldrar vid/inför friluftsdag. Bjuder in till en trivselkväll och visar vad vi gör. Hur involverar vi nyanställda? Informera och ge material 24

25 Utvärdering Blåkulla områdets uppstart 9-10/5-07 Aha upplevelser Bilaga 6 Antal enkäter 28 st Kanske inte nya men ack så viktiga för den kommande generationen Mycket har man i tanken men det är bra att få ner det tillsammans med arbetslaget 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagarna var Bra med repetition oklar/otydlig klar/tydlig st 1 st 5st 6 st 14 st 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i Kommentarer: mkt liten grad mkt stor grad Positivt arbete och underbara igångsättare Tydligt och konkret upplägg av uppstarten 2 st 8 st 10 st 8 st Inspirerande och roligt med övningar Lite stressigt i vissa moment Kommentarer: Det var lätt att förstå Man har fått en aha kick och mycket som man inte tänkt på Det var spännande Man har fått många nya idéer Vi hade inte fått så mycket information innan Ja, det känns härligt, inte bara en massa snack 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagarna i Det finns färdigt material att få tillgång till mkt liten grad mkt stor grad Känns bra att kunna få konkreta tips på material från FHE Hade varit trevligt med ännu mer tips på lekar och övningar 2 st 11 st 15 st Kommentarer: 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagarna som givande och Alla fick tillfälle att komma till tals stimulerande i Kände mig delaktig i diskussioner och i gruppen mkt liten grad mkt stor grad Bra att vi stannade upp och gjorde annat i mellan Ni lyckades få med alla på ett positivt sätt 1 st 9 st 18 st Känner mig kluven eftersom jag tillhör två arbetslag Bra med delade grupper, inte bara arbetslagen Kommentarer: Mycket skratt och glädje Stimulerande och lärorikt 3. Uppstartsdagarna har gett mig nya infallsvinklar i Kul att varva teori och praktik mkt liten grad mkt stor grad Mycket inspirerande Bra att vara i en annan lokal med god mat och skön promenad 2 st 5 st 15 st 6 st Kommentarer: Att alla kan samarbeta Hur man kan arbeta vidare 25

26 6. För att kunna arbeta vidare med handlingsplanen ser jag det som viktigt att Vi gör det vi har kommit överrens om Tydliga mål och datum när saker skall göras Tid för reflektion i arbetslaget Tid för utvärdering Att arbetet kommer igång fort Att vi verkligen tar tid till detta Att vi alla tar tag i detta och inte tappar orken Bra att ha Linda på FHE som bollplank om idéerna tar slut Prata om detta på planeringstid och AP träffar Att vi håller kontakt med Linda på FHE Att vi tillsammans i arbetslaget har roligt 26