Hälsofrämjande skolutveckling Uppstartsdokument

Transkript

1 Hälsofrämjande skolutveckling Uppstartsdokument Öringe förskola & skola 2010 Laholmsnämnden

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola och skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull Förstår vad som händer och varför Ser sammanhang Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling Tar hänsyn till varandras olikheter Känner sig trygga och uppskattade Medverkar till att stärka barnens självkänsla och ansvarstagande Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö Utvecklar goda relationer Upplever trygghet och gemenskap Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsofrämjande förskola/skola) 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med) 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan) 4. Genomförande (verkställ planen) 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna) Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på förskolan/skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer om material och metoder Välkommen att kontakta mig! Camilla Persson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel camilla.persson@laholm.se

3 Inledning Dagarna tillbringades på Tylebäck konferensanläggning. Deltagarna var personal från Öringe skola och Montessoriförskola. Handledare var Camilla Persson, hälsopedagog, och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare, från Folkhälsoenheten i Laholm. Syftet med dagen var att i samarbete med Folkhälsoenheten vidareutveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete. Aktiviteterna under dagen dokumenterades av Virginia Wiman, praktikant på Folkhälsoenheten, både skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Vi träffades eftermiddagen den 14 och hela dagen den 15 september. Hälsopedagogen hade vid två tidigare träffar med personalen från skolan och förskolan förankrat arbetssättet då bland annat det hälsofrämjande arbetet som görs på Öringe förskola/skola redan idag lyftes fram. Inför uppstarten har pedagogerna intervjuat barnen om vad de mår bra av. Hälsopedagogen har dessutom medverkat på ett föräldramöte där föräldrarna diskuterade vad som är viktigt för att deras barn ska trivas och må bra på förskolan/skolan (se bilaga 3). Dag 1 Pia (rektor) inledde med att hälsa alla välkomna och delade med sig av sina tankar om hälsofrämjande skolutveckling. Pia läste upp ett citat från boken, Nonviolent Communication: Jag har aldrig sett ett korkat barn; jag har sett ett barn som ibland gjorde saker jag inte förstod eller som jag inte tänkt mig; jag har sett ett barn, som inte sett de ställen jag varit på, men var inte korkat för det. Innan du kallar honom dum, tänk efter, var det ett korkat barn eller gjorde han bara saker annorlunda än dig? Eftermiddagen fortsatte sedan med att deltagarna placerades sig i en cirkel runt lägerelden där deltagarna fick information om eftermiddagen och kvällens arbete. Janet beskrev Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag samt Folkhälsopolicyns fem mål och arenor. Lägerelden

4 Genom att visa följande skiss berättade Janet om syftet med dagarnas arbete, arbetsgång och metoden Metaplan. Denna metod leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Konkret Resultat Målgrupp Pedagoger handlingsplan Rektor Hälsofrämjande Förutsättningar främjande -Personal förskola/ -Barn skola -Föräldrar Öringe -KASAM -5-stegs modellen -Friskfaktorer -Delaktighet Frågeställningar -Vilka är vi? -Vad är hälsofrämjande skolutveckling? -Vad vill vi jobba vidare med? Presentationsövning Varje deltagare hade fått i uppgift att ta med sig två personliga saker som skulle beskriva dem som person. Var och en fick berätta om dessa för övriga i gruppen. Detta hade deltagarna med sig: Monica: Pannband som symbol för träning och trädgårdsarbete. Fleece för att jag fryser alltid. Goran: En fotboll för att hela mitt liv handlar om fotboll speciellt Liverpool. Detroits hockeytröja, vilket är den dyraste tröjan jag köpt. Det var en dröm som gick i uppfyllelse när jag såg dem live. Cecilia: GPS för då hittar jag kanske. Galge för jag gillar kläder och när jag blir upprörd så går jag in i klädkammaren. Karolina: Träningssko för jag älskar att träna. En skarf för jag är mycket känslig mot dofter. Ida: Tavla på en ö utanför fjällbacka, vilket är min favoritplats. En badbrud för att hon är så söt. Pia: En pensel för jag älskar att måla och renovera. En bok för jag läser jämt så fort jag får några minuter över. Helen med sin bok

5 Caroline: Bilnyckel för jag är beroende av min bil. Hårnål för jag bara måste ha dem. Linda: Ett linne för jag är alltid varm. Maracas för jag älskar att spela och sjunga. Helen: En bok av Camilla Läckberg för hon är min favoritförfattare och jag läser varje kväll. En fotobok på familjen eftersom familjen betyder mycket för Helen. Camilla C: En cerise bikini för jag älskar knalliga färger. En tärning som symbol för att man kan se saker från olika håll och för att jag gillar spel. Ann-Margret: Gympaskor för jag älskar promenader. En bok eftersom läsningen är ett stort intresse och jag är med i bokklubbar. Lillevi: Ulf Lundell för hans musik och böcker är viktiga för mig. Ett träningsband för träningen är viktig för mig och jag tränar alltid hemma. Carola: Tavla med en dikt med ledorden att vara sig själv och att livet är en resa. En huvudmassage eftersom jag är intresserad av massage och meditation. Janet: Badskum för jag älskar att bada och att bara sitta och prata med min man i badet. Inredningstidningar för vi har renoverat mycket och det är ett stort intresse för mig. Camilla P: En bild på Dunderklumpen eftersom han kommer från min hemstad och symboliserar mitt ursprung. Löparklockan symboliserar mitt stora intresse för löpning. Virginia: En snäcka eftersom jag älskar strandpromenader och vill ha närhet till havet. En karbinhake som symbol för min passion för klippklättring. Cecilia med sin galge Goran med sin fotboll

6 Fördjupning Guldsitsen och tillitsfulla relationer Efter lekarna presenterade Camilla Guldsitsen som handlar om att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan och föräldrar. Läs mer om Guldsitsen på: (klicka på prevention i skolan, Guldsits för lärare och arbetslag). Deltagarna diskuterade två och två begreppet tillitsfulla relationer utifrån följande två frågeställningar: 1. Vad kännetecknar en tillitsfull relation? 2. Hur skapar vi tillitsfulla relationer till föräldrarna? Enligt personalen kännetecknas en tillitsfull relation av följande egenskaper: Delaktighet Ärlighet Litar på varandra Förtroende Ömsesidig respekt Lyhördhet Öppen dialog Bra kommunikation Personalen skapar tillitsfulla relationer till föräldrarna genom att: Skapa en bra relation redan vid inskolningen Knyter an till föräldrarna genom telefonsamtal, hembesök och foton på personalen. Mappar om barnen, där t.ex. barnets allergier tas upp. Skapar kända ansikten genom att inte använda så mycket vikarier. Kontaktböcker till föräldrar. Föräldramöten. Berättar något till varje förälder som deras barn har gjort under dagen. Bjuder in till dialog vid hämtning och lämning. Välkomnar föräldrarna att vara med i verksamheten. Film av barnen på föräldramöten. Öppet hus med kaffe och kaka som barnen har bakat. Barnen växer när föräldrarna kommer och de får bjuda på fika och föräldrarna lär känna varandra samt får insyn i verksamheten. Bjud in till aktiviteter t.ex. julbak, pussel. Utnyttja de arbetslösa föräldrarnas kompetenser. Prata i hallen vid lämning och hämtning.

7 Fråga föräldrarna om det är något vi saknar. Förklara att det är ok att komma till oss pedagoger om det är något. Mer information till föräldrarna. Dag 2 Dagen började med att Camilla hälsade välkommen och gick igenom dagens schema. Därefter följde en kort repetition av KASAM ur ett barns perspektiv. Morgonen fortsatte sedan med att vi tittade på filmen När självkänslan växer. En film som visar exempel på hur hälsofrämjande arbete vid det individuella programmet på gymnasieskolor runt om i Sverige. Känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur o regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet Hanterbarhet Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet Meningsfullhet Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & Glädje Intresse Motivation Colaflaskan Så var det dags att sätta igång och jobba med metaplan, en metod där man arbetar från idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en brainstormingsfas och som uppvärmning genomfördes övningen colaflaskan. Deltagarna delade in sig i sina arbetslag och instruktionen var följande: Enda tecknet på liv är en Colaflaska. Under 3 min, skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaska till!

8 Förslag som kom fram: Slå ihjäl odjur med Förvaring Prydnad Kavla Kasta Skriva Jonglera Fånga fisk Akvarium Massage Träna armarna Vikter Samla vatten Slå ihjäl fisk Ha den på huvudet för att träna hållningen Sitta på den om det är lerig Glas Fälla Måttsats Skovel Öskar Fånga mat Kasta ned kokos nötter Som vapen Släcka törsten Släcka eld Se till att inte spik rostar Vindvimpel Regnmätare Samla vatten i den Skicka brev i den Dricka den Som en hammare Verktyg Samla saker i Flaskpost Gräva Hämta vatten Bolla med den Kudde Kissa i Redskap Pia och Caroline

9 Visionering/idégenerering Därefter fick samma grupper börja jobba med dagens stora frågeställning: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola/skola? Instruktionen löd: arbeta i par varje par skriver 5-7 kort skriv endast ett förslag per kort skriv en kort mening texta stort och läsbart När grupperna var klara samlades alla kort in. Janet läste sedan ett kort i taget och Camilla fäste dem på de tre skärmar som ställts upp. Kort med samma innehåll sattes tillsammans i grupper. Kort som inte passade ihop med någon grupp fick stå för sig själva. När gruppen accepterat kortgrupperingarna ringades områdena in och fick en rubrik. Följande områden kom fram under visioneringen (för en utförligare beskrivning se bilaga 3): Psykisk hälsa Mat Små grupper Ett bra och rikligt utbud av aktiviteter Utvecklas i sin egen takt Positivitet Vara goda förebilder Lika värde Stimulerande miljö Glädje Rörelse Lustfyllt lärande Personalaktiviteter Lugn och ro Etikett frihet Beröring Tydliga mål Samhörighet & Delaktighet Kunskapen om hälsa är förankrat i livet Öppen kommunikation Vad är hälsa för barnen och föräldrarna? Efter idégenereringen var det dags för fikapaus. Under fikat hade deltagarna möjlighet ta en titt på det bokbord som fanns uppställt med material ur folkhälsoenhetens bibliotek. Sedan fick de även fem minuter att titta på de planscher som satts upp med barnens och föräldrarnas tankar kring hälsa och hälsofrämjande. Deltagarna fick sedan möjlighet att reflektera över likheter och skillnader och mellan barnens, föräldrarnas och deras egna tankar.

10 Prioriteringsfas Utifrån frågeställningen: Följande områden är viktigast för oss att arbeta vidare med! Varje deltagare fick sex klistermärken (pluppar) som de sedan fick fördela, max två pluppar på ett område.. De fyra områden som fick flest prioriteringar blev: Janet leder prioriteringsarbetet Rörelse (13 pluppar) Psykisk hälsa (10 pluppar) Glädje (10 pluppar) Stimulerande miljö (8 pluppar) Handlingsplaner Grupperna kom överens om att välja ett av de tre mest prioriterade områdena och göra en handlingsplan utifrån. Janet gick igenom instruktionerna för hur arbetslagen skulle arbeta fram en konkret handlingsplan (se bilaga 5). Arbetet utgick från följande rubriker: Välj område Formulera mål för området Formulera tre till fyra målkriterier för hur man ska kunna se att målet är uppnått Enas om konkreta insatser/aktiviteter att genomföra under året Utse ansvarig Tillsammans med vem ska eventuellt aktiviteten göras När/den skall aktiviteten genomföras Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi barnen? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda Lilla gruppen

11 Lunch Under lunchen fick deltagarna en promenad fråga - ta reda på varandras kompetenser. Efter lunch samlades vi för en kort genomgång av övningen. Under promenaden kom det fram en hel del intressanta kompetenser i gruppen: Linda: babysim, vattengympa, gym, hjärt- och lungräddning, fryser aldrig, musik och spela gitarr. Carola: Beröring, massage, rytmik, läs och skrivinlärning, har många intressanta böcker med inspiration. Caroline: Bra på att möta barnen på deras nivå. Camilla: Bra på att rensa avlopp, bli mätt och att laga soppa på en spik. Cicci: Bra på att muntra upp andra och att dölja känslor. Karolina: Hjälpsam, omtänksam, mångsidig, idrott och flexibel. Goran: Jugoslavisk och svensk folkdans, bedömning av kläder, blir glad när andra klär upp sig på jobbet. Ann Margret: Måla, flexibel, världens bästa sagoröst. Lillevi: Bra på att lyssna och hjälpsam. Helen: Lugn som sprider sig till både pedagogerna och barnen. Monica: Modig, uthållig, praktisk lagd och målinriktad. Pia: Driftig, målinriktad, händig, gröna fingrar och energisk. Ida: Snickra Forts. Handlingsplaner Eftermiddagen fortsatte sedan med flitiga diskussioner och arbete med handlingsplanen. Stora gruppen Skolans arbetslag Redovisning av handlingsplaner

12 Efter redovisning av handlingsplanerna och fika var det dags för lite avslappning. Janet ledde deltagarna i en handmassage där man turades om att massera varandras händer, två och två. Roller och ansvar Nu gäller det att arbeta vidare på hemmaplan. Camilla redogjorde för våra olika roller och ansvarsområden. På förskolan/skolan är det rektor som leder arbetet. Hälsopedagogens roll är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Om det finns frågor, tankar och funderingar går det bra att besöka eller kontakta Camilla (info om uppgifter finns i början av dokumentet). Besök gärna vår hemsida också för mer information om Hälsofrämjande skolutveckling, gå in på (klicka kommunal service, Folkhälsocentrum, Folkhälsoenheten, Hälsofrämjande skolutveckling). Avslutning Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick säga vad de tog med sig från dagen: Närvaro och gemenskap Stark hos alla Inspiration till att göra ännu bättre. Lärt känna varandra. Inspiration att jobba vidare med glädje. Kul och spännande att börja jobba. Imponerad av att ni ser möjligheter. Bra upplägg, varierat och roligt. Känns som semester, en riktig kick! Kul att vi har varit här tillsammans. Sug efter att börja jobba. Mycket konkreta råd. Vi vet vad vi ska göra inget flum. Tid för målformulering. Inspiration till arbete med barnen, även mina egna. Fått mycket tid att planera vårt arbete. Bra diskussioner.

13 Till sist visades ett bildspel om Hälsofrämjande förskola/skola till musik av Michael Jackson, Heal the world. Camilla, Janet och Virginia tackade för trevliga dagar och dagen avslutades med en skriftlig utvärdering (se bilaga 6).

14 Bilaga 1 Det här gör vi idag! Hälsofrämjande arbete på Öringe skola & Montessoriförskola Förskolan Vi är ute varje dag, Bra kost, Schemalagd gympa, Utedag, Skrattar tillsammans, Små grupper, Leker lekar för gemenskap, Alla får synas och komma till tals, Arbetar för att öppna barnens sinnen och ökar deras förståelse för omgivningen, Visa att du duger som du är, Lär barnen empati och respekt, Möjlighet att påverka, Utemiljön, Stora ytor Skolan FYSISK HÄLSA: Raster ute, Pingisrum, Friluftsdagar, Rundan, Fruktstund, Närodlad/Näringsriktig skolmat, Simundervisning, Bra inomhusmiljö, Röris, Bra skolgård, Idrott PSYKISK HÄLSA: Raster ute, Pingisrum, Främjar egna idéer, Värderingsövningar, Delaktighet, Demokrati, Feedback, Fri lek, Samtal om levnadssätt Organisation/Arbetslag Stegräknartävling, Positiv attityd, Se möjligheter, Vänlighet, Miljön, Frisk luft, Svensk mat, Vara utomhus, Engagemang

15 Bilaga 2 Föräldrars tankar kring hälsofrämjande förskola Vad är viktigt för att ditt barn ska trivas och må bra i skolan/förskolan Kompisar Trygghet Bekräftelse Rutiner Ramar & Kramar Tydlighet Trygg hemmabas Fasta tider Att få vara sig själv Att bli sedd Lärande Att känna sig välkommen Påverkan Personal Lugn miljö Ute & innemiljö Bra mat Aktiviteter Leka Rörelse

16 Bilaga 3 Resultat av visionering och prioritering Rörelse (13 pluppar) Genomtänkta rörelser Motivera barnen till rörelse 30min schemalagd rörelse varje dag Rörelse- utrymme för barn och vuxna Glädje (10 pluppar) Känna glädje Våga skratta och ha roligt Vi har glada och positiva barn Glädje Barn & vuxna känner glädje Personalaktiviteter (8 pluppar) Gemensamma personalaktiviteter Fredagsfika Tydliga mål (7 pluppar) Beröring (6 pluppar) Uppmuntra till massage/beröring Våga ta på varandra Psykisk hälsa (11 pluppar) Må bra psykiskt Att alla blir sedda Att alla blir hörda Vi arbetar för att barnen ska känna sig trygga Stimulerande miljö (8 pluppar) Stora ytor att leka på Leka i stimulerande miljö Roligt och bra material att leka med Stimulerande inne & utemiljö Kreativ miljö Vara ute och få luft Lika värde (7 pluppar) Att vara accepterad Att lära sig acceptera olikheter Att varje individ möts utifrån sina behov & förutsättningar Nolltolerans mot utanförskap Man ser allas lika värde Lugn & Ro (6 pluppar) Lugn miljö Tid för kaloriintag Rum för vila

17 Bilaga 4 Handlingsplan för arbetslag: Lilla gruppen Område:Stimulernade miljö Mål: Utveckla vår innemiljö Målkriterier: Hur kan vi se att målet är uppnått? 1. Sinnesrum 2. Att innemiljön har blivit förändrad Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Snarast möjligt Vagnförvaring utomhus Utefix, Ida Myshörna med mjuk matta, kuddar & draperi Ida, Caroline, Carola Flytta hyllor sätta upp sinnestavla och speglar Ida, Caroline, Carola Snarast möjligt Fönstertrappa Carola Snarast möjligt Studsmatta för små barn Carola

18 Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Snarast möjligt Ta med stor pilates boll Ida Så utvärderar vi? Ser hur barnen tar emot det, observera och dokumentera. Så involverar vi eleverna? Kan vara med och måla. Så involverar vi föräldrarna? Så involverar vi nyanställda och vikarier? Sätta upp lapp där de kan komma med förslag, be om hjälp med byggnation. Berätta om mål och syfte med rummet.

19 Bilaga 5 Handlingsplan för arbetslag: Mellangruppen Område: Glädje Mål: Att alla barnen ska känna glädje över att vara på våran förskola Målkriterier: Hur kan vi se att målet är uppnått? 1. Glada barn 2. Stolta barn 3. Hjälpsamma barn Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Roliga lekar eller aktiviteter. Tips från boken buskul lekar. Helene Ann-Margret Måndagar eller tisdagar så alla kan va med Temat hänger i hallen i en vecka Synliggöra temat för föräldrarna Ann-Margret Helene Förstärka det goda hos dem Helene Ann-Margret Uppmuntrar när barnet gör något bra.

20 Så utvärderar vi? Observera barnen hur de upplever aktiviteten. Så involverar vi eleverna? Efter ett tag får barnen välja lekar. Vi gör kort på de olika lekarna/aktiviteterna så får barnen välja. Spinner vidare på det barnen tycker är roligt. Så involverar vi föräldrarna? Vi lämnar information om lekar/aktiviteter och ger föräldrarna möjlighet att komma med förslag på lekar/aktiviteter som de vet att deras barn tycker om. Förlsag på tema. Öppen kontakt, berättar när barnet gjort något omtänksamt. Så involverar vi nyanställda och vikarier? Vara öppen för förlsag från vikarier och ny personal. Berätta om projektet.

21 Bilaga 6 Handlingsplan för arbetslag: Stora gruppen Område: Psykisk hälsa Mål: Barnen ska utveckla sin självkänsla och tilliten till andra Målkriterier: Hur kan vi se att målet är uppnått? 1. Barnen visar glädje i aktiviteter med andra 2. Alla barn vill och vågar vara med 3. Barnen klarar av att ge och få massage 4. Barnen vågar ta plats i gruppen Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Mån kl 9 Grupplekar Camilla Lina, Lillevi Fred kl 9 Massageövningar Lillevi Varannan måndag kl Avslappningsövningar Lillevi Varannan måndag kl Skapa ett lugnt rum (lampor, ljus, kuddar och musik) Linda, Camilla, Lillevi HT 10

22 Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Bokpåse, Visningssak Camilla Onsdagar kl 9.00 Ett barn håller i samlingen Camilla Onsdagar VT 11 kl 9.00 Så utvärderar vi? Så involverar vi eleverna? Intervju- Glada, ledsna gubbar Veckoutvärdering i vår almanacka Terminsutvärdering Genom att presentera övningarna Egna förslag från barnen Barnen själva får leda en grupplek Fotokollage tillsammans med gruppen Så involverar vi föräldrarna? Skriver i vår arbetsplan Skriver vad vi gjort i månadsbrevet Fotokollage Så involverar vi nyanställda och vikarier? Arbetsplaner Muntlig introduktion och information

23 Bilaga 7 Handlingsplan för arbetslag: Skolan Område: Rörelse Mål: Organiserade rörelseaktiviteter/avslappning under skoldagen/fritids för att eleverna ska känna ett lustfyllt lärande och en glädje att röra sig. Målkriterier: Hur kan vi se att målet är uppnått? 1.Vi har fått elever som tycker det är roligt med aktiviteterna 2. Vi har fått elever som efterfrågar aktiviteterna Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Lektioner utomhus Klassläraren 1 gång/vecka Dans Goran Cissi 1 gång/månad Idrottslyftet (idrottsaktiviteter på skolan) Karolina Linda 2 aktiviteter/läsår F-2 ska gå stora rundan Linda/Cissi 2 gånger/ vecka

24 Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Planerad rastaktivitet av år 6 Goran 1 gång varannan vecka Planerad lekaktivitet av fritids Karolina/Cissi Ida 1 gång varannan vecka Så utvärderar vi? Första AEK:n vi har varje månad dokumenterar vi de aktiviteter vi haft (detta blir en idébank). Enkät till elever och föräldrar. Vi gör en utvärdering i slutet av varje termin Så involverar vi eleverna? 6:orna planerar rastaktiviteter. Barnen på fritids hjälper till att planera lekaktiviteter. Så involverar vi föräldrarna? Så involverar vi nyanställda och vikarier? Måla undervisningsrelaterade figurer på skolgården. Iordningställa en grillplats/undervisningsplats. Vi informerar om vilka projekt som pågår.

25 Bilaga 8 Utvärdering av uppstart Antal enkäter : 13 st 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagarna var: Oklart/otydligt klart/tydligt st 3 st 9 st Kommentarer: Bra information. Det har varit ett klart och tydligt upplägg. Bra variation av teori och övningar. Både tydlig och lättsam Kul och inspirerande. Till en början var jag lite kluven och visste inte riktigt vad som skulle hända. 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagarna i: mkt liten grad mkt stor grad st 11 st Kommentarer: Jag har känt mig delaktig hela tiden. Alla s åsikter har tagits tillvara på. Bra att varje arbetslag fick så mycket tid tillsammans, det behövs alltid. Vi hade massa gruppövningar där vi var delaktiga. 3. Uppstartsdagarna har gett mig nya infallsvinklar i: mkt liten grad mkt stor grad st 5 st 6 st Kommentarer: Ska bli kul att se er broscyr om vår dag och få minnas den.

26 Mycket man tänkt på innan har fått ett forum och en mening när det tagits upp här. Hade endast kanske velat ha lite hjälp kring hur man skriver en arbetsplan samt lite mer input. Olika saker vi kan arbeta vidare och bli bättre på. Hur man går vidare för att bli en bättre skola. 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i: mkt liten grad mkt stor grad st 8 st Kommentarer: Utmärkt upplägg med en positiv start! Bra att man kan låna böcker. Verkligen!! Nu e man sugen på och börja arbetet direkt. Inspiration. 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagarna som givande och stimulerande i: mkt liten grad mkt stor grad st 11 st Kommentarer: Utan denna info hade detta helt enkelt inte varit möjligt Har varit givande och det är bra att vi har satt upp mål, så att vi vet hur vi ska fortsätta arbetet när vi kommer tillbaka till förskolan. Väldigt bra ledning av er. Väldigt givande dagar med er! Lagom av allting. Bra att vi var på annan plats än arbetsplatsen.

27 6. För att komma vidare med handlingsplanen ser jag det som viktigt: Vi samarbetar i gruppen och ser till att all inspiration tas tillvara på. Möjlighet att arbeta tillsammans. Möjlighet till uppföljning. Möjlighet till vidare planering. Möjlighet att involvera föräldrarna. Möjlighet att delge varandra. Verkligen följa våra mål, prioritera planering och tid för våra idéer. Få åka på inspirationsdagar. Vi får tid- Får möjlighet att kanske stanna kvar efter arbetstid för att kunna fullfölja våra handlingsplaner. Att barn personal och föräldrar är delaktiga. Att arbetslaget får tid att sitta ner tillsammans, då fixar de allt. Att vi hjälps åt!