Guldgruvans förskola 2007

Transkript

1 Uppstartsdokument Guldgruvans förskola 2007

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull. Förstår vad som händer och varför. Ser sammanhang. Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling. Tar hänsyn till varandras olikheter. Känner sig trygga och uppskattade. Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö. Utvecklar goda relationer. Upplever trygghet och gemenskap. Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär. 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola). 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med). 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan). 4. Genomförande (verkställ planen). 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna). Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer om material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Linda Jacobsson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel linda.jacobson@laholm.se 2

3 Dokumentation - uppstart Guldgruvans Förskola 28-29/ Bakgrund Minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Guldgruvans förskola den 28-29/ Arbetet fördelades på en kväll och en hel dag. Kvällsarbetet var förlagt till Upplevelserummet på Folkhälsoenheten. Dagen efter bedrevs arbetet på Klitterbyns Konferens anläggning i Ängelholm. Deltagarna bestod av förskolans pedagoger och Folkhälsoenhetens hälsopedagog samt folkhälsoutvecklare. Aktiviteterna under dagarna dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med dagarna var att Guldgruvans förskola i samarbete med Folkhälsoenheten skulle utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att börja arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling. Dag 1 Inledning/presentation Stolarna i upplevelserummet var placerad i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som innehöll bl. a fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy, Folkhälsocentrums broschyr och litteraturlistor. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Linda Jacobsson, hälsopedagog och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare, från Folkhälsoenheten hälsade välkommen. Upplägg och innehåll av kvällen beskrevs och information gavs om det material och rekvisita som finns till utlåning på Folkhälsoenheten. Personalen fick också möjlighet att titta på material och böcker samt den sockerutställning som finns till utlåning. Därefter berättade Janet om syftet med dagarnas arbete, arbetsgång och metoden Metaplan som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Janet visade följande skiss: Konkret Resultat Målgrupp Förskolepersonal handlingsplan Hälso- Förutsättningar främjande Personal förskola Barn Föräldrar Guldgruvan 5-stegs modellen Friskfaktorer Delaktighet Frågeställningar Vilka är vi? Vad är hälsa? Vad är hälsofrämjande skolutveckling? Vad vill vi jobba vidare med? 3

4 Presentationsövning Varje deltagare hade fått i uppgift att ta med sig två personliga saker som skulle beskriva dem som person. Var och en fick berätta om dessa för övriga i gruppen. Jessa Ulla Jessica Linda Kristina Janet Linda J familjen, min almanacka för att planera in t.ex. ledig tid familjen, blommor för naturen och att vara ute familjen, djur & natur familjen, egen tid, att läsa bra böcker allt som är mjukt ex mjukis djur, barn och att cykla lyssna på musik, mysa & duka fint almanacka för att jag gillar att planera, glad mun som symbolisera en positiv person Därefter beskrev Janet Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag. Kristina gillar mjuka saker Vad är hälsa för mig? Sedan höll Janet i en övning om hur man kan beskriva hälsa genom att göra en staty eller charad med sig själva som modeller. Följande aspekter på hälsa visades: Gemenskap att vara tillsammans Vänner och familj Humor, skratt, att ha roligt. Rörelse och motion Att vara ute i naturen Hälsa är att vara tillsammans... Fikapaus 4

5 Teoriavsnitt Efter fikapausen berättade Linda om Hälsofrämjande skolutveckling. 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling globalt, nationellt och lokalt i Laholm 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 3. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva 4. Salutogena perspektivet - satsa på det friska och positiva - Aaron Antonovsky - 5. Känsla av sammanhang (KASAM): - begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet 4. Friskfaktorer t.ex. goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj och vänner. 5. Hälsa i läroplanerna - Lpfö Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m. Därefter berättade Janet om erfarenheterna från de utvärderingar som genomförts med hälsofrämjande skolor i Laholm. 25 Hur har Du upplevt att arbeta med modellen Hälsofrämjande skolutveckling? Exempel på kommentarer: Antal Givande eftersom det funnits en respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådana som tidigare gjordes mera oorganiserat och ogenomtänkt Inte givande Mycket givande Vi är så stressade, vi har så oroliga barn idag att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta 5

6 I vilken grad arbetar vi hälsofrämjande idag? Deltagarna fick sedan göra en linjeövning med en skala från 1-6. Där 1= i mycket liten grad och 6= i mycket stor grad. Gruppen placerade sig på 5:a respektive 6:a Kosten fungerar Arbetar med små Vi är ute mycket grupper. Vi kan Försöker se alla barn utvecklas mer. lite extra Vad gör Guldgruvan för hälsofrämjande idag? 6

7 Samarbetsövning Sedan introducerade Linda samarbetsövningen kommunikation utan ord. Här skulle deltagarna t ex göra ett så långt led som möjligt, ett så kort led som möjligt, ställa sig i åldersordning, ställa sig efter skostorlek. Detta gjordes utan att använda ord. Gör ett så kort led som möjligt Avslutning av kvällen Kvällen avslutades med att deltagarna delgav sin vision om det hälsofrämjande arbetet på Guldgruvan. Linda och Janet tackade för kvällen och Janet avslutade med att visa ett vackert naturbildspel. 7

8 Dag 2 Inledning Den andra dagen välkomnades deltagarna med fika på Klitterbyns konferens anläggning i Ängelholm. Reflektionsrunda Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick reflektera utifrån följande: - detta tar jag med mig från gårdagen Dagen igår var givande och rolig. Det känns positivt att arbeta med detta Det är roligt när vi delger varandra. Jag tycker om aktiviteterna vi gjorde. Det var en fin avslutning med bildspelet. Jag tycker om att vi får vara tillsammans. Det är spännande att arbeta med hälsa. KASAM Sedan fick deltagarna titta på en film, När självkänslan växer som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program. Därefter diskuterades filmen och Linda talade utifrån begreppet KASAM och gav exempel på hur man kan arbeta för att stärka KASAM. Övning Så var det dags att röra lite på kroppen och Janet höll i två övningar. Den ena var dansen Labadoo och sedan skulle alla skriva sitt namn med olika kroppsdelar, höger häl, vänster knä, rumpan, naveln och näsan. Idégenerering Janet introducerade metoden Metaplan, där man arbetar från en idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en visionsdel. Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. Gruppen fick tre minuter på sig att skriva ner sina idéer och följande förslag framkom: gräva med den flaskpost marakas drick upp innehållet snurra flaskan kissa i den timglas vapen plantera fälla flöte dricka ur 8

9 Visionsfas Så var det dags för visionsfasen som inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Gruppen fick följande instruktioner: - arbeta parvis - skriv endast ett förslag per kort - skriv en kort mening - skriv så många förslag som möjligt - texta stort och läsbart När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. När alla kort satts upp fick personalen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering bland korten. Därefter formulerade Janet tillsammans med deltagarna en rubrik över varje grupp med kort, se bilga 1-3. Följande rubriker framkom: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Lek Stimulerande miljö Planering Rörelse Hälsa Fortbildning Personaltrivsel Bli sedd Psykisk ohälsa Kost Empati Trygghet Lugn och ro Föräldrakontakt Stöd i utvecklingen 9

10 Prioriteringsfas Janet gick vidare med prioriteringsfasen i metaplanmetoden. Utifrån frågeställningen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick 5 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av dessa klistermärken på samma område, se bilaga 1-3. Följande områden prioriterades som viktigast att arbeta vidare med: Empati Bli sedd Stimulerande miljö Handmassage Därpå följde ett välkommet avbrott med handmassage Linda och Jessica vid handmassagen Tillitsfulla relationer till barnen föräldrar Guldsitsen Guldsitsen är ett förhållningssätt i hur man kan skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan barnens föräldrar. Guldsitsen Många är överens om att elevernas möjligheter att lyckas och må bra i skolan hänger ihop med hur skolpersonal och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att eleverna trivs och mår bra och når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog.. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm. 10

11 Följande frågor diskuterades i samband med lunchpromenaden. 1. Vad är en tillitsfull relation? 2. Hur skapar vi tillitsfulla relationer rent praktisk till barnen föräldrar? Lunch + promenad Efter lunch och promenad diskuterade gruppen frågorna och Linda kom med konkreta förslag på hur man enligt Guldsitsen kan arbeta med föräldraträffar. Gör föräldrarna till gäster i förskolan/skolan Ha möten i andra lokaler än klassrummet Gör roliga saker tillsammans Mycket information kan lämnas ut innan Låt föräldrarna säga hur han/hon upplever situationen kring sitt barn Förklara sedan vad du som pedagog känner och kan lova För en gemensam diskussion Har jag som pedagog mandat att tillrättavisa ditt barn Skriv kontrakt Handlingsplan Sedan var det dags att konkret påbörja arbetet med handlingsplanen. Efter diskussion bestämde sig gruppen för att arbeta med området Empati och rörelse. Personalen på Guldgruvan är ett arbetslag tillsammans. Janet gick igenom instruktionerna för att göra en konkret handlingsplan och arbetet utgick från följande rubriker: Välj område Formulera 1-2 Mål för området Enas om konkreta insatser/aktiviteter under läsåret Formulera syfte med insatsen Utse ansvarig Tillsammans med När skall aktiviteten genomföras. Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? När gruppen var klar redovisade de sin handlingsplan, Se Bilaga 4-5. Jessica fyller i handlingsplanen Fika 11

12 Tid Tid är en viktig faktor i de flesta sammanhang. Janet läste några rader om tid ur skriften Tid av Lena Brorsson Alminger. Därefter samtalade gruppen om vilken tid som finns till förfogande på Guldgruvan. Tid för planering för personalen tillsammans med barnen tillsammans med föräldrarna Tid för genomförande Tid för utvärdering Följande framkom: Tid för planering för personalen Tors eller Fred Schema för vem som skall planera Ta in vikarie? En kväll/månad Är bättre att planera på dagtid, mer effektiva Tre planeringsdagar/år Grovplanering Studiebesök Praktiska moment Tid för planering med barnen Vid matbordet I små grupperna Vid intervjuerna på våren Samlingen Tid för planering med föräldrarna Föräldramöten Utvecklingssamtal I Hallen Inskolning Telefon Vi tar oss tid vid behov Tid för utvärdering Vid samlingar Enkäter Intervjuer På planeringstid Verksamhetsberättelse Samtalet kan summeras med att tid finns men kan planeras och disponeras bättre än vad som gör idag. Övning Linda höll därefter i en övning där deltagarna skulle avsluta meningen som påbörjades. 12

13 Rollspel Gruppen spelade ett rollspel. Det påhittade scenariot var att förskola hotades av nedläggning och att personalen skulle argumentera för sin verksamhet inför politikerna. Det var en fördel om man arbetade hälsofrämjande. Rollspelet blev som en debatt mellan personal och de påhittade politikerna, Janet och Linda. Hälsopedagogens roll Linda informerade om att hälsopedagogens roll i det hälsofrämjande arbetet är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Arbetslaget skall boka en tid för uppföljning genom att höra av sig till Folkhälsoenheten. Avslut Dagen avrundades med en ny reflektionsrunda. Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick säga vad de tog med sig från dagarna. Detta kom fram: Detta gav en stor kick och bra med nya lekar till barnen. Det har varit jätteroligt att göra detta tillsammans och det känns lagom för oss. Trevligt tillfälle att få göra något tillsammans och vi har fått bra hjälp. Ett bra strukturerat sätt att arbeta med hälsa. Roligt och härligt att göra något annorlunda tillsammans. Vi har fått bra med inspiration att använda i praktiken. Nöjd med handlingsplanen och kul att prova lite nytt. Därefter fick deltagarna fylla i en skriftlig utvärdering om uppstartsdagarna. Linda och Janet tackade för två trevliga dagar och som avslutning fick alla en stunds avkoppling med ett naturbildspel. 13

14 Bilaga 1 14

15 Bilaga 2 15

16 Bilaga 3 16

17 Mars 2007 Bilga 4 Handlingsplan för arbetslag: Förskolan Guldgruvan Område: Empati och Rörelse Mål: Vi skall möta varandra med respekt och uppmuntra till rörelse Namn: Ulla, Kristina, Linda, Jessica, Jessa Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Mer lekar Mer rörelse och samarbete Gruppansvarig Barn och föräldrar B&S: 1 månd/mån H&L: en lek varje vecka Kompismassage Bli berörd och våga beröra tiden Alla Två dagar i veckan Reflektionsrunda Bli sedda, våga vara i centrum och lyssna på varandra Gruppansvarig Alla Börja samlingen Bearbeta ev problem med hjälp av handdockor Att medvetandegöra olika problem situationer Personalen Personalen Minst en gång per termin 17

18 Bilaga 5 Hur utvärderar vi? Ta kort och lyssnar på barnens kommentarer. Gör collage och sätter upp. Hur involverar vi eleverna? Barnen får vara med och bestämma lekar och kan få det i hemläxa Hur involverar vi föräldrarna? Visa föräldrarna vad vi gjorde på uppstarten Hjälpa barnen med hemläxan Reflektionsrunda på föräldramöte Låta förädlarna vara delaktiga i föräldramöten Ge föräldrarna frågeställningen: Vad tycker du är viktigt för att ditt barn skall trivas och må bra på Guldgruvans förskola? Hur involverar vi nyanställda? Vi får inte ofta ny personal men om det skulle ske ser vi till att han eller hon blir insatt i arbetet 18