Hälsofrämjande skolutveckling. Uppstartsdokument. Parkskolan

Transkript

1 Hälsofrämjande skolutveckling Uppstartsdokument Parkskolan 2008

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull Förstår vad som händer och varför Ser sammanhang Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling Tar hänsyn till varandras olikheter Känner sig trygga och uppskattade Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö Utvecklar goda relationer Upplever trygghet och gemenskap Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola) 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med) 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan) 4. Genomförande (verkställ planen) 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna) Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer om material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Ingela Persson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel ingela.persson@laholm.se

3 Dokumentation - uppstart Parkskolan 13-14/ Bakgrund Minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Parkskolan den 13-14/8, Arbetet fördelades på en eftermiddag och en dag på Tylebäcks Kursård i Halmstad. Deltagarna bestod av skolans pedagoger och Folkhälsoenhetens hälsopedagog samt folkhälsoutvecklare. Aktiviteterna under dagarna dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med uppstarten var att Parkskolan, i samarbete med Folkhälsoenheten, skulle arbeta från vision till konkret handlingsplan i syfte att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola inleddes redan under våren med förankringsfasen då Folkhälsoenhetens hälsopedagog vid två tillfällen arbetade tillsammans med personalen. Då lyftes bl. a det hälsofrämjande arbete som redan görs idag upp och behov och förväntningar togs fram (se bilaga 1,2,3). Dag 1 Inledning Stolarna i rummet var placerade i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som innehöll bl. a fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy, dokumentation från förankringsarbetet, fakta kring Kasam och friskfaktorer. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Ingela Persson, hälsopedagog och Linda Jacobsson (som för dagen vikarierade för Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare) från Folkhälsoenheten hälsade välkommen. Upplägg och innehåll av eftermiddagen beskrevs och information gavs om det material och rekvisita som finns till utlåning på Folkhälsoenheten. Därefter berättade Ingela om syftet med dagarnas arbete, arbetsgång och metoden Metaplan som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Följande skiss visades:

4 Konkret Resultat Målgrupp Skolpersonal handlingsplan Hälso- Förutsättningar främjande Personal skola Barn Föräldrar 5-stegs modellen Friskfaktorer Delaktighet Parkskolan Frågeställningar: Vilka är vi? Vad är hälsa? Vad är hälsofrämjande skolutveckling? Vad vill vi jobba vidare med? Vidare uppmärksammades Parkskolans målbild som stod skriven på blädderblocket. Rektor Pia Bagge fick också säga några ord och hon betonade bl. a att det i skolans styrdokument står att skolan ska arbeta hälsofrämjande och att det är bra att kunna få stöd i arbetet kring detta. Parkskolan - en utbildningsplats för framtiden som satsar på trygga elever med god utbildning Övning: Därefter gjordes en liten uppvärmningsövning med Fråga mera kort från pedagogförlaget som också passar bra att göra med eleverna. Ex. på frågor: Vad tycker du är pinsamt? Mitt första minne? Vilken frukt gillar du bäst? Teoriavsnitt Ingela berättade om Hälsofrämjande skolutveckling som modell. 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling globalt, nationellt och lokalt i Laholm 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 3. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva 4. Salutogena (hälsofrämjande) perspektivet - är grundat av Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog - utgår från att satsa på det friska och positiva så att det vidareutvecklas

5 5. Känsla av sammanhang (KASAM), myntat av Antonovsky och består av följande tre komponenter: - begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet Antonovsky såg i sin forskning att de som har dessa tre komponenter kan stå emot livets påfrestningar i högre grad än andra. 6. Friskfaktorer I arbetet med modellen utgår man från friskfaktorer istället för riskfaktorer. Exempel på friskfaktorer kan vara: goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj vänner, bra mat och fysisk aktivitet. 7. Hälsa i läroplanen 8. Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, stöd vid uppstart, material m.m. 9. Erfarenheter från arbetet med andra hälsofrämjande skolor Här presenterade Linda delar från den rapport som sammanställts och tryckts. En av frågorna i rapporten löd: Givande eftersom det funnits en respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådana som tidigare gjordes mera oorganiserat och ogenomtänkt. Vi är så stressade och vi har så oroliga barn idag att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta.

6 Övningar Statyer med känsla: En övning som på ett lättsamt sätt gör oss medvetna om hur vi uttrycker känslor med kroppen (för beskrivning se bilaga 4). Lakanet: En samarbetsövning där deltagarna ska stå på ett lakan och tillsammans vända på lakanet utan att någon trampar utanför, se bild framsida. Ett lakan tål 15 vuxna så här hade vi två lakan och då kan det bli lite tävling om vem som klarar det först (de som ev. blir över får vara vakter och se så ingen trampar utanför). Tillitsfulla relationer till barnen föräldrar Guldsitsen Guldsitsen är ett förhållningssätt kring hur man skapar tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan och barnens föräldrar. Guldsitsen Många är överens om att barns och elevers möjligheter att lyckas och må bra i skolan hänger ihop med hur pedagoger och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att barn/elever trivs och mår bra samt når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan/förskolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm. Läs mer om Guldsisten på: Vad kan en tillitsfull relation mellan förskolan och föräldrarna vara? Deltagarna fick diskutera två och två. Så här arbetar Parkskolan med att skapa tillitsfulla relationer till barnens föräldrar? Tydlighet mot föräldrarna Att vi är ödmjuka mot föräldrarna Att vi lyssnar Hur vi bemöter föräldrar - den första kontakten är viktigt, vad vi säger redan vi första meningen är viktigt Att ha det goda samtalet med föräldrar kring barnet Att föräldrarna känner sig välkomna till skolan och när de är där blir sedda

7 Bjuda in föräldrarna Att vi är ärliga mot föräldrarna, inte sopa under mattan Att vi arbetar med dokumentation som föräldrarna kan ta del av Att vi informerar om vad som händer så att de känner sig delaktiga Att föräldrarna känner sig trygga i skolan och avslappnande, vi skall inte utsätta dem för moment som skapar oro Att vi tidigt har föräldraträffar och utvecklings samtal så att vi träffar nya föräldrar Passa på när vi träffar föräldrarna Ge föräldrarna månadsblad Visa föräldrarna att vi finns, kom in - det skall vara enkelt Öppna dörrar till klassrummet Att man sätter upp info. om vad barnen skall göra under veckan Prata och diskutera hur vi prioriterar detta med föräldramedverkan Ringa det positiva samtalet Att arbeta på föräldraträffar t ex självporträtt Träffa föräldrar i mindre grupper Konkreta exempel på hur man kan arbeta med föräldrar enligt Guldsitsen: Träffa föräldrarna innan förskolan/skolan börja, påbörja en bra dialog och ställ frågor Ha träffar i andra lokaler än klassrummet/arbetsrum, vuxna kan känna sig som barn i små bänkar och stolar För en dialog med föräldrarna, mycket information kan delas ut innan Be föräldrarna om hjälp Arbeta med föräldrarna på träffar med övningar och metoder Mandat, har jag som pedagog mandat att tillrättavisa/undervisa ditt barn, skriv eventuellt kontrakt Källa: Guldsitsen Hälsningar från barnen Var bestämd mot mig, klara gränser gör mig trygg Var inte inkonsekvent, det förvirrar mig och försvagar min tilltro till dig Gör inte saker för mig som jag klarar själv, det hindrar mig i min självständighet och lockar mig att utnyttja dig Ha tilltro till mina förmågor, det uppmuntrar mig att försöka själv och stärker mitt självförtroende Förväxla inte vad jag gör med vem jag är, gör jag något dumt är det för att jag mår dåligt, inte för att jag är dålig Ge mig positiv uppmärksamhet, då känner jag mig betydelsefull Låt inte min rädsla göra dig orolig, ditt lugn ger mig styrka Var en auktoritet utan att vara auktoritär, jag lär mig mer av en förebild än av en kritiker Ha tilltro till mitt högre jag och din vision om mig skall bli verklighet Det finns två bestående gåvor som du kan ge ett barn. Det ena är rötter och det andra är vingar

8 Avslutning av eftermiddagen Kvällen avslutades med praktiskt information inför nästa dag sedan visades ett naturbildspel med musik från cd:n En lugn stund ( eller På vägen ut fick deltagarna skriva reflektioner från dagen på notislappar som sattes upp på ett blädderblock. Dag 2 Dagen inleddes med en genomgång av reflektionerna från gårdagen: Intressant Härligt Inspiration Viktigt Skönt Delaktighet Engagerade ledare Små mysigt Inspirerande Trevligt Energi Sol Kanon Skönt På rätt väg Mycket information, hur skall jag komma ihåg? Tiden gick fort= bra betyg med mycket nya tankar, tack! Trevliga diskussioner som ger eftertanke Praktisk övning i väntan på det tekniska Medan Ingela tillsammans med vaktmästaren försökte få ordning på det tekniska inför filmvisningen passade Linda på att aktivera deltagarna. Övningen gick ut på att man skulle skriva sitt namn i luften med olika kroppsdelar t ex höger häl, vänster knä, rumpan, naveln och näsan. KASAM Därefter fortsatte dagen med att vi tittade på filmen, När självkänslan växer. En film som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program i Sverige. Efter filmen fördes diskussion och följande kommentarer kom fram: Känns lite deppigt- Att barnen skall behöva sjunka för att kunna bli lyfta Trygghet Att nå barnen när de skapar, när de är motiverade Det finns ett lugn i filmen - t ex vid frukoststunden Gör roliga aktiviteter Hälsofrämjande är brett och stort - det innefattar mycket Bli sedd Att kunna få en andra chans Stark personal i filmen

9 Viktigt att se våra barn och tänka vad som händer med dem sen Att kunna ha lite flextid på morgonen - vet inte vad barnen gör innan? Tillräckligt med vuxna är viktigt och inte för stora grupper Mysigt i klassrummen - inbjudande t ex med frukt Positiv personal Låta elever ha större valmöjlighet. Vad vill de göra? Vad motiverar dem? Se olika kulturer och barn från andra länder, bemöta detta, vara intresserade och se till att alla blir delaktiga KASAM känsla av sammanhang Begriplighet: Hanterbarhet: Meningsfullhet: - struktur/regler - verktyg att klara av livet - framtidstro - förutsägbarhet - trygghet - motivation - tydlighet - möjligheter - delaktighet Idégenerering Så var det dags att introducera metoden Metaplan, där man arbetar från en idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en visionsdel. Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en Coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. Grupperna fick tre minuter på sig att skriva ner sina idéer. Ex. på möjligheter: fångredskap forsla vatten dricka ur den tända eld mortel samla vatten grävredskap flöte slagträ läsa flöjt glas signalera metkrok vattensamlare flaskpost fånga fisk reflektor maracas skära regnmätare insektsfälla Visionsfas/Brainstorming Visionsfasen inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande skola? Följande instruktioner gavs: - arbeta 4 i varje grupp - skriv 5-7 kort/grupp - skriv en kort mening - skriv endast ett förslag per kort - texta stort och läsbart

10 När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. När alla kort satts upp fick gruppen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering ( se bilaga 5). Följande rubriker framkom: Vad kännetecknar en hälsofrämjande skola? Respekt Aktiviteter Helhetssyn God ledare Trivsel Personal Bra förebilder Öppenhet Glädje Miljö Tydlighet Föräldramedverkan Lust Hälsosam kost Trygghet Samarbete Prioriteringsfas Utifrån följande frågeställning var det så dags för prioriteringsfasen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick 5 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje deltagare fick placera max två av dessa klistermärken på samma område. Följande områden prioriterades fram som viktigast att arbeta vidare med: Respekt Trygghet Lust Helhetssyn Övning Att ta tillvara kunskaper från andra: I den här övningen gällde det att ta reda på vad kollegorna kan (för beskrivning se bilaga 6).

11 Lunch med promenad Handlingsplan Före lunch organiserade sig arbetslagen inför arbetet med den konkreta handlingsplanen. Efter lunch satte arbetet igång på allvar utifrån de områden som valts ut. Instruktionerna för arbetet med att göra en konkret handlingsplan utgick från följande rubriker: Välj område Formulera mål för området Enas om konkreta insatser/aktiviteter under läsåret Formulera syfte med insatsen Utse ansvarig Tillsammans med När skall aktiviteten genomföras? Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Redovisning av handlingsplaner När så arbetet med handlingsplanerna var klara redovisades de av respektive grupp (se samtliga handlingsplaner i bilaga 7).

12 De grupper som blev klara först fick möjlighet att reflektera kring tid för det hälsofrämjande arbetet: Tankar kring tid: - Arbetslagstiden ska räcka till för all planering, information och pedagogiska diskussioner, det är svårt att få tiden att räcka till - Tid avsatt på arbetslagstid ca 2 ggr/termin Vilken tid har vi till - För att kunna genomföra detta arbete är det tvunget att vi själva styr förfogande för: över arbetslagstiden - planering - Informera föräldrar om hälsofrämjande skola på föräldramöte - genomförande - Planering på arbetslagstid och genomförande och utvärdering på - uppföljning lektionerna - Planering: 45 min (tis.), genomförande och utvärdering (tis.) Tisdagarna bör vara öronmärkta för Hf.skola. Det får inte dyka upp andra nya saker. Nu får vi prioritera detta! (gula 4-6) Avslut Ingela visade den Röda tråden (se början på dokumentet) och påminde om att på skolan är det rektor, och i det här fallet tillsammans med Nettan, som leder arbetet. Hälsopedagogens roll är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Parkskolan bokar en tid för uppföljning senare i höst genom att höra av sig till Ingela på Folkhälsoenheten. Deltagarna fick sedan besvara en utvärdering om dagarna (se bilaga 8). Ingela och Linda tackade alla för en trevlig uppstart och ett härligt engagemang! Som avslutning visade Nettan ett bildspel med tänkvärda ord.

13 Hälsofrämjande skolutveckling Förankring 10/1-08 Bilaga 1 Parkskolan - en utbildningsplats för framtiden som satsar på trygga elever med god utbildning Våra styrkor Alla barn är allas ansvar Gemensam syn och förhållningssätt gentemot elever Trygga vuxna Positiv personal som trivs med sitt arbete Engagerad och flexibel personal Idrottslärare och musiklärare Vi har spridning på spetskompetenser i arbetslagen Närhet till natur och samhälle Ändamålsenliga lokaler Hälsofrämjande arbete på vår skola konserter kompissamtal lekar cykelutflykter samarbetsaktiviteter rörelse strider för mögelfria lokaler personalfest friskvård på arbetstid högläsning många grönsaker elevråd värderingsövningar filosofiska samtal fredagskul fruktstund trevlig miljö idrottsdagar teaterbesök utflykter ute mycket monito klassråd elevens val matråd massage sociala samtal idrott nyttigare mellanmål simning fotbollstuneringar temadagar trivselenkät integrerar föreningslivet fredgsfika estetval grönans dag Lions Quest konfliktlösning dagliga rörelsepass uppmuntran hemkunskap

14 Bilaga 2 Viktiga faktorer för att man ska må bra Förankring Parkskolan, 17/6 Beskrivning av övning: Sitt för dig själv, bekvämt, avslappnat, slut ögonen. Tänk på en period i ditt liv då du kände dig glad, pigg, stark, frisk och full av energi och kraft. Diskutera två och två och skriv ned vilka faktorer som gjorde att du mådde så bra. Sammanfattning: omtyckt för den jag är, trygghet, viktig, tilltro, behövd, tryggt hem, harmoni, fixar det, lugn, framtids drömmar, uppskattning gemenskap, vänner, socialt umgänge fysiskt aktiv, lek, idrott, god fysisk form, idrott, outtröttlig, bra fysisk kondition, golf, utomhus, ta hand om sig själv disko, islandshästar, Mörrumsån, Abisko, barndomssommar, våren, efter studier, 1/8-1975, resor, skogen, havet, ljust ute stressfritt liv, hann med mycket, avkoppling, rimliga krav meningsfull fritid, målmedveten, meningsfull vardag, utmaning, tid att göra det man tycker om overklighetskänsla, trollsk stämning god, bra mat barnen, vuxna barn frihet, mindre krav, förväntningar, fri, bekymmersfritt, obekymrad, kunna säga nej, flytta, i mitten av livet-självständig utbildning, arbete, ekonomi, ordnad ekonomi, erfarenhet förälskad, kärlek, omtanke, lyckokänsla, outtalad ömsesidig respekt spänning

15 Behovsanalys P M I Bilaga 3 Beskrivning av övning: Arbeta gruppvis (5-6 pers). Lista alla tänkbara fördelar (P) med att arbeta hälsofrämjande. Lista alla tänkbara nackdelar, svårigheter. Lista allt som kan vara intressant, det kan vara både plus och minus eller en fråga Sammanfattning: P -plus pigga barn, glada, bättre inlärning, trygga, roligt, glädje, bättre resultat, friska barn, harmoni, bra matvanor, bättre hälsa, gemenskap, förändring, medvetenhet Det kom fram många plus för att arbeta hälsofrämjande. Det är viktigt för inlärningen att ha pigga, glada, trygga och harmoniska barn. Skolans hälsofrämjande arbete ger också en spridningseffekt till hemmen. M -minus tid, utrymme, planering, vad utesluta?, studieresultat, tidsbrist, idétorka, bibehålla intresset, föräldrar, dåliga vanor, utsatthet, intresse, gruppstorlek På minussidan (svårigheter, hinder) framkom det ett behov att arbeta hälsofrämjande framför allt med de barn som är utsatta. En annan fråga som uppkom var behovet av att kanske arbeta i mindre grupper och i vilken utsträckning det finns möjlighet till det? Av de synpunkter som kom fram som minus tillhör flera framgångsfaktorer i det hälsofrämjande arbetet. Tid - för planering, genomförande och utvärdering/reflektioner av det hälsofrämjande arbetet. Föräldrar- föräldrar är en viktig resurs för skolan. Lärare och föräldrar möts i det gemensamma intresset för att skapa en meningsfull miljö för barnet. Bra relationer till föräldrarna hjälper lärarna att nå målen. Bibehålla intresset- att börja i det lilla och utveckla långsiktigt så att det inte blir för mycket på en gång är viktigt samt att ha en planering för arbetet. Fasta punkter för det hälsofrämjande arbetet på möten och planeringsdagar och att delta i fortbildningar och erfarenhetsutbyte för att få ny näring i arbetet. I -intressant sammanhållning, personal, hur ämnesintegrera?, studieresultat, brett spektra?, bibehålla intresset, resultatet, nyheter, bättre studieresultat? Under intressant kom frågan upp hur vi kan få in det hälsofrämjande arbetet i alla ämnen. Det finns ett stort behov av att veta att det vi gör ger resultat. Hur tar vi reda på det? Det finns också ett intresse kring vad arbetet kan tillföra personalen och dess hälsa och sammanhållning.

16 Statyer med känsla Bilaga 4 Syfte: Syftet med övningen är att på ett lättsamt sätt bli medveten om hur vi uttrycker känslor med kroppen. Övningen är också bra när det gäller att fokusera på känslor och tillstånd i den egna kroppen. Statyer stärker kroppsuppfattningen och självkännedomen men även empatin och kommunikationsförmågan. Instruktioner: Ställ er i en cirkel med lite mellanrum mellan varandra. När jag säger olika ord, det kan vara en känsla eller ett tillstånd, ska ni samtidigt, men var och en för sig, göra en staty utifrån det ordet. Gör det första som faller er in. Stå kvar som staty en stund. Känn i kroppen hur det känns. När ni har gjort detta några gånger kan du säga att du nu ska gå laget runt och trycka på barnens tala-knappar. När de känner att du trycker till dem lätt på armen eller ryggen ska de spontant säga något som de förknippar med statyn eller känslan, eller bara ge ifrån sig ett ljud av något slag. Ex. på känslor och tillstånd: glädje, makt, självförtroende, sorg, stress, harmoni, ensamhet, mättnad och nyfikenhet. Avsluta alltid med ett positivt tillstånd. Att samtala om efteråt: Hur var det att göra statyer? Hur kom du på din staty? Märkte du någon skillnad i din kropp mellan de olika statyerna som du gjorde? Vad kan den här övningen vara bra för? Leken är tagen ur boken Social och emotionell träning för alla barn Av Maria-Pia Gotteberg, Brainbooks ca 269 kr.

17 Bilaga 5

18

19

20 Att ta tillvara kunskaper från andra Bilaga 6 Ibland finns det en tröghetsfaktor när det gäller att börja våga ta tillvara kunskaper från andra. I viss mån svenskt att sitta och vänta på att vi var och en ska bli upptäckta av någon annan. I den här övningen gäller det att ta för sig. Det kan man göra på ett enkelt sätt genom att dela en A4-sida i fyra delar - två vikningar och så vika ut igen. ÄR BRA PÅ skriver du uppe till vänster skriv sedan olika saker du är bra på HAR ARBETAT MED skriver du uppe till höger skriv olika uppg., roller mm som du har haft På mitten av A4-sidan skriver du DITT NAMN NÄR JAG INTE JOBBAR ÄR JAG ROAD AV ATT skriver du nere till vänster skriv sedan vad du gör på ledig tid rita gärna också NÅGOT JAG TYCKER ÄR TRÅKIGT skriver du nere till höger skriv sedan vad du inte gillar, tycker är trist osv När detta är klart, tar var och en och tejpar upp pappret på bröstet. Kuta iväg och träffa så många människor som möjligt under 20 minuter! Ta reda på vad de kan - det är ändå bara en bråkdel av den stora gemensamma kompetensen! Ur: Metoda lagspel av Lena Börjesson, Gleerups

21 Handlingsplan för arbetslag: F-3 Namn: Irene A, Lena, Eva-Marie, Bodil, Malin, Haki, Hava, Ingela Område: Respekt Mål: Att alla respekterar varandra Bilaga 7 Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Gemensam uppstart F-3 Att lära känna varandra All personal Första dagen Lekdagar Att lära känna varandra All personal Återkommande Lions Quest i varje klass Att lära känna varandra Klassansvarig 1 gång/veckan Månadens dilemmafråga Respektera varandras åsikter All personal 1 gång/mån.

22 Hur utvärderar vi? o Muntligt o Diskussion på arbetslagstid o Bedömning på en skala 1-6 Hur involverar vi barnen? Deltar i aktiviteterna och den muntliga utvärderingen. Hur involverar vi föräldrarna? Information på anslagstavlan Föräldramöten Hur involverar vi nyanställda? Informerar

23 Handlingsplan för arbetslag: Fritids Namn: Carina, Lotta, Amneh, Rita, Tenny, Irene T, Yvonne Område: Trygghet och Helhetssyn Mål: Att barn, föräldrar och personal mår bra på fritids Helhetssyn fritids och F-3 1. Trygghet Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Att personalen är med barnen både ute och inne Skapa lugn och trygghet All personal Under hela läsåret Att ha en utställning av alster som barnen gjort. Att få föräldrar till fritids för att personal och föräldrar ska träffas. Lotta Tenny Amneh Höstterminen -08 Att under arbetslagets tid diskutera och informera om barnen. Att all personal får info. om barnen All personal Under hela läsåret 2. Helhetssyn Gemensam planeringstid med diskussioner Att få helhetssyn på fritids F-3 All personal Under hela läsåret

24 1. Trygghet Hur utvärderar vi? Att arbetslaget utvärderar aktiviteten regelbundet. En årlig enkätundersökning av fritidsverksamheten, slutet av vt-09. Hur involverar vi barnen? Barnen ska göra alster till utställningen. Hur involverar vi föräldrarna? Bjuda in föräldrar till utställningen. Hur involverar vi nyanställda? Att personen känner sig delaktig i arbetet och i arbetslaget. 2. Helhetssyn Hur utvärderar vi? Kontinuerliga diskussioner Hur involverar vi barnen? Kontinuerliga diskussioner Hur involverar vi föräldrarna? Kontinuerliga diskussioner Hur involverar vi nyanställda? Med i diskussionerna

25 Handlingsplan för arbetslag: Gula 4-6 Namn: Eivi, Sven, Camilla, Veronica, Lotta, Hava Område: Helhetssyn och aktiviteter Mål: Nya arbetssätt i olika grupperingar som ger kunskap och en ökad social gemenskap Konkreta insatser under läsåret: Laholmsprojektet Vad vet vi om Laholm Historisk tillbakablick Källforskning, läsa, promenad, gäster, föräldrar, Gamla Laholm Grupparbete med textil, bild, trä, foto, video, keramik etc Syfte: Lära känna sin stad då och nu. Vilka förkunskaper finns? Ansvarig: Gula arb.laget Tills. med: Joakim Peter Lära känna sin stad då och nu. Gula arb.laget Joakim Peter Lära känna sin stad då och nu. Vilka förkunskaper finns? Inflytande, delaktighet, olika tekniker Gula arb.laget AL Joakim Peter Joakim Peter När/den: Ht-08 Ht-08 Ht-08 Ht-08 Olika former av redovisningar (teater, collage, fotoutställning, film etc) Föräldramedverkan, pressen Olika former för redovisningar AL Joakim Peter Ht-08

26 Hur utvärderar vi? Muntligt och skriftligt tillsammans med eleverna Elever utvärderar elever Hur involverar vi barnen? Hur involverar vi föräldrarna? Individanpassar Inflytande över valen Frågar om det finns kunskaper och vilja att delge oss. Hur involverar vi nyanställda? Berättar och visar

27 Handlingsplan för arbetslag: Grå 4-6 Namn: Nettan, Ella, Marie, Marita, Lasse, Per Område: Trygghet/Respekt Mål: Ökad ömsesidig respekt Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Frågekort, vykort, känslokort Våga prat inför gruppen, lyssna på och respektera varandra Ella Början av Ht Dramaövningar- t ex illustrera känslor med statyer Tillit, ömsesidig respekt Marita, Marie Kontinuerligt under läsåret Massage Lugn och tillit i gruppen Välmående Lasse Kontinuerligt under läsåret Rollspel, badhusbesök, biblioteksbesök, företagsbesök Trygghet i olika situationer i närsamhället Nettan Marita Kontinuerligt under läsåret Arbeta med materialet Vett och etikett året runt Ömsesidig respekt, hövlighet Marie Kontinuerligt under läsåret

28 Hur utvärderar vi? Enskild intervju till enkät med skalfrågor Hur involverar vi barnen? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda?

29 Handlingsplan för arbetslag: Grön 4-6 Namn: Ing-Britt, Joakim, Krister, Andreas, Inger, Peter, Birgitta Område: Respekt Mål: Att ha ett tillåtande klimat * Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Gemensamma aktiviteter med blandade grupper vid skolstarten Få eleverna att känna och respektera varandra Arbetslaget Aug. varje år Lions Quest Livskunskap? (ny bok vi beställt) Värderingsövningar Skapa empati, öka självkänslan, göra val och se konsekvenser Skapa empati, öka självkänslan, våga välja Att våga stå för sin åsikt Klasslärare Resurs Varannan vecka Klasslärare Resurs Vet vi inte än Klasslärare Vid behov * Målkriterier: 1. Att kunna lyssna utan att avbryta 2. Kunna stå inför klassen och redovisa 3. Att tillsammans med kamrat kunna leda ett rörelsepass 4. Kunna leda ett klassråd

30 Hur utvärderar vi? Dokumentation Hur involverar vi barnen? Går igenom mål och målkriterier Hur involverar vi föräldrarna? Går igenom mål och målkriterier Hur involverar vi nyanställda? Går igenom mål och målkriterier Samt material

31 Utvärdering Parkskolan - Uppstart augusti 2008 Bilaga 8 Antal enkäter 33 st 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagarna var: Oklart/otydligt st 19st 6st klart/tydligt Kommentarer: Tillräckligt material, praktiska övningar Skärpta och engagerade kursledare Ni som håller i det hela är kompetenta och pålästa Ha bra kontakt med Nettan Lite mycket repetition Hälsa är ett väldigt stort begrepp och man kan se det från väldigt många olika vinklar, filmen var intressant. Hade varit bra om vi startat med handlingsplanerna tidigare Bra och klart Det är inte roligt att leka vuxna, känns fånigt. Klarnade under andra dagen. Positivt bemötande! Målet och syftet var klart. Första dagen kändes som upprepning av vad vi redan hört två gånger, svårt att engagera sig, kändes som slöseri. Dag två kunde ha slutat vid lunch. Det blir lätt segt med en lång avslutningsdag. Upplägg och genomförande var det presenterade även om ämnet i sig blir lätt oöverskådligt med rätt många infallsvinklar. 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagarna i: mkt liten grad st 3st 11st 14st 4 st mkt stor grad Kommentarer: Bra med olika grupperingar vid övningarna Diskussioner i grupper, samarbete Ja, i grupparb. Annars har ni hållit i det hela. Absolut, för mig var det inspirerande men dag 2 em var jag stundvis blank Trevliga, tänkvärda saker och övningar Jag har varit med hela tiden. Tillfälle gavs och det som hindrar mig är att jag inte är övertygad att det är rätt grej för mig. Med handlingsplanen, inte så mycket annars. Ingela och Linda gjorde ett bra jobb. Positiva och entusiastiska. Presenterade allt på ett bra sätt. Bra med gruppdiskussioner i smågrupper, alla kommer till tals. Bra diskussioner i blandade grupper, nya kontakter. Jag hade precis börjat jobba på Park men kände mig delaktig i den mån jag kunde. Eftersom arbetet tog avstamp från de två tillfällena under vt-08 på Park. Alltså utgick från våra tankar och idéer då.

32 Svårt ibland att hitta ett gemensamt språk när vi diskuterar arbetsplanen. Inte så mycket första dagen. 3. Uppstartsdagarna har gett mig nya infallsvinklar i mkt liten grad mkt stor grad st 5st 18 st 8st 1 st Kommentarer: Infallsvinklarna bearbetades en och en utan att diskussionen ledde fram till att jag vet hur andra upplevt arbetet. Man vet om allt men bra att höra det igen. Handlingsplanen Bli mer observant på material Jobbade redan med en del Kasam och salutogena perspektivet är en självklarhet. Mycket sunt! Har varit inne på detta spår tidigare. Det har framförallt påmint mig om kunskap och material jag redan har. Det är mycket som är hälsa. En hälsofrämjande skola sysslar mer med psykiskt välbefinnande är fysiskt. Hälsofrämjande skola är mer än motion. 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i: mkt liten grad st 17st 7st 3st mkt stor grad Kommentarer: Handlingsplanen Bra att få höra hur andra tänker. Mycket nöjd med den tid vi fick till handlingsplanen. Nu ska vi bara förverkliga den. Jag har nog verktygen men jag ska orka knyta ihop det i vardagen. Jag kommer att höra av mig i önskan att kunna låna div. material. Handlingsplanen, materiallista från er mm. Handlingsplanen kan om de arbetas fram med genuin omsorg även tilltala mig. Bra att det blivit belyst att hälsofrämjande arbete inte bara handlar om rörelse, att det är så många bitar det handlar om. Många användbara tips och idéer. Velat ha ännu mera konkreta verktyg t ex. tips på material. Vi har arbetat med vårt eget och en egen handlingsplan. Det var inte så mycket nytt. Behöver sätta oss in i allt material som kan behövas innan det känns riktigt konkret och inte bara mål. 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagarna som givande och stimulerande i: mkt liten grad st 5st 8st 15st 3st mkt stor grad

33 Kommentarer: Jag hoppas på mer dialog som vi kunde haft innan bland oss på skolan. Ledarna var entusiasmerande och diskussionerna intressanta. Lite för mycket sittande. Lite för långa dagar. Väl varvat innehåll, hel grupp och mindre grupper, teori och eget arbete. Blev lite segt på slutet. Delen med handlingsplanen var givande, det andra inte i lika hög grad då det var mycket repetition och inte så mycket nytt. Absolut ingen stress, välplanerat och genomtänkt. Inte bara tack vare ert goda arbete utan också för att personalen behövde denna avslappnande uppstart med övernattning och (skitsnack och vin). Skönt att få lämna skolan, se en ny miljö, övernattning. Mycket trevligt! Positiva föreläsare Andra dagen gjorde man det konkreta arbetet i arbetslagen, första dagen gav inte så mycket. Efter att man fick diskutera genom, man får nya idéer. Nya idéer, planer i framtiden Bra med ny miljö. Jag tycker att torsdag förmiddag var ineffektiv. Överhuvudtaget producerades väldigt lite under den ganska långa tid vi tillbringade i Tylöbäck. Tiden för dessa dagar var tyvärr inte bra. Tankarna var ibland på fortfarande ogjort arbete på skolan. Perfekt upplägg för en uppstart! Tidsmässigt felplacerad med tanke på att vi behöver all tid vi kan får till att förbereda skolstarten praktiskt. Alltid trevligt när man får träffas under andra former än vanligt. Lite mer att bita i! Bättre att jobba i små grupper. Diverse lekar/aktivt kan man ta bort. Bra film! Att alla på Parkskolan arbetar med ett gemensamt mål-hälsa. Härligt att få vara i annan miljö. Tyvärr har man mycket annat i huvudet så här vid terminsstarten. Bra att veta var ni finns och kan bistå oss vid behov med både tips och material. Ni gjorde ett bra jobb. 6. För att komma vidare med handlingsplanen ser jag det som viktigt att: Vi i arbetslaget är lyhörda och kreativa. Vi får tid med planering. Att detta verkligen prioriteras på skolan så vi inte startar med fler nya saker. Att ta upp tänket hälsofrämjande skola vid konferenser för att kunna delge vad man står och även bra/mindre bra idéer. Vi på skolan reflekterar med kollegor och elever samt gör det till en del i vårt dagliga arbete. Vi får den tid som behövs för att genomföra våra tankar och idéer. Ofast läggs det så många uppgifter på oss att man tappar sugen ibland. Barn och personal tycker det är positivt med hälsofrämjande skola. Övningen med lapparna var väldigt fånig. Jag var inte med i juni så innehållet var nytt för mig. Jag trodde det bara var rörelse och mat. Bra dagar! Få feedback från er med jämna mellanrum. Vi jobbar vidare i skolan och har en bra kontinuerlig uppföljning. Arbeta med tydliga delmål i små steg: alla i arb.laget är delaktiga och engagerade, det avsätts tid och att det inte läggs på ytterligare arbetsuppgifter, vi kan se tydliga resultat av arbetet Samarbeta, ha lite oftare såna dagar som idag.

34 Kolla på allt som jag antecknat. Vi använder arbetslagstid att arbeta vidare med planen, det blir en uppföljning/revidering av handlingsplanerna. Att alla verkligen genomför det vi skrivit ner. Hitta tid och mötesplatser för fortsatta idéer och planering. Vi diskuterar detta varje arbetslagd tid, genomför vår nya handlingsplan. Vi i arbetslaget tar oss tid om så behövs, ser det som viktigt. Tid för planering och genomförande finns. Ha en diskussion om kvantitativa utvärderingar av ett kvalitativt arbetssätt med människor. Allt kan inte mätas i absoluta tal. Ska vi glömma vissa mål för att de ej går att mäta i siffror? För personlig del TACK för ett par fina dagar! Följa upp och peppa på vägen, låna material och idéer från er. Det skapas tid för att nå resultat. Ta en reell diskussion om arbetet skall ge oss planer att agera och förebygga eller om huvudsyftet är att rikta arbetet med mätbara kvalitativa mål. Jag tycker just nu att arbetet i kommunen fått slagsida och är inte utvecklande för egen del om nu känslan är mätbart eller bara upplevd.

35