Uppstartsdokument. Våxtorpsområdet

Transkript

1 Uppstartsdokument Våxtorpsområdet 2007

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull. Förstår vad som händer och varför. Ser sammanhang. Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling. Tar hänsyn till varandras olikheter. Känner sig trygga och uppskattade. Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö. Utvecklar goda relationer. Upplever trygghet och gemenskap. Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär. 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola). 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med). 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan). 4. Genomförande (verkställ planen). 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna). Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer på material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen/förskolegruppen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Linda Jacobsson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel linda.jacobson@laholm.se 2

3 Dokumentation - uppstart Våxtorpsområdet 30-31/ Bakgrund I din hand håller Du nu minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Våxtorps skola F-6 och Bullerbyns förskola den 30-31/ Arbetet fördelades på en eftermiddag och en heldag. Arbetet var förlagt till Hovs Hallar med övernattning och gemensam middag på kvällen. Deltagarna bestod av personal och rektor samt Folkhälsoenhetens hälsopedagog och folkhälsoutvecklare. Aktiviteterna under dagarna dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med dagarna var att Våxtorps personal i samarbete med Folkhälsoenheten skulle utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling. Dag 1 Inledning/presentation Eftermiddagen inleddes med en gemensam fika och samling. Därefter placerades deltagarna på stolar som stod i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som bl.a. innehöll fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy, Folkhälsocentrums broschyr och litteraturlistor. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Linda Jacobsson, hälsopedagog och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare, från Folkhälsoenheten hälsade välkomna och därefter påbörjades arbetet. Deltagarna fick information om eftermiddagen och kvällens arbete, mappens innehåll samt att deltagarna fick skriva varsin namnskylt. Janet beskrev Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag samt Folkhälsopolicyns fem mål och arenor. Genom att visa följande skiss berättade Janet om syftet med dagarnas arbete, arbetsgång och metoden Metaplan. Denna metod leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. 3

4 Konkret Resultat Målgrupp Personal handlingsplan Rektor Hälso- Kök Förutsättningar främjande Vaktmästare -Personal förskola/ Team assistent -Barn skola Städ -Föräldrar Våxtorp -5-stegs modellen -Friskfaktorer -Delaktighet Frågeställningar -Vilka är vi? -Vad är hälsa? -Vad är hälsofrämjande skolutveckling? -Vad vill vi jobba vidare med? Presentationsövning Därefter fick deltagarna presentera sig själva med namn, var det arbetar och säga något som man är bra på. Följande framkom: Anette: Bullerbyn, prata Linda: FHE, träna Camilla: Fritids, skytte Inger: Bullerbyn, sy Evy: Fritids, röra sig Kerstin: Fritids, barnbarn Karin: 4-6, HIF Ingela: 4-6, dreja Anki: Bullerbyn, scrapbok. Kicki: F-3, idéer Birgitta:4-6, folkdans Susanne: Team ass., positiv Jessica: elevass., fotboll Annika: F-3, vara Åsa: Bullerbyn: lyssna Sofia: Kök, laga mat Maggan: F-3, dansa Karin: Bullerbyn, glömma Ingrid: städ, sticka Anna: Bullerbyn, trevlig Ann: Bullerbyn, glad Margaretha: rektor, promenader Helen: Bullerbyn, laga mat Lena: 4-6, sjunga Ulla: 4-6, pyssla Marianne: Kök, mat Marianne: 4-6, golf Anna-Lena: Fritids, bokföring Janet: FHE, göra mysigt Mona: Bullerbyn, promenad Göran: 4-6, delegera Pia: Fritids, gå med hunden Anki: Bullerbyn, lyssna Björn: 4-6, tvätta bilar Margareta: F-3, läsa sagor B-M: F-3 sticka Anders: Deltagarna vaktmäst. fick också gå upp prova tidigt på övningen Anna: Bullerbyn, Erövra rummet lyssna som Eva: gick F-6 ut njuta på att av golvet livet i rummet symboliserade ett isflak som hela tiden skulle vara i balans. Alla fick gå runt i Gunilla: rummet Bullerbyn, och sakta rida börja lära känna Hillevi: varandra F-3, med lyssna kroppen, ögonkontakt, Ulrika: Bullerbyn, säga glad hej till varandra och slutligen ge varandra komplimanger. 4

5 Hälsa är ett av begreppen som är viktiga att belysa i det hälsofrämjande arbetet. Hälsa kan vara många olika saker och det är individuellt. Vi arbetade med en övning om hur man kan beskriva hälsa genom att göra en staty med sig själva som modeller. Följande aspekter på hälsa visades: Vad är hälsa för oss? Denna grupp visar exempel på vad hälsa kan vara med hjälp av en staty Balans i tillvaron, någon att luta sig emot Gemenskap, omtanke, vänner Rörelse både ute och inne i olika former Glädje, gemenskap, vända sig utåt mot omgivningen Fritidsintressen Kärlek, frihet, glädje, att vara frisk Motion, glädje Att se helheten i hälsa, att länka ihop många saker 5

6 Teoriavsnitt Vad är Hälsofrämjande skolutveckling? Denna fråga fick deltagarna diskutera i bikupor. Följande framkom: - Att bli sedd - Livskvalitet - Gemenskap - Trygghet - Balans - Ett tänk - Respekt - Friskfaktorer - Delaktighet - Kommunikation - KASAM - Långsiktigt arbete - Positivt arbete Diskussion kring vilka begrepp som kännetecknar Hälsofrämjande skolutveckling 6

7 Därefter gjorde Linda en sammanställning av modellen och vilka begrepp/komponenter som är viktiga: 1. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 2. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva 4. Salutogena (hälsofrämjande) perspektivet - är grundat av Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog - utgår från att satsa på det friska och positiva så att det vidareutvecklas. 5. Känsla av sammanhang (KASAM), myntat av Antonovsky och består följande tre komponenter: - begriplighet Antonovsky såg i sin forskning att de som har - hanterbarhet - meningsfullhet dessa tre komponenter kan stå emot livets påfrestningar i högre grad än andra. 7

8 6. Friskfaktorer I arbetet med modellen utgår man från friskfaktorer istället för riskfaktorer. Exempel på friskfaktorer kan vara : goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj vänner, bar mat och fysisk aktivitet. 7. Hälsa i läroplanerna - Lpfö Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m. 9. Erfarenheter från arbetet med andra hälsofrämjande skolor Janet berättade om erfarenheter från utvärderingar som genomförts i samband med hälsofrämjande skolor i Laholm. Här fick deltagarna en presentation av delar från den rapport som sammanställts och tryckts. En av frågeställningarna i rapporten löd: Givande eftersom det funnits en respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådana som tidigare gjordes mera oorganiserat och ogenomtänkt. Vi är så stressade och vi har så oroliga barn idag att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta. 8

9 Praktisk övning Deltagarna fick sedan göra en linjeövning med en skala från 1-6 för att testa av hur hälsofrämjande de arbetar idag. 1= i mycket liten grad och 6= i mycket stor grad. Gruppen placerade sig på 3,4 och 5. I vilken grad arbetar vi hälsofrämjande idag? Vi kan bli bättre Vi arbetar mkt Vi är ute Jobbar inte direkt men kan bli mycket med barnen bättre Vi arbetar med helheten Linjeövning, I vilken grad arbetar vi Hälsofrämjande idag Tillitsfulla relationer till barnen föräldrar Guldsitsen Guldsitsen är ett förhållningssätt i hur man kan skapar tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan och barnens föräldrar. Guldsitsen Många är överens om att barns och elevers möjligheter att lyckas och må bra i skolan hänger ihop med hur pedagoger och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att barn/elever trivs och mår bra samt når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan/förskolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm. Läs mer om Guldsisten på: 9

10 Vad kan en tillitsfull relation mellan förskolan/skolan och föräldrarna vara? Deltagarna fick börja med att diskutera i mindre grupper hur tillitsfulla relationer mellan förskolan och föräldrarna kan se ut i deras verksamhet. Följande förslag framkom: - Lyssna på föräldrarna - Öppen dialog - Bra kommunikation - Att föräldrarna vågar ta kontakt - Utvecklingssamtal - Klassföräldrar - Att vi säger positiva saker - Tilltro mellan personal och föräldrar - Ömsesidig respekt - Involvera föräldrar - Trivselkvällar - Tystnadsplikt - Att föräldrar känner sig välkomna Konkreta exempel på hur man kan arbeta med föräldrar enligt Guldsitsen: Träffa föräldrarna innan förskolan/skolan börja, påbörja en bra dialog och ställ frågor Ha träffar i andra lokaler än klassrummet/arbetsrum, vuxna kan känna sig som barn i små bänkar och stolar För en dialog med föräldrarna, mycket information kan delas ut innan Be föräldrarna om hjälp Arbeta med föräldrarna på träffar med övningar och metoder Mandat, har jag som pedagog mandat att tillrättavisa/undervisa ditt barn, skriv eventuellt kontrakt Källa: Guldsitsen Avslutning av kvällen Kvällen avslutades med att Margaretha fick redogöra sin vision av det hälsofrämjande arbetet och hon nämnde vikten av att föräldrarnas delaktighet med t ex olika temakvällar om hälsa. Att det är viktigt att tala om friskfaktorer istället för riskfaktorer. Arbetet ska också vara roligt och att personalen inte känner några begräsningar. Det är också viktigt att personalen tänker på sig själva i arbetet. Efter lite praktisk information inför kommande dag fick deltagarna titta på ett bildspel om självkänsla till låten Gabriellas sång med Helene Sjöholm, bildspelstexter se bilaga

11 Dag 2 Den andra dagen samlades vi åter på Hovs Hallar, med vackert väder och en fantastisk konferens lokal. Inledning Dagen inleddes med en reflektionsrunda. Reflektionsrunda Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick reflektera utifrån följande: Detta tar jag med mig från gårdagen: - Jättetrevligt att träffa nya människor - Trevligt, helheten i hälsa - Karl-Johan svampsåsen - Ansikte och namn på alla - Fint ställe och omgivning - Lärt känna varandra - Trevligt ställe och bra gemenskap - Trevligt ordnat - Hänsyn - Relationen mellan skola/förskola - Den egna tiden igår kväll - Måltiden - Gemenskap, vacker natur - Känslan tillsammans - Jag var inte med igår - Glädjen - Jobba med stor grupp gick så bra - Jobba tillsammans med Linda är kul - Miljön och omgivningen - Nuet - Helheten 11

12 - Glädje - Skratten - Gemenskap, natur - Glädje - Gemenskap - Alla är med - Glädje och humor - Helheten - Trevlig kväll - Naturen - Mötet med många - Mysiga människor - Samvaro - Havet - Lekstunden - Lär mig nya saker KASAM Dagen fortsatte med att vi tittade på filmen, När självkänslan växer. En film som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program i Sverige. Efter filmen fördes diskussion och följande kommentarer kom fram: Viktigt med goda relationer Att barn och elever är motiverade Att alla känner en gemenskap Att bli sedd Viktigt att de äldre barnen tycker att det är roligt och motiverande Att man har intresse Föreningslivet är viktigt Att börja dagen med gemensamt frukost är bra Därefter blev det diskussion i grupper kring en av komponenterna i KASAM, nämligen meningsfullhet. Hur skapar vi meningsfullhet i vår verksamhet? 12

13 Som stöd för diskussionen använde vi oss av följande nyckelord. Känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur o regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet Hanterbarhet Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet Meningsfullhet Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & Glädje Intresse Motivation Följande framkom från diskussionen: - Att vi har många alternativ för barnen - Att det finns en röd tråd i arbetet - Att barnen förstår varför man gör något - Att barnen lär sig ta ansvar - Att personalen visar varandra uppskattning - Att vi synliggör undervisningen - Att vi ser individen och inte behandla alla lika - Att personalen trivs - Mer samverkan förskola/skola - Att vi ser möjligheter Fikapaus Idégenerering Janet introducerade metoden Metaplan, där man arbetar från en idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en visionsdel. 13

14 Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. Gruppen fick tre minuter på sig att skriva ner sina idéer och följande förslag framkom: dricka vissla ösa sand flöte flaskpost gräva laga mat i konstverk läsa på den snurra flaskan timglas fånga fisk skallra solur skriva med tyngd spela musik gömma flaskan fiska slå ihjäl fiskar trumma förstoringsglas pressa frukt Instrument gräva samla regnvatten slå ner kokosnötter Praktisk övning Dags att röra lite på kroppen och Janet höll i en övning som gick ut på att man skulle skriva sitt namn med olika kroppsdelar, höger häl, vänster knä, rumpan, naveln och näsan. Visionsfas Första steget i 5-stegsmodellen är visionsfasen som inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola/skola? Grupperna fick följande instruktioner: - Arbeta i grupper om 5 - skriv 6-8 kort/grupp - skriv en kort mening - skriv endast ett förslag per kort - texta stort och läsbart 14

15 Här visionerna deltagarna vad som kan känneteckna en Hälsofrämjande skola/förskola När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. När alla kort satts upp fick gruppen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering bland korten. Därefter formulerade deltagarna tillsammans med Janet en rubrik över varje grupp med kort, se bilaga 1-3 Följande rubriker framkom: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Bemötande Gemenskap Mat & matsituation Samarbete Rörelse Föräldrakontakt Förebygga stress Bli sedd Trygghet Trivsel och glädje Nå kunskapsmålen Fysik miljö Personaltrivsel Delaktighet Kreativitet Utevistelse Kommunikation 15

16 Prioriteringsfas Nästa steg i 5-stegmodellen är prioriteringsfasen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick 6 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av dessa klistermärken på samma område. Följande områden prioriterades som viktigast att arbeta vidare med: Trivsel och Glädje Bli sedd Gemenskap Trygghet Det gemensamma målet för hela området blev Trivsel och gemenskap, se bilaga 4 samt att arbetslaget utöver det kunde välja ytterligare ett område. Två konkreta insatser på handlingsplanen skulle beröra det gemensamma målet. Lunch + promenad Efter lunchen var det dags för promenad och då bad Linda gruppen att under 10 minuter gå helt tysta och naturmeditera. Handlingsplan Tredje steget i 5-stegsmodellen är att arbeta fram den konkreta handlingsplanen och det gjordes utifrån det gemensamma området samt att arbetslaget kunde välja ett eget område. Arbetslag: Bullerbyn, Lingon och Blåbär Bullerbyn, Hallonet och Smultronet F Fritids Städ, kök, vaktmästare, team assistent, rektor Instruktionerna för arbetet med att göra en konkret handlingsplan utgick från följande rubriker: Välj område Formulera mål för området Enas om konkreta insatser/aktiviteter under läsåret Formulera syfte med insatsen Utse ansvarig Tillsammans med När skall aktiviteten genomföras? 16

17 Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi barnen/eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Här arbetar arbetslagen med att ta fram sina konkreta handlinsplaner Redovisning handlingsplaner När så arbetet med handlingsplanerna var klara redovisades de av respektive arbetslag, se samtliga handlingsplaner i bilaga Roller och ansvar Nu gäller det att arbeta vidare på hemmaplan. Linda redogjorde för våra olika roller och ansvarsområden. På förskolan/skolan är det rektor som leder arbetet. Hälsopedagogens roll är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Om det finns frågor, tankar och funderingar går det bra att besöka eller kontakta Linda (info om uppgifter finns i början av dokumentet). Besök gärna vår hemsida också för mer information om Hälsofrämjande skolutveckling, gå in på klicka på A-Ö listan och gå in under H, och där hittar du Hälsofrämjande skolutveckling. 17

18 Avslut Linda visade bilder på hur barnen tänker att de vill ha det på sin förskola/skola och hur de vill bli behandlade av personalen: Hälsningar från barnen Var bestämd mot mig, klara gränser gör mig trygg Var inte inkonsekvent, det förvirrar mig och försvagar min tilltro till dig Gör inte saker för mig som jag klarar själv, det hindrar mig i min självständighet och lockar mig att utnyttja dig Ha tilltro till mina förmågor, det uppmuntrar mig att försöka själv och stärker mitt självförtroende Förväxla inte vad jag gör med vem jag är, gör jag något dumt är det för att jag mår dåligt, inte för att jag är dålig Ge mig positiv uppmärksamhet, då känner jag mig betydelsefull Låt inte min rädsla göra dig orolig, ditt lugn ger mig styrka Var en auktoritet utan att vara auktoritär, jag lär mig mer av en förebild än av en kritiker Ha tilltro till mitt högre jag och din vision om mig skall bli verklighet Det finns två bestående gåvor som du kan ge ett barn. Det ena är rötter och det andra är vingar Alla fick också fylla i en skriftlig utvärdering, se bilaga 12. Margaretha avslutade med några ord och Janet och Linda tackade för två härliga dagar. 18

19 19 Bilaga 1

20 20 Bilaga 2

21 21 Bilaga 3

22 Det gemensamma målet för Våxtorpsområdet Bilaga 4 22

23 November 2007 Bilaga 5 Handlingsplan för arbetslag: Lingon, Blåbär Namn: Ann, Inger, Anette, Anna, Anki, Ulrika Område: Gemensamt omr: Trivsel och Glädje Mål: Gemensamt mål: Barn och vuxna upplever Eget omr: Rörelse och glädje trivsel och glädje. Eget mål: Ökad fysisk akt. Konkreta insatser under läsåret: Varje avdelning anordnar en aktivitet Gemensam bullfest på Bullerbygården Syfte: Känna glädje och gemenskap Gemenskap med hela området Ansvarig Ansvarig avd. personal Inger Ulrika Tills. med: När/den: Alla barn och vuxna 1 gång/månad Bullerbyn Alla barn 1-12 år Maj Bullerbynloppet För att regelbundet röra på sig Inger Anki Lingon Blåbär Flera gånger i veckan Miniröris och andra gympa program Stimulera till rörelse Ann Anna Lingon Blåbär Varje vecka Utedagar promenader Gemenskap Blåbär/Lingon och naturupplevelse Anette Ulrika Lingon Blåbär Varje onsdag 23

24 Hur utvärderar vi? Genom observationer, intervjuer och diskussioner med barnen Hur involverar vi barnen/eleverna? Barnen får vara med och planera och baka bullar Hur involverar vi föräldrarna? Frågor som vi vill ha besvarade på månadsbladet Bjuder in till vissa aktiviteter Hur involverar vi nyanställda? Arbetslaget informerar och visar handlingsplanen 24

25 November 2007 Bilaga 6 Handlingsplan för arbetslag: Hallonet, Smultronet Namn: Gunilla, Helene, Mona, Åsa, Karin, Anna, Anki Område: Gemensamt omr: Trivsel och Glädje Mål: Gemensamt mål: Barn och vuxna upplever Eget omr: Bli sedd trivsel och glädje. Eget mål: Att alla ska känna sig bekräftade Konkreta insatser under läsåret: Aktivitetskalender på Bullerbyn Syfte: Göra roliga saker ihop Ansvarig Anna Tills. med: Alla som vill När/den: Ständigt fram till sommaren Sångstund tillsammans Bekräfta barnen i dagliga samlingar Organiserade lekar där barnen står i centrum Glädjen att vara tillsammans och sjunga Bekräfta alla barn Att våga stå i centrum Gunilla Anki Ansvarig pedagog för samlingen Mona Karin Barn och personal på Hallon och smultron Kollegorna Barn och personal på varje avd. Varje torsdag Dagligen En gång i veckan Möta barn och föräldrar när de kommer Bekräfta barn och föräldrar Arbetslaget Barn, föräldrar, personal Varje dag 25

26 Hur utvärderar vi? Observera barnen, utvecklingssamtal, trivselenkät Hur involverar vi barnen/eleverna? Gör så att alla barn vågar bli delaktiga Hur involverar vi föräldrarna? Daglig kontakt Dagbok Foto Utvecklingssamtal Hur involverar vi nyanställda? Arbetslaget informerar och inbjuder till att bli delaktiga 26

27 November 2007 Bilaga 7 Handlingsplan för arbetslag: F-3 Namn: Margareta I, Kicki, Margareta B, Bodil, Hillevi, Ewa, Annika, Britt-Marie Område: Gemensamt omr: Trivsel och Glädje Mål: Gemensamt mål: Barn och vuxna upplever Eget omr: Mat och matsituation trivsel och glädje. Eget mål: Få förståelse för vikten av att äta rätt Konkreta insatser under läsåret: Personalkör (schemalagd) Syfte: Att öka trivseln Ansvarig Tills. med: Personal När/den: Promenad Gå till skogen varje årstid Öka trivseln och förbättra konditionen Naturkunskap och lära känna varandra Maggan Kicki Arbetslaget Varje måndag eller torsdag Klasslärare i F-3 1 gång/årstid Mat och matsituationen Få förståelse för vikten av att äta rätt Klasslärarna Barn och föräldrar v. 46 och framåt Uppfräschningen av skolan Skapa trivsel Rektor Föräldrar, elever, personal, tek kon. Omgående 27

28 Hur utvärderar vi? Trivsel enkät, Livsviktig enkät, observationer Hur involverar vi barnen/eleverna? Matprotokoll under en vecka, Klippa ut bilder på mat och sätta upp Hur involverar vi föräldrarna? Se ovan Hjälper sitt barn med protokollet Hur involverar vi nyanställda? Vi informerar 28

29 November 2007 Bilaga 8 Handlingsplan för arbetslag: Fritids Namn: Kerstin, Pia, Camilla Område: Gemensamt omr: Trivsel och Glädje Mål: Gemensamt mål: Barn och vuxna upplever Eget omr: Trygghet trivsel och glädje. Eget mål: Att barnen ska bli sedda och trygga Konkreta insatser under läsåret: Fria aktiviteter som personalen stöttar Gemensam trivselkväll med t ex bowling Syfte: Att barnen skall klara sig själva och frigöras Ansvarig Pia, Kerstin, Camilla Tills. med: Pia, Kerstin, Camilla När/den: Året om Gemenskap Trivselgruppen All personal 2 gånger/år Vi kollar och notera barnens vistelse på fritids Alla barn ska få uppmärksamhet Pia, Kerstin, Camilla Pia, Kerstin, Camilla Året ut varje dag 29

30 Hur utvärderar vi? Genomgång av barnen varje vecka Hur involverar vi barnen/eleverna? Genom att lära barnen lyssna och hjälpa varandra, t ex be barnen om tips Hur involverar vi föräldrarna? Kontakten vid lämning och hämtning Hur involverar vi nyanställda? Genom information och anteckningar 30

31 November 2007 Bilaga 9 Handlingsplan för arbetslag: 4-6 Namn: JA, BE, UF, KN, BR, EH, EN, LS, MK Område: Gemensamt omr: Trivsel och Glädje Mål: Gemensamt mål: Barn och vuxna upplever Eget omr: Rörelse trivsel och glädje. Eget mål: Få barnen att röra sig mer Konkreta insatser under läsåret: Trivselkväll Fredagsmys för barnen Syfte: Umgås vuxna tillsammans Känna glädje och trivsel Ansvarig Rektor Birgitta Tills. med: Trivsel gruppen När/den: 1 gång/termin Arbetslaget Varje fredag Dagbok Aktivitetskort Daglig aktivitet ute Karin Lena 1 gånger under VT Aktiviteter för personalen, t ax cykling och stavgång Få personalen att röra på sig och må bra Klasslärarna Barn och föräldrar v. 46 och framåt 31

32 Hur utvärderar vi? Genom dagboken och med frågor till eleverna Hur involverar vi barnen/eleverna? Eleverna få ge förslag på daglig aktivitet Eleverna bestämmer fredagsmyset Hur involverar vi föräldrarna? Ger samma information till föräldrarna Föräldrar ger förslag på ute/hemma aktiviteter Hjälper till att hitta recept Hur involverar vi nyanställda? Information i pärm för vikarier 32

33 November 2007 Bilaga 10 Handlingsplan för arbetslag: Rektor, kök, Namn: Margaretha, Ingrid, Marianne, Sofia, städ, vaktmästare, team assistent Anders, Susanne Område: Gemensamt omr: Trivsel och Glädje Mål: Gemensamt mål: Barn och vuxna upplever trivsel och glädje. Konkreta insatser under läsåret: Trivselaktiviteter för personalen, t ex promenader, grillkväll Fika tillsammans i arbetslaget i matsalen Promenad, stavgång tillsammans i arbetslaget Ha ett förhållningssätt i arbetslaget som befrämjar trivsel och glädje som gäller både personal, barn och föräldrar Syfte: Att lära känna varandra Lära känna varandra Rörelse och gemenskap Vara goda förebilder Ansvarig Trivsel gruppen Tills. med: Övriga enligt delegation Anders När/den: 1 gång/termin Sofia Onsdagar Kl 9.00 Ingrid Marianne Måndagar varannan vecka Var och en Alltid 33

34 Hur utvärderar vi? Gemensamma aktivitetskort som Susanne fixar Hur involverar vi barnen/eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Informerar och ta med nyanställda i aktiviteterna 34

35 November 2007 Bilaga 11 Gemensam Handlingsplan för Våxtorps skola/förskola Område: Trivsel och Glädje Mål: Barn och vuxna upplever trivsel och glädje Konkreta insatser under läsåret: Aktivitetskalender på Bullerbyn Syfte: Göra roliga saker ihop Ansvarig Anna Tills. med: Alla som vill När/den: Ständigt fram till sommaren Gemensam Trivselkväll t ex bowling (från fritids) Gemenskap Trivsel gruppen Personalen 2 gånger/år Gemensam bullfest på Bullerbygården Gemenskap med hela området Inger Ulrika Alla barn från 1-12 år Maj Personalkör (schemalagd) Öka trivseln Personal 35

36 November 2007 Gemensam Handlingsplan för Våxtorps skola/förskola Område: Trivsel och Glädje Mål: Barn och vuxna upplever trivsel och glädje Konkreta insatser under läsåret: Promenad Syfte: Öka trivseln och konditionen Ansvarig Maggan Tills. med: Arbetslaget När/den: Varje måndag eller torsdag efter fika Trivselkväll (från år 4-6) Trivselaktivitet t ex grilla, promenader (från städ, kök, vaktmästare, team ass, rektor) Umgås vuxna tillsammans Lära känna varandra Rektor Trivsel gruppen Trivselgrupp en Övriga enligt delegation 1 gång/termin 1 gång/termin Forum för föräldrar att mötas kring olika hälsotema Att i samarbete med föräldrarna främja hälsa och trivsel Rektor Lednings grupp/ ped. grupp 1-2 gånger/ termin 36

37 Utvärdering Våxtorps Områdets Bilaga 12 Uppstart 30-31/10-07 Antal enkäter: 39 st Jag upplevde att mål, syfte och upplägg för uppstartsdagarna var: Antal = Oklart/otydligt 6 = Klart/tydligt Serie1 Kommentarer: Bra instruktioner Trevligt upplägg Allt var mycket bra Bra genomfört till punkt och pricka Bra med blandning diskussion och information Intensiva dagar med bra upplägg Bra struktur Bra förberett material Inspirerande och roligt Fick programmet sent Jag missförstod upplägget men ert arbete var proffsigt och bra Lite upprepning dag 1 Kunde börjat tidigare med handlingsplanerna Tydligt och klart upplägg 37

38 Jag upplevde att jag kände mig delaktig i: Antal Serie = mycket liten grad 6 = mycket stor grad Kommentarer: Mycket rörelse i gruppen och alla fick delta Stor grupp, inte så lätt att komma till tals Bra med presentation av all personal Många bra diskussioner i grupp Många bra diskussioner med nya människor Bra med både övningar och teori Kunde ha haft mer tid till handlingsplanen Bra med blandade grupper Kul att träffa nya Det fanns många att bolla idéer med Alla lyssnade på alla Uppstarten har gett mig nya infallsvinklar i: Antal = Mycket liten grad 6 = Mycket stor grad Serie1 38

39 Kommentarer: Bra med handlingsplanen Vi jobbar mycket med detta redan KASAM, hur man tar saker Allt möjligt nytt Helheten på begreppet hälsa Det blir en del upprepning från vårens träff och föräldramöte Man ser många möjligheter och vägar Viktigt att vara öppen och lyhörd Det är bra att få höra människors olika åsikter Guldsisten är intressant Bra att få inblick i hur lärarna arbetar Många saker jag inte reflekterat över innan Viktigt med gemenskap i hela området Hade varit bra att få andras handlingsplaner för att få tips och idéer Få till tänket om det hälsofrämjande 15 Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i: Antal 10 5 Serie = mycket liten grad 2 = mycket stor grad Kommentarer: Man har sett möjligheter Vi gör mycket redan idag men det är bra att diskutera och få nya infallsvinklar Bra att vi kan ta kontakt med Folkhälsoenheten under tiden Bra med handlingsplanen Det kunde ha blivit ännu mer tydligt med mer tid Vi arbetar redan mycket hälsofrämjande Många bra saker, man vill ha ännu mer! Många nya idéer 39

40 I sin helhet upplevde jag uppstartsdagarna som givande och stimulerande i: Antal 10 Serie = mycket liten grad 6 = mycket stor grad Kommentarer: Kul att träffa alla Mer tid till handlingsplanen Nyttigt att träffas God mat Fantastiska blidspel Trevligt att vara tillsammans på ett lättsamt sätt Upplägget var väldigt bra Kul att träffa all på Våxtorpsområdet Allt var kanon Lite segt ibland Man fick lära sig mycket nytt och ha roligt samtidigt Att få komma från jobbet, äta tillsammans, sova över betyder otroligt mycket för trivseln Härliga lokaler och natur Linda och Janet är fantastsikt inspirerande Detta måste vi gör om! Gemenskap är viktigt, det får vi här För att kunna arbeta vidare med handlinsplanen ser jag det som viktigt att: Få konkreta exempel från Folkhälsoenheten Att alla är lika engagerade Vi får ta bort något för att få in de nya Pengar till olika aktiviteter Få tid Tid att planera med barnen och i personalen Alla tar ansvar för det gemensamma beslutet Håller arbetet levande Att vi gör det vi har tänkt 40

41 Följer upp arbetet Får feedback Att arbetet påbörjas omgående Att hela arbetslaget träffas fortlöpande Samtal och diskussion i arbetslaget Att vi samarbeta Får input regelbundet För detta vidare till våra kollegor som inte var på Hovs Hallar Att vi får dokumentation från dagarna Att vi utvärderar vårt arbete Vara lyhörda och ha öppna sinnen 41

42 Texterna från Lindas bildspel Bilaga 13 Självkänsla är något vi föds med Var rädd om den känslan! Självförtroende och självkänsla är olika begrepp. Självkänsla handlar om vem jag är. Självförtroende handlar om mina prestationer. Självkänsla handlar om att: vara medveten om sina behov kunna be om hjälp ha tillit till sina känslor kunna ge och ta bekräftelse Våga visa känslor! Alla känslor är likvärdiga och bra Gör saker med känsla! När intellekt och känsla möts kommer vi ihåg Sätt ord på dina behov: Våga be om något Ge något tillbaka Var inte rädd för att känna sorg, vi behöver den känslan för att kunna känna glädje Livet mäts inte i sekunder utan i ögonblick som tar andan ur en! Njut av livet! Var bara här och nu 42

43 Våga bara vara Vänner kan hjälpa dig att se det positiva när det inte går så bra... Det är bra att lära sig att förlora, först då kan vi bli bra på att vinna För att stärka barns självkänsla är det viktigt att vi vuxna hjälper barnet att hitta sitt JAG Människan är egoistisk, vi måste ta hand om oss själva för att kunna hjälpa andra Det är helt ok att vara en sund egoist och glöm inte att du är unik! 43